johannebergs församlingsblad

&
nr 4 2011
Tema: Makt och frihet
johannebergs församlingsblad
&
Tidningens namn består av ett
inkluderande tecken, därför att
Johannebergs församling vill
finnas till för alla. Välkommen!
johannebergs församlingsblad
ges ut av Johannebergs församling, Svenska
kyrkan, och är en periodisk tidskrift som
utkommer med fyra nummer per år.
Johannebergs församlingsblad delas ut
gratis till alla hushåll inom församlingens
geografiska gränser. Fler exemplar finns att
hämta i församlingens kyrkor.
redaktör
Tobias Henning
0768-02 86 66
[email protected]
ansvarig utgivare
Lars Persson
sänk blicken och
hitta friheten
Redaktion
Tobias Henning, Gunnar Persson,
Anders Orsander
Expedition
Öppet vardagar kl. 9-12, 13-15
Tel 031-731 86 30, Fax 031-731 86 39
johanneberg.forsamling@svenska­kyrkan.se
Walleriusgatan 1, 412 58 Göteborg
Tryck
Sandstens, Göteborg
341 253
Distribution
Posten
Omslag
Montage av Tobias Henning
Information
Mer information om
församlingens aktiviteter
finns på hemsidan och
i informationsbladet
Manna, som finns att
hämta i våra kyrkor.
www.svenskakyrkan.se/johanneberg
www.twitter.com/johanneberg
www.facebook.com/johanneberg
Är jag fri? Spontant vill jag gärna svara ja. Vi lever ju i ett
demokratiskt land. Ingen tvingar mig att tycka och tänka på ett
särskilt sätt. Jag väljer själv vad jag vill göra med mitt liv.
Ändå är det långt ifrån hela sanningen. Arbetsmarknadsåtgärder, socialbidrag och andra system som är tänkta som hjälp kan
lätt förvandlas till fängelser. Något som binder oss, gör oss frustrerade och till slut uppgivna. En frihet med reservation.
Det är svårt att undgå att vi nu är inne i adventstiden. Vi dekorerar, köper julklappar, bakar pepparkakor och förbereder på
alla möjliga sätt inför julen. Men advent är mer än bara julförberedelser. I detta nummer av & vill vi lyfta fram några aspekter av
advent som du kanske inte har tänkt så mycket på.
Vi har kallat temat för "Makt och frihet". Två ord som vi nog
ofta upplever som oförenliga. Men innebär makt per definition
förtryck? Hur mycket makt behöver jag ha för att vara fri? Och
hur är det i Guds rike? Om Gud har all makt, kan jag då verkligen vara fri?
Ofta är det nyttigt att höja blicken, att se saker utifrån ett större perspektiv. Men ibland kan det också vara viktigt att sänka
blicken. Så glöm för en stund alla bristfälliga samhällsstrukturer,
alla makthierarkier och klasskillnader. Allt som gör dig maktlös
och betungad. Se istället på din vän Jesus. Han finns alltid vid
din sida, och oavsett hur din livssituation ser ut så vill han hjälpa
dig, bära dig, befria dig.
Sänk blicken och hitta friheten.
Har du synpunkter på det vi skriver om får du gärna höra av dig
till mig. Vill du samtala på tu man hand med någon finns våra
präster och diakoner alltid bara ett telefonsamtal bort.
Tobias Henning
Redaktör
2
& nr 4 2011
vill du bli en superhjälte?
Text tobias henning
D
e avlöser varandra på bio –
superhjältarna. I år har bland
annat Thor, Green Lantern
och Captain America besökt vita duken. Nästa år har den av många efterlängtade Batman-uppföljaren "The
Dark Knight Rises" premiär. Vi får
också återse Spider-Man, och året
därpå gör Stålmannen comeback.
Vad är det som gör att vi ständigt
återvänder till dessa påhittade hjältar? Vad är det som ger dem sin attraktionskraft?
Knappast är det deras, i ärlighetens
namn, rätt löjliga kostymer. Inte heller är det deras mer eller mindre osannolika livsöden.
Nej, i grunden tror jag att det helt
enkelt handlar om en längtan efter
rättvisa. Det är inte de spektakulära
superkrafterna i sig som är grejen,
utan vad de används till.
Alla känner vi oss nog maktlösa
ibland. Hur mycket vi än anstränger
oss verkar det ändå gå åt skogen. För
att inte tala om världen. Hur ska det
någonsin kunna bli fred och rättvisa
för alla människor?
