Rapport 2013:16
Så förändras Dalarnas näringsliv
En kartläggning av de senaste 10 – 25 åren
Omslagsbild: Muttrar. Foto: Gudellaphoto/Mostphotos.
Rapporten kan beställas från Länsstyrelsen Dalarna, telefon 023 8100. Den kan även
laddas ned från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats: www.lansstyrelsen.se/dalarna
Ingår i serien Rapporter från Länsstyrelsen i Dalarnas län, ISSN: 1654-7691.
Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, september 2013.
Så förändras Dalarnas näringsliv
Författare:
Anders Wigren och Martin Lagnerö, WSP Sverige AB
Projektledare:
Karl Bakos, Länsstyrelsen Dalarna
2 │ Så förändras Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013
Förord
Länsstyrelsen har gett WSP Sverige AB i uppdrag att genomföra en oberoende
kartläggning av Dalarnas näringsliv. Syftet har varit att skapa en samlad bild av hur
näringslivet ser ut i dag och hur utvecklingen varit över tid, med fokus på
ekonomiska nyckeltal och sysselsättning.
Kartläggningen bygger på statistik från Statistiska centralbyråns
regionalräkenskaper som täcker in hela näringslivet; alla företagsformer och under
en längre tidsperiod, 10-25 år.
WSP Sverige AB ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser. Med denna
kartläggning hoppas vi kunna bidra med ett utökat kunskapsunderlag om vårt
näringsliv och dess ekonomiska värden.
Falun, augusti 2013
Mikael Selander, näringslivschef
Karl Bakos, projektledare
Kartläggning av Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013 │ 3
Innehållsförteckning
Förord .............................................................................................................. 3
Innehållsförteckning ...................................................................................... 4
Sammanfattning ............................................................................................. 6
Inledning.......................................................................................................... 7
Omfattning.............................................................................................................................. 7
Metod ...................................................................................................................................... 7
Teoretiska utgångspunkter .................................................................................................. 7
Förutsättningar .................................................................................................................... 7
Det ekonomiska utfallet ....................................................................................................... 8
Definitioner ............................................................................................................................. 9
Branscher ............................................................................................................................ 9
Regionala indelningar .......................................................................................................... 9
Dalarnas övergripande näringslivsstruktur ............................................... 10
Förvärvsarbete ..................................................................................................................... 10
Bruttoregionalprodukt ........................................................................................................ 11
Lönesummor ........................................................................................................................ 12
Utbildning ............................................................................................................................. 13
Nyföretagande ..................................................................................................................... 14
Förädlingsvärdena i industrin ............................................................................................ 15
Förutsättningar för tillväxt ........................................................................... 16
Kompetensförsörjning, tillgänglighet och demografi ..................................................... 16
Sysselsättning ..................................................................................................................... 17
Sysselsättning i olika FA-regioner ..................................................................................... 17
Arbetsställen i olika branscher .......................................................................................... 18
Sysselsättning i olika branscher ........................................................................................ 19
Produktionsvärden ....................................................................................... 20
Ekonomiska nyckeltal, totala värden ................................................................................ 20
Lönesummor ...................................................................................................................... 21
Vinst ................................................................................................................................... 22
Produktionsvärde ............................................................................................................... 23
Förädlingsvärde ................................................................................................................. 24
Ekonomiska nyckeltal, relativa värden ............................................................................. 25
4 │ Så förändras Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013
Produktivitet i branscher .................................................................................................... 25
Lönsamhet i branscher ...................................................................................................... 26
Produktivitet och lönsamhet i FA-regioner ........................................................................ 27
Export ................................................................................................................................ 28
Kartläggning av Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013 │ 5
Sammanfattning
Dalarnas privata näringsliv hade ett samlat produktionsvärde på 147 miljarder kr år 2011,
varav de starka industribranscherna stod för 30 procent. Bruttoregionalprodukten var 51
miljarder kronor och den årliga tillväxten i genomsnitt 4,8 procent under den senaste
tioårsperioden. Företagen i Dalarnas näringsliv gjorde en sammanlagd bruttovinst på 19
miljarder kronor år 2011.
