Kvalitetsredovisning
Läsår 2011/12
Nibbleskolan
Verksamhetsformer: Skola
Skolans hemsida:
Rektor: Annechatrin Brandén
Datum: 25 juni 2012
1
Dokument som styr verksamheten ............................................................................................................................................................................................................... 3
Förutsättningar ............................................................................................................................................................................................................................................. 4
Kvalitetsarbetet vid skolan ............................................................................................................................................................................................................................ 5
Grundskola ...................................................................................................................................................................................................................................................11
2
Dokument som styr verksamheten
Statliga styrdokument
Skollag, skolförordningar inklusive läroplan, kursplan samt Allmänna råd (Skolverket).
Utvecklingsområden som anges i den Strategisk planen antagen av nämnden 2009-09-29.
•
Självvärdering av metoder och arbetssätt
•
Övergång mellan skolformer och stadier
•
Matematik och naturvetenskap
•
Könsskillnader i kunskapsresultat
•
Elevers inflytande och ansvar
•
Digital kompetens
•
Kvalitetssäkra små skolors kompetens (samordning på övergripande nivå)
En ”röd tråd” ska genomsyra barnets/elevens lärande från ett år till 16 år.
Ledstjärnorna för detta arbete är utmaning, koncentration och uthållighet.
Skolplanen
Kunskaper/Elevernas ansvar och inflytande/Bedömning
Varje elev ska uppnå minst godkända kunskapsmål i samtliga ämnen enligt läroplanen och kursplanen då han eller hon avslutar grundskolan.
Normer och värden
Eleven ska i sitt personliga handlande efterleva läroplanens normer och värden
Skola och hem
Vår grundskola/särskola skall ha en god service och ett professionellt bemötande gentemot barn/ungdomar och föräldrar
3
Förutsättningar
Elevantal och personaltäthet
Grundskola
2008
2009
2010
2011
Totalt antal elever i SCB 15/10
Antal årsarbetare
Antal lärare per 100 elever
198
22
11,1
279
258
27,1
10,5
269
27,2
10,1
2012
(prel)
28,5
10,2
Särskilda faktorer som påverkat verksamheten under läsåret – Rektors sammanfattning av läsåret 2011/2012
Året som har varit kännetecknas av ett idogt arbete med implementeringen av kursplanerna och ett fördjupat lärande i formativ bedömning. Det
har skett via kompetensutvecklingsdagar och eget arbete på enheten. Det har gett ett gott resultat och som visar sig i lärarnas självbedömning och
elevernas resultat.
Skolan har under året haft ett gemensamt tema som inneburit att all personal har deltagit i läsgrupper under året. Varje grupp har bestått av
personal från de olika verksamheterna. Personalen har läst böcker som behandlar elevsyn och förhållningssätt, ”Att platsa i en skola för alla” och
”Relationskompetens”. Det har gett ett gott resultat och varit uppskattat bland personalen. Många nya kontakter, nya erfarenheter och lärdomar
har skett.
Under året har jag också hört, läst och sett, i samtal med lärare och i klassrumssituationen, att undervisningen har förändrats till att läraren blivit
mer medveten om kunskapskraven och större målfokus. Undervisningen har fått mycket större fokus än tidigare. Detta diskuteras med eleverna
och eleverna själva är mer medvetna än tidigare om kunskapskraven och vad de behöver för att uppnå dem. SKL:s undersökning bland eleverna
visar även på detta.
Under året har många nya elever tillkommit, inte bara från andra länder, utan även inflyttningar från andra kommuner. Barnen tar glatt emot sina
nya kamrater och de integreras snabbt in i sin nya klass.
Skolan har och tar emot besök från andra kommuner som vill se hur vi arbetar med nyanlända. Det har varit intressanta besök där vi får reflektera
över varför vi gör som vi gör och varför det ger resultat. Vi har även varit med på konferensdagar i Örebro där vi berättat om vårt arbetssätt.
Rektor sitter också i styrgruppen för ett projekt, tillsammans med Länsstyrelsen, som riktar sig till kommuner i Västmanland. Projektet innebär
mottagande av nyanlända och modellen är Hallstahammars kommun.
4
Mycket positivt är på gång, där vi har tagit flera steg i ett gemensamt arbete för att höja måluppfyllelsen.
Våren har kännetecknats av en stor oro för anpassningar av organisationen till nya läsåret.
Kvalitetsarbetet vid skolan
Nedanstående två tabeller (Kvalitetsarbete och Utvecklingsområden enligt den Strategiska planen) kan användas och läsas som en
sammanfattning för läsårets arbete. Hänvisningar kan göras till andra avsnitt.
Utveckling av skolans kvalitetsarbete
Område
Skolans planerade åtgärder
2011/12
Resultat 2011/12
Bedömning
Åtgärder 2012/13
Ansvarig och tidplan
framåt
MÅLUPPFYLLELSE
1. Förbättrade
elevresultat jfr
2010 och 2011
2. Förbättrade
analyser av
resultat jfr 2010
3. Åtgärderna enligt
rapport till
Skolinspektionen
2009
1. Ett av målen var att utveckla
ett tydligare mål och
kunskapsfokus.
2. Utveckla ett tydligare mål och
kunskapsfokus
Fortsatt arbete med PP
(pedagogiska planeringar)
ÅP skulle utvecklas.
Självvärderingar och analyser
skulle förbättras.
3. Åtgärderna har utförts.
1. Medvetenheten har ökat
för målen och
kunskapskraven i skolan.
Eleverna uppger i SKL:s
enkät, (78% pojkar, 58%
flickor), att det stämmer helt
och hållet att de vet vad de
ska kunna för att nå målen.
Resterande pojkar uppger
att det stämmer ganska bra
och 40 % av flickorna
likaså. Övriga 2 % av
flickorna, uppger att det
stämmer ganska dåligt.
1. Elevernas svar ger en tydlig
indikation på att vi lyckas
kommunicera kunskapskraven
med eleverna. Dock är det
intressant att se skillnaden
mellan könen i resultatet; där
pojkarna uppger att
medvetenheten har ökat. Innebär
det att pojkarna har ”vaknat”?
Dvs flickorna har varit medvetna
sedan tidigare men nu har
pojkarna också blivit mer
medvetna. Eller, har vi ett större
målfokus när vi talar med
pojkarna och tar för givet att
flickorna är mer medvetna?
2. Ser en tydlig positiv
Fortsätta vårt goda
arbete. Fördjupa
samtalen, fortsatt
kompetensutveckling
kommande läsår
tillsammans med
övriga skolor i
kommunen.
Rektor, IMP, lagledare
Nästa läsår
Ser en tydlig förbättring av
NP i åk 3. Årets åk 4 har
Skolan kommer att
arbeta med
språkutveckling nästa
läsår. Detta kommer
att planeras i början av
terminen. Varje
årsarbetslag kommer
att bryta ner målet till
5
PROCESSER
4. Organisation för
ledning, analys
och återkoppling
5. Individuella
uppdrag till
medarbetare
6. Självvärdering
4. Rektorerna på skolan träffas
regelbundet varje vecka för
gemensam planering för
verksamheterna.
Rektor har under året arbetat
med ledningsgruppen,
elevhälsoteamet, facklig
samverkan, arbetslagen samt
med enskilda lärare i samtal.
förbättrat sina resultat så
även åk 5:orna. SVAundervisningen ger ett
mycket gott resultat som
speglas i NO och SOämnena.
