Total vårdkonsumtion

Bilaga 10
Vården i siffror
2002-2004
Januari-juni
2
Syfte ______________________________________________________________________ 3
Sammanfattning ____________________________________________________________ 3
Urval _____________________________________________________________________ 4
Öppenvård _________________________________________________________________ 5
Volymer i öppenvård ___________________________________________________________ 5
Andel av invånarna som varit i kontakt med öppenvården ____________________________ 7
Besökstyper i öppenvård ________________________________________________________ 7
Åldersfördelning i öppenvård ____________________________________________________ 8
Könsfördelning i öppenvård _____________________________________________________ 8
Slutenvård _________________________________________________________________ 9
Volymer i slutenvården _________________________________________________________ 9
Andel av invånarna som varit i kontakt med slutenvården ___________________________ 10
Åldersfördelning i slutenvården _________________________________________________ 10
Könsfördelning i slutenvården ___________________________________________________ 11
Medelvårdtider slutenvården____________________________________________________ 11
Sjukdomsgrupper i slutenvården ________________________________________________ 11
Utveckling över tiden __________________________________________________________ 13
Akutsjukvård _______________________________________________________________________
Psykiatri ___________________________________________________________________________
Geriatrik___________________________________________________________________________
Primärvård _________________________________________________________________________
13
13
14
14
Prioriterade gruppers vårdkonsumtion (barn-ungdom, äldre och psykisk ohälsa). ______ 14
Barn och ungdom _____________________________________________________________ 15
Psykisk ohälsa ________________________________________________________________ 15
Äldre ________________________________________________________________________ 16
Samtliga invånare i SLL ________________________________________________________ 16
Akutmottagningsbesök inom akutsjukvården ____________________________________ 17
Nationella jämförelser. ______________________________________________________ 18
Hur ser slutenvårdskonsumtionen ut i Stockholm jämfört med övriga Sverige under 2002? 21
Felkällor vid analys ________________________________________________________ 24
3
Syfte
Syftet med denna bilaga är att presentera grundläggande statistik om vårdkonsumtion inom
olika vårdområden för invånarna i Stockholms län.
Sammanfattning
Jämförelse mellan 2003 (januari-juni) och 2004 (januari-juni).
Besöken i primärvård och psykiatri (läkare + övriga vårdgivare inklusive telefonkontakter)
ökar samtidigt som besöken minskar inom akutsjukvård och privata specialister. Besöken
på de stora sjukhusens akutmottagningar har minskat både dagtid och nätter/helger.
Framförallt är det enkla och normaltunga besök som minskat.

I öppenvården ökar besöken hos samtliga vårdgivare med ca 3% mellan 2003 och 2004.
Besöken inom akutsjukvården minskar något samtidigt som de ökar inom primärvård och
psykiatri. Besöken hos privata specialister minskar, både när det gäller läkarbesök och
sjukgymnastbesök.

Inom primärvården ökar både läkarbesök och övriga besök lika mycket under perioden.
Inom psykiatrin ökar besök hos övriga vårdgivare mer än läkarbesöken. Inom
akutsjukvården minskar läkarbesöken något samtidigt som besöken hos övriga
vårdgivare ökar.

Antalet vårdtillfällen ökar inom geriatriken och psykiatrin, däremot inte inom
akutsjukvården. Inom geriatriken ökar antalet vårdtillfällen med ca 5% per år. Antalet
vårdtillfällen minskade inom psykiatrin mellan 2002 och 2003 men ökar mellan 2003 och
2004.

Besöken på de stora sjukhusens akutmottagningar minskar. Framförallt är det de enkla
till normaltunga besöken som minskar, både på vardagar och på nätter/helger. De tyngsta
besöken ökar däremot.

Högst andel nybesök (besök som inte har medicinskt samband med tidigare besök) är det
inom akutsjukvården och lägst inom psykiatrin med endast 7% nybesök. Inom psykiatrin
är ökningen störst när det gäller telefonkontakter/recept och hembesök.

Kvinnorna står för ca 60% av besöken inom öppenvården. Andelen kvinnor är högst
inom primärvården och lägst inom psykiatrin (i psykiatrin ingår beroendevård). Inom den
slutna vården står kvinnorna för 57% av vårdtillfällena. Andelen kvinnor är högst inom
geriatriken och lägst inom psykiatrin.
4

De vanligaste diagnoserna i slutenvården gäller:
o Sjukdomar i cirkulationsorganen
o Graviditet och förlossning
o Skador och förgiftningar

Under perioden januari-juni 2002 till 2004 har öppenvårdsbesöken per 1000 invånare
ökat inom samtliga prioriterade grupper (barn-ungdom, äldre och psykisk ohälsa). Inom
slutenvården har samtliga prioriterade grupper utom de äldre en större ökning av
vårdtillfällen/1000 invånare än länet som helhet. Störst är ökningen inom gruppen
psykisk ohälsa. Inom öppenvården har alla prioriterade grupper utom barn-ungdom större
ökning av besöken/1000 invånare än länet som helhet. Störst är ökningen bland äldre och
inom gruppen psykisk ohälsa.

Stockholms län har färre vårdtillfällen per 1000 invånare än riket inom
akutsjukvård/geriatrik men fler vårdtillfällen när det gäller psykisk sjukdom.

Inom öppenvården har Stockholm har fler läkarbesök per 1000 invånare än riket när det
gäller specialiserad vård och ungefär lika många läkarbesök per 1000 invånare när det
gäller primärvård..