Dalarna har under de senaste tjugo åren haft en sysselsättningsutveckling som
varit något svagare än jämförbara regioner. Bruttoregionalprodukten – det samlade
värdet av alla varor och tjänster som produceras i regionen – har utvecklats
positivt under samma period men dock i långsammare takt än Sverige som helhet.
Dalarnas näringsliv har inte återhämtat sig lika bra som jämförbara regioner efter
den senaste lågkonjunkturen 2008-2009. Nedgången startade något tidigare och
och uppgången var inte lika markant.
Jämfört med hela Sverige har Dalarna en konkurrenskraftig industrisektor då en
betydligt större andel av produktionen och sysselsättningen finns i branscher som
är internationellt konkurrenskraftiga. Strukturomvandlingen inom näringslivet
med ökad effektivisering och minskat antal sysselsatta inom industrin har dock
inte kompenserats av en motsvarande uppgång inom tjänstesektorn, något som
skett i andra delar av landet, framförallt i storstadsregionerna.
I viss mån kompenseras dock detta genom att besöksnäringarna, inklusive handeln,
ökar i sysselsättning och på många håll blir den dominerande branschen i
kommunen.
Falun-Borlänge-regionen är den storleksmässigt klart dominerande regionen i
Dalarnas näringsliv. Regionen står för över hälften av länets bruttoregionalprodukt
och utgör centrum i den sydliga koncentrationen av främst industrinäringarna.
Dock är flera andra regioner, även mindre, jämförbara vad gäller produktivitet och
vinst, sett i relation till sin storlek.
6 │ Så förändras Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013
Inledning
Omfattning
Denna rapport bygger på en kartläggning av Dalarnas näringsliv och har skrivits
på uppdrag av Länsstyrelsen Dalarna. Arbetet har ägt rum under 2013. Studien
bygger på beskrivande statistik som visar den ekonomiska utvecklingen för det
privata näringslivet i Dalarna, samtliga företagsformer, under perioden 2003-2011.
Rapporten sammanfattar de övergripande resultaten för länet som helhet, liksom
för olika branscher och FA-regioner (se definitioner). Den innehåller inte några
rekommendationer eller slutsatser. Syftet är i första hand att ge ett sammanhållet
och utökat kunskapsunderlag om hur den ekonomiska utvecklingen varit i
Dalarnas näringsliv.
Metod
Studien bygger på en renodlad kvantitativ beskrivande metod. Dataunderlaget är
inhämtat från Statistiska centralbyråns (SCB: s) företagsstatistik och har brutits ner på
kommunal nivå och på branscher. Det finns data för den ekonomiska statistiken
för perioden 2003-2011. För sysselsättningen finns data för perioden 1993-2011.
Studien omfattar endast det privata näringslivet, inte offentlig sektor.
Teoretiska utgångspunkter
Det finns en väl utvecklad teori om vad som påverkar strukturomvandling 1 och
ekonomisk tillväxt i regioner. Enligt den finns det ett antal grundläggande villkor
för hur snabbt strukturomvandlingen och tillväxten sker. Skillnader mellan
regioner i dessa villkor leder till skillnader i den takt strukturomvandlingen sker
och ekonomin växer. De grundläggande villkoren påverkar utfallet av de
ekonomiska aktiviteterna. Det finns några centrala variabler som brukar användas
för att mäta det ekonomska utfallet och som beskrivs i rapporten. Nedan beskrivs
viktiga förutsättningar för strukturomvandling och ekonomisk tillväxt och några
centrala variabler som brukar användas för att beskriva det ekonomiska utfallet i
regioner.
