EKONOMI
Rapport från Finansdepartementet:
Kontaktpersoner:
på Finansdepartementet
Bengt Eklind
tfn 08-405 17 04, e-post:
[email protected]
Offentliga tjänster
utjämnar skillnader
på SCB
Hans Heggemann,
tfn 019-17 68 10, e-post:
[email protected]
I Sverige uppgår den offentliga konsumtionen till ca 500 miljarder kr per år. Det
motsvarar 27 procent av BNP eller ungefär lika mycket som transfereringarna.
Drygt hälften av den offentliga konsumtionen utgörs av individuella tjänster till
hushållen. Dessa tjänster omfördelar stora
belopp över livet och mellan hushållen.
N
ästan alla fördelningsanalyser använder disponibel inkomst som
mått på levnadsstandard och fördelning av ekonomiska värden. Den disponibla
inkomsten ger en viktig men begränsad bild
Transfereringar
av fördelningen av ekonomiska resurser.
Barnbidrag, studiebidrag, bostadsbidrag, socialbidrag
Medborgarna erhåller dessutom betydande
m.m.
resurser i form av tjänster som samhället i
olika omfattning subventionerar.
Motivet till att samhället subventionerar
tjänster är bl.a. att alla barn och ungdomar
ska få likvärdig utbildning och att friska och
sjuka ska ha jämlika livsvillkor. Även om
subventionerna inte är kontanter har de ett
monetärt värde eftersom det handlar om
tjänster som man annars skulle tvingas betala
eller betala mer för att få.
För att få en bättre
bild av hur de
Sjukvård främst till äldre
ekonomiska resurÅrlig subvention per capita till sjukvård (öppenvård,
serna fördelas är
slutenvård, läkemedel, tandvård) efter ålder
det därför viktigt
Kronor
att även värdet av
25 000
de offentliga tjäns20 000
terna inkluderas.
Vad utnyttjandet
15 000
av skola, vård och
omsorg betyder för
10 000
utjämning mellan
individer och
5 000
grupper har tidiga0
re studerats i
0–9 10–19 20–29 30–39 40–49 50–59 60–69 70–79 80–89
mycket liten omÅlder
fattning.
Disponibel inkomst
Hushållets totala inkomster
från arbete, kapital och transfereringar minus betald skatt
▲ För personer under 50
år ligger subventionerna till
sjukvård på ca 5␣ 000 kr per
person och år. Därefter
accelererar subventionerna
markant med stigande ålder.
4
Stor offentlig konsumtion i Sverige
I Sverige uppgick den offentliga konsumtionen 1998 till ca 500 miljarder kr. Två tredjedelar utgörs av barnomsorg, utbildning,
sjuk- och hälsovård samt äldreomsorg. Den
offentliga konsumtionens andel av BNP är
nästan 27 procent, vilket är högt jämfört
med andra länder. I t.ex. Storbritannien och
Tyskland ligger andelen kring 20 procent
och i USA och Holland på ca 15 procent.
Den offentliga konsumtionens andel av BNP
är hög i Sverige jämfört med andra länder,
nästan 27 procent. I t.ex. Storbritannien och
Tyskland ligger andelen kring 20 procent
och i USA och Holland på ca 15 procent av
BNP. Den offentliga konsumtionen ökade
kraftigare i Sverige (och Danmark) än i
andra länder under 60-, 70-, och 80-talet.
Under 90-talet har den offentliga konsumtionen som andel av BNP minskat i Sverige
liksom i flera av de större EU-länderna och i
USA. Minskningen i Sverige beror på att de
reala utgifterna har sjunkit något, främst
som en följd av saneringen av de offentliga
finanserna.
Äldre får mer
Offentligt subventionerade tjänster har ett
starkt inslag av omfördelning över livet och
är ofta direkt knutna till ålder, t.ex. barnomsorg, utbildning och äldreomsorg. Subventionerna är därför främst riktade till de
yngsta och de allra äldsta. Som exempel kan
nämnas att personer i 85-årsåldern beräknas
få i genomsnitt ca 103 000 kr per år i subventioner, främst i form av vård och omsorg,
medan personer i 55-årsåldern endast får ca
13 000 kr. Genomsnittet för hela befolkningen ligger på ca 28 000 kr. En stor del av
den offentliga konsumtionen medför således
en omfördelning från förvärvsaktiv ålder till
de allra sista åren i livet.
När det gäller olika familjetyper skiljer sig
den ekonomiska standarden mycket beroende på var i livscykeln man befinner sig, bl.a.
har personer utan barn betydligt högre
standard än barnfamiljer. Efter att subventionerna har inkluderats förändras dock bilden
något. Tar man hänsyn till barnomsorg och
utbildning ökar barnfamiljernas, framför allt
ensamföräldrars resurser betydligt.