Urval
Analysen i detta material bygger i första hand på den information som finns i
uppföljningssystemet ”SLL Vårdanalys” och de ”fasta statistikrapporter” som
”Verksamhetsstyrning och finans” publicerar på intranätet varje månad under Samordnad
verksamhetsuppföljning. Grundinformationen kommer från VAL-databaserna. Dessa
databaser innehåller öppen- och slutenvårdsstatistik från vårdproducenter i Stockholms län
men även uppgifter om vård som stockholmare fått utanför länet. Dessutom finns
öppenvårdsstatistik från privata specialister som ersätts enligt den nationella taxan eller enligt
vårdavtal (ARV). Fortfarande saknas det statistik från vissa
vårdcentraler/husläkarmottagningar. Bortfallet uppskattas till ca 3% under 2004 jämfört med
ca 5% år 2003 och 9% år 2002. Det har alltså skett en kraftig förbättring av
statistikrapporteringen inom primärvården även under 2004. Observera att inom MVC och
BVC rapporteras det för närvarande inte någon statistik till de centrala systemen. Eftersom
bortfallet gäller hela den verksamheten så påverkas inte siffrorna i rapporten nämnvärt.
Urvalet baseras på följande:
 Ingen manuell statistik är med, vilket innebär att endast statistik som vårdproducenterna
rapporterat till landstingets datasystem är med.
 I geriatriken ingår inte sjukhusansluten hemsjukvård
 Primärvårdsansluten hemsjukvård redovisas i vårdområdet primärvård.
 I slutenvården är endast utskrivna patienter med (avslutade vårdtillfällen)
 I öppenvårdens besök ingår även telefonkontakter som en patient har haft med
öppenvården. Detta för att kunna följa utvecklingen inom öppenvården där en del av
5
patientkontakterna sköts via telefon och där en del av patientbesöken kan ha ersätts av
telefonkontakter.
Siffrorna i detta material är inte helt jämförbara med de verksamhetstal som redovisas i
samband med delårs- och helårsbokslut. I verksamhetstalen ingår manuell statistik men inte
telefonkontakter. Inom psykiatrin ingår även pågående vårdtillfällen i verksamhetstalen.
Öppenvård
Volymer i öppenvård
Diagram: besök i öppen vård, samtliga vårdgivare. Statistiken gäller perioden jan-juni
Inom öppenvården har besöksvolymerna ökat med ca 6 % under perioden 2002-2004 och ca
2,9% mellan 2003 och 2004. Totalt registrerades ca 7 miljoner öppenvårdbesök i Stockholms
län januari t om juni år 2004 i landstingets statistikdatabaser (inkl besök hos privata
specialister och besök av utomlänspatienter och utrikespatienter).
ökning 2002-2004 2002-2004 2002-2003 2003-2004
akutsjukvård
0,9%
1,5%
-0,6%
primärvård
16,6%
6,6%
9,4%
psykiatri
20,4%
12,5%
7,1%
privata spec(ARV)
-4,8%
-1,3%
-3,6%
SLL
6,1%
3,1%
2,9%
6
Besöksökningen på 6% för hela perioden bedöms som osäker eftersom antalet vårdcentraler
som nu besöksrapporterar är betydligt större än 2002. Ökningen på 2,9% mellan 2003 och
2004 bedöms däremot som relativt säker eftersom bortfallet inom primärvården nu är lägre.
Ökningen är störst inom psykiatrin. Besöken ökade med ca 20% under perioden 2002-2004
exklusive privata specialister. Mellan 2003 och 2004 är ökningen inom psykiatrin ca 7%, där
beroendevården har ökat med ca 18%. En del av den stora ökningen inom beroendevården
kan fortfarande förklaras av en förbättrad inrapportering av besök på grund av att man infört
en besöksrelaterad ersättningsmodell.. Läkarbesöken ökar med ca 3,5% och med ca 8% hos
övriga vårdgivare mellan 2003 och 2004. I verksamhetstalsredovisningen till Frango
(redovisas i bilaga till delårsbokslutet) redovisas däremot en svag minskning av läkarbesöken
inom psykiatrin. Orsaken till skillnaden beror på att telefonkontakter/recept ökat med nästan
10% och dessa besökstyper redovisas inte i verksamhetstalen.
Under perioden 2002-2004 har besöken inom primärvården ökat med 17% exklusive privata
specialister. Mellan 2003 och 2004 är ökningen ca 9% . En stor del av besöksökningen
mellan 2002 och 2003 berodde på förbättrad registrering. Ökningen på 9% mellan 2003 och
2004 verkar däremot till stor del bero på en verklig besöksökning. Både läkarbesök och
besök hos distriktssköterskor har ökat med ca 9% mellan 2003 och 2004.
Antalet besök inom akutsjukvården har legat konstant under perioden 2002 till 2004 exklusive
privata specialister. Det gäller även mellan 2003 och 2004. Läkarbesöken har minskat med ca
2% medan besöken hos övriga vårdgivare ökat med ca 3%.
Besöksvolymerna hos privata specialister inkl sjukgymnaster (ARV) har minskat med ca 5%
under perioden 2002 till 2004. Mellan 2003 och 2004 är besöksminskningen ca 3,5%.
Besöksminskningen har framförallt skett mellan 2003 och 2004. Läkarbesöken har under den
perioden minskat med ca 3% och med ca 3,5% hos sjukgymnaster mellan 2003 och 2004.
Sammanfattningvis ligger besöksvolymerna konstant inom akutsjukvården, läkarbesöken
minskar medan besöken hos övriga vårdgivare ökar. Samtidigt ökar besöken inom primärvård
och psykiatri. Besöken hos privata specialister minskar, både när det gäller läkarbesök och
sjukgymnastbesök. Inom primärvården ökar läkarbesök och besök hos övriga vårdgivare lika
mycket under perioden. Inom psykiatrin ökar besök hos övriga vårdgivare mer än
läkarbesöken och inom akutsjukvården minskar läkarbesöken något samtidigt som besöken
hos övriga vårdgivare ökar. Hos privata specialister minskar både läkarbesök och
sjukgymnastbesök.