Förutsättningar
Utbildning och kompetens är en viktig förutsättning för strukturomvandling och
ekonomisk tillväxt. En välutbildad befolkning har större förmåga att ta till sig och
utveckla ny teknologi och anamma nya organisationslösningar. I regioner med en
stor andel högutbildade personer sprids kunskaper i snabb takt.
Tillgänglighet till arbeten (dvs hur lätt det är för arbetskraften att resa till arbetsplatsen)
är en viktig förutsättning i och med att i regioner där arbetsgivarna kan nå en stor
mängd arbetskraft inom en given reskostnad och vice versa lättare kan matcha
arbetssökande med lediga jobb. Det är också möjligt att driva specialiseringen
längre i stora regioner.
1
ökad effektivisering och minskat antal sysselsatta inom industrin samt en ökande tjänsteproducerande sektor
Kartläggning av Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013 │ 7
Demografin påverkar andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder. I regioner
med en stor andel av befolkningen i arbetsför ålder är förutsättningarna för
strukturomvandling och ekonomisk tillväxt större i och med att utbudet av
arbetskraft är stort och att produktionsvärdet per invånare blir högre. Det finns
också ett samband mellan ålder och produktivitet i och med att kunskaper lagras
och därmed ökar produktiviteten med stigande ålder.
Det ekonomiska utfallet
Sysselsättning, produktion, förädlingsvärde och produktivitet är variabler som hänger
samman och är de vanligaste variablerna som används för att beskriva resultatet av
ekonomiska aktiviteter.
Sysselsättning mäts vanligen som förvärvsarbetande dagbefolkning. Varje
förvärvsarbetande bokförs dels på sin hemadress (förvärvsarbetande
nattbefolkning) och på sin arbetsplats (förvärvsarbetande dagbefolkning). När
ekonomin analyseras är det arbetsplatsernas geografiska läge som är mest
intressant (var någonstans de ekonomiska värdena skapas). Därför används
förvärvsarbetande dagbefolkning mestadels. Normalt förkortas begreppet till
dagbefolkning.
Produktion är produkten av priset gånger såld kvantitet. Därför går produktionens
värde att mäta endast på marknader med marknadspriser. I offentlig verksamhet
mäts produktionen med lönesumman.
Förädlingsvärde är lika med produktionen (ovan) minus kostnader för
insatsförbrukningen. Förädlingsvärdet kan delas upp i en lönedel och en vinstdel.
Summeras alla förädlingsvärden i marknadsprisatta verksamheter och lönerna i
offentliga verksamheter får man bruttoregionalprodukten (BRP) i en region och
bruttonationalprodukten (BNP) i ett land.
Produktivitet mäts vanligen som kvoten mellan förädlingsvärde och antal sysselsatta.
Det kvoten anger är hur stort produktionsvärde som varje sysselsatta
åstadkommer.
8 │ Så förändras Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013
Definitioner
Branscher
Detaljerad statistik över ekonomiska nyckeltal baseras på inrapporterade
företagsuppgifter och är därför kringgärdade av sekretessbestämmelser. För att
inte röja uppgifter om enskilda företag aggregeras (samlas) data ihop på större
branschgrupper. Kartläggningen har använt följande branschindelning:
-
Starka industribranscher (stål- och metall, maskin och bygg)
-
Övriga industribranscher
-
Besöksnäringar (hotell- och restaurang, handel, kultur, nöje och fritid)
-
IT och telekom
-
Företagstjänster
-
Reklam och media
-
Utbildning, hälso- och sjukvård samt barn- och äldreomsorg
-
Övriga branscher (residual)
Regionala indelningar
För en mer relevant regional analys presenteras statistik för Funktionella
Analysregioner (FA-regioner). FA-regionerna är definierade av Tillväxtverket och
syftar till att skapa sammanhållna regioner inom vilka människor både bor och
arbetar. FA-regioner utgörs av närliggande kommuner mellan vilka pendlingen är
stor.