2. Arbetet med PP fortsatte
under läsåret med gott
resultat. Lärarna har också
haft möjligheten till att testa
PP:n i praktiken. De har sett
fördelarna med PP och att
det blir mer effektivt arbete
i vardagen.
Ett gemensamt dokument
för ÅP togs fram i
kommunen under året och
som används i
verksamheten.
Lärarnas egna
självvärderingar har
utvecklats till att bli en
reflektion över året och
arbetet som är utfört. Många
klasslärare låter eleverna
självvärdera, skriftligen i
loggböcker eller andra
böcker.
4. Årets arbete har rullat på
som tidigare år. Vi ändrade
om arbetssättet för
resursarbetslaget där varje
medarbetare fick tillhöra ett
arbetslag istället för
resurslag. Det uppskattades
positivt av lärarna. Men
resurslaget själva upplevde
att det tappade forumet för
att kunna diskutera och
förändring i lärarnas analyser .
Från att tidigare beskrivit enbart
vad man gjort, har det utvecklats
till reflektioner och vad man
kommer att förändra till nästa
läsår. Flera lärare uppger att de
ser att elevernas självvärderingar
också utvecklats under året och
att de själva kan se vilka
framsteg de gör. Detta tack vare
den kompetensutveckling som
pågått under året samt
kontinuerliga samtal kring
elevers lärande och
undervisningen.
sitt och arbeta
åldersadekvat utifrån
detta.
Vi skulle behöva ett ”mellanår”
för att befästa de nya lärdomarna
som har gjorts. Att hela tiden
satsa på utveckling och inte
stanna upp och befästa är inte
bra. Varje ny kunskap behöver
prövas och bli ett verktyg i
vardagen.
4. Det fortsatta arbetet med att
utveckla och fördjupa arbetet i
olika grupper behöver fortsätta.
Samverkansgruppen kommer att
ändra tiden så att den passar alla,
därtill kommer rektor för Fritids
och F-klass och särskola med så
att dessa frågor också belyses
mer än tidigare.
4.
Samverkansgruppen
: arbetsmiljöfrågorna,
preventivt arbeta mot
våld och kränkningar
på arbetsplatsen m fl
frågor.
Rektorerna, ledningsgrupp,
EHT
Läsåret och framgent
Ledningsgruppen:
utöka samtalen kring
pedagogiska frågor.
6
Specialpedagog var 3:e vecka
träffat klasslärare i handledning.
Läspedagog har träffat åk 1lärarna varannan vecka i
handledning och under våren
utökades den gruppen med
SVA- och resurslärare.
I APT har vi återkopplat och
även infört att varje lärare ska
presentera goda exempel de
arbetar med i vardagen.
Återkoppling ges regelbundet till
lärarna i stort och till den
enskilde.
Samtlig personal har under året
deltagit i olika läsgrupper där de
läst 2 böcker (Att platsa i en
skola för alla och
Relationskompetens). Målen var
att mötas över gränserna,
fördjupa förståelsen för olikheter
bland eleverna.
5. 7 lärare har varit lagledare
under året och tillsammans med
rektor bildat ledningsgrupp för
skolan. 2 ggr/termin har båda
rektorerna träffat samtliga
lagledare i gemensam planering
och viktiga frågor. 2
medarbetare har under året varit
IMP-ansvariga och hållt i flera
kompetensutvecklingsdagar.
samtala om deras egna
frågor och kontakten med
specialpedagog.
Den fackliga
samverkansgruppen har inte
fungerat tillfredställande då
det varit svårt att få till att
alla kan delta i forumet.
Ledningsgruppen har
fungerat som ett bollplank
till rektor samt inkommit
med många goda idéer och
synpunkter som lyssnats till.
APT har utvecklats till viss
del med den nya punkten av
att delge goda exempel.
Behöver utvecklas mera.
Läsgrupperna bestod av
personal från alla
verksamheter. Syftet med
detta var att mötas över
gränserna och lära känna
nya kollegor.
Läsgrupperna blev mycket
lyckade och många
uppskattade diskussionerna
och mötena med kollegor
från andra verksamheter.
Utbyten av erfarenheter och
lärdomar gjordes, där
böckerna låg till grund för
diskussionerna. Som en
indikation på vårt
gemensamma arbete visar
SKL:s enkät, att samtliga
pojkar anser att det stämmer
helt och hållet med, att
Böckerna har fokuserat på
synsätt och elevsyn. Det är
mycket viktigt att samtlig
personal får träffas vid
gemensamma tillfällen och
utbyta erfarenheter och lärdomar
med varandra. Det skapar en vikänsla men också en insikt i hur
mycket kunskap det finns i den
egna organisationen.
Därtill kan man koppla SKL:s
enkät till detta arbete och som
visar tydligt att eleverna
upplever att lärarna tror på dem.
Denna indikation visar på att
lärarnas förväntan är mycket
positiv på eleverna.
Nibbleskolans resultat i denna
fråga gav det mest positiva
resultatet av alla grundskolorna.
Lärarna uppgav att de fick för
lite lästid för böckerna, det
krävdes mer tid då böckerna var
ganska svårlästa.
Fortsätta med de
gemensamma
lagledarmötena.
Arbetslagen: En
gång/mån
pedagogiska samtal
kring litteratur i
språkutveckling.
EHT: varje gång har
vi klassgenomgång
och uppföljning m 2
klasslärare.
Regelbundna träffar
med stödpersonalen,
rektorn för fritids- och
förskoleklass,
skolpsykolog m fl
APT: fortsätta med
inslag från varje
lärare, utveckla
innehållet.
7
lärarna förväntar sig att de
ska nå målen. 81 % av
flickorna uppger lika och
resterande av flickorna
uppger att det stämmer
ganska bra.
STRUKTURER
7. Årsplan för
enhetens
kvalitetsarbete
8. Fler källor som
underlag för
kvalitetsarbete
jfr 2010
9. Dokumentation i
kvalitetsarbetet
7. Vi har börjat med att ta fram
ett gemensamt årshjul och
samtala kring på vilket sätt ska
vi arbeta systematiskt med
kvalitetsredovisningen.
KARTLÄGGNING AV
LÄRARES BEHÖRIGHET
Skolverket avgör detta
KOMPETENSUTVECKLING
Under året har vi deltagit i
kommunens gemensamma
satsning på olika föreläsare i
formativ bedömning.
I läsgrupperna har samtlig
pedagogisk personal på skolan
deltagit.
En grupp har gått KOMETutbildning under året.
Några av personalen har studerat
vid universitet; läs och
skrivinlärning som ett exempel.
Två av personalen har börjat
Skolverkets utbildning på MDH
om kränkande behandling, 7,5 p.
Föreläsningarna har
upplevts som mycket bra.
Lärarna har fått fördjupade
kunskaper inom formativ
bedömning, IUP och
skriftliga omdömen.
Läsgrupperna; se ovan
KOMET-utbildningen har
gett verktyg i vardagen som
lärarna använder.
Läspedagogen har direkt
omsatt sina kunskaper i läsoch skrivinlärning genom
handledning till lärarna och
dagligt arbete med eleverna.
Därtill har åk-1lärarna läst 2
Vi har varit dåliga på att
systematiskt arbeta med
kvalitetsarbetet under året. Trots
detta har vi haft med oss olika
mål och arbetat utifrån dessa.
