Samverkan – Utveckling – Föräldraskap
Samverkan kring barn och föräldrar i familjer där någon förälder
har en utvecklingsstörning eller andra betydande kognitiva
funktionsnedsättningar.
En kunskapsöversikt och samverkansmodell. Innehållsförteckning
Syfte...............................................................................................................................................................................3
SUF-nätverket i Kronobergs län.................................................................................................................................3
Handlingsplan för samverkan och stöd......................................................................................................................4
Historisk och samhällelig kontext och den professionelles ansvar...........................................................................5
Barnperspektivet..........................................................................................................................................................5
Vad menas med ”betydande kognitiva svårigheter”?...............................................................................................6
Utvecklingsstörning...................................................................................................................................................6
Olika nivåer av utvecklingsstörning......................................................................................................................6
Lindrig utvecklingsstörning ..................................................................................................................................7
Svagbegåvning...........................................................................................................................................................7
Sammanfattning.........................................................................................................................................................8
Autismspektrumtillstånd och ADHD/ADD ...............................................................................................................8
Föräldraskap när man har betydande kognitiva svårigheter.......................................................................................8
Föräldraförmåga....................................................................................................................................................9
Svårigheter att ta emot information.......................................................................................................................9
Planerings- och bedömningsförmåga ....................................................................................................................9
Individuellt pedagogiskt stöd och föräldrautbildning ..............................................................................................10
Att skapa tillit ..........................................................................................................................................................10
Lagstiftning.................................................................................................................................................................11
Vad innebär Socialtjänstlagen?................................................................................................................................11
Vad innebär LSS? ....................................................................................................................................................12
Ny lagstiftning för att stärka barnperspektivet ........................................................................................................12
Sekretess och samverkan ........................................................................................................................................13
Stödinsatser i Landstinget Kronoberg .....................................................................................................................14
Mödrahälsovård/Barnmorskemottagning.................................................................................................................14
Barnhälsovård ..........................................................................................................................................................15
Mödra- och barnhälsovårdens psykologverksamhet ...............................................................................................15
BUP-Barn- och ungdomspsykiatrin.........................................................................................................................16
Vuxenhabiliteringen ................................................................................................................................................17
Barn- och ungdomshabiliteringen............................................................................................................................17
Stödinsatser i Växjö kommun ...................................................................................................................................18
Avdelningen för Barn- och Familj inom förvaltningen Arbete och välfärd.............................................................18
Insatser/Resurser inom avdelningen Barn-och Familj .............................................................................................18
Insatser genom Omsorgsförvaltningen ...................................................................................................................19
Boendestöd enligt LSS eller Socialtjänsten, SoL ....................................................................................................20
Litteratur ....................................................................................................................................................................21
Bilaga: Kontaktuppgifter SUF, Kronobergs län
2
Syfte
Syftet med detta dokument är att tydliggöra vilka stöd- och hjälpinsatser som finns när man i sin
profession träffar en familj, där en eller båda föräldrarna har en utvecklingsstörning,
svagbegåvning eller någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (eller kombination av
funktionsnedsättningar), som medför svårigheter i vardagen och därmed behov av stöd.
När en person med betydande kognitiva svårigheter blir förälder kan det medföra problem att
klara föräldraskapet fullt ut. Föräldrarna kan behöva anpassat stöd och hjälp för att kompensera
begränsningar så att de bättre kan utnyttja sina resurser. Det kan finnas behov av stöd från olika
verksamheter och därför är det viktigt att rutiner för samverkan kring olika stödinsatser
utvecklas.
Det är viktigt att använda sig av den samlade kunskap som finns kring föräldraförmåga och
kognitiva funktionsnedsättningar, och att personer från olika professioner, som går in i
familjesystem och erbjuder stöd, har både barn- och vuxenperspektiv. Återkommande
frågeställningar är hur man identifierar dessa föräldrar i t.ex. mödrahälsovård och barnhälsovård
och hur man får till stånd samverkan.
Som bilagor till denna kunskapssammanställning finns ”checklistor” för de olika
verksamheterna. Dessa ska ses som hjälpmedel för hur vi kan uppmärksamma dessa familjer och
samordna insatser från de olika resurserna i samhället. Kontaktuppgifter till SUF-nätverket finns
med som bilaga.
SUF-nätverket i Kronobergs län
-
2005 bildades en lokal SUF-grupp i länet, inspirerat av SUF-arbetet i Uppsala, där en
samverkansgrupp bildades redan 1999. Vi har kontinuerligt tillgång till värdefullt kunskapsstöd
från Uppsala-SUF med bl.a. psykolog Lydia Springer, Sven-Eric Pistol och Ann Nilsson. ”SUF”
stod ursprungligen för Samverkan kring Utvecklingsstörda Föräldrar, men liksom i Uppsala har
målgruppen hos oss utvidgats till fler typer av kognitiva nedsättningar. För närvarande (2012) är
Landstinget representerat av mödra- och barnhälsovården, barn- och ungdomshabiliteringen och
vuxenhabiliteringen. Av kommunerna i länet är endast Växjö representerat, med representanter
för socialtjänst och omsorgsverksamhet. Kontakter och utbyte med andra kommuner pågår och
planeras
Syftet med SUF-gruppen är att samarbeta kring:
Information
kunskapsförmedling
kompetensutveckling
konsultation
SUF-gruppen fungerar konsultativt i ärenden som avidentifierats.
3
Handlingsplan för samverkan och stöd
Mödrahälsovården
Barnhälsovården
Gymnasiesärskolan
Omsorgsförvaltningen
Vuxenhabiliteringen
Barn- och
Ungdomshabiliteringen
Upptäckt
Ev. konsultation med SUF
Kontakt med
Socialtjänsten
Avdelningen Barn och
Familj
0470-435 90
Socialtjänsten kallar till gemensamt möte
Klient som bör ta någon med sig
Socialsekreterare
Anmälaren
Ev. övriga berörda
Ev. konsultation med SUF
…..
•Socialtjänsten inleder utredning enligt SoL 11 § för att utreda barnets ev. behov av insatser.
Föräldrarna
behöver inget stöd
Ärendet avslutas
Föräldrarna
behöver stöd
Omhändertagande
Stödinsatser
behövs.
Stödinsatser för
bibehållen kontakt
Gem handlingsplan upprättas och
dokumenteras.
Handlingsplanen ska hållas aktuell, övriga
parter får kopia.
Regelbunden uppföljning
4
Historisk och samhällelig kontext och den professionelles
ansvar.
Personer som har en utvecklingsstörning har historiskt varit en extremt utsatt grupp i samhället.
Fortfarande finns det betydande skillnader i levnadsförhållandena mellan personer med
utvecklingsstörning och andra kognitiva funktionsnedsättningar på så gott som alla livsområden
(Socialstyrelsens rapport 2010, Alltjämt ojämlikt). Levnadsvillkor och hälsa har ett bevisat
samband. En ogynnsam social och ekonomisk uppväxtmiljö medför ökade hälsoriskar för alla
barn.
Okunskap, arrogans och diskriminering från myndigheters sida har varit ett historiskt faktum för
personer med utvecklingsstörning. Det är den professionelles skyldighet att ha en aning om
denna historiska och tyvärr också delvis aktuella situation när han eller hon ska erbjuda service åt
personer med intellektuella funktionshinder. Många fördomar florerar än i dag, även bland
professionella, och ett bristfälligt bemötande kan göra det svårare än nödvändigt att erbjuda stöd
till en grupp där tillitsbyggande och långsiktighet är centralt för att hjälpen ska nå fram och
accepteras.