Dalarnas län utgörs av följande FA-regioner:
-
Vansbro (Vansbro)
-
Malung (Malung-Sälen)
-
Ludvika (Ludvika, Smedjebacken)
-
Falun-Borlänge (Gangnef, Leksand, Rättvik, Falun, Borlänge, Säter)
-
Mora (Orsa, Älvdalen, Mora)
-
Avesta (Hedemora, Avesta)
Kartläggning av Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013 │ 9
Dalarnas övergripande näringslivsstruktur
Förvärvsarbete
År 2011 hade 128 000 personer sin arbetsplats i Dalarnas län. Mellan åren 1993
och 2011 ökade antalet förvärvsarbetande med arbetsplats i Dalarnas län med
11 000. I diagram 1 visas index över utvecklingen av antalet förvärvsarbetande
dagbefolkning mellan 1993 och 2011. Den procentuella utvecklingen i Dalarnas
län var nio procent vilket är en marginellt långsammare tillväxttakt än
genomsnittet för länen utanför storstäderna (12 procent) och riket 21 procent.
140
120
100
80
Riket
60
Riket utanför
storstäderna
Dalarnas län
40
20
0
1993 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Diagram 1. Förvärvsarbetande dagbefolkning 1993-2011, Index 1993=100
10 │ Så förändras Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013
Bruttoregionalprodukt
Det samlade värdet av alla producerade varor och tjänster i en region utgör
bruttoregionalprodukten (BRP). Dalarna har under hela 2000-talet haft en BRP per
anställd som legat strax över andra regioner utanför storstäderna. Den senaste
lågkonjunkturen 2008-2009 innebar dock att Dalarna tappade mer och inte kunde
återhämta sig i samma takt som övriga riket.
Tkr
800
700
600
500
Riket
400
Dalarnas län
300
Riket utanför
storstäderna
200
100
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Diagram 2. Bruttoregionalprodukt (tkr) per sysselsatt 2000-2010
Kartläggning av Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013 │ 11
Lönesummor
Lönesumman per sysselsatt dagbefolkning i Dalarnas län var 269 000 kronor 2011.
Det var 1 000 kronor mindre än genomsnittet för länen utanför storstäderna. När
storstadslänen räknas med (riket) blir lönesumman per sysselsatt dagbefolkning
290 000 kronor. I Dalarnas län har tillväxten i lönesumma per sysselsatt
dagbefolkning varit 38 procent mellan 1993 och 2010. Det är en något snabbare
tillväxt än i riket (36 procent) och i länen utanför storstadslänen (37 procent).
Tkr
350
300
250
200
Riket
150
Riket utanför
storstäderna
Dalarna
100
50
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Diagram 3. Lönesumma (tkr) per sysselsatt 2000-2010
12 │ Så förändras Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013
2009
2010
Utbildning
Ett vanligt mått på utbildningsnivån i län och kommuner är andelen av den
förvärvsarbetande dagbefolkningen som har 3-årig högskoleutbildning eller längre.
I Dalarna var andelen 17 procent 2011. Det är lägre än genomsnittet för länen
utanför stortstäderna (20 procent) och i riket 24 procent. Mellan 1993 och 2011
ökade andelen med åtta procent i Dalarnas län. Det är mindre än i genomsnittet
för länen utanför stortstäderna 10 procent och riket 12 procent.
30%
25%
20%
15%
10%
Riket
Riket utanför
storstäderna
Dalarna
5%
0%
1990
1995
2000
2005
2010
2015
Diagram 4. Andel högutbildade av dagbefolkningen (procent) 1993-2011
Kartläggning av Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013 │ 13
Nyföretagande
Dalarna befinner sig i mitten bland länen när det gäller antalet nya företag per
1000 invånare. Nyföretagandet per 1000-invånare hänger ihop med andelen
sysselsatta i småföretag (positivt samband), andelen sysselsatta i stora företag
(negativt samband), utbildningsnivån (positivt samband) och tillgängligheten
(positivt samband). Givet dessa omständigheter är det förväntat att Dalarna
hamnar i mitten bland de svenska länen. Det finns inga direkta samband mellan
nyföretagande och tillväxt i exempelvis produktivitet och sysselsättning. Det
verkar vara kvaliteten på nyföretagandet som exempelvis andel av de nya företagen
som överlever startfasen, marknadsinriktning med mera som avgör i vilken grad
nyföretagandet påverkar strukturomvandling och ekonomisk tillväxt.