7
Andel av invånarna som varit i kontakt med öppenvården
Öppenvård
år
Beställaravd. Norr
Beställaravd Sthlm
Beställaravd Söder
SLL
akutsjukvård
2003
28,3%
29,7%
31,3%
29,9%
2004
28,4%
28,4%
30,7%
29,2%
2002
28,5%
30,2%
31,2%
30,1%
2004
39,7%
38,3%
43,6%
40,3%
primärvård
2003
40,8%
36,3%
42,4%
39,5%
2002
40,1%
34,5%
38,2%
37,4%
2004
3,5%
4,4%
3,4%
3,9%
psykiatri
2003
3,5%
4,4%
3,4%
3,7%
Tabell: andel av befolkningen som varit i kontakt med öppen vård (samtliga vårdgivare). Besök hos privata specialister i ARV-systemet
ingår. Siffrorna gäller perioden januari-juli.
* Geriatriken är inte med på grund av relativt små besöksvolymer i öppenvården
Omkring 30% av invånarna i Stockholm har under 2004 varit i kontakt med akutsjukvården,
ca 40% har varit i kontakt med primärvården och ca 4% har varit i kontakt med psykiatrin.
Från 2002 till 2004 minskar andelen av befolkningen som vårdas inom akutsjukvården till
skillnad mot primärvård och psykiatri. Det är dock små skillnader över åren. En del av
ökningen inom primärvården förklaras av ökad registrering.
Besök/1000 invånare
akutsjukvård
Primärvård
Psykiatri
SLL
2004
1297,9
1936,9
375,2
3610,1
2003
1320,7
1842,6
355,8
3519,2
2002
1323,7
1781,2
327,6
3432,5
Tabell: andel Besök per 1000 invånare (samtliga vårdgivare). Besök hos privata specialister i ARV-systemet ingår. Siffrorna gäller perioden
januari-juni.
Besökstyper i öppenvård
Besökstyper per vårdområde 2004
80%
71%
70%
60%
50%
50%
40%
39%
35%
31%
30%
21%
20%
10%
11%
8%
7%
4%
0%
7%
4%
6%
5%
1% 1%
1%
0%
Nybesök
Återbesök
Hembesök
akut
Telefonrecept
primär
Gruppbesök
Telefonkontakt
psyk
Tabell: andel besök per besökstyp januari-juni 2004 (samtliga vårdgivare). Besök hos privata specialister i ARV-systemet ingår ej. OBS!
Registreringen av besökstyper är av skiftande kvalitet. Inom primärvården finns troligen en kraftig underrapportering av telefonrecept och
telefonkontakt.
Högst andel nybesök är det inom akutsjukvården och lägst inom psykiatrin med endast 7%
nybesök. Hembesök är vanligast inom primärvården.
2002
3,3%
4,2%
3,3%
3,7%
8
Åldersfördelning i öppenvård
Psykiatrin och akutsjukvården besöks framförallt av patienter i åldern 25-64 år. De äldsta
patienterna vårdas till stor del inom primärvården. Över 30% av primärvårdens patienter är 75
år och äldre. Inom psykiatrin är den största patientgruppen i åldern 25-44 år och inom
primärvård och akutsjukvård 45-64 år.
Besöksfördelning 2004 per åldersgrupp
60,0%
50,0%
40,0%
30,0%
20,0%
10,0%
0,0%
00-06
07-14
15-19
20-24
akut 2004
25-44
primär 2004
45-64
65-74
75-w
psyk 2004
Diagram: Andel besök fördelat på åldersgrupper per vårdområde inom öppen vård jan-juli. I siffrorna ingår inte statistik från
privata specialister(ARV)
Könsfördelning i öppenvård
Totalt står kvinnorna för ca 60 % av besöken inom öppenvården (läkare+övriga vårdgivare).
Kvinnorna står för störst andel av besöken inom samtliga vårdområden. Inom primärvården är
andelen kvinnor högst och inom psykiatrin lägst. Det har inte skett några stora förändringar
mellan 2003 och 2004.
Hos privata specialister står kvinnorna för ca 68% av besöken (läkare+sjukgymnaster).
Studerar man sjukgymnasterna för sig ökar kvinnornas andel till 70% av besöken.
Könsfördelning
70,0
60,0
50,0
40,0
30,0
20,0
10,0
0,0
K
M
K
M
AKUTSJV AKUTSJV GERIATRIK GERIATRIK
K
M
PRIM
PRIM
K
M
PSYKIATRI PSYKIATRI
Diagram: Könsfördelning i procent i öppenvården perioden jan-juni 2004 . I siffrorna ingår inte statistik från privata
specialister(ARV)
9
Slutenvård
Volymer i slutenvården
Diagram: vårdtillfällen i slutenvård, inneliggande patienter ej medtagna, jan-juni 2002-2004 Här ingår utrikes och utomlänspatienter.
Inom slutenvården har volymerna ökat med närmare 2,5% under perioden januari-juni 20022004.
ökning 2002-2004 2002-2004 2002-2003 2003-2004
akutsjukvård
1,7%
1,4%
0,3%
geriatrik
11,0%
5,5%
5,3%
psykiatri
1,7%
-2,0%
3,8%
SLL
2,5%
1,4%
1,1%
Ökningen är störst inom geriatriken med en ökning på ca 11 % under perioden. Under
perioden har vårdtillfällena inom akutsjukvården och psykiatrin ökat med ca 1,7%. Mellan
2003 och 2004 ligger antalet vårdtillfällen inom akutsjukvården legat konstant, Vårdtillfällena
inom geriatriken ökar med ca 5% per år. Mellan 2002 och 2003 minskade antalet
vårdtillfällen inom psykiatrin med 2% men ökade med 3,8% mellan 2003 och 2004.