Forskning (Feldman 1994) har visat att personer med intellektuella funktionshinder både kan lära
sig, tillämpa och vidmakthålla kunskaper om föräldraskap när det lärs ut på ett professionellt sätt.
Några konkreta sätt att omsätta denna insikt i praktisk handling är att skapa så neutrala och
positiva mötesplatser som möjligt i gemensamma möten. Det är viktigt att betona syftet med
kontakten, till exempel att familjen ska kunna få fortsätta vara intakt men med hjälp och stöd.
Det är också viktigt att betona att ingen vill ta ifrån en utvecklingsstörd hans eller hennes
föräldraroll, oavsett om han eller hon har vårdnaden om barnet eller ej. Det är också viktigt att de
professionella i olika delar av vårdkedjan hjälper den utvecklingsstörde föräldern att dra nytta av
andra tjänster som finns att tillgå, och själv söker samverkan. Att söka egen kunskap och skaffa
sig tillgång till handledning är ofta en nödvändighet. Ytterligare andra sätt är att låta processer ta
mer tid, och att ha en uppsökande metod snarare än att kräva att föräldrar med
utvecklingsstörning själva ska söka upp och fråga efter stöd.
Barnperspektivet.
FN:s barnkonvention slår fast att barnets fulla människovärde och integritet ska respekteras och
att barndomen har ett egenvärde. Alla beslut som rör barn ska fattas med ett barnperspektiv.
Sedan januari 2010 finns nya bestämmelser som gäller Hälso- och sjukvårdens skyldighet att
särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd när en förälder har psykisk störning
eller en psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller är
missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. ( 2 § g HSL, prop
2008/09:193).
5
Vad menas med ”betydande kognitiva svårigheter”?
Kognition handlar om den samlade förmågan att handla ändamålsenligt, tänka rationellt och
handskas effektivt med omgivningen. Kognition är informationshantering – hur vi tar emot,
lagrar, bearbetar och använder oss av information. En utvecklingsstörning medför betydande
kognitiva svårigheter. En uttalad neuropsykiatrisk problematik (autismspektrumtillstånd t.ex.
Asperger syndrom, ADHD m.m.) medför ofta svårigheter att använda den begåvning man har på
ett ändamålsenligt sätt och påverkar förmågan till samspel med andra.
Utvecklingsstörning
Det finns flera olika begrepp för denna funktionsnedsättning: utvecklingsstörning,
begåvningshandikapp, intellektuell funktionsnedsättning m.m. Utvecklingsstörning är det
begrepp som används i lagstiftningen (LSS).
Diagnosen utvecklingsstörning kräver en nedsättning såväl i intelligensfunktioner som i adaptivt
beteende. För att bedöma utvecklingsstörning, krävs dels konstaterat nedsatt intellektuell
förmåga, IK - 70 eller lägre, (IK = intelligenskvot enligt standardiserade test) dels att man kan
observera klara begränsningar i adaptiv förmåga. Utvecklingsstörningen måste ha uppkommit
under utvecklingsåren (före till 18 års ålder). Utvecklingsstörning kan förekomma med eller utan
andra psykiska eller fysiska tillstånd. Den kan också förekomma i kombination med olika
neuropsykiatriska diagnoser. Funktionsnedsättningen får konsekvenser för olika färdigheter:
Teoretiska färdigheter, det vill säga förmåga att läsa, skriva och räkna
Sociala färdigheter, till exempel förmågan att umgås med andra.
Praktiska färdigheter, aktiviteter i det dagliga livet och förmåga att klara av vardagsbestyr
På det sociala området kan det handla om att förstå sociala signaler och att anpassa sig till olika
sociala situationer. Det kan handla om sociala strategier, att lösa konflikter eller andra sociala
problem och att resonera inom sig kring följderna av olika sätt att agera.
Olika nivåer av utvecklingsstörning
I den internationella diagnosmanualen (DSM-IV) finns fyra nivåer av utvecklingsstörning: Djup,
svår, medelsvår (motsvarande utvecklingsålder 6-9 år) och lindrig (motsv. utvecklingsålder 9-12
år). I habiliteringssammanhang används också ibland en indelning i tre nivåer som bygger på ett
utvecklingspsykologiskt perspektiv (se Piaget), grav (- 1 ½ år), måttlig (2-7 år) och lindrig (7-11
år) utvecklingsstörning.
En lindrig utvecklingsstörning märks ibland inte förrän i skolåldern då det ställs högre krav på
barnen. Hos ett barn med måttlig eller svår utvecklingsstörning är funktionsnedsättningen tydlig
redan under spädbarnsåren och påverkar barnets hela utveckling. Om man har en svår
utvecklingsstörning har man ofta flera funktionsnedsättningar. Symboliseringsförmågan,
förmågan att förstå och kommunicera skiljer sig kvalitativt mellan de olika nivåerna. Ju större
nedsättning av begåvning, desto mer konkret kommunikationssätt.
6
Lindrig utvecklingsstörning
Begåvningshandikapp eller utvecklingsstörning är en diagnos som kan uppfattas diffus och svår
att beskriva. Många av dem som fått diagnosen upplever att den ger ett utanförskap och vill inte
kännas vid den. Osäkerheten hos omgivningen när det gäller att förhålla sig till detta
funktionshinder och en vanlig obenägenhet att tala klarspråk, bidrar också till otydligheten och
förvirringen kring detta funktionshinder.
Har man en lindrig utvecklingstörning har man, med få undantag, gått i särskola och
särgymnasium. Det finns få fall som diagnostiseras först i vuxen ålder. För många är det svårt att
försonas med diagnosen utvecklingsstörning. Det händer att man byter till individuellt program,
för att slippa särskolebetyg och att identifieras med gruppen utvecklingsstörda.
Man kan klara mycket själv men kan ändå behöva stöd i olika sammanhang.
Bankkortstransaktioner är abstrakt och man kan behöva stöd i att hantera sin ekonomi. Man kan
lätt bli offer för samvetslösa försäljare eller dra på sig kontokortsskulder. Tidsplanering är ofta
svårt och man kan behöva stöd i detta. Oförutsägbara och ostrukturerade situationer kan skapa
stress, men med bra rutiner blir vardagen lättare. Vissa svårigheter kan kompenseras med hjälp
av s.k. kognitiva hjälpmedel.
Eftersom det ofta är svårt med tidsplanering, även om man kan klockan och har tidsbegrepp, får
det konsekvenser för hur man klarar dagliga rutiner. Det kan vara svårt att passa avtalade tider
och att förstå hur mycket man hinner under en viss tidsrymd. Det kan vara svårt att laborera med
alternativa lösningar och att förstå att flera handlingar kan leder till samma resultat.
Det är svårt att ta in mycket information och att hålla information i minnet och laborera med
olika alternativ (arbetsminne). För att förstå skriftlig information behöver det vara skrivet på ett
enkelt språk, men ofta behövs en muntlig information jämsides. Det kan vara svårt att uppfatta
ironi och bildspråk, eftersom språk ofta uppfattas konkret. Man kan ha svårt att förstå
instruktioner eller att tillgodogöra sig information i både tal och skrift.