Indirekt har vi haft ett
systematiskt kvalitetsarbete på
gång under året.
Det gäller att hitta en
form som fungerar i
vardagen för det
systematiska
kvalitetsarbetet. Detta
är en fråga som
ledningsgruppen har
startat diskussionen i.
Rektor och ledningsgrupp
Resultat och självvärderingar
visar att lärarnas kompetens har
utvecklats under året.
Några exempel kan ges:
de använder KOMET
som ett verktyg i
vardagen,
böckerna om läs och
skrivinlärning har
bidragit till insikter om
hur viktiga grunderna
och hur man undervisar
i detta. Diskussionerna
och handledningen har
bidragit till att lärarna
har prövat och sedan
fått återkoppling och
stöd i det fortsatta
Fortsatt deltagande på
kommunens
gemensamma
kompetensutvecklings
dagar.
Rektor , ledningsgrupp
Lärare behöver få
utbildning i
Activeboard.
I satsningen på
språkutveckling
kommer alla lärare
läsa en bok som de
väljer själva ur en
palett av böcker som
belyser
språkutveckling.
8
Flera har deltagit i Skolverkets
dagar gällande NO och teknik
mm.
Rektor har gått och slutfört
Rektorslyftet.
av böckerna från kursen.
Under våren deltog fler
lärare i samma grupp och
läste en bok om läs- och
skrivförståelse.
Skolverkets utbildning har
gett nya insikter och djupare
kunskaper om kränkande
behandling och hur vi ska
åtgärda fortsättningsvis.
Vår likabehandlingsplan
kommer att revideras utifrån
de nya kunskaperna som
lärarna fått.
Skolverkets dagar gav en
djupare förståelse för
ämnena.
Rektorslyftet var en mycket
bra utbildning som gav en
fördjupade kunskaper om bl
a pedagogiska ledarskapet.
arbetet med eleverna.
Kvaliteten på
undervisningen har
höjts.
Skolverkets utbildning
har gett många nya
kunskaper och insikter.
Samtlig personal
kommer att delta under
dagar som MDH
kommer att ha
gemensamt under
hösten.
Likabehandlingsplanen
kommer att revideras,
kartläggning kommer
att förändras och
eleverna kommer delta.
Skolverkets dagar är
alltid bra att gå på för
att få en djupare
förståelse i ämnen.
Rektorslyftet var
verkligen ett lyft och
många nya kontakter
knöts med rektorer runt
om i Sverige.
Utvecklingsområden enligt den strategiska planen
Område
Skolans planerade åtgärder
2011/12
Resultat 2011/12
Metoder och arbetssätt
enligt ”Strategiska planen”
sidan 7 – 8
Se ovan
Se ovan
Bedömning
Åtgärder 2012/13
Ansvarig och tidplan
framåt
9
Övergång mellan
skolformer och stadier
Under våren har förskollärare
tillsammans med lärare på
lågstadiet arbetat fram en plan
för övergång och samarbete
mellan förskoleklass och skola.
Under året har specialpedagog
haft projekt med olika klasser
inom matematikens grunder.
Arbetet har startat och
kommer fortsättningsvis att
utvecklas.
Könsskillnader i kunskapsresultat
Se ovan
Se ovan
Elevers inflytande och
ansvar
Lärarna lyssnar på eleverna och
låter dem ge uttryck för vad de
anser regelbundet. Det kan ske
genom loggböcker,
reflektionsböcker, klassråd och
elevråd.
Matematik och naturvetenskap
Eleverna har blivit mer
medvetna om kunskapskraven
och därmed tar ett större
ansvar. De vill lyckas och de
får stöttning av lärarna.
Digital kompetens
Två klasser har arbetat med
Trageton ”Att skriva sig till
läsning” via dator.
5 klassrum av 15 har
activeboard.
Alla lärare har inte en egen
Eleverna har befäst
grunderna.
Rektorerna
Detta arbete är nödvändigt då vi
ser att många elever inte har de
grundliga kunskaperna och
behöver mycket mera tid för att
förstå matematikens grunder.
Fortsatt arbete under
nästa läsår.
specialpedagog
SKL:s enkät visar att
eleverna upplever att lärarna
tar hänsyn till deras
åsikter.79 % av pojkarna
och 85 % av flickorna
uppger att det stämmer helt
och hållet. Resterande
elever anser att det stämmer
ganska bra.
Vi behöver bli bättre på att låta
eleverna vara med och ha
inflytande över undervisningen.
Detta kan ske genom PP. Flera
arbetslag har uppgett att de vill
ha eleverna delaktiga i PP.
Eleverna kommer att vara med i
revideringen av
Likabehandlingsplanen.
Fortsatt arbete
Rektor, klasslärare
Enkäten visar att till största
del att eleverna vet vad de
ska kunna för att nå målen.
Och att lärarna förväntar sig
att de når målen. De får
också stöd i skolarbetet och
det kommuniceras även med
eleverna.
Årets arbete med
implementering av kursplanerna
och den kompetensutveckling
som lärarna har fått ses i
resultatet. Lärarna arbetar mer
med formativ bedömning än
tidigare, de hjälper eleverna och
har en pågående kommunikation
med varje elev hur de utvecklas.
Skolorna i Hallstahammars
kommun är långt efter i den
digitala utvecklingen. Grunden
är att det ska finnas en
gemensam lärplattform och
möjliggöra och effektivisera
Upphandling på
lärplattform.
Inköp av fler
activeboards och
datorer.
Kompetensutbildning
Rektor
Lärarna som arbetar med att
skriva sig till läsning ser ett
tydligt positivt resultat.
Eleverna skriver längre och
framför allt pojkarnas
skrivning stimuleras
10
dator.
Datortillgången för elever är
mycket liten.
positivt.
lärarnas arbete. Därtill saknas
det många bra pedagogiska
program som kan bidra till
undervisningen.
Lärarna behöver också få en
digitaliserad IUP/skriftliga
omdömen.
på activeboards.
Grundskola
Numreringen (2.1) hänvisar till rubrik i läroplanen (Lgr 11).
2.1 Normer och värden
Område
Planerade åtgärder 2011/12
Resultat
2011/12
Underlag som
använts
Bedömning
Åtgärder 2012/13
Ansvarig och tidplan
framåt
Trygghet och studiero
Personalen på skolan arbetar
dagligen med trygghet och
studiero i de olika
verksamheterna.
Dock så har Trygghetsteamet
legat nere under året, men ryckt
in i enskilda elevärenden.
SKL:s enkät
All personals
arbete på skolan
när det gäller
värdegrund,
arbetsro och
trygghet ger
resultat. Detta
måste vara ett
fortgående arbete
i vardagen.
Vi har ett nytt
Trygghetsteam som
kommer att träffas
varje vecka och arbeta
preventivt.
Rektorerna
Arbetet mot kränkande
behandling
2 av personalen går
Skolverkets utbildning och som
också övriga skolan kommer
Övervägande
delen av
eleverna i åk 5
uppger att de
känner sig
trygga i skolan.
98 % av
flickorna uppger
att det stämmer
helt och hållet,
pojkarna 79 %.
Resterande
uppger att det
stämmer ganska
bra.
Utbildningen är
mycket bra.