Vård producerad till utrikespatienter har ökat med ca 14%, det är dock små volymer , ca 200
vårdtillfällen på ett halvår. Det är framförallt inom akutsjukvård och psykiatri ökningen skett.
Inom akutsjukvården verkar det mest vara akuta tillstånd som skador och förlossningar.
10
Andel av invånarna som har varit i kontakt med slutenvården
sluten vård
akutsjukvård
geriatrik
år
2004
2003
2002
2004
2003
2002
Beställaravd. Norr
4,82%
4,86%
4,81%
0,48%
0,50%
0,46%
Beställaravd Sthlm
5,20%
5,21%
5,21%
0,79%
0,79%
0,77%
Beställaravd Söder
4,99%
5,02%
4,95%
0,51%
0,46%
0,45%
SLL
5,05%
5,07%
5,05%
0,62%
0,61%
0,59%
Tabell: andel av befolkningen som varit inlagd i slutenvård. Tabellen gäller perioden jan-juli
2004
0,32%
0,45%
0,38%
0,39%
psykiatri
2003
0,33%
0,44%
0,38%
0,39%
Omkring 5% av befolkningen har hittills under året varit inlagd i akutsjukvården, för
geriatriken är motsvarande siffra 0,6% och inom psykiatrin 0,4%. Invånarna i centrala
Stockholm har i något högre utsträckning än övriga områden varit inlagda inom alla tre
vårdområdena.
Vårdtillf./1000 invånare
akutsjukvård
geriatrik
psykiatri
SLL
2004
60,9
6,9
6,8
74,6
2003
61,0
6,6
6,6
74,1
2002
60,6
6,3
6,8
73,8
Tabell: Vårdtillfällen per 1000 invånare jan-juni 2002-2004. Skillnaden mot siffrorna i den nationella jämförelsen beror på att
här endast ingår slutenvård för boende i Stockholm samt att vårdtillfällen inom rehabilitering samt hemsjukvård ej ingår.
Samt att dessa siffror inte gäller helår.
Det är inte heller några stora förändringar i antalet vårdtillfällen/1000 invånare mellan åren.
Det ser ut att vara en svag ökning av antalet vårdtillfällen/1000 invånare under perioden inom
geriatrik. Det är dock mycket små förändringar.
Åldersfördelning i slutenvården
Inom psykiatrin vårdas framförallt patienter i åldern 25-64 år. De äldsta patienterna vårdas
inom geriatriken, där över 80% är 75 år och äldre. Inom akutsjukvården är de största
patientgrupperna 25-44 år och 45-64 år.
Vårdtillfällen fördelade per åldersgrupp och vårdområde 2004
90,0%
80,0%
70,0%
60,0%
50,0%
40,0%
30,0%
20,0%
10,0%
0,0%
00-06
07-14
15-19
20-24
akut04
25-44
ger04
45-64
psyk04
Diagram: Åldersfördelning per vårdområde inom sluten vård.
65-74
75-w
2002
0,33%
0,45%
0,38%
0,40%
11
Mellan 2003 och 2004 sker inga stora förändringar förutom vårdtillfällena inom geriatriken
ökar i de yngre åldersgrupperna troligen beroende på att hospicevården ingår i
geriatriksiffrorna.
Könsfördelning i slutenvården
Totalt står kvinnorna för ca 57 % av vårdtillfällena inom slutenvården. Inom psykiatrin är
andelen kvinnor betydligt lägre och inom geriatriken betydligt högre.
Könsfördelning
70
60
50
40
30
20
10
0
K
M
K
M
K
M
AKUTSJV
AKUTSJV
GERIATRIK
GERIATRIK
PSYKIATRI
PSYKIATRI
Medelvårdtider slutenvården
Medelvårdtiderna har minskat från 2002 till 2004 inom geriatriken. Inom akutsjukvården
ligger medelvårdtiderna relativt konstant över åren med en svag minskning från 4,1 dagar
2002 till 3,9 2004. Det är stor skillnad mellan medelvårdtid och medianvårdtid inom
psykiatrin. Det visar på en stor spridning på vårdtiderna. Spridningen i vårdtid beror troligen
på att beroendepatienter har korta vårdtider medan psykospatienter och andra patientgrupper
ofta vårdas under längre perioder.
2004
2003
2002
Medelvtid Medianvtid Medelvtid Medianvtid Medelvtid Medianvtid
Akutsjv
3,9
2
4
2
4,1
2
Geriatrik
14,2
11
15,4
11
16,6
12
Psykiatri
11,1
2
11,1
2
11,2
2
Tabell: Medelvårdtider och medianvårdtider i slutenvården per vårdområde år 2002 till 2004.
Sjukdomsgrupper i slutenvården
De vanligaste sjukdomsgrupperna i slutenvården oavsett inom vilket vårdområde patienten
vårdats under perioden januari-juni 2002-2004 redovisas i tabellen nedan. Det syns tydligt att
det är samma sjukdomsgrupper som är störst alla tre åren. Den största sjukdomsgruppen
räknat i antal vårdtillfällen/inläggningar är cirkulationsorganens sjukdomar. Den gruppen står
för ca 15,5 % av samtliga vårdtillfällen. 70 % av vårdtillfällena i den gruppen gäller patienter
65 år och äldre. Medelvårdtiden har minskat från 6,1 dagar till 5,7 dagar mellan 2002 och
2004. De största enskilda diagnoserna inom cirkulationsorganens sjukdomar är angina
pectoris (kärlkramp) och hjärtinsufficiens.