Hur man fungerar som individ bestäms inte bara av begåvning. Känslomässig trygghet och ett
gott nätverk kan höja individens funktionsnivå och göra att han/hon kan använda sina resurser på
ett optimalt sätt. I sammanhanget är det viktigt att ta upp personens egen insikt om och
inställning till sin funktionsnedsättning. Även omgivningens attityder påverkar givetvis. Det är
vanligt att man förnekar sitt handikapp och att man tar avstånd andra personer med
utvecklingsstörning.
”Svagbegåvning”
Det finns personer med stora begåvningsmässiga svårigheter, som haft stora problem att följa
med i skolundervisning, och att hävda sig på arbetsmarknaden, men som inte har en så stor
funktionsnedsättning att det betecknas som utvecklingsstörning. I IK-intervallet mellan 70 och 85
brukar man tala om begåvningsmässiga begränsningar eller svagbegåvning. Om inte det har
funnits någon frågeställning om utvecklingsstörning, blir dessa personer inte alls aktualiserade
för en utredning. I de fall de har behov av stöd får de det i bästa fall från det egna naturliga
nätverket. Vid god adaptiv förmåga behöver de kognitiva svårigheterna inte ge utslag i någon
problematik, men om de är kombinerade med andra svårigheter (bristande impulskontroll,
missbruk, relationsproblem med närstående, psykiatriskt problematik o.s.v.) är detta en utsatt
grupp. De har inte heller tillgång till den stödjande lagstiftning som LSS utgör, och som finns
tillgänglig för personer med en utvecklingsstörning. 7
Sammanfattning
Begåvningen, när man har en lindrig utvecklingsstörning, utgör i sig inte så stort hinder för att
man ska klara av det mesta i det vardagliga livet, i varje fall om man har ett stödjande nätverk
omkring sig. Det är emellertid idag betydligt svårare att komma in på arbetsmarknaden, ens i
skyddad verksamhet. Detta får naturligtvis sociala, ekonomiska och psykologiska konsekvenser.
Forskning visar att personer med funktionshinder har färre sociala relationer och är mindre aktiva
på sin fritid. Detta leder i sin tur till sämre fysisk och psykisk hälsa.
Självkänslan och självvärderingen hos personer med en lindrig utvecklingsstörning är ofta låg.
Den kan maskeras av ett på ytan gott självförtroende. Den som ska ge stöd behöver satsa på att
bygga upp en tillit, först och främst genom att lyssna och bekräfta. Det är viktigt att ta sig tid –
”bygga upp ett förtroendekapital” och att finnas med över tid. Kontinuitet i kontakten är viktig. I
den mån man kan styra över det, bör man se till att individen får behålla etablerade
förtroendefulla kontakter. Autismspektrumtillstånd (ex. Asperger syndrom) och ADHD/ADD.
Asperger syndrom är en diagnos inom autismspektret och som bara ställs om man har en
normalbegåvning. Andra diagnoser inom spektret är autism i barndomen eller autism UNS.
Gemensamt är en kvalitativt nedsatt förmåga till socialt samspel. Att förstå sociala spelregler,
läsa av omgivningen, anpassa sitt beteende och kommunikation vållar problem. Likaså har
personerna svårt att automatisera handlingar och aktiviteter, vilket leder till att det kostar mer
energi att klara olika krav. Vidare har man svårigheter att generalisera, så att något man lärt sig i
en situation eller miljö kan vara svårt att överföra till en annan. I aktuell litteratur avvisar man
numera påståendet att man skulle sakna empatisk förmåga, och menar att det snarare är uttryck
för att personen inte har tillgång till den kognitiva komponenten i den empatiska förmågan, d.v.s.
att förstå hur andra tänker och känner. Men man saknar inte en medkännande förmåga.
Även inom ADHD-spektret finns stor variation i funktionsförmåga. Vid ADHD/ADD har man
svårigheter att reglera uppmärksamhet och aktivitetsnivå. Det kan givetvis också medföra
svårigheter i samspel med andra och i inlärningsförmåga. En del har svårt med impulskontroll
men det gäller inte alla.
Föräldraskap när man har betydande kognitiva svårigheter
Det är förhållandevis få i gruppen utvecklingsstörda som blir föräldrar. Det är sällsynt att
personer med större intellektuell funktionsnedsättning än lindrig utvecklingsstörning blir
föräldrar. En siffra, om än osäker, är 7 % mot 85 % i normalpopulationen.
Vid en inventering i Uppsala län 2008 fann man 210 föräldrar med någon form av diagnosticerad
kognitiv funktionsnedsättning (utvecklingsstörning eller autismspektrumtillstånd) och antalet
barn till dessa var 388. Om man räknade in de föräldrar som inte hade fasställd diagnos men ändå
bedömdes ha stora kognitiva nedsättningar med svårigheter med bl.a. planering, struktur, minne,
abstrakt tänkande, läsning, räkning eller skrivning och därför behövde stöd i sitt föräldraskap,
blev det totala antalet 602 familjer och 1092 barn.
8
Föräldraförmåga
Utvecklingsstörning är en riskfaktor som i kombination med andra riskfaktorer kan resultera i
bristande omsorgsförmåga. Föräldraförmågan avgörs dock inte enbart av den intellektuella
kapaciteten. Vid riskbedömning behöver man också bilda sig en uppfattning om (Karlsen, 2001):
föräldrarna har 1) stora brister i adaptiva förmågor som att klara transporter, klara av
organisering av vardagen, disponera tider 2) växt upp i en någorlunda trygg miljö med goda
modeller 3) tilläggshandikapp i synnerhet psykiska vilket påverkar omsorgsförmågan 4) har
relationsproblem med sina närmaste och/eller destruktiva relationer.
Emotionell och social förmåga och tillgång till ett stödjande nätverk är en viktig positiv faktor,
liksom beredskapen att ta emot hjälp. En viss insikt om de egna begränsningarna är viktiga, och
även omgivningens förståelse, så att man kan möta personen på rätt sätt. Det finns ett samband
mellan föräldraförmåga och självkänsla. En förälder ska ha förmåga att prioritera barnets behov
framför sina egna. För denna förmåga spelar både den emotionella och den kognitiva förmågan
in.
Socialstyrelsen rapport (2007) visar att levnadsomständigheter för barn som har föräldrar med
utvecklingsstörning varierar, men att det finns omständigheter för dessa barn som särskilt
behöver uppmärksammas. Det är vanligare med hälsoproblem bland dessa barn. Det finns också
en risk att de kan bli socialt isolerade, få för lite stimulans och på sikt tar på sig ett alltför stort
ansvar för syskon och föräldrar. Ett syfte med rapporten, förutom att lyfta fram aktuell forskning
och erfarenhet på området, är att stimulera till samverkan mellan yrkesverksamma som arbetar
med dessa familjer. Slutsatsen är att stödet behöver utformas individuellt utifrån familjens
resurser och behov, i samarbete med familjen och i samverkan med yrkesverksamma inom t.ex.
socialtjänst, mödra- och barnhälsovård, habilitering och skola.