Övervägande
Vi behöver lära
mer och utveckla
oss i detta
Revidera vår
likabehandlingsplan
enligt gällande
Rektorna, Trygghetsteamet
11
att delta i. Eleverna kommer
även att bli involverade i
arbetet.
Personalen tar tag i uppståndna
situationer kontinuerligt.
Arbetet med Likabehandlingsplanen
a) revidering
b) förekomst av
diskrimineringsgrunderna specifikt kön
METODER ENLIGT
STRATEGISKA PLANEN:
Upprätthålla god ordning
och uppförande
Gott värdskap på skolan
a)
Revidering gjordes
hösten 2011.
Ytterligare revidering
kommer att göras
utifrån de nya
kunskaperna
utbildningen ger.
b) 3 ärenden under året.
En flicka och 2
pojkar. Ett ärende av
hög allvarsgrad och 2
ärenden av allvarlig
grad.
Samtlig personal på skolan
arbetar utifrån värdegrund och
upprätthåller god ordning. Vi
strävar efter ha ett gott
värdskap på skolan.
positiva resultat.
område.
Flera föräldrar
inte nöjda med
skolans insatser.
En anmälan till
DO.
c)Trygghetstea
met var
inkopplat i
samtliga
ärenden.
Utredningarna
ledde till att
kränkningarna
stoppades.
Vi behöver
fördjupa våra
kunskaper inom
ormrådet då det
är mycket
komplicerat att
arbeta med och
lösa konflikter på
bästa sätt.
föreskrifter, all
personal deltar i
dagarna med MDH
och får utbildning
inom ämnet. Eleverna
kommer också att
medverka i
kartläggningen.
Personal i
Trygghetsteamet
deltar i utbildning;
samt att all personal
på skolan, dvs inkl.
vaktmästare, kök och
städ kommer att delta
i utbildning under två
dagar.
Rektorerna
Trygghetsteam
Kommande läsår
Trygghetsteamet
kommer att ha möten
varje vecka och
möjlighet till att
arbeta preventivt.
SKL:s enkät
visar att:
64% av
pojkarna anser
att det stämmer
helt och hållet
att de får ett gott
SKL:s enkät
När man
analyserar
resultatet ser man
tydligt att det
finns skillnader
mellan genus.
Flickorna
Genusperspektivet
behöver diskuteras i
våra arbetslag och
gemensamt under året.
Rektorerna och
Trygghetsteamet
12
bemötande av
personalen på
skolan
83 % av
flickorna
instämmer i
detta.
28 % av
pojkarna anser
att det stämmer
ganska bra och
17 % av
flickorna
instämmer.
8 % av pojkarna
anser att det
stämmer dåligt.
upplever att de
blir mer positivt
bemötta av
personalen än
pojkarna. Hur är
vårt
förhållningssätt
mot pojkarna? Är
vi hårdare och
bemöter vi dem
utifrån gamla
strukturer som
understryker
könsskillnader?
Min bedömning
är att vi behöver
prata om detta
och diskutera
utifrån genus hur
vi förhåller oss
till båda könen
bland elever men
även bland oss
vuxna.
13
2.2 Kunskaper
System för uppföljning
ELEVNIVÅ
Individuella
utvecklingsplaner med
skriftliga omdömen i alla
ämnen, alla år, för alla
elever
Resultat 2011/12
Förekomst
Kvalitet
Bedömning
Åtgärder 2012/13
Ansvarig och tidplan
framåt
Alla elever har en IUP. Och
skriftliga omdömen. Kan
saknas i modersmål i något
språk.
Lärarna har utvecklat sitt
skrivande och förståelse för IUPprocessen.
Fortsätta nästa år med
samma tidsplan för
IUP, skriftliga
omdömen.
Rektor och klasslärare.
Detta år fick varje elev ett
förberedande samtal i början
av terminen där läraren
tillsammans med eleven
planerade och diskuterade
målen utifrån elevens IUP. I
slutet av terminen fick
eleven skriftligt omdöme
som skickades hem.
Omdömet följdes upp av
samtal i början av
vårterminen. I slutet av
vårterminen hade lärarna
utvecklingssamtal och
skriftliga omdömen för
vårterminens arbete
diskuterades.
Samtliga lärare uppger att
tidsplanen för utvecklingssamtal,
skriftliga omdömen har varit
mycket bra och vill att de ska
fortsätta.
I början av ht har lärarna
diskuterat målen tillsammans
med eleven och förälder. Det har
varit mycket positivt. IUP:n har
då blivit ett levande verktyg som
följt med under läsåret.
Som en naturlig följd har de
skriftliga omdömena skrivits i
slutet av terminen då samtliga
lärare har kunnat göra en
bedömning över elevens
utveckling. Alla har ansett att det
varit bra.
För åk 3 och för åk 5:s lärare har
det blivit tuftt då de haft resp.
NP och överlämningar till
högstadiet.
Många lärare uppger att
blanketten för skriftliga
omdömen är för omfattande, dvs
för mycket text. Utifrån ett
Önskvärt med ett bra
digitalt verktyg för
IUP och skriftliga
omdömen som
underlättar lärarnas
arbete med detta.
14
föräldraperspektiv blir det
mycket att läsa.
Resultat 2011/12
I ämnen och år
ELEVRESULTAT
Hur ser resultaten av
kunskapsuppföljningarna
ut?
I varje klass finns det
genomgående en eller två
elever som inte når målen i
sv, ma eller engelska
(ämnena kan vara
oberoende av varandra). En
klass har flera elever än två
som inte når målen. De allra
flesta eleverna når målen
och har utvecklats mycket
positivt under året.
Förra årets åk 3, nuvarande åk 4,
har utvecklats i engelskan där 97
% av eleverna når målen,
(81,6%). Nytt material och ny
form av undervisning har gett
resultat. I matematiken är
resultaten lika 82 % jämfört med
tidigare år.
I svenskan är resultaten 78 %
(82 %) om man jämför med alla
elever vare sig de läser svenska
eller SVA. Av de elever som
enbart har läst svenska får vi
resultaten 90,3 % som är
godkända. I SVA har 75 %
(62,5%) av de elever som läst
SVA. Anledningen till att
resultatet förbättrats i SVA är att
inte så många nyanlända har
kommit till åk 4 och att lärarna
har kunnat fördjupa och utveckla
elevernas kunskaper i språket.
Arbetslaget i åk 4 har satsat
mycket på lästräning,
läsförståelse och skrivträning för
att fördjupa och utveckla
elevernas kunskaper i språket.
Resultaten i åk 5 engelska 77 %
(82 %). Intressant är att
femmorna har delat på
undervisningen och 2 lärare har
undervisat i engelska i klasserna,
där de andra undervisat i
matematiken. Kan det innebära
en hårdare bedömning och mer
De elever som inte når
målen har ÅP.
Eleverna får olika
sorters stöd; utifrån
deras behov.
Rektor, klasslärare
15
fokus i ämnet? I matematiken
har 77 % (86%) klarat
kunskapskraven. Vi har sett
genomgående att årets elever har
haft svårigheter i matematiken
och därmed fått extra stöd.
Resultaten i svenskan är 63 %
(86,7%). Om man ställer det till
enbart de elever som läst
svenska får vi 84,4% som klarar
kunskapskraven. I SVA har 80
% av eleverna klarat
kunskapskraven. Det visar ett
positivt resultat i övriga ämnen
som t ex SH (93%), Geografi
(92%) och historia (93%) där
eleverna har högt resultat.