12
Den näst största ”sjukdomsgruppen” är graviditet och förlossning, gruppen står för ca 10,7 %
av alla vårdtillfällen i slutenvården. 88 % av alla vårdtillfällen gäller kvinnor i åldern 25-44 år
och 10 % i åldern 20-24 år. Största enskilda diagnos är förlossning. Det finns också ett antal
vårdtillfällen i denna grupp som gäller sjukdomar under graviditet. Medelvårdtiden för hela
sjukdomsgruppen har mellan 2002 och 2004 sjunkit från 2,8 dagar till 2,7 dagar.
Den tredje största sjukdomsgruppen i slutenvården är skador och förgiftningar. 50 % av
vårdtillfällena gäller patienter 65 år och äldre (närmare 40% är 75 år och äldre). Den största
enskilda diagnosen är hjärnskakning. Om diagnoserna grupperas på avsnitt (nivån över
enskilda diagnoser) visar det sig att det största diagnosavsnittet är skador på höft och lår där
kollumfraktur (lårbensfraktur) är den största enskilda diagnosen. Medelvårdtiden för hela
sjukdomsgruppen har minskat från 5,9 dagar 2002 till 5,5 dagar 2004.
Medelvårdtiderna inom sjukdomskapitel 5 Psykiska sjukdomar har mellan 2003 och 2004
minskat med nästan 9%, från 11,5 dagar till 10,5 dagar vilket är en kraftig minskning. Det är
ännu oklart om minskningen är bestående eftersom siffrorna bara gäller ett halvår.
Minskningen skulle kunna bero på eftersläpning i diagnosrapporteringen.
2004
2003
2002
Diagnoskapitel ICD10
Vårdtillf %
Medelvtid Vårdtillf %
Medelvtid Vårdtillf %
Medelvtid
Kap 09 Cirkulationsorganens sjukdomar
20 932 15,50%
5,7 21 990 15,30%
6 22 222 15,70%
6,1
Kap 15 Graviditet, förlossning och barnsängstid
14 445 10,70%
2,7 15 076 10,50%
2,8 14 656 10,30%
2,8
Kap 19 Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker
12 680
9,40%
5,5 13 315
9,20%
6 12 994
9,20%
5,9
Kap 02 Tumörer
12 193
9,00%
7,1 12 980
9,00%
7,1 12 877
9,10%
7,1
Kap 05 Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar
12 118
9,00%
10,5 12 798
8,90%
11,5 12 386
8,70%
11,6
Kap 11 Matsmältningsorganens sjukdomar
11 219
8,30%
4,2 11 922
8,30%
4,4 11 461
8,10%
4,4
Kap 18 Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd8 som
733 ej klassificeras
6,50%
annorstädes
2,4
9 096
6,30%
2,4
9 065
6,40%
2,7
Kap 10 Andningsorganens sjukdomar
8 495
6,30%
5,3
8 758
6,10%
5,3
8 810
6,20%
5,6
Kap 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven
7 794
5,80%
5,2
7 969
5,50%
5,5
7 822
5,50%
5,4
Kap 14 Sjukdomar i urin- och könsorganen
5 798
4,30%
3,9
6 901
4,80%
4,3
6 834
4,80%
4,5
Kap 21 Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och
4 414
sjukvården
3,20%
4,2
5 571
3,80%
4,8
5 417
3,80%
6,4
Kap 01 Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar
3 745
2,70%
5,8
4 150
2,80%
5,9
3 998
2,80%
5,4
Kap 06 Sjukdomar i nervsystemet
3 431
2,50%
5,5
3 660
2,50%
4,9
3 523
2,40%
5,1
Kap 04 Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar
2 379
1,70%
5,2
2 719
1,80%
5,3
2 424
1,70%
5,5
Kap 16 Vissa perinatala tillstånd
1 531
1,10%
11,5
1 624
1,10%
11,2
1 431
1,00%
10,1
Kap 12 Hudens och underhudens sjukdomar
1 059
0,70%
7,3
1 263
0,80%
6,8
1 157
0,80%
7,4
Kap 03 Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa rubbningar i immunsystemet
930
0,60%
4,6
1 152
0,80%
5,1
941
0,60%
4,6
Kap 08 Sjukdomar i örat och mastoidutskottet
832
0,60%
1,8
862
0,60%
1,9
813
0,50%
1,9
Kap 17 Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser
791
0,50%
4,7
940
0,60%
4,7
1 094
0,70%
4,9
Kap 07 Sjukdomar i ögat och närliggande organ
750
0,50%
2,8
787
0,50%
3,1
1 151
0,80%
2,4
Kap 20 Yttre orsaker till sjukdom och död
15
0,00%
7
8
0,00%
18,2
10
0,00%
7,6
Tabell: Vårdtillfällen fördelade efter huvuddiagnos per kapitel enligt ICD10 jan-juni 2002-2004.
13
Utveckling över tiden
För att på ett tydligare sätt se trender över tiden så redovisas vårdtillfällen och besök i per
vårdområde enligt en ”rullande 12 månaders” modell. Det innebär att i varje månadspunkt
innehåller 12 månaders statistik bakåt i tiden, detta för att eliminera effekten av
säsongsförändringar. Diagrammen visar perioden juli 2003-juni 2004.
Akutsjukvård
Sluten vård
Öppen vård
Psykiatri
Sluten vård
Öppen vård
14
Geriatrik
Sluten vård
Öppen vård
Primärvård
Öppen vård
Inom slutenvården är det inom geriatriken man kan se en trend mot ökade vårdvolymer. När
det gäller psykiatri och akutsjukvård ligger volymerna relativt stadigt över tiden. Inom
öppenvården syns det klara volymökningar inom primärvården och psykiatrin. Siffrorna för
geriatriken är svårtolkade eftersom volymerna är så små. Man bör tänka på att här enbart
redovisas volymer utan koppling till invånarantalet. Ligger volymerna konstant över tiden kan
det i realiteten innebära en minskning av slutenvård eftersom antalet invånare i Stockholm
hela tiden ökar.