Svårigheter att ta emot information
Konkret tänkande, uppmärksamhetssvårigheter, bristande energitillgång, nedsatt förmåga till
självreflektion, hög stressbenägenhet – detta och mycket annat kan vara komplikationer i
föräldraskapet när man har kognitiva svårigheter. De som möter dessa föräldrar behöver ta sig
mera tid och vara mån om att kolla av att man hittar rätt nivå och rätt kanal för information. Det
är svårare att ta till sig mycket och abstrakt information. En låg självkänsla kan göra att man
döljer att man inte förstår vad som sägs, och att man avstår från att ställa frågor. Att ta del av och
förstå skriftlig information är svårt, men även muntlig om den inte är anpassad till personens
förmåga. Man behöver ta en sak i taget och försäkra sig om att personen har förstått.
Informationen kan behöva sammanfattas och upprepas. Det är viktigt att det är
tvåvägskommunikation och att man ber föräldern med egna ord beskriva hur man tänker utföra
det man kommit överens om. Det är inte ovanligt att en person med utvecklingsstörning efter ett
besök i vården eller socialtjänsten, går därifrån utan att egentligen ha förstått budskapet. Planerings- och bedömningsförmåga
Även om man kan avläsa klockan och kan tidsbegrepp, så kan det vara svårt med tidsplanering
och att bedöma hur lång tid saker tar. Därför kan det vara svårt att passa tider. Man kan göra en
överenskommelse med föräldrarna om hur de vill bli kallade. Svårigheter med tidsuppfattning
kan också vålla problem när det gäller att lägga in tider för t.ex. måltider. Att bedöma kläder efter
väder och välja rätt storlek kan vara svårt liksom att bedöma faror och förutse risker.
9
Individuellt pedagogiskt stöd och föräldrautbildning
En hel del kan man klara om man får vägledning och stöd. Att ha goda rutiner och följa enkla
förhållningsregler kan gå utmärkt. Råd och anvisningar måste ändå följas upp, eftersom en
svårighet är att tillämpa råd och anvisningar på ett flexibelt sätt. Det är lätt att man uppfattar råd
mycket konkret och orubbligt. Utifrån situation eller när barnet växer kan man behöva modifiera,
men om man har en kognitiv begränsning behöver man stöd att se detta. Det finns forskning och
gott om kliniska exempel (Llewellyn et al, 2003; Feldman) på att föräldrar – och därmed också
barnen - drar nytta av föräldrautbildning. Denna forskning pekar bland annat på vikten av att ge
individuellt anpassade insatser in situ, det vill säga på plats där färdigheterna ska användas. Den
ökade risken för hämmad utveckling hos barnet motverkas också av att barnet får vara i en
stimulerande miljö (insatser i hemmet, förskola etc.). Insatserna bör börja förberedas innan barnet
är fött.
Att skapa tillit
Familjer där en eller båda föräldrarna har en utvecklingsstörning eller en neuropsykiatrisk
diagnos har ofta en pressad ekonomisk situation. Därför är dessa föräldrar ofta stressade. De kan
verka ovilliga att samarbeta, men bakom detta kan dölja sig en bristande tillit till myndigheter
och vårdgivare, eller att man inte förstår vad som erbjuds eller förväntas av dem.
Dessa föräldrar kan behöva någon som kan vara ett stöd i kontakten med myndigheter. Man kan
behöva upprepa det som sagts på en träff och förklara vad det innebär. Träffar med dessa
föräldrar kan behöva förberedas extra. Det kan t.ex. behövas ett förberedande möte för att de
ingående professionella ska prata om roller och uppgifter. Man måste eftersträva stor tydlighet,
anpassa språket och försäkra sig om att man har förstått varandra. Det kan vara bättre med täta
och korta möten än glesa och långa. Med tanke på svårigheterna att ta in mycket information, kan
man koncentrera sig på en eller ett par huvudfrågor.
Samverkan är nödvändig för att kunna ge föräldrar och barn nödvändigt stöd, oavsett om barnet
stannar hos sina biologiska föräldrar eller placeras i familjehem. Föräldrarna och familjehemmet
behöver samverka kring målet att upprätthålla en god kontakt mellan barn och föräldrar. I detta
kan både familjehemmet och föräldrarna behöva stöd. Var och en som kommer i kontakt med
dessa barn eller föräldrar kan ta initiativ till samverkan.
10
Lagstiftning
Vad innebär Socialtjänstlagen?
Socialtjänstlagen är en ramlag. I 1 kap 1,2 § § anges socialtjänstens övergripande mål och
grundläggande värderingar. Dessa ska vara vägledande i socialtjänstens alla verksamheter.
1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
- ekonomiska och sociala trygghet,
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala
situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten
skall bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet.
2 § När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn
avses varje människa under 18 år.
I socialtjänstlagen 5 kap 1 § framgår socialtjänstens skyldigheter gällande omsorger om barn och
unga.
Socialnämnden skall
- verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden
- i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam
fysisk och social utveckling hos barn och ungdom
- med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat
tecken till en ogynnsam utveckling
- aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av
alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt
dopningsmedel
- i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas
ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa
motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet
- i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som
kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har
avgjorts
Enligt 6 kap 1,5 § § SoL ansvarar socialnämnden för att det finns familjehem och för att den som
placerats får god vård. I paragrafen står också att vården bör utformas så att den uppmuntrar den
enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. I första
hand ska nämnden överväga placeringar hos anhöriga eller andra närstående. Av förarbetena
framgår att detta också gäller boende i familjehem enligt LSS (Socialtjänstlagen En vägledning,
2005).
11
Vad innebär LSS - Lagen om Stöd och Service till vissa
funktionshindrade?
Grundtanken i denna lag är att även funktionshindrade ska ha rätt att leva ett självständigt liv
med goda levnadsvillkor. Att ha ett funktionshinder innebär att man på grund av sjukdom eller
skada har svårt att fungera utan hjälp i sitt dagliga liv. Den som har ett funktionshinder har rätt att
få stöd och service för att kunna leva som andra och aktivt delta i samhället. Genom lagen om
stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) erbjuds den möjligheten. Alla insatser är
avgiftsfria. Lagen är ett komplement till Socialtjänstlagen, och är en rättighetslag, vilket innebär
att personen har rätt till de insatser som lagen erbjuder, om man tillhör den personkrets lagen
anger.
Hur får man insatser enligt LSS?
Den enskilde eller dennes rättslige företrädare ansöker om insatsen på omsorgsförvaltningens
myndighetsavdelning.
Obs! Insatsen Råd och stöd (9 §) söks genom Vuxenhabiliteringen, Landstinget Kronoberg.
Blankett hittas via hemsidan eller beställs från Vuxenhabiliteringen (se adresslista Bil.2)
Telefonnummer för ansökningsblanketter eller mer information: telefon 0470-41000.
Vilka kan få insatser enligt LSS?
1. Personer med utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd
2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter en
hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte
beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den
dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service
Ny lagstiftning för att stärka barnperspektivet
En ny lagstiftning med tillägg i Hälso- och sjukvårdslagen 2g § och Lagen om yrkesverksamhet
på hälso- och sjukvårdens område) 2 kap. 1 a§, trädde i kraft januari 2010. Syftet med den nya
lagstiftningen är att stärka barnperspektivet och lyfta barns rättigheter. Hälso- och sjukvården ska
särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets föräldrar eller annan
vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller psykisk
funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller är missbrukare av alkohol
eller annat beroendeframkallande medel.