Stärker man språket stärker man
lärandet.
Resultat 2011/12
FRÅNVARO
Omfattning av frånvaro
2011/12
Alla elever utom en, har en
hög frånvaro.
NÄRVARO
Åtgärder för att öka
närvaron 2011/12
Samtliga lärare fortsätter
med närvarorapportering till
rektor.
Resultat 2011/12
Förekomst av uppföljningar
Förekomst av möten
Kvalitet i dokumentation
Kvalitet i möten
ARBETSLAGSNIVÅ
Kunskapsuppföljningar i
alla ämnen, alla år, för
alla elever
Åk 1: Målet var att alla
skulle läsa.
Åk 2: Mål 1: utveckla
samarbetet med
parallellklasserna ännu mer.
Åk 1: 93 % av eleverna läser.
Lärarna har arbetat på en
individuell nivå för varje elev.
Åk 2: De flesta eleverna når
målen i svenska. Eleverna fick
Åk 1:Fortsatt stöd till
elever som inte läser.
Åk 2: Få till möte
kring engelska och få
till en röd tråd i PP.
Åk 1: Klasslärare och
läspedagog.
Åk 2: lagledarna,
klasslärare och
specialpedagog, EHT
16
Alla barn gick i läsgrupper.
Målet var att utveckla det
svenska språket; fokus på
ord och läsförståelse. All
personal deltog i arbetet.
Mål 2: Bryta ner målen för
engelska årskursvis i dialog
med åk 4-5. Delge varandra
vilka metoder, arbetssätt och
material som används i
undervisningen.
Mål 3: Fortsatt arbete med
utveckling av PP. Utveckla
sättet hur vi utvärderar
metoder, arbetssätt och
måluppfyllelse.
Mål 4: Arbete med särskilt
stöd behöver utvecklas
Mål 5: Utveckla arbetet med
NO-ämnena
Åk 3: Mål 1: PP-arbetet
skulle utvecklas. Eleverna
mer delaktiga i processen.
Mål 2: IUP-arbetet skulle
utvecklas. Vi skulle få
gemensamma dokument.
Mål 3: Utbildning i
Activeboard.
Åk 4: Mål: Ökat
kamratskap
Åk 5: Mål 1: Fördjupning i
genren fantasy; genom
läsning och genom att skriva
en egen fantasybok.
Slöjden: Har under året
träffa varandra över klasserna.
Personalen upplever att det
utvecklade en bättre relation till
elever i andra klasser.
Mål 2: Målen uppnåddes inte.
Inga möten har tillkommit i
ämnet. Arbete med att ta fram
PP i ämnet har fortgått under
året och som man arbetat utifrån.
Samtliga elever når målen i
engelska.
Mål 3: I matematiken har lärarna
arbetat utifrån PP. Alla elever
har inte nått målen i ma. Ett
utvecklingsområde är att skriva
PP inom varje arbetsområde.
Mål 4: Det har varit ett stort
behov av särskilt stöd. Det har
inte kunnat ges i den
utsträckning som behövts.
Mål 5: Det saknas NTA-lådor.
Lärarna har utvecklat PP inom
varje arbetsområde. Eleverna har
nått målen och studiehandledare
och SVA-lärare har bidragit till
att eleverna har nått målen. En
av anledningarna till
måluppfyllelsen är att lärarna har
arbetat med varierande
arbetsmetoder samt tydliga PP
med tydliga kunskapskrav.
Åk 3: Mål 1: Lärarna har
utvecklat PP genom att skriva
fler planeringar tillsammans
detta året. Lärdomar har gjorts i
processen. Arbetet har bidragit
till ett större målfokus än
tidigare. Det har också varit till
Mål 3: specialpedagog
behöver stödja
eleverna så att de
befäster grunderna i
matematiken. En PP i
varje arbetsområde
skulle bidra till
utveckling av
arbetssätt och
undervisningen.
Mål 3: Mer stöd till
eleverna av
specialpedagog.
Mål 5: Fortsätta det
goda arbetet.
Åk 3: klasslärarna
Mål 3: rektor
ÅK 3: Mål 1:Fortsatt
gemensamt arbete.
Mål 2:
Mål 3: Få utbildning i
Acitveboard.
Inför starten i åk 1
kommer arbetslaget
att påbörja processen
med att utnyttja
varandras
kompetenser på ett
bättre sätt. För att PP
ska bli ännu bättre
kommer alla
grovplaneringar vara
klara precis i början
av terminen.
Åk 4: Inför nästa år
kommer
undervisningen att bli
mer individualiserad
samt att lärarna
17
arbetat fram PP och är
delvis klara. Tema under
året har varit recycling i åk
3-5 och fokus har varit på
samarbete och miljötänk.
Detta har varit i båda
slöjdarterna.
Resurslaget: Laget har
arbetat med att bygga upp
en struktur för sitt arbete.
Vårterminen så
omorganiserades personalen
till att tillhöra varje
arbetslag.
SVA-lärarna:
Mål 1: samarbete med
klasslärare. Bli bättre att på
ta del av klassernas PP. Få
till samarbete med inkl. i
klassrummet. Samarbeta
strukturerat kring
arbetsområden med
klasslärarna.
Mål 2: Samarbete med
SVA-lärare. Schemalägga
tid för samarbete 1
gng/vecka. Undervisa i
varandras grupper under
året.
Mål 3: Mottagande av
nyanlända. Arbeta fram
mallar och rutiner för
kartläggning av elevernas
kunskaper.
Mål 4: Bedömning och
betyg. Utveckla arbetet med
PP inom SVA.
hjälp när de har skrivit skriftliga
omdömen.
Mål 2: Uppfyllt till fullo.
Mål 3: Ej uppnått då ingen har
gått utbildning.
Arbetslaget ser att följande
faktorer har bidragit till ökad
måluppfyllelse i undervisningen:
Eleverna har varit väl
medvetna om sina mål
vilket gett ett gott
resultat
Vi har satsat mycket på
läsning på olika sätt.
Vi har använt de
resurser vi haft på ett
flexibelt sätt som
möjliggjort grupper
efter behov för att
arbeta effektivt mot
måluppfyllelse.
Åk 4: I det stora hela har
kamratskapet förbättrats. Det är
viktigt att arbeta förebyggande.
Tack vare tydliga regler, normer
och rutiner har det varit en
framgångsfaktor.
En annan framgångsfaktor i
lagets arbete är att läsflyt och
läsförståelse har förbättrats för
flertalet elever under läsåret.
Detta tack vare samarbetet i
laget; resursanvändning gällande
läsning och medvetenheten om
måluppfyllelse.
kommer att
strukturera upp
skrivandet mer.
Åk 5: Förenkla
dokumentationen så
att den inte tar lika
mycket tid.
Slöjden: PP är ett
levande dokument och
som hela tiden
behöver utvecklas.
Utvärderingen
behöver också
utvecklas.
SVA: SVA-lärare
cirkulerar mellan
arbetslagen under
arbetslagstid. Göra en
tydligare
dokumentation kring
kartläggning av
elevernas kunskaper.
Åk 5: Lyckat resultat. Alla
elever har utvecklat sin läs- och
skrivförmåga som har
18
Mål 5: Skola och hem.