Stockholms län
Gotlands län
Skåne län
Jämtlands län
Hallands län
Uppsala län
Västra Götalands län
Norrbottens län
Västmanlands län
Södermanlands län
Dalarnas län
Kronobergs län
Örebro län
Västernorrlands län
Västerbottens län
Östergötlands län
Värmlands län
Gävleborgs län
Blekinge län
Kalmar län
Jönköpings län
2011
1995
0
2
4
6
8
10
Diagram 5. Antal nya företag per 1000 invånare 1995 och 2011
14 │ Så förändras Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013
12
14
16
18
20
Förädlingsvärdena i industrin
Stål och metallindustrin är den bransch som ger det största bidraget till
bruttoregionalprodukten i Dalarnas näringsliv. Tätt därefter kommer
elektronikindustrin. Hela 17, 5 procent av näringslivets samlade förädlingsvärde
kommer från dessa två branscher jämfört med 6,5 procent i riket. Massa- och
pappersindustrin och trävaruindustrin är två branscher som också är relativt större i
Dalarnans län än i riket. Totalt står industrin för en tredjedel av
bruttoregionalprodukten i det privata näringslivet i Dalarna, att jämföra med
knappt en fjärdedel i riket som helhet.
Tabell 1. Förädlingsvärde per industribransch 2011 i Dalarnas län
Mnkr
Procentuell fördelning
Dalarnas län
Dalarnas län
Riket
Livsmedelsindustri
814
1.6%
1.9%
Textilindustri
79
0.2%
0.2%
Trävaruindustri
1255
2.5%
0.8%
Massa- och pappersindustri
2751
5.4%
1.7%
Grafisk industri
276
0.5%
0.4%
Läkemedels- och kemisk
industri
434
0.9%
3.3%
Gummi- och
plastvaruindustri
226
0.4%
0.7%
Mineralindustri
170
0.3%
0.7%
Stål- och metallindustri
4495
8.9%
3.4%
Elektronikindustri
4356
8.6%
3.1%
Övrig maskinindustri
1097
2.2%
3.2%
Transportmedelsindustri
325
0.6%
3.0%
Möbelindustri
75
0.1%
0.4%
Annan tillverkningsindustri
315
0.6%
0.5%
Tillverkningsindustrin
16668
32.9%
23.2%
Näringslivet
50615
100%
100%
Kartläggning av Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013 │ 15
Förutsättningar för tillväxt
Kompetensförsörjning, tillgänglighet och demografi
Det är framför allt tre faktorer som har avgörande betydelse för hur tillväxten i en
region utvecklas. Dessa faktorer är andelen högutbildade bland de
förvärvsarbetande, tillgängligheten till arbetsplatser för arbetskraften, samt
befolkningens medelålder. Många högutbildade innebär tillgång till kvalificerad
arbetskraft inom expansiva näringar. God tillgänglighet innebär bättre matchning
på arbetsmarknaden och en hög medelålder bland dem i förvärvsarbetande åldrar
innebär att eventuell avsaknad av formell utbildning kan kompenseras av lång
arbetslivserfarenhet.
I Dalarna är det främst inom Falun-Borlänge-regionen och Ludvika-regionen som
de sysselsatta har en hög andel högutbildade. Bäst tillgänglighet till arbetsplatser
finns i Avesta- och Ludvikaregionerna, där även medelåldern är högst.
Sammantaget har i detta perspektiv Ludvikas FA-region bäst förutsättningar för
hög tillväxt.