Prioriterade gruppers vårdkonsumtion (barn-ungdom, äldre och
psykisk ohälsa).
Under perioden januari-juni 2002 till 2004 har vårdkonsumtionen per 1000 invånare ökat
inom samtliga prioriterade grupper. Samma utveckling gäller för länet som helhet. Ett annat
sätt att följa de prioriterade gruppernas vårdkonsumtion är därför att se om
ökningarna/minskningarna är större eller mindre än inom andra prioriterade grupper eller
15
inom länet som helhet. Om man studerar förändringen mellan 2003 och 2004 (som
statistikmässigt är av bäst kvalitet) syns följande:


Samtliga prioriterade grupper utom de äldre har större ökning av vårdtillfällen/1000
invånare än länet som helhet. Störst är ökningen inom psykisk ohälsa.
Inom öppenvården har alla prioriterade grupper utom barn-och ungdom större ökning
av besöken/1000 invånare än länet som helhet. Störst är ökningen bland äldre och
inom gruppen psykisk ohälsa.
Psykisk ohälsa är den prioriterade grupp som har den kraftigaste ökningen av både besök och
vårdtillfällen per 1000 invånare av samtliga prioriterade grupper mellan 2003 och 2004.
Barn och ungdom
I gruppen barn ungdom redovisas all vårdkonsumtion i ålder 0-19 år
År
vårdtillfällen slutenvård
Besök öppenvård
barn per 1000 inv
2002
12,5
1710,8
2003
13,0
1727,5
2004
13,2
1751,3
Tabellen visar antal vårdtillfällen och besök per 1000 invånare i åldergruppen 0-19 år
barn per 1000 inv
År
diff 2002-2003 diff2003-2004 diff2002-2004
vårdtillfällen slutenvård
3,5%
2,1%
5,7%
Besök öppenvård
1,0%
1,4%
2,4%
Tabellen visar procentuell skillnad mellan åren per 1000 invånare i åldergruppen 0-19 år
Psykisk ohälsa
I gruppen psykisk ohälsa redovisas all vårdskonsumtion inom vårdgrenen/vårdområdet
psykiatri.
År
vårdtillfällen slutenvård
Besök öppenvård
psyk per 1000 inv
2002
6,3
325,9
2003
6,6
357,0
2004
6,8
375,2
Tabellen visar antal vårdtillfällen och besök per 1000 invånare som vårdats inom vårdgren/vårdområde psykiatri
psyk per 1000 inv
År
diff 2002-2003 diff2003-2004 diff2002-2004
vårdtillfällen slutenvård
4,5%
2,6%
7,2%
Besök öppenvård
9,5%
5,1%
15,1%
Tabellen visar procentuell skillnad mellan åren per 1000 invånare
16
Äldre
I denna grupp redovisas all vårdkonsumtion i åldern 65 år och äldre.
År
vårdtillfällen slutenvård
Besök öppenvård
äldre per 1000 inv
2002
124,9
7584,1
2003
124,9
8037,1
2004
125,7
8467,6
Tabellen visar antal vårdtillfällen och besök per 1000 invånare i åldergruppen 65 år och äldre
äldre per 1000 inv
År
diff 2002-2003 diff2003-2004 diff2002-2004
vårdtillfällen slutenvård
0,0%
0,6%
0,6%
Besök öppenvård
6,0%
5,4%
11,7%
Tabellen visar procentuell skillnad mellan åren per 1000 invånare i åldergruppen 65 år och äldre
Samtliga invånare i SLL
Här redovisas all vårdkonsumtion för invånare i Stockholms län.
År
vårdtillfällen slutenvård
Besök öppenvård
Totalt per 1000 inv
2002
73,8
3432,5
T
2003
74,1
3519,2
Tabellen visar antal vårdtillfällen och besök per 1000 invånare i Stockholms län.
Totalt per 1000 inv
År
diff 2002-2003 diff2003-2004 diff2002-2004
vårdtillfällen slutenvård
1,7%
1,1%
2,8%
Besök öppenvård
5,4%
1,6%
7,2%
Tabellen visar procentuell skillnad mellan åren per 1000 invånare i Stockholms län.
2004
74,6
3610,1
17
Akutmottagningsbesök inom akutsjukvården
Ersatta akutmottagningsbesök januari juni 2003 och 2004 har undersökts på de stora
sjukhusen. En tydlig minskning av akutmottagningsbesöken har skett första halvåret i år
jämfört med förra året. Minskningen är mellan 5 och 6% på de sex sjukhusen. Störst är
minskningen på S:t Görans sjukhus. Endast på Norrtälje sjukhus syns ingen minskning.
Diff besök 2003-2004
1,0%
0,0%
-1,0%
-2,0%
-3,0%
-4,0%
-5,0%
-6,0%
-7,0%
-8,0%
-9,0%
r
Ka
s
B
B
B
set
AB
khu
sA
sA
sA
hu
et
hu
hu
hu
sj u
uk
us
j
s
ju k
juk
j uk
kh
lje
s
s
t
S
u
ä
S
j
t
e
r
s
s
rs
lj e
rs it
de
de
ran
ry d
rrt ä
ive
Sö
Sö
de
Gö
No
Un
an
S:t
a
D
k
s
ol in
Tabellen visar utvecklingen av akutmottagningsbesök ersatta enligt KÖKS-systemet.
.