Fortsätta att träffa de
somaliska föräldrarna. Ha
möten med föräldrar från
andra större språkgrupper.
stimulerats ”rejält”.
Grammatiska regler har arbetats
in i ett naturligt sammanhang.
Genom respons har eleverna
utvecklat egen och andras
förmågor. Framgångfaktorn har
varit ett tydligt upplägg;
ordentligt förarbete och
inspiration och röd tråd genom
hela arbetet.
Lärarnas kommunikation kring
målen har skapat en tydlighet så
att eleverna själva blir
målmedvetna. Låta eleverna bli
delaktiga i
bedömningsprocessen; de lyfter
sig själva genom att lära av
varandra.
Slöjden: Det har varit ett gott
resultat. Elevernas arbeten har
sats upp runt om i skolan. Det
som har bidragit till det positiva
resultatet är att det varit ett
annorlunda arbetssätt, eleverna
tagit ett gemensamt ansvar mm.
Lärarnas goda förberedelser och
tydliga förutsättningar till
eleverna bidrog till ett mycket
bra resultat. Lärarna uppger att
”när eleverna själva förstår och
är med i processen från början
till slutet” bidrar det till högre
måluppfyllelse.
Resurslaget: Lärarna har
fokuserat på ”sitt” arbetslags
lärare och elever. Det har
bidragit till ett gott resultat.
Specialpedagog/lärare ser att
19
deras specialkompetens kommer
eleverna till del på ett positivt
sätt.
SVA: Mål 1: Har tagit del av
några PP från klasserna. Under
ht arbetade mer inkluderat i
klasserna – när många nyanlända
kom räckte tiden inte till.
Lärarna har arbetat strukturerat
kring läs- och skrivundervisning
i samarbete med klasslärarna.
Mål 2: Planering har varit en
gång/vecka. Där har de kunnat
diskutera, planera och fördjupa
sig i olika delar inom ämnet.
Ingen undervisning i varandras
grupper.
Mål 3: Under läsåret har
studiebesök tagits emot och laget
har gjort egna. Har ett bra
samarbete med
studiehandledarna angående
kartläggning av elevernas
kunskaper.
Mål 4: PP är gjorda utifrån Nya
språket lyfter.
Mål 5: Möten med somaliska
föräldrarna har varit och med
arabisktalande föräldrar.
Sammanfattningsvis ser SVAlärarna att de har lyckats med att
de flesta av eleverna har lärt sig
att läsa. Den gemensamma
planeringen har varit en
framgångsfaktor som speglat sig
i undervisningen. Därtill mindre
grupper, högläsning och
diskussioner samt en
strukturerad undervisning har
20
också varit framgångsfaktorer.
Lärarna upplever att det behöver
mer kunskaper om läs- och
skrivsvårigheter.
SKOLNIVÅ
Kunskapsuppföljningar i
alla ämnen, alla år, för
alla elever
Se kunskaper
Modersmål, studiehandledning och svenska som andraspråk, omfattning
2011
Antal elever som är
berättigade till
modersmål.
Vilka språk?
113
2012
2013
2014
115
Albanska,
Arabiska,
Armeniska,
Bosniska, Dari,
Kurmanji, BKS
Romani,
Engelska,
Finska,
Isländska,
Kirundi,
Swahili,
Kurdiska,
Turkiska,
Persiska,
Portugisiska,
Ryska,
Serbokroatiska,
Somaliska,
21
Antal elever som
undervisas i
modersmål
Vilka språk?
75
Arabiska, BKS,
finska, kirundi,
persiska, ryska,
somaliska,
sydkur/sorani
Antal elever som är
berättigade till
studiehandledning
Vilka språk?
22
Somaliska,
bosniska,
arabiska,
kirundi, tigrinja
Antal elever som
ges studiehandledning
Vilka språk?
Antal elever som
undervisas i
Svenska som
andraspråk
4 arabiska
13 somaliska
72
Sorani,
Thailändska,
Tigrinja
68
Arabiska, BKS,
Bosniska,
Finska,
Kirundi, Ryska,
Somaliska,
Sorani
32
Arabiska,
bosniska, dari,
kirundi, ryska,
tigrinja,
somaliska
10 arabiska
13 somaliska
3 dari
64
Skolans arbete för att förbättra måluppfyllelsen
Område
Skolans planerade åtgärder
2011/12
Områden som berör
ovanstående uppföljningar
Se ovan
Resultat 2011/12
Bedömning
Åtgärder 2012/13
Ansvarig och tidplan
framåt
Vi ser att inför nästa
läsår behöver vi arbeta
Rektor och
ledningsgruppen
22
mer språkutvecklande.
Vi kommer därför att
ta fram mål för detta.
Men vi ser att vi
behöver läsa litteratur
som belyser detta.
Samt diskutera det
som läst under
pedagogisk timme
varje månad.
Läskunnighet
2009/2010
2010/11
Totalt antal barn år 1
2011/12
Totalt antal barn år 1
Andel (%) som nådde
målen: 92%
Totalt antal barn år 1
Andel (%) som nådde
målen: 93,2 %
Antal flickor: 16
Andel (%)
som nådde
målen: 93%
33,3
Antal flickor: 24
43.6
Antal flickor: 29
64,4
Antal pojkar: 29
60
Antal pojkar: 27
49,0
Antal pojkar: 13
28,8
Nationella prov år 3 (våren 2012)
Matematik
Flickor och pojkar
% av totala antalet
elever
Svenska
Flickor och
pojkar
% av totala
antalet elever
A
B
C
D
E
F
G
f
p
f
p
f
p
f
p
f
p
f
p
f
p
100
94
100
94
100
94
94
94
100
94
94
94
100
94
A
B
C
D
E
F
G
H
f
p
f
p
f
p
f
p
f
p
f
p
f
p
f
p
100
87
88
84
88
81
100
87
94
87
94
81
100
77
88
77
23
Analys av kunskapsresultat år 1 - 3
Område
Analys av undervisningen för
de aktuella elevgrupperna
Analys av undervisningen
för framtida elevgrupper
Bedömningar
Åtgärder 2012/13
Ansvarig och tidplan
framåt
Områden som berör
ovanstående uppföljningar
Lärarna har undervisat
målinriktat och fått hjälp via
specialpedagog och som
möjligtgjort att stödja elever som
haft behov. Lärarna har också
satsat på mycket lästräning
vilket gett resultat. I åk 1 har
lärarna fått handledning och haft
ped. Samtal kring läs- och
skrivinlärning därtill läst en bok
gemensamt i ämnet. Det har
utökat deras kunskaper.
Fördjupa undervisningen
och att alltid lära i ett
meningsfullt sammanhang
är viktigt, oavsett kön.
Resultaten i åk 1-3 är mycket
positiva. Ett större målfokus och
fokus på kunskapskraven har
varit tydliga och synliga i år.
Detta har även kommunicerats
med eleverna vilket märks i
deras resultat. Flera av eleverna
är nyanlända, dvs har kommit
inom 3 månader, och de har
därför inte kunnat nå
kunskapskraven ännu.
Rektor, arbetslag, lärare
samt specialpedagog,
SVA-lärare
Stödinsatser
Specialpedagog, SVA-lärare och
läspedagog har stärkt upp i
undervisningen. Samt att
fritidspersonal möjliggjort
halvklasstid.