Ur vår vamakt föds en längtan
efter någon som kan rädda oss – en
frälsare. Någon som kan träda in i
vårt ställe. Någon med kraft nog att
hjälpa oss när vi är svaga. Någon god
nog att kunna besegra all världens
ondska.
Kan det vara så att denna längtan
efter en hjälte är nedlagd i oss sedan
tidernas begynnelse? Att det att vara
människa i grunden handlar om att
inse sin begränsning?
Varför ska man tro på Gud?
Fem kvällar där vi ställer frågor
och tillsammans funderar kring
svaren. För dig som inte vet, eller
tror sig veta, eller vill veta.
Om du går till kyrkan på Juldagen
kommer du att få höra Jesajas profetia om Jesus läsas. Där beskrivs
Jesus bland annat med dessa ord:
"Allvis härskare, Gudomlig hjälte,
Evig fader, Fredsfurste".
Kan det vara så att Jesus är den
hjälte som vi alla innerst inne längtar
efter? En hjälte som kommer med
fred för evig tid. Någon att lita på i
livets alla skeden.
Ja, det är faktiskt ungefär det kristen
tro handlar om. Men Jesus är ingen
vanlig superhjälte. Efter att ha krossat ondskans och dödens makt gav
han sin kraft vidare till oss, genom
den helige Ande. Nu sänder han oss
ut för att sprida hans goda gärningar
i världen. Vi får alla vara superhjältar
i Guds rike!
Tisdagar kl. 18.00 i
Johannebergskyrkan
24/1, 7/2, 21/2, 1/3, 13/3
För mer info:
Studentpräst Mats Enander 0739-62 21 39
[email protected]
& nr 4 2011
3
Advent: Guds rike
kommer
Text gunnar persson
luciafest för
daglediga
Alla som är lediga under dagtid är
välkomna till den årliga Luciafesten den 13 december kl. 12.00 i
Johannebergs församlingshem på
Walleriusgatan 1.
Förutom Luciatåg blir det kaffe,
lotteri, julsånger och andakt. Anmälan senast den 7 december till
någon utav diakonerna, eller till
expeditionen 031-731 86 30.
Advent har kommit att allt mer överskuggas av julen. Men advent är en
viktig tid i sin egen rätt. Vad är det
egentligen advent handlar om?
I
juloratoriet
del IV-VI
Söndagen den 8 januari kl. 18.00
framförs del IV-VI av J. S. Bachs
Juloratoriet i Johannebergskyrkan.
Verket skrevs av Johann Sebastian
Bach 1733-34. Han var då kantor
i Thomaskyrkan i Leipzig.
Ursprungligen var verket uppdelat i sex kantater ämnade att sjungas på de tre första dagarna i jul,
nyårsdagen, söndagen efter nyår
och trettondedagen.
Nuförtiden framförs det oftast
i sin helhet eller uppdelat i färre
delar. Förra året framfördes del
I-III i Johannebergskyrkan. I år
har du chansen att höra fortsättningen, del IV-IV.
4
& nr 4 2011
centrum i advent står Guds rike.
Det latinska ordet "adventus"
betyder att något rycker fram,
närmar sig. Och det som rycker fram
är just Guds rike. Man kan nog nästan påstå att Guds rike är Jesu huvudbudskap. Han talar oerhört mycket
om Guds rike. Inte minst handlar
många av hans liknelser om Guds
rike.
Vad är då Guds rike? Många associerar det nog med himlen, men det
är bara delvis sant. På Bibelns originalspråk grekiska heter Guds rike he
basileía toú theoú. "Theós" betyder
"Gud", vilket du säkert känner igen
från till exempel "teologi". Och "basileús" betyder "kung". Vad det egentligen står är alltså "Guds kungarike"
– det rike eller ordning där Gud har
makten och ansvaret. Advent handlar alltså om att det rike där Gud har
makten rycker fram och närmar sig.
Men är inte Gud allsmäktig? Hur
kan han då få mer makt? Jo, det är
sant att Gud är allsmäktig. Samtidigt har han givit oss möjlighet att
välja bort honom. Och det är väldigt
många som har gjort det. Istället för
Guds godhet har vi valt att leva i ondska.
Advent handlar om att vi nu ges
möjlighet att välja tillbaka Gud. Och
advent handlar också om hur Gud
sedan kommer att besegra det onda.
