Terrorattacken i Paris
Onsdag 18 november 2015
bilder: Emma Sofia Dedorson
6 UTRIKES
inte samma värde. ”Du vet, det har gått
några dagar nu. Sådana här saker går vi igenom ständigt i vår vardag där jag kommer ifrån.
Jag har flera släktingar som dött i attacker som
ingen skrivit i tidningen om. Ingen tänder ljus för
dem. Våra liv har inte samma värde”, säger en
man i kön till Halal-butiken Boucherie Musulmane Yacine & Houcine.
lättar upp stämningen. Personalen på Boucherie Musulmane Yacine & Houcine spexar för att lätta upp stämningen.
inte förvånad. Fahim Ahgroud säger
att terrorn är motbjudande men inte förvånar
honom. ”De är ju själva delaktiga i galenskapen de krigar emot. Det är väst som försörjer
jihadisterna. Frankrike också, i samarbete med
de arabiska kungadömena som Saudiarabien.
Sedan är det vi vanliga människor som får ta
skulden och dö för det politiska maktspelet”,
säger han.
Efter terrorattacken
Dagens ETC intervjuar muslimer om de ökade spänningarna
frankrike Frankrike är i krig, säger president François Hollande och fienden är den Islamiska staten. Men minst tre
av de som utförde attacken var franska medborgare och
ett drygt tusental fransoser ska ha rest till Syrien för att
ansluta sig till IS. Nu ökar polariseringen i landet ytterligare
efter att högerextrema Le Pen kräver stängning av moskéer.
Dagens ETC åkte till kommunen Montreuil utanför Paris, där
många Syrienresenärer rekryterats.
I Montreuil rör sig mycket
människor på gatorna trots att
det bara är några dagar sedan
Paris drabbades av attacken.
De många småbutikerna håller
öppet. Här säljs östfrikanska
bakverk, turkiska kycklingspecialiteter, billiga kläder för
hela familjen och halal-kött.
Inte långt härifrån finns moskén
Masjid Al Oumma som blivit
ökänd i hela landet bland annat efter att rekryteringar till
jihadiströrelser som IS och Al
Qaida cisat sig ha ägt rum där.
Moskén tillhör de som Marine
Le Pen kräver att Hollande ska
stänga. Hennes parti, Nationella
fronten, är enligt opinionsmätningarna Frankrikes största
parti inför regionalvalen om
några veckor.
Bara sju tunnebanestationer
bort ligger Place de de République och området där många
Parisbor fortfarande samlas för
att minnas terrorattackerna. I
Montreuil däremot finns inga
tecken på att man uppmärksammar terrorattackerna. Livet
tycks pågå precis som vanligt.
Dagens ETC stöter in i en äldre
muslimsk man som inte vill
”prata om det hemska”. Men
han tipsar om Halal-butiken i
hörnan för ”där hittar du stans
alla muslimer”
– Du missar den inte, den är
populärast i kvarteret, säger
han.
”Det är fruktansvärt”
Mycket riktigt är Boucherie
Musulmane Yacine & Houcine
svår att missa. Kön sträcker
sig ut på trottoaren och fylls
ständigt på. En leende man som
presenterar sig som ”antingen
monsieur Yacine eller monsieur
Houcine” tar emot längst inne
bakom disken.
– Vad jag tycker om attentaten? Vad tror du? Det är
fruktansvärt. Att döda oskyldiga
människor så där är galet.
Han ler inte längre.
– Men du vet, det har gått
några dagar nu. Sådana här saker går vi igenom ständigt i vår
vardag där jag kommer ifrån.
Jag har flera släktingar som
dött i attacker som ingen skrivit
i tidningen om. Ingen tänder
ljus för dem. Våra liv har inte
samma värde.
Flera personer i den långa
kön lägger sig i.
– Det är sant! Igår satt jag
framför teven och grät över
andras barn. Men skulle de
gråta över mina barn? säger
en äldre kvinna som kallar sig
Nadia men ”inte har något
efternamn”.
De börjar diskutera med varandra i kön men tycks vara ense;
det som har hänt är fruktansvärt
– men vem bryr sig om deras
tragedier? Stämningen blir allt
mer upprörd.
Personalen, samtliga män,
försöker lätta upp stämningen
och spexar skrattande framför
Dagens ETC:s kamera. ”Ta kort
på honom, nej på honom” Men
de har inte tid att diskutera det
här, säger de. De har en stressig
verksamhet att sköta.
”Terrorn är motbjudande”
Algeriske Fahim Ahgroud ber
om att få gå ut på gatan där det
är lugnare. Han vill dela med sig
av sin analys. och säger att terrorn är motbjudande men inte
Onsdag 18 november 2015
Terrorattacken i Paris
7
ENKÄT
1. Vem bär skulden för terrorattackerna i fredags?
2. Vad kan göras för att motverka islamsk radikalisering?
3. Gör regeringen rätt som bombar IS?
Falou Elji, 17, muslim
1. Terroristerna bär
skulden, ingen annan.