Utifrån ett gott resultat detta
läsår fortsätter läspedagogen
med samma handledning till
blivande åk 1-lärare. De
kommer att läsa samma
böcker som tidigare. Det
ökar förståelsen för läs- och
skrivinlärningen och
medverkar till att
undervisningen fördjupas.
De enskilda elever som
behöver stöd kommer
fortsättningsvis att få det.
Vi kommer att satsa
på språkutveckling
inför nästa läsår och
ännu mer på
matematiken. Så att
eleverna befäster de
grundläggande
kunskaperna i
matematiken. Det är
ett fåtal elever som
inte når målen i åk 1-3
i matematiken. Vi
fortsätter med att satsa
på det svenska språket
då vi har många barn
med annat modersmål.
Specialpedagog,
SVA- lärare och
läspedagog
Bedömning
Åtgärder 2012/13
Ansvarig och tidplan
framåt
Skolans arbete för att förbättra måluppfyllelsen år 1 – 5
Område
Skolans planerade åtgärder
2011/12
Resultat 2011/12
24
Områden som berör
ovanstående uppföljningar
1.
1.Lärarnas undervisning har
utvecklats mycket under året. De
har fått en större förståelse och
fördjupade kunskaper i
kunskapskraven och formativ
bedömning. Under året har det
pågått ett mycket gott arbete
genom en ökad förståelse, ökade
samtal och kompetensutveckling
kring undervisning och formativ
bedömning. Det syns i lärarnas
undervisning, i deras samtal och
när de själva reflekterar i sina
självvärderingar. Alla lärare
reflekterar regelbundet och
dokumenterar sina reflektioner.
Nivån har höjts i både
undervisning och
förhållningssätt till eleverna.
Under året har samtliga
klasslärare fått handledning
kontinuerligt av specialpedagog
för att följa upp undervisning
och enskilda elever samt
åtgärder som har satts in. Fokus
har legat på kunskaper och
lärande och undervisningen. Det
har blivit mer öppet att samtala
om undervisningen mer än
tidigare. Nya konstellationer av
samarbete startade, där flera
lärare undervisade i engelska t
ex istället för matematik då man
har det ämnet. Detta kommer att
utökas nästa läsår.
1.Nästa läsår kommer
vi att satsa på
språkutveckling – då
språket är viktigt i alla
ämnen.
2. Arbetet med
utvecklande av PP och
formativ bedömning
fortsätter.
3 och 4. Fortsätter
som tidigare.
5.Även om resurserna
kommer att minska till
hösten försöker vi att
hitta former som ger
stöd till eleverna.
Rektor , läsåret 2012-2013
Under året har vi haft läsgrupper
som bestått av samtliga
medarbetare från de olika
25
verksamheterna där de har läst
och diskuterat 2 böcker som
belyser förhållningssätt till
elever. Det har gett positiva
resultat och många har fått nya
perspektiv och ändrade
förhållningssätt samt djupare
förståelse för vissa elevers
problematik.
2.Lärarnas egen uppfattning är
att Lpp har varit ett stöd i
undervisningen och en del av
IUP och skriftliga omdömen. De
har även utvecklat den formativa
bedömningen på ett positivt sätt.
Eleverna uppger att lärarna ger
dem stöd och eleverna är
medvetna om vad de ska kunna.
Nibbleskolan fick ett mycket
högt resultat i undersökningen.
(SKL:s undersökning i åk 5)
3. ÅP har fått större fokus i den
nya Skollagen och kräver en mer
dokumentation gällande
pedagogiska kartläggningen.
Många lärare upplever att det är
betungande och svårt att skriva.
4. Självvärderingarna är mycket
intressanta att läsa och ger en
fördjupare förståelse för skolans
verksamhet och lärarens synsätt
och tänk om sitt egna arbete.
Arbetet med särskilt stöd
Utifrån de behov som eleverna
har försöker vi tillgodose och
åtgärda genom olika slags stöd i
verksamheten. Stödet kan bestå
av klasslärare ger mer stöd,
läxläsning i klassrummet efter
26
skoltid, enskild undervisning
med specialpedagog eller
speciallärare, resurslärare.
Läsgrupper, mattegrupper och
engelskagrupper, variationerna
är många.
2.3 Elevernas
ansvar och inflytande
Område
Områden som berör
nedanstående enkät
METODER ENLIGT
STRATEGISKA PLANEN:
1. Hög tilltro till eleverna
2. Ökat inflytande med
ökad ålder
HÄLSA OCH LIVSSTIL
Skolans planerade åtgärder
2011/12
Resultat 2011/12
Bedömning
Åtgärder 2012/13
Ansvarig och tidplan
framåt
1. Vi har under året haft
läsgrupper där samtlig personal
på skolan ingått. Målet har varit
att öka den positiva elevsynen.
Därtill öka tron på att alla elever
ska nå målen.
2. Under året har
självvärderingar utvecklats bland
eleverna. I den har lärarna tagit
del av vad som eleverna anser
behöver utvecklas. Eleverna
deltar i olika råd.
1. Enkäten visar att 90 % av
eleverna i åk 5 upplever att
det stämmer helt och hållet
att lärarna förväntar sig att
de ska nå målen. De övriga
10 % säger att det stämmer
ganska bra.
2. Självvärderingarna har
varit mycket positiva och
som lärarna själva vittnar
om. De visar att eleverna
blivit mer medvetna om det
egna ansvaret men också
vad som behöver utvecklas
och hur det ska ske
tillsammans med lärarna.
1. Mycket positivt resultat som
visar att lärarna kommunicerar
sin tilltro till eleverna.
2. Att låta eleverna själva
självvärdera anser jag en är stark
bidragande framgångsfaktor
bland eleverna och lärarna.
Lärarna får en fördjupad
kunskap om hur eleven tänker
och vad den behöver framgent.
Det innebär en direkt input för
läraren och ta till vara på i sin
undervisning.
Fortsatt arbete.
Rektor och klasslärare.
Inom idrotten är detta en del av
kunskaperna.
Maten som serveras på skolan är
hälsosam och näringsrik.
Varje elev är ute varje dag och
rör på sig.
27
Vad säger eleverna?
Följande s.k. kvalitetsindikatorer är framtagna av Sveriges kommuner och landsting för nationella jämförelser.
Enkäten besvarades anonymt av årskurs 5 och 8 i maj 2012.
Frågor
Stämmer
helt och
hållet
Stämmer
ganska
bra
Stämmer
ganska
dåligt
Besvaras i % (för åk 5 )
1/ Jag känner mig trygg i
skolan
2/ Skolarbetet gör mig så
nyfiken att jag får lust att lära
mig mer
3/ Lärarna i min skola tar
hänsyn till elevernas åsikter
4/ Jag vet vad jag ska kunna för
att nå målen i de olika ämnena
5/ Lärarna i min skola hjälper
mig i skolarbetet om jag
behöver det
6/ Jag får veta hur det går för
mig i skolarbetet
7/ Mina lärare förväntar sig att
jag ska nå målen i alla ämnen
f
95 %
p
79 %
f
5%
p
21%
55 %
50 %
38%
42%
90%
78%
10%
22%
55%
73%
40%
27%
95%
78%
5%
22%
72%
83%
22%
17%
82%
100%
12%
f
Stämmer
inte alls
p
f
8%
3%
Vet ej
p
f
p
7%
15%
6%
2.4 Skola och hem
Område
Skolans planerade åtgärder
2011/12
Resultat 2011/12
Bedömning
Åtgärder 2012/13
Ansvarig och tidplan
framåt
Skapa möjlighet för
föräldrarnas delaktighet
på ett konkret sätt
Varje lärare har en god kontakt
med föräldrarna. De återkopplar
regelbundet och föräldrarna är
delaktiga i sina barns utveckling.
