LIKABEHANDLINGSPLAN
för Plintens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande
behandling gällande förskola
Läsår: 2016/2017
Webbplats karlstad.se
E-post
Organisationsnr
[email protected]
212000-1850
Karlstads kommun
Postadress
Besöksadress
Telefon
Plintgången 2
653 47 Karlstad
Fax 054-540
Bankgiro 405-
Karlstads kommun
651 84 Karlstad
00 00
054-18 34 10
2213
Sid 2(16)
Innehåll
1 Begrepp/definitioner ................................................. 3
2 Främjande- och förebyggande arbete ........................ 6
3 Grunduppgifter ......................................................... 8
4 Utvärdering ............................................................... 9
5 Främjande insatser ...................................................10
6 Kartläggning .............................................................12
7 Förebyggande åtgärder.............................................13
8 Rutiner för akuta situationer ....................................15
Sid 3(16)
1. Begrepp/definitioner
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev eller en
grupp av människor sämre än andra elever/grupper, så kallad negativ
särbehandling och särbehandlingen har samband med kön, könsidentitet
eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller bristande tillgänglighet.
Det kallas för de åtta diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan vara
antingen direkt eller indirekt och i skolan är det personalen eller
huvudmannen som kan göra sig skyldig till detta.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en
direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna (kön, könsidentitet
eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller bristande tillgänglighet).
Indirekt diskriminering
Den indirekta diskrimineringen är när en skola tillämpar en bestämmelse
som verkar neutral men får en diskriminerande betydelse. Indirekt
diskriminering kan ske då alla behandlas lika, exempelvis om alla elever
serveras samma mat, så diskrimineras de elever som på grund av religiösa
skäl behöver annan mat.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon
diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att någon eller
några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett
uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan ske vid enstaka tillfällen eller
vara återkommande. Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt
som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.
Det är den utsatte som avgör om handlingen är kränkande. Den som
uppger sig ha blivit kränkt måste alltid tas på allvar.
Sid 4(16)
Kränkningar kan vara:
-
Fysiska (exempelvis; slag och knuffar)
-
Verbala (exempelvis; hot och retning)
-
Psykosociala (exempelvis; utfrysning och ryktesspridning)
-
Text och bildburna (exempelvis; brev, lappar, sms och sociala
medier).
Trakasserier
Trakasserier är när någon elev uppträder på ett sådant sätt att det kränker
en annan elevs värdighet och det har samband med kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller bristande tillgänglighet.
Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig
förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Trakasserier kan också vara sexuella och kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsande, skämt, blickar eller bilder som är
sexuellt anspelande.
Mobbning
Mobbning förutsätter en upprepad, systematisk handling där någon eller
några medvetet eller med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan
skada eller obehag. Det råder en obalans i makt så den som mobbas är i
underläge.
Annan kränkande behandling
Annan kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara
trakasserier kränker någons värdighet.
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt
diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man
Sid 5(16)
eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett
annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen
könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande
identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från
”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning.
Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller
etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor
har en etnisk tillhörighet. En och samma person kan också ha flera etniska
tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning.
Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan
trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös
åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska
uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller
utanför.
Funktionsnedsättning
Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska,
psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons
funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid
födelsen, som har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell,
bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet
mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan
se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av
diskriminering på grund av ålder.
Sid 6(16)
Bristande tillgänglighet
Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning
missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga
tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar
situation med personer utan denna funktionsnedsättning.
2. Främjande- och förebyggande arbete
Främjande- och förebyggande arbete har avgörande betydelse för om
elever kommer att bli utsatta för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling i skolan.
Främjande
Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för alla människor lika
värde och riktas mot alla på skolan. Främjande arbete är en naturlig del i
det vardagliga arbetet och bedrivs utan förekommen anledning.
Skolverket lyfter fram att förekomsten av kränkningar bland annat minskar
när elever tillsammans med vuxna på en skola diskuterar sina egna normer
och attityder. Främjande är också när elever får hålla i olika aktiviteter som
ska skapa en god atmosfär på skolan med trivsel och gemenskap.
Förebyggande
Förebyggande arbete syftar till att förhindra risken för diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling. Arbetet omfattas endast områden
som i kartläggning av skolan identifierats som riskfaktorer och kan därmed
variera mycket från skola till skola.
Sid 7(16)
På Plintens förskola har vi använt DO:s material Lika rättigheter i förskolan –
handledning. I detta handledningsmaterial presenteras ett ”hjul” som visar
de olika stegen i likabehandlingsarbetet.
Hjulets olika steg är
•
Kartlägga
•
Förebygga
•
Åtgärder för akuta situationer
•
Utvärdera
•
Främja
DO:s Hjul för likabehandlingsarbetet ”Lika rättigheter i förskolan – handledning”
Diskrimineringsombudsmannen 2012, (www.do.se)
Sid 8(16)
3. Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskoleverksamhet
Ansvariga för planen
Utvecklingsgruppen på Plintens förskola och Ulrica Segerström, förskolechef
Vår vision
Alla som vistas på Plintens förskola ska bemötas med respekt och förståelse.