Typ av akutmottagningsbesök på sex sjukhus
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
g
ån
ur
re
s
g
hö
m
el
g
el
g
t/h
t/h
at
ku
tn
at
ku
tn
A
A
G
4
3
G
så
tg
åt
su
rs
re
hö
g
no
rm
el
g
t/h
at
ku
tn
A
2
G
besök2003
gå
ng
ån
så
tg
ur
re
s
su
re
lå
g
el
g
t/h
at
ku
tn
A
1
G
g
g
tg
rs
å
åt
rs
re
su
hö
g
m
ag
td
Ak
u
F4
ån
g
gå
n
g
ån
tg
rs
å
su
re
g
hö
ag
td
Ak
u
F3
Ak
u
F2
F1
Ak
u
td
td
ag
ag
no
lå
g
rm
re
s
re
su
ur
rs
så
åt
tg
å
gå
n
ng
g
0
besök2004
Tabellen visar typ av besök på akutmottagningar inom akutsjukvården på Karolinska universitetssjukhuset, SÖS, Danderyd,
S:t Göran, Norrtälje och Södertälje januari-juni 2003-2004
18
På dagtid vardagar syns tydligt att de enkla till normaltunga besöken minskat (F1-F2).
Ökningen på dagtid har framförallt skett i besöksgruppen F3, hög resursåtgång. På nätter och
helger syns samma tendens att de enkla till normala besöken minskar och att de resurstunga
besöken ökar. Sammanfattningsvis kan man säga att besöksminskningen som skett på
akutmottagningarna på de sex sjukhusen framförallt skett bland de enklare besöken. I de
tyngre besökstyperna har volymerna däremot ökat. En orsak till detta skulle kunna vara bättre
tillgänglighet till vård i ”närsjukvården”. Akutmottagningsbesöken minskar för invånarna
inom alla tre beställaravdelningar.
Nationella jämförelser.
Här redovisas ett antal jämförelser mellan Stockholms län och riket när det. Där det inte finns
data har prognostiserade värden för Stockholm räknats fram där så varit möjligt.
Stockholm har flera läkarbesök per invånare jämfört med riket inom specialiserad vård (inkl.
privata specialister) och ungefär lika många läkarbesök per invånare inom primärvården enligt
officiell statistik från landstingsförbundet (se tabell nedan).
Läkarbesök per invånare, statistik enligt landstingsförbundet
2,50
2,25
2,19
2,00
1,51
1,50
1,39
1,45
1,52
1,45
1,48
1,00
0,50
0,00
Riket(2002)
Riket(2003)
Specialiserad vård
Källa: Sjukvårdsdata i fokus, Landstingsförbundet.
Stockholm(2002)
Primärvård
Stockholm( 2003)
19
Stockholm har högre läkartäthet än övriga landet. I siffrorna ingår inte privatanställda läkare.
Om de privatanställda läkarna räknas med skulle skillnaden mot riket öka. Tyvärr finns inte
färskare siffror än 2002.
Invånare per landstingsanställd läkare
400
350
300
250
200
150
100
50
0
inv/läkare 1999
inv/läkare 2000
inv/läkare 2001
Stockholm
inv/läkare 2002
Riket
Källa: Sjukvårdsdata i fokus, Landstingsförbundet. I siffrorna ingå inte privatanställda läkare.
Stockholm har färre vårdtillfällen (inläggningar i slutenvård) än riket. Antalet vårdtillfällen i
Stockholm har ökat en aning 2002 mot 2001, fortfarande har dock Stockholm färre
vårdtillfällen än riket. Staplarna med SLL i texten bygger på egen statistik från VAL
databaserna. Dessa siffror är inte helt jämförbara med årssiffrorna men visar ändå en svag
ökning av antalet vårdtillfällen från 2002 till 2004
Vårdtillfällen/1000 inv
165,0
161,5
159,0
160,0
155,0
150,0
150,7
149,2
146,1
144,8
146,5
145,0
140,0
135,0
år 2001
år 2002
SLL-2002
Riket
SLL-2003
SLL-Prognos 2004
Stockholm
Källa: Sjukvårdsdata i fokus, Landstingsförbundet. Siffrorna i SLL-kolumnerna är hämtade från VAL-databasen,SLL
Stockholmarna gör fler öppenvårdsbesök än övriga landet. En större andel av besöken sker
inom specialiserad vård. Däremot sker färre inläggningar i slutenvården i Stockholm än i
övriga landet. Om man enbart studerar denna statistik är det lätt att tro att en del av vården
som i övriga landet sker i slutenvård i Stockholm delvis har överförts till öppenvård.
20
Stockholm har färre vårdplatser per 1000 invånare än övriga landet både inom framförallt
somatisk vård, geriatriken är dock ett undantag. Inom den psykiatriska vården är det i princip
lika många vårdplatser i Stockholm som i övriga landet.
Vårdplatser/1000 invånare 2003
3,00
2,50
2,48
2,18
2,00
1,50
1,15
0,86
1,00
0,90 0,77
0,26
0,50
0,51 0,45
0,47
0,00
Somatisk
vård
varav
medicin
varav kirurgi
Riket
varav
geriatrik
Psykiatrisk
vård
Stockholm
I riket som helhet har antalet slutenvårdsplatser minskat med 3% mellan 2002 och 2003. I
Stockolm minskade vårdplatserna med 3,5% under samma period. Jämfört med riket har
neddragningarna i Stockholm varit större inom somatisk vård och mindre inom psykiatrisk
vård.
Procentuell vårdplatsförändring 2002-2003
0,0
-1,0
totalt
Specialiserad somatisk
vård
Specialiserad
psykiatrisk vård
-2,0
-2,3
-3,0
-4,0
-3,0
-2,7
-3,5
-5,0
-6,0
-5,9
-7,0
Riket
Stockholm
-5,5
21
Hur ser slutenvårdskonsumtionen ut i Stockholm jämfört med
övriga Sverige under 2002?