Men kan man inte välja det goda,
utan att välja Gud? Kan inte en ateist
vara god? Eftersom Gud skapat världen, är han också all godhets källa.
Vi har därför alla del i det goda, även
ateister. Men att säga nej till Gud
innebär också att man i förlängningen säger nej
till det goda.
läs vidare i bibeln
Många av
Lukas 13:18-21
Jesu liknelser
Lukas 17:20-21
handlar om
Kol. 3:1-4
att Guds rike
1 Thess. 4:13-18
kommer sakHeb. 11:13-16
ta och under
förkläd nad.
Jesus kom inte som den kung han är.
Han kom som en enkel tjänare. Ändå
var hans makt över ondskan tydlig,
när han botade sjuka och drev ut demoner. En gång skall riket komma i
sin fulla kraft och allt ont måste då
ge vika.
Än så länge finns Guds rike här mitt
ibland oss under förklädnad. Det
räcks oss genom oansenliga ting som
en bok (Bibeln), vatten (dopet) och
bröd och vin (nattvarden). Men dessa
oansenliga ting är Guds rikes skatter
förklädda.
Och vi ser fram emot den dag då
Jesus skall komma tillbaka i sin fulla
kungavärdighet, och besegra allt ont
och upprätta sitt rike för evigt.
helgonet som blev jultomten
Text anders orsander
Traditionen med julklappar brukar kopplas till de vise
männens gåvor till Jesusbarnet, men hur blev tre skäggiga kungar på dromedarer en skäggig man med en släde
dragen av renar? Jultomten är inte mer än drygt 100 år
gammal men historien om honom är mycket längre.
V
i börjar vår resa på 300-talet i Myra, väster om
turistorten Antalya i dagens Turkiet. Här bodde
Nikolaus, son till ett rikt par som dog i sjukdom
när han fortfarande var ung. Nikolaus var en generös man
och gav enligt historierna i hemlighet pengar till behövande från sitt rika arv. Nikolaus blev helgon och hans minne
firas än i dag den 6 december. Under medeltiden var detta
firande ett stort spektakel där den generöse Nikolaus gav
presenter och framträdde med en bunden bock, vilket
skulle symbolisera att djävulen är fjättrad och Guds makt
är starkare än ondskan.
I vårt land kom reformationen att få en ganska märklig
effekt på detta firande. I sin iver att rensa ut det katolska
plockade man bort Sankt Nikolaus, men kvar blev bocken
som nu iklädde sig rollen att dela ut presenter. Från att
ha varit djävulen blev julbocken nu betydligt snällare och
delade ut julklappar. Men som ett arv av hans ursprung
var julbocken glad att göra hyss. Under 1700-talet var det
populärt bland studenter att klä ut sig till julbockar och
ställa till med ofog, vilket ledde till att Stockholmspolisen
fick order att arrestera alla julbockar på stan.
Under 1800-talet föddes vår moderna jultomte. Starkt
bidragande var Thomas Nasts teckningar från det amerikanska inbördeskriget, där den skäggige rödklädda mannen vann soldaternas gillande. Det var Nast som försåg
tomten med släde och renar. Tomtens utseende var dock
blandat med till exempel influenser från den tyska och
skandinaviska hustomten. Den tjocka rödklädda tomten
kom att vinna stor popularitet genom Coca-Colas popularisering av den här bilden i sina reklamkampanjer på
1930-talet. Svenskättade Haddon Sundblom var den som
skapade Coca-Colas jultomte. Han hade med sig samma influenser som låg bakom Jenny Nyströms berömda
julkort, men också Thomas Nasts korpulente man med
sin släde. Coca-Colas framgång kom starkt att bidra till
att fastställa bilden av den amerikanska jultomten från
reklamkampanjen 1931. Det framväxande Walt Disney
Company lanserade också samma bild av jultomten i de
tecknade filmer vi ser på TV på julafton.
Här i vårt land kom dock influenserna från bland annat Jenny Nyströms julkort att ge vår jultomte en något
mindre kroppshydda än sin amerikanska motsvarighet.
Han fick också inslag av gårdstomtens dovare färger och
gråare skägg. Under 1800-talet kom jultomten att överta
julklappsutdelandet från julbocken, som nu degraderades
till att bli en prydnad i hemmet.
Julklappar som förändrar världen
Ge bort rent vatten, en gris eller skolgång i jul.