Skolan har haft föräldramöte för
Lärarna uppger att de har
goda relationer med de allra
flesta föräldrarna.
Föräldramötena har bidragit
till att föräldrarna fått mer
För eleven är det mycket viktigt
att skolan har ett gott samarbete
med föräldrarna. Eleven är lojal
mot sina föräldrar och lojal mot
läraren. Då är det viktigt att
Fortsätta med
somaliska
föräldramötena och få
till kontinuerliga
möten med arabiska
Rektor, SVA-lärare,
klasslärare och
modersmålslärare.
28
somaliska föräldrar samt ett
möte med arabisktalande
föräldrar. Dessa möten har
inneburit att lyssna till
föräldrarnas behov och
informera djupare om skolans
verksamhet.
kunskap om svenska skolan
samt att skolan fått mer
kunskap om olika kulturer
och tänk i kulturerna.
samarbetet är gott och att båda
stärker varandra.
Bedömning
föräldrar.
Bland de somaliska föräldrarna
har vi tack vare mötena sett ett
större engagemang och
förståelse för skolan och
undervisningen.
De arabiska föräldrarna fick en
förståelse för hur den svenska
skolan fungerar och är
uppbyggd. Vi hade ett gott
utbyte.
2.5 Övergång och samverkan
Område
Skolans planerade åtgärder
2011/12
Resultat 2011/12
Övergångar inom skolan
Under våren har förskollärare
tillsammans med lärare på
lågstadiet arbetat fram en plan
för övergång och samarbete
mellan förskoleklass och skola.
Positivt.
Övergångar mellan skolor
Övergångar för elever i
behov av stöd
Överlämningar har skett mellan
klasslärare, samt att klasslärare
besökt sin nya klass.
Överlämningar har skett men
planen höll inte i år.
Överlämningar har skett.
Åtgärder 2012/13
Ansvarig och tidplan
framåt
För åk 5 lärarna blev det
intensivt i slutet av terminen
när alla överlämnande
skulle ske.
Möten har skett.
29
2.6 Skolan och omvärlden
Område
Skolans planerade åtgärder
2011/12
Resultat 2011/12
Bedömning
Åtgärder 2012/13
Ansvarig och tidplan
framåt
Mottagande av nyanlända
Under året så arbetades det fram
en handlingsplan för kommunen
hur skolorna ska ta emot
nyanlända. Den har
implementerats på skolan.
När eleven kommer börjar
skolan och i sin klass, får den en
inskolningsassistent som följer
eleven under en månad på varje
lektion. Inskolningsassistenten är
en brygga mellan eleven och
klassläraren. Därefter får eleven
studiehandledning.
SVA-lärarna arbetar med lära
eleven svenska, vilket också
klasslärare också gör.
Vi ser att detta arbetssätt ger
ett gott resultat för de
nyanlända. De lär sig
svenska relativt snabbt och
kan kommunicera med sina
kamrater. Eleverna kan
också fortsätta det kognitiva
lärandet även om de inte har
det svenska språket.
Då eleven börjar direkt i sin
klass kan den från dag 1
skapa relationer med sina
klasskamrater; vilket också
sker. Klasskamraterna tar
hand om eleven och slussar
in i gemenskapen.
SVA-lärarnas mycket goda
kunskaper i mottagande av
nyanlända och hur
undervisning ska ske är
ovärderlig. Samarbetet med
klasslärarna har ökat och det
ger ett gott resultat för
eleven.
Arbetet har
uppmärksammats av
Skolverket och skolan finns
med i stödmaterialet ”Att
främja nyanländas
kunskaper”. Boken
implementeras ute i landet.
Detta gör att skolan får
regelbundna mail,
Tack vare att lärarna har en
positiv syn och mottar varje elev
på ett gott sätt, integreras eleven
in i klassen från dag 1. Många
lärare arbetar utifrån ett
interkulturell pedagogik och
involverar barnens olika
erfarenheter och bakgrunder i sin
undervisning. Det gör att eleven
får känna tillhörighet och
undervisas även om den inte
förstår språket.
SVA-lärarnas kompetens,
engagemang och erfarenheter är
ovärderliga i mottagandet.
Utveckla den
interkulturella
pedagogiken mera.
Alla lärare behöver ha
en kompetens i
språkutveckling.
Rektor och ledningsgrupp
30
telefonsamtal och besök av
andra kommuner som vill ta
del av vårt arbetssätt.
2.7 Bedömning och betyg
Område
Skolans planerade åtgärder
2011/12
Resultat 2011/12
Bedömning
Individuella
utvecklingsplaner med
skriftliga omdömen
Kunskapsuppföljningar i
varje ämne varje år
METODER ENLIGT
STRATEGISKA PLANEN:
Information om målen till
eleverna
Återkommande
återkoppling till eleven
Högre grad av formativ
bedömning
Individanpassade
bedömningsmetoder
Samstämmighet i
bedömningar mellan
lärare
Utveckling av planerna.
Gemensamt dokument.
Lärarna har utvecklat sitt
skrivande. Skolan har ett
gemensamt dokument.
Fortsatt utveckling.
Rektor
Fortsatt som tidigare
Rektor
Finns för varje elev
Bli tydligare i kommunikation
med elev om målen, bedömning
och återkoppling.
Lärarna har tack vare
implementeringsarbetet fått
utökade kunskaper inom
området. Formativa
bedömning har utvecklats,
kommunikationen med
eleven och kunskapskraven
har uvecklats under året. I
lärarnas egna
självvärderingar syns en
tydlig förändring.
Fortsatt arbete
Åtgärder 2012/13
Kompetensutveckling
sdagar
Ansvarig och tidplan
framåt
Rektor , IMPgruppen
2.8 Rektors ansvar
Område
Skolans planerade åtgärder 2011/12
Resultat 2011/12
Bedömning
Åtgärder 2012/13
Ansvarig och tidplan framåt
Leda skolans pedagogiska arbete för
Har under året fokuserat på det
Har så långt det är
Det har gått
Utveckla det
Rektor
31
ökad måluppfyllelse
Skola 2011
Den strategiska planen
pedagogiska ledarskapet. Startat flera
pedagogiska processer i samtal enskilt
med lärare och i arbetslag. Processen
har börjat i ledningsgruppen där vi
gemensamt diskuterat olika mål och
åtgärder som här redovisats.
Har fått flera uppdrag att utveckla
handlingsplaner för förvaltningen.
Samarbete med Länsstyrelsen i
Västmanlands län.
möjligt lett det
pedagogiska
arbetet på skolan.
Har arbetat med
uppföljningar,
dokumentationer,
rapporter mm.
åt mycket tid
åt andra
uppdrag,
inom
förvaltningen
t ex. Behöver
fokusera mer
på skolan
och det
arbete som
pågår där.
pedagogiska
ledarskapet mer.
Utveckla
samarbetet mer
med rektor C.
Samarbetet med Rektor C. har fortsatt
och utvecklats under året.
32