Mer till låginkomsttagare
Inkomster av lön, näringsverksamhet och
kapital (faktorinkomster) är ojämnt fördelade i befolkningen. De 20 procent med högst
ekonomisk standard (kvintil 5) hade drygt
11 gånger högre faktorinkomst än de 20
procent med lägst standard (kvintil 1). Men
VälfärdsBulletinen Nr 1 2000
EKONOMI
Mer till barnfamiljer
Mer till låginkomsttagare
Disponibel inkomst och subvention i olika familjetyper
Disponibel inkomst och subvention i olika inkomstklasser
Subvention/capita
Disponibel inkomst/
konsumtionsenhet
Disponibel inkomst/
konsumtionsenhet
Gift/samboende utan barn
Subvention/capita
Kvintil 5
Gift/samboende med 1 barn
Kvintil 4
Gift/samboende pensionär
Gift/samboende med 2 barn
Kvintil 3
Gift/samboende med 3+ barn
Kvintil 2
Ensamstående pensionär
Kvintil 1
0
Ensamstående med 2+ barn
Ensamstående med 1 barn
100
150
200
250
300
1000-tal kr
Kvintil 5 = de 20 procent med högst ekonomisk standard
Kvintil 1 = de 20 procent med lägst ekonomisk standard
0
50
100
150
skatter och transfereringar utjämnar inkomsterna kraftigt. De 20 procent med högst
standard har endast 3,2 gånger högre disponibel inkomst än de 20 procent med lägst
standard. Räknar man in också subventionerna genom offentliga tjänster minskar kvoten
till 2,3. Subventionerna genom offentliga
tjänster är nämligen betydligt högre för
personer med låg ekonomisk standard. Det
innebär att subventionerna, i likhet med
skatter och transfereringar, har en utjämnande effekt på de ekonomiska resurserna.
Bland dem som är 65 år eller äldre är subventionerna till de 20 procent med lägst
inkomster i genomsnitt ca 56 000 kr och till
de 20 procent med högst inkomster knappt
6 000 kr. Skillnaden beror till stor del på att
det är de äldsta med störst behov av omsorg
som har de lägsta inkomsterna.
Kvinnor får 7 procent mer subventioner än
män om man tar hänsyn till skillnader i ålder.
Kvinnor har högre subventioner inom de
flesta områden.
Högre utbildning snedfördelad
Subventionerna till grundskola (i genomsnitt
48 200 kr per årsplats) fördelas relativt lika
till ungdomar medan subventionerna till
gymnasieskolan (i genomsnitt 46 600 kr per
årsplats) visar en något annorlunda bild.
Barn till föräldrar med kortare utbildning får
högre subventioner, vilket främst beror på att
arbetarbarn oftare väljer dyrare program som
t.ex. industriprogrammet medan barn till
tjänstemän väljer de billigare studieförberedande programmen.
200
250
1000-tal kr
▲
Ensamstående utan barn
VälfärdsBulletinen Nr 1 2000
50
Ensamstående med flera barn
och ensamstående pensionärer får
mer i subventioner än övriga.
▲
De med lägst ekonomisk standard får i genomsnitt mer än dubbelt så
mycket i subventioner som
de med högst standard.
Subventionerna till högskola är mycket
snedfördelade. Ungdomar i åldern 19–29 år
med högutbildade föräldrar får per år i genomsnitt drygt 18 000 kr i subventioner för
högskolestudier mot mindre än 3 000 kr för
ungdomar vars föräldrar har lägre utbildning. En indelning efter inkomst ger samma
bild. Barn som har föräldrar med höga inkomster får i genomsnitt betydligt högre
subvention än barn med föräldrar som har
låga inkomster. Detta förklaras av att det
främst är barn till högutbildade som går
vidare till högskola.
Två av tre får mer än de betalar
De samlade effekterna av de individuella
offentliga subventionerna kan belysas genom
att man för varje person beräknar skillnaden
mellan betald skatt och erhållna transfereringar samt subventioner. Den tiondel som har
högst ekonomisk standard bidrar då netto
med i genomsnitt 104 000 kr medan tiondelen med lägst standard tar
emot i genomsnitt 85 000 kr.
m undersökningen
Drygt 70 procent erhåller mer
Det har länge saknats instrument att undersöka hur
i transfereringar och subvensubventionerade tjänster omfördelar betioner än vad de betalar i skatt offentligt
lopp mellan olika grupper. Under 1999 har dock SCB
under ett år.
på uppdrag av regeringen sammanställt en databas
över individers och hushålls inkomster, sociala förSom en följd av detta är
hållanden, behov och konsumtion av offentliga tjänssubventionernas andel av den
ter. Databasen bygger på den årliga undersökningdisponibla inkomsten mycket
en av hushållens inkomster 1997 (HINK) som med
större bland personer med låga
hjälp av registeruppgifter har kompletterats genom
att varje person har tilldelats belopp för de offentliinkomster; 53 procent bland de
ga subventioner han eller hon har erhållit under året.
20 procent med lägst inkomster,
För detaljerad beskrivning av tillvägagångssätt hänmot 7 procent bland de 20 provisar vi till PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4.
cent med högst inkomster. ●
O
5