Julhandla på:
webbshop.svenskakyrkan.se
& nr 4 2011
5
makt - förtryck
eller befrielse?
Text Gunnar Persson
M
ånga är de revolutioner som slutat i ännu en
förtryckarregim. Hur skall vi undvika det? En
del har föreslagit anarki – att samhället skulle fungera bäst om vi inte hade någon överhet alls. Men
exemplen på anarki förskräcker. Problemet är att anarkin lämnar ett maktvakuum som snabbt fylls av orättfärdiga krafter, som ser en möjlighet att ta för sig på andras
bekostnad. Vi verkar alltså behöva en myndighet som
utövar makt, men hur skall den vara organiserad?
I dag ser de allra flesta den konstitutionella representativa demokratin som det bästa alternativet. Konstitutionell – genom att styra landet med lagar kontrolleras
makthavarna och kan inte göra vad som helst. Demokrati
– genom att sprida makten på så många som möjligt minimeras möjligheten att i alla fall stora grupper förtrycks.
Representativ – eftersom vi inte skulle hinna göra något
annat om alla skulle vara med och bestämma allt, väljer vi
vissa personer och underordnar oss dem. Demokrati betyder alltså inte att alla får bestämma allt själva. Demokrati
betyder att vi utser vissa att bestämma enligt vissa regler.
Även demokratin har dock problem. Hur förhindrar vi
att majoriteter förtrycker minoriteter? Vet folkflertalet
verkligen vad som är bäst? På många håll har vi sett hur
välriktade, snedvridna kampanjer nått sina mål. Och hur
mycket lagar vi än stiftar, finns det alltid kryphål för de
styrande. Och vad händer om man i demokratisk ordning
beslutar att avskaffa demokratin?
Ibland har man framfört tanken att den bästa styrelseformen vore om man kunde insätta en god och vis person
som regent. På så sätt skulle bara goda och visa beslut
komma att fattas. Men var hittar man en sådan person?
Och hur får man den tillsatt?
I advent får vi höra om just en sådan person – Jesus. Han
är kung, och kommer en gång att upprätta sitt rike och regera i godhet och vishet. Advent handlar om befrielse. Inte
en befrielse som kommer att sluta i ännu en förtryckarregim, utan en befrielse där kungen står på de fattigas och
svagas sida. Det har han visat under sitt liv på jorden.
Att bli den jag är tänkt att vara
Text Gunnar Persson
R
edan under det andra levnadsåret börjar människan
vilja separera sig själv från
sina föräldrar och bli självständig.
Det är ungefär nu hon börjar lära
sig att säga "nej", och finner ofta en
stor glädje i detta. Frigörelseprocessen kulminerar under tonåren, när
de unga inte längre kan tolerera en
underordning under föräldrarna utan
börjar bygga upp en egen tillvaro och
så småningom flyttar hemifrån. Människan tycks ha en stark inneboende
drift till frihet och självständighet.
Går inte Gudsrikets tanke på under-
6
& nr 4 2011
ordning under Guds allmakt rakt
emot detta behov? Leder inte kristendomen till förtryck och slavmoral?
Jag tror en sådan rädsla beror på
hur vi uppfattar Gud. En människa
med mycket makt frestas lätt att
missbruka den på olika sätt. Men
om Gud är den Bibeln säger, nämligen allt igenom god, så innebär hans
maktutövning något annat än vad
många av oss har erfarenhet av.
Gud är lyhörd, respektfull och ger
oss stor frihet. Eftersom han har skapat oss vet han också vad som är bäst
för oss, och vill varsamt leda oss dit.
Först när friheten missbrukas blir
han sträng. Han leder som en herde,
eller som en förälder – inte som en
slavdrivare.
Att vara en del i Guds rike innebär
därför en mycket större frihet än att
inte göra det. I denna världen – på
jobbet, i skolan, på fritiden – styrs jag
i hög grad av andra människors förväntningar. Dessa är ofta betydligt
hårdare och mer dömande än Guds.