Denna lag medförde ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och i socialtjänstlagen
(2001:453) när det gäller skyldighet att samverka. ”När den enskilde har behov av insatser både
från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen
upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att
den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker
till att den upprättas./…/” Motsvarande formulering finns för socialtjänsten (2 kap 7§).
12
Sekretess och samverkan.
Undantag i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
I Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) regleras uppgiftslämnandet inom och mellan
myndigheter. Enligt denna finns det inget hinder att lämna en uppgift om en enskild eller
närstående till denne om det är nödvändigt för att ge den enskilde vård, behandling eller annat
stöd, när det rör sig om barn och ungdomar, personer med missbruks- eller beroendeproblematik
samt personer som blivit omhändertagna för psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård.
OSL 25 kap 12 § samt 26 kap 9 §:
”Sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket och 2-5 §§ hindrar inte att en uppgift om en enskild
eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården/socialtjänsten
till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten/hälso- och sjukvården,
om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne
1. inte fyllt arton år,
2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller
3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om
rättspsykiatrisk vård.
Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften
behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.”
Den enskildes samtycke som inhämtats före en samordnad vårdplanering innebär ett
godkännande till att information får delges berörda aktörer, i enlighet med Offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) samt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659).
”Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller
någon närstående till denne lider men”
”Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det
inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider
men”
”En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om
inte annat anges i denna lag.”
Samtycke ska vara individuellt, frivilligt, särskilt otvetydigt och informerat.
Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659)
13
Stödinsatser i Landstinget Kronoberg
Mödrahälsovård/Barnmorskemottagning
I samband med hälsosamtal/inskrivningsbesöket i början av graviditeten görs både en medicinsk
och social bedömning av kvinnans/familjens situation. Oftast är det under detta besök
barnmorskan fångar upp om den gravida kvinnan kan komma att behöva extra stöd. I en del fall
är det anhöriga eller andra personer i kvinnans närhet som kontaktar barnmorskemottagningen
om kvinnans situation.
När det bedöms att kvinnan/familjen har särskilda behov av stöd och omsorg tar barnmorskan
nödvändiga kontakter. Barnmorskan kan därefter koncentrera sig på graviditeten. Det bör vara en
naturlig del av samtalet att väga in den blivande mammans individuella förutsättningar och
därmed ge bekräftelse åt henne både som person och som blivande mamma.
Att bygga upp ett förtroende är viktigt för att kunna föra samtal. Mer tid och tätare besök bör
erbjudas,
Under graviditeten är det viktigt att kontakter knyts med de resurspersoner som stöttar kvinnan
ex. anhöriga, skolkurator, socialtjänst, omsorgsförvaltning och med dem som kommer att finnas i
familjens närhet under nyföddhetsperioden ex. BVC. Dessa möten kan gärna ske tillsammans
med kvinnan/partnern på barnmorskemottagningen.
Att etablera kontakt med förlossnings- och BB-personal inför förlossningen kan skapa en extra
trygghet. Det är av stort värde att kvinnan redan under graviditeten får kontakt med MBHVpsykolog som sedan kan fortsätta att vara ett stöd under nyföddhets- och småbarnsperioden. De blivande föräldrarna erbjuds föräldrautbildning i grupp. Syftet är att ge en förberedelse inför
förlossningen men också för vad föräldraskap kan innebära. Om kvinnan/partnern med
utvecklingsstörning avstår från att delta i föräldrautbildningen gör barnmorskan en individuell
utbildningsplan i samband med besöken på barnmorskemottagningen.
Barnmorskor som i sitt arbete möter denna patientgrupp bör erbjudas handledning och
vidareutbildning inom området.
Barnmorskan har också som uppgift att ge preventivmedelsrådgivning och tillsammans med
kvinnan komma fram till en effektiv och acceptabel metod. Kvinnan informeras också om
sexuellt överförbara infektioner och hur man skyddar sig mot detta.
Genom information, utbildning och rådgivning medverkar barnmorskan till en positiv syn på
sexualitet, förebyggande av oönskade graviditeter och ett planerat ansvarsfullt föräldraskap.
14
Barnhälsovård
Barnhälsovården (BHV) möter 99 % av alla barnfamiljer i Sverige. Alla barn 0- 6 år kallas till
barnhälsovården för hälsobesök enligt fastställt basprogram vid angivna nyckelåldrar.
Barnhälsovården stödjer föräldrar i ett aktivt föräldraskap. Stödets syfte är att förebygga och
upptäcka fysisk och psykisk ohälsa hos barn. Detta gäller i familjer där det finns någon
utvecklingsstörd förälder på samma sätt som i övriga familjer, men med anpassning i
förhållningssättet. Stöd till föräldrar ges individuellt och i grupp.
Varje fas i barnets utveckling kan innebära ett nytt problem för föräldrarna. Eftersom föräldrar
inom denna målgrupp har svårt att överföra erfarenheter och dra slutsatser av tidigare
erfarenheter, måste de på nytt lära sig hur de ska göra i varje utvecklingsfas barnet befinner sig.
För att underlätta för föräldrarna krävs det att man förklarar och visar mycket konkret hur barnet
bör skötas.
‐
‐
‐
‐
‐
‐
‐
‐
‐
‐
‐
‐
‐
‐
Det är en fördel om resurssvaga blivande föräldrarna får kontakt med barnhälsovården redan
under slutet av graviditeten.
Dessa föräldrar behöver extra stöd och bör därför erbjudas tätare kontakt med
barnhälsovården, få längre besökstid och fler hembesök.
Extra viktigt att båda föräldrarna eller annan stödperson är med.
Särskild tonvikt läggs på familjens aktuella situation.
Prioritera information om prevention av SIDS och Shaken Baby Syndrom.
Viktigt att båda föräldrarna tillfrågas om de äter använder läkemedel som kan påverka
omsorgsförmågan.
Bedöma om föräldrarna var för sig kan vara ensamma hemma med barnet kortare eller längre
period under dygnet.
Tillgodose moderns behov av en god nattsömn vid amning.
Var extra uppmärksam och lyhörd för om barnet visar tecken på omsorgssvikt, trötthet,
irritabilitet eller skrikighet.
Ge föräldrarna stöd och hjälp att förstå det lilla barnets behov och signaler.
Uppmärksamma syskon och se till att deras behov är tillgodosett.
Kartläggning av vilka resurser/nätverk som redan finns runt familjen. Vid behov lotsa
familjen till ytterligare stödresurser.
Med förälderns medgivande kontakta andra aktörer/viktiga personer för gemensam planering
utifrån familjens behov.
Använd gärna checklistor vid bedömning av omsorgsförmåga
Mödra- och Barnhälsovårdens psykologverksamhet
Psykologerna inom mödra- och barnhälsovården har som övergripande uppdrag att främja
psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos blivande föräldrar och familjer med barn 0-6 år.
Verksamheten tillför mödra-/barnhälsovården och övriga samarbetspartners ett psykologiskt
perspektiv på havandeskapets, barnets och föräldraskapets utveckling. Arbetet sker i nära
samverkan med övrig mödrahälsovård och barnhälsovård och insatserna syftar till prevention,
upptäckt och tidig, kortvarig behandling. Psykologverksamheten utgör en resurs för blivande
föräldrar och familjer i hela Kronobergs län. Blivande föräldrar och familjer kan få kontakt med
psykologverksamheten via remiss från MVC, BVC, barnkliniken och BVC-läkare på
vårdcentraler, alternativt via egenremiss då föräldrar själva tar kontakt med mottagningen.