Antalet vårdtillfällen/100 000 invånare inom samtliga vårdområden (akutsjukvård, psykiatri
och geriatrik) är lägre i Stockholm än i övriga landet. Flest vårdtillfällen per 100 000 invånare
är det framförallt i norra Sverige. Stockholm ligger lågt. Södertälje, Norrtälje och Solna
ligger högst i Stockholm. Stockholm har också korta vårdtider jämfört med riket.
Vårdtillfällen/100 000 inv. år 2002 per kommun
All sluten vård exkl hemsjukvård
Sala
Heby
Uppsala
Norrtälje
Enköping
Håbo
Västerås
Sigtuna
Vallentuna
Upplands-Bro
Österåker
JärfällaTäbyVaxholm
Strängnäs
Ekerö
NackaVärmdö
Stockholm
SalemHuddingeTyresö
SödertäljeBotkyrka
Flen
Gnesta
Nyköping
Haninge
Nynäshamn
Trosa
Kommuner
vtf_1_02
11048 - 14116
14117 - 16354
16355 - 18354
18355 - 21269
21270 - 26674
22
Nedan redovisas vårdkonsumtionen inom akutsjukvård och geriatrik (går ej att särredovisa
geriatrik och akutsjukvård pga olika organisation i landet). Även när det gäller akutsjukvården
ligger Stockholm lågt jämfört med övriga landet. Precis som när det gäller all slutenvård är
det framförallt Norra Sverige som har högst vårdkonsumtion. I Stockholm är det Norrtälje och
Södertälje som har den högsta konsumtionen. Även inom akutsjukvården har Stockholm korta
vårdtider.
Vårdtillfällen/100000 inv. år 2002 per kommun
Akutsjukvård inkl geriatrik exkl hemsjukvård
Sala
Heby
Uppsala
Norrtälje
Enköping
Håbo
Västerås
Sigtuna
Vallentuna
Upplands-Bro
Österåker
Täby
Järfälla
Vaxholm
Strängnäs
Ekerö
NackaVärmdö
Stockholm
SalemHuddingeTyresö
SödertäljeBotkyrka
Flen
Gnesta
Nyköping
Haninge
Nynäshamn
Trosa
Kommuner
vtf_1_02
10271 - 13244
13245 - 15483
15484 - 17619
17620 - 20831
20832 - 26303
23
När det gäller psykiatrisk vård som redovisas nedan är situation för Stockholm omvänd.
Vissa kommuner i Stockholmsområdet ligger i topp i landet när vårdtillfällen för psykiatrisk
sjukdom. Medelvårdtiderna i Stockholm avviker inte så mycket mot övriga landet, de ligger
dock lägre än rikssnittet som är 17 dagar.
Vårdtillfällen/100 000 inv. år 2002 per kommun
Psykiatrisk sjukdom KAP 5 enligt ICD10
Sala
Heby
Uppsala
Norrtälje
Enköping
Håbo
Västerås
Sigtuna
Vallentuna
Upplands-Bro
Österåker
Täby
Järfälla
Vaxholm
Strängnäs
Ekerö
NackaVärmdö
Stockholm
SalemHuddingeTyresö
SödertäljeBotkyrka
Flen
Gnesta
Nyköping
Haninge
Nynäshamn
Trosa
Kommuner
vtf_1_02
255 - 534
535 - 743
744 - 974
975 - 1296
1297 - 2264
24
Felkällor vid analys
Analyser ur databaser är helt beroende av kvaliteten på indata samt kunskaper om felkällor
m.m. för att kunna tolka statistiken rätt. Några av de viktigare felkällorna är:




Antalet verksamheter som rapporterat in till våra databaser kan ha förändrats under
perioden. Detta gäller framförallt inom den öppna vården. Ett antal privata producenter
har tillkommit de senaste åren och många av dem har hittills enbart lämnat in manuell
statistik. Fler och fler av dessa producenter kopplas nu upp mot våra system vilket
innebär att besöksvolymerna ser ut att öka. Ett problem är då att veta om
besöksökningen beror på verklig ökning eller enbart på förbättrad registrering. Därför
görs kontroller mot verksamhetstalsredovisningen i Frango där även manuellt registrerad
statistik ingår. Genom detta har vi sett att andelen besök som manuellt rapporteras i
primärvården minskat från ca 9% år 2002 till ca 3% i år.
En ökning/minskning av vårdvolymer kan också bero på ändringar i registreringsrutiner.
Om en stor vårdproducent ett år har stor eftersläpning i diagnosrapporteringen kan det i
statistiken se ut som om antalet inläggningar i slutenvården för vissa sjukdomsgrupper
minskat.
Telefonkontakt räknas som besök vid många utfallsanalyser. Inom öppenvården på
sjukhusen registreras telefonkontakter i allt större omfattning. Ett problem är att de flesta
av dessa telefonkontakter utfördes tidigare också men inte rapporterades inte in i
datasystemen. Huvudanledningen till detta är att dessa besök inte ersattes ekonomiskt. En
ökning av dessa besökstyper behöver alltså inte betyda en verklig besöksökning.
Diagnosrapportering av besök inom öppenvården är bristfällig utanför sjukhusen. Inom
primärvården, psykiatrin och privata specialister (ARV) rapporteras för närvarande inga
diagnoser. Inom primärvården har nu ett försök med inrapportering av diagnoser
påbörjats. Observera att det här endast handlar om läkarbesök. När det gäller övriga
vårdgivare rapporteras inga diagnoser.