20%
15%
Andel högutbildade (%)
10%
5%
0%
1.0
Tillgänglighet
(arbetsplatser
inom 45 min per
0.5
person)
0.0
40
Medelålder
20
(år)
0
FA Avesta
FA
Falun/Borlänge
FA Ludvika
FA Malung
FA Mora
Diagram 6. Förutsättningar för tillväxt per FA-region i Dalarna år 2011
16 │ Så förändras Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013
FA Vansbro
Sysselsättning
Sysselsättning är, tillsammans med kapital och investeringar 2, en av de centrala
produktionsfaktorerna. Tillväxt i sysselsättning blir därav en indikator på
aktiviteten och utvecklingen i en regions näringsliv.
Sysselsättning i olika FA-regioner
I diagram 7 nedan redovisas antalet sysselsatta per FA-region inom de fyra största
branschgrupperna under perioden 2003-2011. Den huvudsakliga trenden är den
vikande sysselsättning inom industribranscherna som kännetecknar hela
näringslivets strukturomvandling. I Falun-Borlänge-regionen minskade antalet
sysselsatta inom de starka industribranscherna från 4 600 år 2003 till 3 900 år 2011
och motsvarande minskning inom de övriga industribranscherna var från 6 700 till
4 700 sysselsatta. Den ökning av sysselsättning inom de företagsnära tjänstebranscherna
som i jämförbara regioner kunnat kompensera industrins tillbakagång, har inte
inträffat i Dalarna. Dock har besöksnäringarna (turism och handel) kunnat uppvisa en
stadigt ökande sysselsättning i samtliga FA-regioner.
FA Falun/Borlänge FA Ludvika
FA Avesta
FA Mora
FA Malung
FA Vansbro
Besöksnäringar
Företagstjänster
8 000
Starka
industribranscher
Övriga
industribranscher
6 000
4 000
2 000
0
2003
2011 2003
2011 2003
2011 2003
2011 2003
2011 2003
2011
Diagram 7. Sysselsättning (antal) i Dalarnas FA-regioner 2003-2011 inom de största
branscherna
2 Statistik på investeringar har pga sekretess-begränsningar inte varit möjligt att redovisa på branschnivå för
Dalarna.
Kartläggning av Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013 │ 17
Arbetsställen i olika branscher
I Dalarna fanns det 37 325 arbetsställen i det privata näringslivet 2011 (Tabell 2).
De flesta (41,4 procent) av dessa finns i branscherna gruvor, jordbruk, skogsbruk och
fiske. Besöksnäringarna har näst flest antal arbetsställen med en andel om 16,9
procent. Företagstjänster kommer på tredje plats med 12,2 procent av antalet
arbetsställen. Jämfört med riket har Dalarna en stor andel av arbetsställena i gruvor,
jordbruk, skogsbruk och fiske (41,4% jämfört med 22,3%). Andelen är större i riket i
besöksnäringar (20,8 procent) och större även i företagstjänster (20,2 procent). De
starka industribranscherna utgör en en liten andel av arbetsställena men en betydligt
större andel av sysselsättningen vilket visar att arbetsställena i starka
industribranscher har många sysselsatta.
När det gäller tillväxten av antalet arbetsställen mellan 2003 och 2011 var den
långsammare i Dalarna än i riket (2,7 procent jämfört med 3,9 procent). Dalarna
har haft en långsammare tillväxttakt i samtliga branscher utom i de två
industribranscherna där minskningen varit mindre än i riket.