Psykologerna inom mödra- och barnhälsovården kan bidra med följande:
15
– Ge stöd i form av handledning och kunskapsförmedling till barnmorskor och BVCsjuksköterskor
– Delta i utformningen av specialanpassad föräldrautbildning
– Delta i kunskaps- och metodutveckling för personal, med fokus på barnperspektivet
– Bidra till identifikation av familjer med behov av extra stöd, tex via handledning eller i mötet
med familjer som remitterats till verksamheten
– Bedöma barns utveckling och psykosociala situation i hemmet, samt kartlägga barnets behov
av stöd i familj och på förskola. Bedömningarna sker genom anamnestiskt samtal med föräldrar,
barnobservation och strukturerat testmaterial. Vid dessa insatser finns en nära samverkan med
BVC och förskola och återkoppling ges förutom till föräldrar även till dem
– Ge stöd och psykologisk behandling vid oro och nedstämdhet hos föräldrar och blivande
föräldrar
– Ge anpassat stöd i föräldraskapet till föräldrar
BUP - Barn- och ungdomspsykiatrin, Växjö.
Småbarnsteamet 0-4 år
Småbarnsteamet inom barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) är inriktat på att hjälpa
små barn och deras familjer. Det kan handla om barn som på olika sätt visar tecken på otrygg
anknytning, har ett avvikande kontaktbeteende, eller har varit med om svåra livshändelser som
riskerar att påverka barnets utveckling eller psykiska hälsa. Symtom kan vara svårare
regleringsbekymmer vad gäller mat, sömn eller affekter, beteendeproblem eller stark oro/ångest.
Det kan också handla om svårigheter för föräldern i relationen till barnet, stark oro, nedstämdhet,
känslor av vanmakt eller hjälplöshet som påverkar föräldraskapet. Vi arbetar i huvudsak med
samtal och samspelsbehandling.
Vuxenhabiliteringen
Vuxenhabiliteringen består av tvärprofessionella basteam och vänder sig till vuxna personer (från
18 år) med medfödda och omfattande funktionsnedsättningar, samt deras närstående.
Vuxenhabiliteringens målgrupper är personer med rörelsenedsättningar p.g.a. medfödda
sjukdomar eller skador, personer med olika grad av utvecklingsstörning samt personer med
autismspektrumtillstånd. Personer med diagnostiserad ADHD kan erbjudas insats i form av
medicinering och medicinuppföljning här, men andra habiliterande insatser endast om det är i
kombination med utvecklingsstörning eller autism.
Vuxenhabiliteringen erbjuder habiliterande insatser till den enskilde, men arbetssättet präglas
också i hög grad av samverkan med närstående, andra vårdgivare och myndigheter. För att
individen ska få goda levnadsvillkor krävs oftast samordning av de olika resurser som finns i
samhället. Samverkan med andra instanser i samhället är en nödvändighet för att insatserna från
habiliteringen ska bli optimala. Den enskilde eller företrädare kan söka insatser, men kontakt tas
också via remiss från t.ex. vårdcentral. På vuxenhabiliteringens hemsida (via landstingswebben)
finns en ansökningsblankett.
16
Ibland är det aktuellt med en utredning för att fastställa diagnos. Det kan gälla en frågeställning
om utvecklingsstörning och/eller någon neuropsykiatrisk diagnos. En utredning ska visa på både
resurser och svårigheter hos personen och därigenom skapa förståelse för personens sätt att
fungera. En utredning ska också vara till hjälp för personen själv att få en bättre insikt om sin
funktionsnedsättning.
Barn och ungdomshabiliteringen, Växjö
Barn och ungdomshabiliteringens målgrupp är barn och ungdomar 0-18 år med varaktiga
funktionsnedsättningar och deras familjer. De unga har funktionsnedsättningar av olika slag:
utvecklingstörning, autism, rörelsehinder samt vissa medicinska funktionshinder; cystisk fibros
och reumatism.
Vi arbetar i tvärprofessionella team bestående av psykolog, kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut,
logoped, specialpedagog och läkare. Vi är uppdelade i barnteam 0-12 år i tre geografiska team,
norra, södra och västra (Ljungby) samt ett länsövergripande ungdomsteam 13-18 år.
Vi vill genom vårt arbete ge förutsättningar till en så god livskvalitet som möjligt för hela
familjen. För att utveckla bästa möjliga funktionsförmåga hos barnet samverkar vi med föräldrar
och personal i barnets närhet.
Vi planerar och utformar insatserna ifrån vår sida utifrån familjens specifika behov och
förutsättningar. Det är inte ovanligt att det också finns en förälder med en funktionsnedsättning i
de familjer vi möter. Ärftligheten spelar en viss roll i orsakerna till både utvecklingstörning, och
funktionsnedsättningar inom de neuropsykiatriska diagnoserna autism och ADHD
I samarbete med barn och familj upprättar vi en habiliteringsplan, som ligger till grund för
insatserna under ett år framåt. Viktigt är också nätverksmöten med olika instanser runt familjen
och barnet så som förskola, skola, korttidsboende och socialtjänst. Finns det svårigheter i form av
någon funktionsnedsättning hos föräldrarna/förälder måste vi ta hänsyn till detta och anpassa
stödinsatser och försöka skapa goda samarbeten även med nätverken runt föräldrarna.
Vi har en stor gruppverksamhet där en viktig del är de olika former av föräldrautbildningar och
föräldragrupper som vi håller. Ibland är de riktade mot någon speciell diagnosgrupp eller
problemställning ibland mer öppna för att skapa samtalsforum och erfarenhetsutbyte mellan
föräldrar.
Sammanfattningsvis erbjuder barn och ungdomshabiliteringen:
• utredning och diagnostisering
• behandling och träning
• rådgivning och stöd
• konsultation och handledning
• information och utbildning
17
Stödinsatser i Växjö kommun
Avdelningen för Barn och Familj inom förvaltningen Arbete och välfärd.
Avdelningen arbetar med barn som far illa eller behöver stöd och med ungdomar i riskzonen.
Man arbetar också med föräldrar som behöver stöd och hjälp i sin föräldraroll, eller i samarbetet
med den andre föräldern. Avdelningen arbetar även med allmänna och individuellt förebyggande
insatser, utredningar av den enskildes behov, stöd- och behandlingsinsatser, samarbetssamtal
mellan föräldrar, vårdnadsutredningar, adoptionsutredningar samt med barn och
föräldragruppverksamhet.
Ett barn/familj kan få kontakt med socialtjänsten antingen genom att de själva ansöker om stöd
och hjälp, eller genom en anmälan. Alla som kommer i kontakt med barn i sin yrkesverksamhet
och som misstänker att barnet inte har det bra, är skyldiga att anmäla detta till socialtjänsten.
När en anmälan kommer till nämnden för Arbete och välfärd gällande misstanke om att ett barn
inte har det bra eller att föräldrar kan behöva stöd och hjälp, görs en förhandsbedömning. Denna
bedömning kan leda till att en utredning (enligt 11 kap 1 § socialtjänstlagen) inleds.
