BLODPROVET PSA
Halten av PSA (prostataspecifikt antigen) kan mätas i blodprov och användas
för att upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. Det är ännu okänt i vilken
utsträckning risken att avlida i prostatacancer kan minskas genom
hälsokontroller med PSA. Eftersom sådana hälsokontroller även kan få
negativa konsekvenser, rekommenderar vi att symptomfria män, som önskar
få kontrollerat sitt PSA, först tar del av nedanstående information.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Risken att drabbas
är omkring 8 %, dvs. en av tolv män får sjukdomen under sin livstid. Eftersom
de flesta får sjukdomen vid hög ålder är risken att avlida i sjukdomen cirka 5%
(en av 20 män). Risken att få prostatacancer ökar om man har nära släktingar
som haft sjukdomen.
Prostatacancer kan botas om den upptäcks innan den spridit sig utanför
prostatakörteln. I ett så tidigt skede har sjukdomen sällan givit upphov till
symtom, men halten av PSA i blodet är oftast förhöjd. Tyvärr förekommer
förhöjda PSA-värden även hos en del män som inte har prostatacancer.
Omkring var tionde man har ett förhöjt värde. Dessa rekommenderas
ytterligare undersökning med ultraljud och provtagning med nålstick från
prostatakörteln via ändtarmen. Hos en tredjedel av de som genomgår sådan
provtagning finner man cancer.
Cancertumörer i prostata som upptäcks hos symptomfria män på grund av ett
förhöjt PSA-värde är vanligen små, vilket ger goda utsikter till bot med
operation eller strålbehandling. Operationen för med sig en stor risk för
impotens (ofta behandlingsbar) och en viss risk för urinläckage.
Strålbehandlingen orsakar impotens i runt hälften av fallen medan en del får
lätta till måttliga tarmbiverkningar. I en del fall lyckas man dock inte bota
patienten trots att cancern upptäckts med hjälp av PSA.
Hälsoundersökning med PSA kan alltså förbättra möjligheten till bot för män
som utvecklat prostatacancer.
Det finns emellertid även nackdelar med att kontrollera PSA hos symptomfria
män:
• Det finns en risk att små, långsamt växande tumörer som aldrig hunnit
utvecklas till symtomgivande cancer upptäcks och behandlas i onödan. Utan
PSA-provet hade dessa män sluppit både utredning och biverkningar av
behandlingen.
• Åtskilliga män, som inte har cancer, får genomgå ytterligare
undersökningar, ofta vid upprepade tillfällen, vilket kan leda till oro och
obehag.
Följande riktlinjer bör sålunda gälla för PSA-provtagning:
• PSA ska alltid analyseras vid misstanke om prostatacancer.
• Vid utredningen av symtomgivande prostataförstoring ska PSA
analyseras, åtminstone hos män under 70 år.
• Män med två eller flera nära släktingar med prostatacancer
rekommenderas årlig provtagning från 40-50 års ålder upp till ca 70 år.
• Övriga män kan inte generellt rekommenderas att låta kontrollera sitt PSA,
men kan på eget önskemål få provet taget efter att ha tagit del av
ovanstående information.
• Män under 50 år, över 70 år, och/eller med någon allvarlig sjukdom bör
inte kontrollera sitt PSA annat än vid misstanke på prostatacancer.
Källa: Urologkliniken USÖ, Örebro
läns landsting 2004. Redigering och
distribution: Allmänmedicinskt
forskningscentrum. Broschyren kan
skrivas ut från
(www.orebroll.se/vardpraxis)
=>lokal medicinsk information
=>patientråd