2. Jag tror folk måste
lära sig se skillnad på
muslimer och terrorister.
Jag vet inte men ibland
verkar det som att unga
blir mer radikala eftersom alla redan ser på
oss som terrorister.
3. Ja, kanske IS, men inte oskyldiga syrier. Det kan också göra att det blir
fler terrorister!
Mathias Leduc,
17, katolik
1. Terroristerna. Men jag
tror politikerna kan göra
mer för att stoppa dem.
2. Jag vet inte. Jag tror
det är polisen som måste
motarbeta de kriminella.
3. Ja, de måste göra
något för att stoppa IS.
Armand Montargi,
17, ateist
1. Terroristerna så klart.
2. Ingen aning, jag kan
inte förstå hur någon kan
välja att bli terrorist så
jag vet inte.
3. Nej, jag tror inte
terrorismen tar slut hur
mycket de än bombar.
populärast i kvarteret. Omar jobbar på Boucherie Musulmane Yacine & Houcine.
Mane Dense,
46, muslim
1. Det är terroristerna,
IS, om det nu var de som
gjorde det. De skadar
Frankrike och de skadar
Islam.
2. Vi franska muslimer
måste accepteras som
en del av Frankrike.
3. Ja, vad ska de göra?
– spänningarna ökar
”
efter terrorattacken i Paris • ”Våra liv har inte samma värde”
förvånar honom.
– Frankrike bombar ju Daesh
nere i Syrien, säger han.
Enligt honom måste man
zooma ut för att se helheten.
– För de är ju själva delaktiga i
galenskapen de krigar emot. Det
är väst som försörjer jihadisterna. Frankrike också. I samarbete
med de arabiska kungadömena
som Saudiarabien. Sedan är det
vi vanliga människor som får ta
skulden och dö för det politiska
maktspelet.
Han säger att det gör honom
arg men att det inte finns något
att göra åt saken.
Varför tror du att så många unga
fransmän lockas till jihadistiska
sammanhang?
– De är väl… arga?
Det Fahim Aghroud gör,
att söka efter en förklaring, är
kontroversiellt i Frankrike. Här
ska inget förklaras förutom krig
– låter det från såväl regeringens
och ännu mer oppositionens håll.
Hårt ska sättas mot hårt. Samma
kväll svarar Frankrike på terrorattackerna som Islamiska staten
har tagit på sig med bombräder
över ett IS-fäste i Raqqa. Nu
kräver alltså Le Pen en stängning av alla ”radikala moskéer”,
dit Masjid Al Oumma här i
kvarteret skulle höra – Fahim
Aghrouds moské.
– Det är inte en radikal moské, den är öppen för alla. Vi kan
inte hålla koll på precis alla som
rör sig där, eller hållas ansvariga
för det, säger han.
Upplever sig oönskade
Samtidigt känner sig franska
muslimer allt mer oönskade
Vad jag tycker
om attentaten?
Vad tror du?
i den franska offentligheten.
Enligt färska opinionsundersökningar anser 73 procent av
det franska folket att all islam är
”intolerant” och i en enkät i det
franska parlamententet i höstas
svarade nära 63 procent av parlamentarikerna att islam var inkompatibelt med de franska republikanska värderingarna. Den
franska religionsneutraliteten,
La Laïcité, är lag och innebär
sedan Nicolas Sarkozy stärkte
den 2004 bland annat att man
inte får bära religiösa symboler
i offentliga sammanhang. Men
medan små kors runt halsen
accepteras är slöjan förbjuden.
Efter Charlie Hebdo-attackerna
har islamofobiska hatattacker
ökat markant, och även trycket
på muslimska skolbarn, enligt
CCIP – franska kollektivet mot
Islamofobi. Flera flickor har i år
blivit hemskickade från skolan
för att de burit långa mörka kjolar trots att de kommit utan slöja
– och utbildningsministeriet har
givit de lokala skolledningarna
rätt. Kjolarna sades “symbolisera
islam” Och halalmat erbjuds inte
i skolmatsalarna. ”Passar det
inte behöver de inte äta”, som en
borgmästare uttryckte det.
– Ja, religionsneutraliteten ska
vara lika för alla, men det är bara
muslimer de riktar in sig på, säger Mane Dense, en kvinna som
kommer ut från Halal-affären
med sitt kött.
Hon har tonårsbarn i skolan
och gör en direkt koppling till
“fransk diskriminering av muslimer” och islamistisk radikalisering.
– Jag oroar mig för mina pojkar. Jag märker att de blir frustrerade när det bara är de som måste
anpassa sig medan deras kompisar sitter där med sina kors helt
öppet. Vi får se nu efter den nya
attacken om de gör något mer;
stänger våra mataffärer så vi inte
kan äta vad vi vill hemma heller
kanske? Hur ska vi kunna känna
oss som fransmän om vi inte är
fria att utöva vår religion?
Emma Sofia Dedorson