En utredning syftar till att skaffa sådan information att bedömning kan göras om någon form av
bistånd eller annan åtgärd ska ges barnet/familjen eller inte. Leder utredningen fram till att
stödinsatser behövs, erbjuds föräldrarna detta. Stödinsatser från socialtjänsten är alltid frivilliga
och föräldrarna kan tacka nej.
Visar utredningen att föräldrarna inte kan ta hand om sitt barn på ett tillräckligt bra sätt, föreslås
barnet placeras i familjehem, i ett HVB hem (hem för vård och boende) eller på en institution.
Föräldrarna kan ge sitt medgivande till detta och då blir det en s.k. frivillig placering. Motsätter
sig föräldrarna en placering av barnet, ansöker nämnden hos Förvaltningsrätten om placering av
barnet, enligt Lagen om vård av unga (LVU).
Det är sedan Förvaltningsrätten som beslutar om barnet ska placeras mot föräldrarnas vilja.
Insatser/Resurser inom avdelningen Barn och Familj;
Familjepedagog – familjebehandlingsverksamhet med inriktning mot familjer med barn 0-12 år.
Familjepedagogerna arbetar med insatser företrädesvis i hemmet.
Familjehuset – familjebehandlingsverksamhet i öppenvård med inriktning mot familjer med
barn 0-18 år som har behov av hjälp för att kunna leva tillsammans som familj.
Familjehemsgruppen- utreder och följer upp familjehemsinsatser samt handleder familjehem
och stöttar det placerade barnets föräldrar på olika vis.
Kontaktperson till barnet – personen träffar barnet och tillsammans gör de saker utifrån barnets
behov och önskemål.
Kontaktfamilj till barnet – familjen träffar barnet, företrädesvis i deras hem. Innefattar oftast
övernattningar och insatsen utformas utifrån barnets behov och önskemål.
Ungdomsgruppen/ungdomsteamet- familjebehandlingsverksamhet med inriktning mot
ungdomar 13-20 år. Teamet arbetar med intensiva insatser företrädesvis i hemmet.
18
Familjefrid Kronoberg – en länsövergripande verksamhet för barn i misshandels och
våldsmiljöer.
Glimten – gruppverksamhet för barn till missbrukande föräldrar.
Stödkontakt med socialsekreterare – kontakten kan innefatta stödjande och rådgivande samtal,
hjälp med att kontakta andra myndigheter mm.
Familjerådslag – ett möte där klienten tillsammans med en samordnare sammankallar sin familj,
nära och kära för att diskutera och planera för framtiden.
Incredible Years/De Otroliga åren – föräldrautbildning där föräldrar träffas i grupp och
samtalar utifrån olika teman, exempelvis led, uppmuntran, beröm, gränssättning, problemlösning
m.m.
Insatser genom Omsorgsförvaltningen
Här är några exempel på insatser som kan bli aktuella för personer med utvecklingsstörning.
Stödet utformas med utgångspunkt från föräldrarnas behov.
Avlösarservice:
Avlösarservice är en insats genom LSS där en person som arbetar inom omsorgsförvaltningen
kommer hem till familjen och tar hand om barnet i familjen tillfälligt om barnet i familjen har en
funktionsnedsättning och omfattas av LSS personkrets. Personen som jobbar som avlösare har
tillfälligt omvårdnaden och tillsynen av barnet. Avlösarservice möjliggör tid för egen aktivitet i
eller utanför hemmet för föräldern/föräldrarna. Insatsen kan beviljas regelbundet eller som en
lösning vid något speciellt tillfälle. Stödet utformas individuellt efter barnet och föräldrarnas
behov.
Ledsagarservice:
En ledsagare kan bidra till att personen – i det här sammanhanget föräldern - får ett mer aktivt liv
genom att ledsagaren följer med på olika aktiviteter. Insatsen är en personlig service, anpassad
efter individuella behov. Ledsagarservice ska inte användas för aktiviteter som ingår i
habilitering/rehabilitering eller för tjänster som normalt ingår i hemtjänst, boendestöd eller
bostad med särskild service. Ledsagarservice kan beviljas både som en regelbunden insats och
som en tillfällig sådan. Den är i första hand tänkt att tillgodose aktiviteter i närmiljön, men kan
även gälla för tillfälliga resor, studiecirklar/kurser eller familjeangelägenheter.
Kontaktperson:
En kontaktperson kan bidra till en rikare fritid, ett större kontaktnät och deltagande i
samhällslivet. En kontaktperson blir en vän som man träffar regelbundet och gör saker
tillsammans med utifrån egna intressen, till exempel kan man gå på olika kulturella aktiviteter,
nöjes- och sportevenemang. Kontaktperson enligt LSS är mer som en vuxenkompis och är inte
samma insats som kontaktperson enligt Socialtjänsten, som kan vara ett mer preciserat och större
uppdrag med behandlingsinslag.
19
Korttidstillsyn:
Korttidstillsyn är en fortsättning på den kommunala fritidshemsverksamheten och erbjuds till
barn som omfattas av LSS personkrets från det år de fyller 13 år. Insatsen finns att ansöka om
från barnet är 13 och erbjuds så länge barnet går i skola. Korttidstillsynen kan vara före och efter
skoldagen samt under lov- och lovdagar erbjuds då föräldrarna arbetar eller studerar, om behov
finns och det behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.
Korttidsvistelse:
Korttidsvistelse är en insats genom LSS och innebär att om barnet i familjen har en
funktionsnedsättning och omfattas av LSS personkrets kan barnet få möjlighet att tillfälligt bo på
ett särskilt korttidsboende eller i en annan familj- en stödfamilj. Vistelsen kan också förläggas till
en rekreationsanläggning eller ett läger om detta planerats i samråd med handläggaren. Syftet
med insatsen är att föräldern/föräldrarna för möjlighet till avkoppling samtidigt som barnet får
miljöombyte och rekreation. Insatsen kan beviljas regelbundet eller vid enstaka tillfällen.
Familjen betalar ingen hyra för vistelsen och ingen avgift för service och omvårdnad under tiden
barnet är där.
Daglig verksamhet:
Syftet med daglig verksamhet är att erbjuda en meningsfull sysselsättning, bidra till den
personliga utvecklingen och främja delaktighet i samhället. Daglig verksamhet finns både som
grupp- och individuell verksamhet. Personer i yrkesverksam ålder som inte förvärvsarbetar eller
utbildar sig kan ha rätt till insatsen, som gäller för dem som omfattas av personkrets 1 eller 2.
Hänsyn tas till förutsättningar och individuella behov.
Daglig verksamhet kan därför se olika ut. Det kan till exempel vara arbete på ett café, i en affär
eller i särskilda lokaler för daglig verksamhet. Vid deltagande i daglig verksamhet får man en
särskild ekonomisk ersättning, habiliteringsersättning, 44 kr/heldag och 31 kr/halvdag, som är
skattefri, utöver den aktivitets- eller sjukersättning som söks via Försäkringskassan. För personer
med lindrig utvecklingsstörning finns alternativ till dagcenter, så som att ha sin dagliga
verksamhet på ett enskilt företag eller i en affär.