Planen gäller från
2016-08-01
Planen gäller till
2017-08-01
Läsår
2016/2017
Barnens delaktighet
Vi har utformat gemensamma trivselenkäter till de äldre barnen och
observationsunderlag för de yngre barnen på förskolan.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Föräldrar informeras på höstens föräldramöte om vår nya
likabehandlingsplan. De uppmuntras till att komma med synpunkter på
innehållet. Synpunkter ska lämnas till representanter i utvecklingsgruppen.
Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på hemsidan och på förskolans
sajter.
Föräldrarna blir delaktiga i arbetet kring likabehandlingsplanen på
utvecklingssamtal varje termin genom att ta del av barnens svar
trivselenkäter/observationer samt att föräldrar svarar på frågor kopplade
till likabehandlingsplanen.
Personalens delaktighet
Utvecklingsgruppen på förskolan skriver ett förslag på en
likabehandlingsplan utifrån vad som framkommit vid kartläggningar och
diskussion mellan personalen.
Förankring av planen
När planen är färdigställd finns den tillgänglig för vårdnadshavare och
personal på kommunens hemsida. Planen kommer också att läggas ut på
resp. avdelnings sajt.
Sid 9(16)
4. Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Utvärdering av förra årets likabehandlingsplan har ej gjorts pga. att planen
har omarbetats till en helt ny likabehandlingsplan.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Fjolårets plan utvärderades av pedagogerna på respektive avdelning.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Åtgärderna i fjolårets plan var inte tillräckligt specificerade utan bestod
mest av löpande arbete eller policyförklaringar, vilket gör dem svåra att
utvärdera.
En lärdom är att i fortsättningen formulera tydliga mål och konkreta
åtgärder så att de verkligen går att genomföra och utvärdera. Vi måste
också tänka på att förankra vårt likabehandlingsarbete bättre hos barnen.
Årets plan ska utvärderas senast
Maj 2017
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Trivselenkät till både barn och föräldrar samt observationer av de yngsta
barnen.
Utvecklingsgruppen utvärderar hur vi har nått målen i årets plan under
augusti-september 2017.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Utvecklingsgruppen och Ulrica Segerström
Sid 10(16)
Främjande insatser
Namn
Kränkande behandling
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Barn och föräldrar ska känna sig trygga på förskolan.
Alla avdelningar utvärderar och sammanställer sina resultat av
trivselenkäter och observationer på avdelningsplaneringar. På
arbetslagsmöte i maj 2017 delger vi varandra resultatet för Plintens
förskola som helhet. Detta blir underlaget för det fortsatta arbetet med
likabehandlingsplanen nästa år.
Insats
- Träna barnens empatiska förmåga, respekt för andra och ge barnen
redskap att lösa konflikter.
- Samtala om hur man är en bra kompis.
Ansvarig
All personal på förskolan
Datum när det ska vara klart
Maj 2017.
Sid 11(16)
Namn
Etnisk tillhörighet
Områden som berörs av insatsen
Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Att vi på något sätt uppmärksammar alla barns olika religioner/kulturer
vilket bidrar till att barnen känner sig stolta över sin religion/kultur.
Alla avdelningar utvärderar och sammanställer sina resultat av
trivselenkäter och observationer på avdelningsplaneringar. På
arbetslagsmöte i maj 2017 delger vi varandra resultatet för Plintens
förskola som helhet. Detta blir underlaget för det fortsatta arbetet med
likabehandlingsplanen nästa år.
Insats
- Fråga föräldrarna om deras bakgrund/kultur. Vi har skaffat en
mångkulturell almanacka för att lära oss om de olika högtiderna. Involvera modersmålslärarna, genom att bjuda in dem till t.ex. en samling.
Ta reda på barnens ursprungsländer och flaggor.
- Vi ska införskaffa barnböcker på olika språk så att alla barn erbjuds
litteratur på sitt modersmål.
- Ta hjälp av de material som finns på Skolverket
http://modersmal.skolverket.se UR (Utbildningsradion) för att erbjuda
både barn och föräldrar information på deras modersmål.
Ansvarig
All personal på förskolan
Datum när det ska vara klart
Maj 2017.
Sid 12(16)
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Varje avdelning har kartlagt sin verksamhet utifrån "Husmodellen".
Utvecklingsgruppen har analyserat resultatet.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
Trivselenkäter har genomförts med de äldre barnen.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Förskolans personal har arbetat utifrån "Husmodellen". Varje avdelning har
kartlagt de riskområden som kan finnas.
Resultat och analys
Vi har sett att vi på förskolan behöver jobba mycket med
värdegrundsarbete. Vi måste också ta hänsyn till att vi har en mångkulturell
förskola och få med det i vårt dagliga arbete. Bland de äldre barnen har vi
sett viss kränkning barnen emellan.