Gud ger mig frihet att vara mig själv,
att formas till den jag innerst inne
är tänkt att vara. Guds rike innebär
självförverkligande i sann mening.
händer i kyrkan i jul & nyår
Söndag 11 december
Annandag jul
16.00
17.00
10.00
16.00
"Hela kyrkan sjunger - Advents- och julsånger"
Musikgudstjänst i Landala kapell
Julkonsert med gospelkören Zion
i Buråskyrkan
Högmässa i Buråskyrkan
“Stämning i juletid”
Musikgudstjänst i Landala kapell
nyårsafton
Söndag 18 december
16.00
18.00
Nyårsdagen
"Julsång i Johanneberg"
Musikgudstjänst i Johannebergskyrkan
Julafton
17.00
23.30
Julbön i Johannebergskyrkan
Julnattsmässa i Buråskyrkan
11.00
Nyårsbön i Landala kapell
Högmässa i Johannebergskyrkan
trettondedag jul, 6 januari
10.00 Högmässa i Buråskyrkan
11.00 Högmässa i Johannebergskyrkan
Juldagen
söndag 8 januari
08.00
11.00
18.00
Julotta i Landala kapell
Högmässa i Johannebergskyrkan
Juloratoriet av J S Bach, del IV-VI
Konsert i Johannebergskyrkan
vårTerminen börjar med
julgransplundring!
nytt om bokning av dop,
vigsel och begravning
Johannebergs församlings barn- och familjeverksamhet
börjar den nya terminen med en fest för alla barn och
föräldrar! Välkommen till ”Samling kring krubban &
Julgransplundring” fredag 13 januari kl. 15 i Johannebergskyrkan. Grupperna drar sen igång igen i vecka 3.
Fr.o.m. 1 december sker all bokning av kyrkliga handlingar (dop, vigsel, begravning) gemensamt för centrumförsamlingarna. Vill du göra en bokning använder
du telefonnr. 031-731 66 00. Telefontid är 9.00-15.30.
E-post: [email protected].
& nr 4 2011
7
& nr 4 2011
Den verkliga friheten!
Längtan efter frihet är lika gammal som människan. Många gånger är längtan efter
frihet en längtan efter oberoende. Eller är den djupaste frihetskänslan alltid förknippad med känslan av att höra hemma i rätt sammanhang? Fisken i sitt vatten är tydligt
exempel på beroende. Den dagen fisken gör sig fri och oberoende från sitt viktigaste
element dör den.
Detta nummer av Johannebergs församlingsblad har fått mycket av sin inspiration av
texter och teman i advent. Adventstiden är full av förväntan och längtan efter att något
nytt ska börja. Temat för församlingsbladet "Makt och frihet" blir som ett eko från de
frihetssträvanden som under året präglat arabvåren i Mellanöstern och Nordafrika.
Demokratikrafterna har väckt förväntningar men de senaste veckornas rapporter, inte
minst från Egypten, har gett smolk i bägaren.
Det finns en skörhet i varje frihetslängtan. Frihet på gott och ont blir tyvärr en återkommande erfarenhet. Mitt i de bästa ambitioner väcks frestelsen att ta för sig, sko sig
på andras bekostnad, få makt över andra och prioritera sina egna behov. Girigheten
sprider sig bland chefer och styrelser. Till och med i företag som vill värna och tjäna
andra i vård och omsorg.
"Älska din nästa som dig själv" kallar Jesus för ett av de förnämsta buden. Det är när
jag vågar sätta andras behov före mina egna som en stark känsla av harmoni och meningsfullhet sprider sig. Många kan vittna om hur man fångats i sin självupptagenhet
och hur tomheten breder ut sig.
Den stora glädjen förkunnas när Gud i sin kärlek ser till världens nöd och själv tar
gestalt som människa. Gud avstår till och med från makten och väljer maktlösheten
som ett litet barn i Betlehem. Första söndagen i advent talar texterna om hur Jesus gör
sitt intåg ibland oss som de fattigas konung: "I ringhet kommer han, ridande på en
åsna" (Sakarja 9:9). Sådant är kärlekens väsen.
Den starka seden i jul att ge julklappar har en mäktig underton att glädja någon med
sin gåva. Julaftonens julklappsutdelning kan bli en höjdpunkt när jag själv träder tillbaka och i stället gläder mig åt andras glädje. Vilken frihet att slippa sörja över de
klappar jag inte fick utan glädja sig över andras glädje.
Gud blev människa för att befria mig från min självupptagenhet. Det gamla julbudskapet behövs mer än någonsin. Vill du ge plats åt det? Det kan göra dig fri.
Lars Persson
Kyrkoherde
031-731 86 35
[email protected]
www.twitter.com/johanneberg
•
www.facebook.com/johanneberg