Boendestöd enligt LSS eller Socialtjänstlagen, SoL:
Boendestöd är ett socialt och pedagogiskt stöd i hemmet utifrån förälderns behov. Stödet bygger
på delaktighet och syftet med insatsen är att förebygga och minska följderna av funktionshindret
och stärka personens förmåga att leva ett självständigt liv. Exempel på stöd kan vara att hjälpa till
att strukturera vardagen, planera och hitta rutiner eller att få möjlighet att dela och diskutera
tankar och funderingar. Boendestödet är till för föräldern med funktionshinder och om man vill
ha hjälp i sin föräldraförmåga behövs oftast insatser även från Socialförvaltningen i form av t ex
en familjepedagog. Syftet är att boendestödjaren och familjepedagogen ska samverka i familjen
för att ge bästa stöd.
20
Litteratur:
Andersson, G., Socialarbetare och utvecklingsstörda föräldrar. Nordiskt Socialt Arbeit, 3, 1526
Bager, B., Barn till mödrar med utvecklingsstörning – en inventering, Läkartidningen 100 (12), 22-25.
Barnkonventionen, www.bo.se
Bowlby, J., En trygg bas. Kliniska tillämpningar av bindningsteorin. Natur och Kultur, 2003
Elonsdotter, Y., En vägledning. När personer med utvecklingsstörning blir föräldrar.
Östersunds kommun, Vård- och Omsorgsförvaltningen, 2002.
Fejne, S., Lundqvist-Öhrn, M., Harrysson, B., Olika stödinsatser till föräldrar med
utvecklingsstörning – och några exempel på tillämpning av Marte Meo, Habilitering &
Hjälpmedel, Forsknings- och utvecklingsenheten, Vuxenhabiliteringen, nr 1/2006,
[email protected]
Feldman, M., The effectiveness of early intervention for children of parents with mental
retardation. I M.J. Guralnick (ed.) , The Effectiveness of early intervention (pp. 171-191).
Baltimore: P.H. Brookes.
Grunewald, K., Utvecklingsstörda mödrar. INTRA 2000:3
Göransson, K., Hur förståelsen av verkligheten utvecklas. Stiftelsen ALA, 1981
Hindberg, B., Barn till föräldrar med utvecklingsstörning. Förlagshuset Gothia, 2003
Hindberg, B., När omsorgen sviktar. Rädda Barnen, 1998
Killén, K., Barndomen varar i generationer. Wahlström och Widstrand, 2002
Killén, K., Svikna barn. Wahlström och Widstrand, 1994
Kollberg, Rädda Barnen, Omstridda mödrar. En studie av mödrar som förtecknats som
förståndshandikappade. Nordiska Hälsovårdsskolan, Göteborg, 1989
Kylén, G., Begåvning och begåvningshandikapp. Stftelsen ALA, 1981
Pipping, Lisbeth, Kärlek och stålull. Att växa upp med en utvecklingsstörd mamma. Gothia
förlag AB, 2004
Socialstyrelsen, Det viktiga är hur man är mot sitt barn. (Delrapport, Anhörig 300, artiklenr
2002-124-1)
Socialstyrelsen, Barn som har föräldrar med utvecklingsstörning. (Lägesrapport, 2007, finns i
bokform eller kan laddas ner från nätet, www.socialstyrelsen.se )
21
Socialstyrelsen, Föräldrar med utvecklingsstörning och deras barn – vad finns det för
kunskap? Rapport, 2005. En sammanställning av aktuell forskning. Underlag från extern
expertgrupp med Mikaela Starke m.fl. (Artikelnr 2005-123-3) (Kan laddas ner från nätet)
Socialstyrelsen, Föräldrar med nedsatt begåvning och deras barn. 1990:24
SOL (Socialtjänstlagen) SFS 2001:453
Solantaus, Tytti, Föra barnen på tal – när en förälder har psykisk ohälsa. Finska Institutet för
hälsa och välfärd, 2006.
Springer, Lydia., Olsson, Lena, Samverkan kring föräldrar med utvecklingsstörning eller
andra intellektuella begränsningar. Kartläggning av stödbehov som grund för metodutveckling
och uppbyggnad av kunskapscentrum. Habilitering och hjälpmedels rapportserie, nr 24,
Landstinget i Uppsala län, 2004.
Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och
jämlikhet. United Nations, Utrikesdepartementet. Socialdepartementet, Stockholm, 1995
SOU 1999:21, Lindqvists nia – nio vägar att utveckla bemötandet. Stockholm.
Socialdepartementet.
Söderman, Lena., Antonsson Sivert,(red) Nya omsorgsboken: en bok om människor med
begåvningsmässiga funktionshinder (texter av 33 författare inom omsorgsområdet), Liber
förlag 2011
Tideman, M., red, Handikapp – synsätt, principer, perspektiv. Stockholm: Johansson &
Skyttmo förlag, 2000
Tideman, M., red, Perspektiv på funktionshinder och handikapp. Studentlitteratur, 2000.
Åhlund, Iren, Fader vår. Om fäder med intellektuella funktionsnedsättningar. Högskolan i
Halmstad, sektionen för Hälsa och samhälle, 2010.
Österberg, Francesca, Bedömningar och beslut. Från anmälan till insats i den sociala
barnavården. Rapport i socialt arbete nr 134, 2010. Doktorsavhandling, Stockholms universitet
Se också SUF Uppsalas hemsida varifrån man kan ladda ner mycket material: checklistor,
lättläst broschyr om graviditet och förlossning ”Vänta och föda barn”) Föräldrar med
kognitiva svårigheter – att bryta ny mark m.m.
http://www.lul.se/suf
htp://www.lul.se/default____5560.aspx
22
Bil.
Kontaktuppgifter, SUF-nätverket:
Växjö kommun
Förvaltningen arbete och välfärd
Enhetschef
Ann-Margret Andersson
Tel 0470-433 00
Tel 0470-435 90, rådgivning
Socialsekreterare/Araby Familjecenter
Helena Hjertberg
Tel 0470-433 00
Omsorgsförvaltningen/Omsorg funktionsnedsättning
Enhetschef daglig verksamhet
Kristin Jeansson
Omsorgsförvaltningen
Omsorg Funktionsnedsättning
Tel 0470-438 48
Landstinget Kronoberg
Barnmorskemottagningen KK
Vårdutvecklare
Anna Wilsson
Kvinnokliniken
Tel 0470-58 83 84
Barnhälsovården
Barnhälsovårdssamordnare
Helena Nyström
Folkhälsoenheten
Tel 0470-58 68 03
Barnhälsovårdens psykologverksamhet
Psykolog
Emma Bergström
Hälsoenheten, Vårdcentralen Teleborg
Tel 0470-58 68 28
Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Småbarnsteamet 0-4
Barn- och Ungdomspsykiatriska kliniken
Småbarnsteamet
Centallasarettet, Växjö
Tel 0470-58 61 10 (receptionen), 0470-58 61 11 (sekreterare Wiwi-Ann Altbark),
0470-58 61 56 (kurator Eva Leijon)
Barn och ungdomshabiliteringen
Susanne Lindgren
Specialpedagog
Tel 0470-58 86 88, 0470-58 87 00 eller 0470-58 86 90 (reception)
Vuxenhabiliteringen
Kurator Inger Karlsson
Tel 0470-58 88 08
Psykolog Eva Rosén-Sverdén
Tel 0470-58 88 01
Tel 0470-58 87 90 (reception)
23