Tabell 2. Antal arbetsställen i Dalarna och riket 2011 samt tillväxttakt 2003-2011
År 2011
Totala värden
Starka industribranscher
Övriga industribranscher
År 2003-2011
Procentuell
fördelning
Årlig tillväxttakt
Dalarnas län
Riket
Dalarnas län
Riket
Dalarnas län
Riket
693
18201
1.9%
1.7%
-1.9%
-2.4%
3.4%
3.0%
-1.9%
-2.2%
41.4% 22.3%
2.7%
4.0%
8.7%
4.9%
5.6%
1257
32060
Gruvor, jordbruk, skogsbruk och fiske
15442
239255
Bygg- och anläggningsentreprenörer
3028
93534
Besöksnäringar
6309
223845
16.9% 20.8%
1.9%
3.3%
Företagstjänster
12.2% 20.2%
8.1%
4536
217301
1.6%
2.8%
IT och telekom
598
38870
1.6%
3.6%
1.8%
2.4%
Reklam och media
598
32776
1.6%
3.1%
7.8%
10.1%
Transporter
Utbildning, hälso- och sjukvård samt
barn- och äldreomsorg
840
32047
2.3%
3.0%
-0.8%
-0.3%
1395
58826
3.7%
5.5%
5.3%
6.3%
Övriga branscher
2629
87207
7.0%
8.1%
10.4%
14.1%
Näringslivet totalt
37325
1073922
100%
100%
2.7%
3.9%
18 │ Så förändras Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013
Sysselsättning i olika branscher
När det gäller antalet sysselsatta i Dalarna har besöksnäringarna den största andelen
(24 procent), som visas i tabell 3. Starka industribranscher är den näst största
branschen (16,8 procent) och övriga industribranscher kommer på tredje plats (12,2
procent). Jämfört med riket är andelen i Dalarna högre i starka industribranscher,
övriga industribranscher, gruvor, jordbruk, skogsbruk och fiske, bygg –och
anläggningsentreprenörer och besöksnäringar. I den privata tjänstesektorn är andelen
sysselsatta i Dalarna genomgående lägre än i riket.
Den genomsnittliga årliga tillväxttakten i sysselsättning mellan 2003 och 2011 var
långsammare i Dalarna än i riket, 1,2 procent jämfört med 1,6 procent.
Minskningen var långsammare i Dalarna i de två industribranscherna och tillväxten
snabbare i IT- och telekom samt utbildnings- och omsorgssektorn. De de övriga
branscherna var tillväxttakten i Dalarna långsammare än i riket.
Tabell 3. Antal sysselsatta i Dalarna och riket 2011 samt tillväxttakt 2003-2011
År 2011
Totala värden
Starka industribranscher
Övriga industribranscher
Gruvor, jordbruk, skogsbruk och fiske
Bygg- och anläggningsentreprenörer
Besöksnäringar
Företagstjänster
IT och telekom
Reklam och media
Transporter
Utbildning, hälso- och sjukvård samt
barn- och äldreomsorg
Övriga branscher
Näringslivet totalt
Dalarnas län
11449
Riket
225389
8305
285647
1822
48099
År 2003-2011
Procentuell
fördelning
Dalarnas län
16.8%
Årlig tillväxttakt
Riket
8.8%
Dalarnas län
-1.6%
Riket
-2.5%
12.2% 11.2%
-3.8%
-4.1%
1.9%
0.7%
2.2%
2.7%
8234
265713
12.1% 10.4%
4.1%
4.6%
16351
602619
24.0% 23.6%
1.5%
2.2%
5714
310620
8.4% 12.2%
-0.9%
-0.1%
1294
113423
1.9%
4.5%
4.2%
-3.5%
810
65402
1.2%
2.6%
4.0%
9.6%
4692
209093
6.9%
8.2%
2.4%
2.6%
4177
210499
6.1%
8.3%
7.1%
6.8%
5398
211972
7.9%
8.3%
17.0%
19.8%
68246
2548476
100%
100%
1.2%
1.6%
Kartläggning av Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013 │ 19
Produktionsvärden
Resultatet av näringslivets produktion sammanfattas i ett antal ekonomiska
nyckeltal. Förädlingsvärdet är ett mått på den sammanlagda värdeökningen i det
som producerats av företaget och definieras som produktionsvärdet minus
kostnader för köpta varor och tjänster som använts som insats i produktionen.