Sid 13(16)
Förebyggande åtgärder
Namn
Motverka uteslutning
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
- Alla får vara med.
- Få en lugn och fungerande lek.
- Alla barn ska bli sedda.
- Ge barnen trygghet.
Alla avdelningar utvärderar och sammanställer sina resultat av
trivselenkäter och observationer på avdelningsplaneringar. På
arbetslagsmöte i maj 2017 delger vi varandra resultatet för Plintens
förskola som helhet. Detta blir underlaget för det fortsatta arbetet med
likabehandlingsplanen nästa år.
Åtgärd
Vi vill motverka uteslutning genom att;
- Likabehandling ska vara en stående punkt på våra arbetslagsmöten och
avdelningsplaneringar. Där kan vi bland annat delge varandra goda
exempel, tips och idéer.
- Närvarande vuxna som deltar i leken och som kan fungera som ett "hjälpjag" för barnen.
- Hjälpa barnen att hitta nya strategier i leken, hjälpa dem se sin egen del i
vad som hände.
- Lyssna in allas upplevelser och låta barnen berätta vad som hänt.
- Barn och vuxna delas upp på avdelningen så att en lugn miljö uppstår.
Motivera åtgärd
I kartläggningen har vi sett viss uteslutning bland förskolans äldre barn.
Både äldre och yngre barn behöver vägledning i det sociala samspelet
och i att utveckla sin empatiska förmåga.
Ansvarig
All personal på förskolan. Utvecklingsgruppen arbetar fram frågor till
barn och föräldrar.
Datum när det ska vara klart
Maj 2017.
Sid 14(16)
Namn
Etnisk tillhörighet
Områden som berörs av åtgärden
Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Alla barn ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Alla
avdelningar utvärderar och sammanställer sina resultat av trivselenkäter
och observationer på avdelningsplaneringar. På arbetslagsmöte i maj
2017 delger vi varandra resultatet för Plintens förskola som helhet. Detta
blir underlaget för det fortsatta arbetet med likabehandlingsplanen
nästa år.
Åtgärd
Vi ska uppmärksamma alla barns kulturer. Detta gör vi genom att: Likabehandling ska vara en stående punkt på våra arbetslagsmöten och
avdelningsplaneringar. Där kan vi bland annat delge varandra goda
exempel, tips och idéer.
- Vi ska använda oss av den mångkulturella almanackan för att kunna
uppmärksamma fler traditioner och kulturer.
- Skriva välkommen och barnens namn på de språk som finns på varje
avdelning.
- Involvera modersmålstränarna genom att de kan ge oss pedagoger
information om olika länder/traditioner. Bjuda in modermålstränarna att
vara med på t.ex. samling för att berätta om barnets kultur.
- Varje avdelning kartlägger barnens ursprungsländer och kulturer.
Utifrån detta ska vi införskaffa böcker och musik på de olika språken.
- Göra medvetna val vid inköp t.ex. dockor av olika etniska tillhörigheter.
Motivera åtgärd
Plintens förskola är en mångkulturell förskola och vi vill betona allas lika
värde.
Ansvarig
All personal på förskolan
Datum när det ska vara klart
Maj 2017.
Sid 15(16)
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på
vår förskola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande
behandling
Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn lekar inom- och
utomhus. Det finns alltid minst en anställd i närhet av barnen.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Kerstin Olsson, Grådvärgarna tel. 054-540 3200
Camilla Kihlsten, Lyan, tel. 054-540 3201
Marie Jonsson, Rumpnissarna, tel. 054-540 32 02
Marina Malmberg, Grottan, tel. 054-540 32 03
Emelie Lindberg, Vildvittran, tel. 054-540 31 66
Ulrica Segerström, förskolechef, tel. 054-540 33 75
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra
barn
Blanketten "Dokumentation vid händelse eller kränkande behandling" ska
användas för dokumentation av händelse. Markera barn-barn.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Blanketten "Dokumentation vid händelse eller kränkande behandling" ska
användas för dokumentation av händelse. Markera Vuxen-barn.
Rutiner för uppföljning
Blanketten "Dokumentation vid händelse eller kränkande behandling" ska
användas för dokumentation av händelse och uppföljning.
Rutiner för dokumentation
Åtgärderna skall dokumenteras skyndsamt på blanketten "Dokumentation
vid händelse eller kränkande behandling". Pedagog som uppmärksammat
händelsen är ansvarig för att skyndsamt dokumentera händelsen samt
skyndsamt överlämna dokumenten till förskolechef.
Ansvarsförhållande
- Pedagog/er och förskolechef är ansvariga för det åtgärdande arbetet.
- Förskolechef beslutar om anmälan om kränkande behandling ska göras.
- Förskolechef upprättar anmälan ifall kränkande behandling och skickar
denna till huvudmannen.
Sid 16(16)
- Förskolechef anmäler till BUN angående signal om diskriminering,
trakasserier och/eller kränkande behandling.