Med produktionsvärde avses (marknads-) värdet av den faktiska produktionen
utförd av företagen under året. Vinsten motsvarar rörelseresultatet, dvs rörelsens
intäkter minus rörelsens kostnader.
Ekonomiska nyckeltal, totala värden
Den samlade bilden av Dalarnas näringsliv kännetecknas av Falun-Borlängeregions dominans i storlek. Av Dalarnas samlade förädlingsvärde (BRP) år 2011 på
ca 51 miljarder kronor i privata näringslivet, stod Falun-Borlänge för 27 miljarder,
dvs över hälften. De ekonomiska nyckeltalen sammanfattas i diagram 8 nedan.
Antal anställda
30 000
20 000
10 000
0
FA Avesta
FA Falun/Borlänge
FA Ludvika
FA Malung
FA Mora
FA Vansbro
FA Falun/Borlänge
FA Ludvika
FA Malung
FA Mora
FA Vansbro
FA Falun/Borlänge
FA Ludvika
FA Malung
FA Mora
FA Vansbro
FA Ludvika
FA Malung
FA Mora
FA Vansbro
Förädlingsvärde (mnkr)
20 000
10 000
0
FA Avesta
Vinst (mnkr)
10 000
5 000
0
FA Avesta
Produktionsvärde (mnkr)
60 000
40 000
20 000
0
FA Avesta
FA Falun/Borlänge
Diagram 8. Ekonomiska nyckeltal för Dalarnas näringliv per FA-region, år 2011
20 │ Så förändras Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013
Lönesummor
År 2011 var den totala lönesummun i Dalarnas näringsliv 21 miljarder kronor.
När det gäller lönesumman så publiceras inte någon branschindelning som
stämmer med den som används i den här kartläggningen. Det går ändå att utläsa
av tabell 4 att industrin svarade för 48,4 procent av lönesumman i Dalarnas
näringsliv 2011. Besöksnäringarna svarade för 19,3 procent och företagstjänster för
13,5 procent.
Jämfört med riket hade industrin en högre andel av lönesumman i Dalarna än i
riket (48,4 procent i Dalarna och 35 procent i riket). I de övriga branscherna var
andelen av lönesumman lägre i Dalarna än i riket.
Mellan 2003 och 2011 växte lönesumman i Dalarnas näringsliv genomsnittligt
långsammare per år än i riket (3,8 procent jämfört med 4,3 procent).
Genomgående var tillväxten i Dalarna långsammare än i riket i branscherna.
Tabell 4. Lönesummor i Dalarna och riket 2011 samt tillväxttakt 2003-2011
År 2011
Totala värden (mnkr)
Dalarnas län
460
Riket
8453
Övriga industribranscher
7295
Metall-, maskin-, elektronik- och
transportindustri
Besöksnäringar
2964
Transport och kommunikationer
Jordbruk, skogsbruk, fiske
Finansiell verksamhet
Dalarnas län
3.8%
Riket
5.0%
192971
34.4% 22.1%
3.3%
3.2%
112439
14.0% 12.9%
1.5%
1.5%
4101
173869
19.3% 20.0%
4.8%
4.8%
1483
73159
341
41742
2874
188264
Offentligt dominerade branscher och
personliga tjänster
Okänd bransch
1687
79583
Dalarnas län
2.2%
Årlig tillväxttakt
Riket
1.0%
Företagstjänster
Totalt
År 2003-2011
Procentuell
fördelning
7.0%
8.4%
2.8%
2.9%
1.6%
4.8%
0.8%
4.6%
13.5% 21.6%
6.3%
6.6%
9.1%
6.7%
7.6%
7.9%
24
986
0.1%
0.1%
-0.4%
-7.6%
21228
871466
100%
100%
3.8%
4.3%
Kartläggning av Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013 │ 21
Vinst
Den totala vinsten i Dalarnas näringsliv var 19 miljarder kronor år 2011.
I Dalarna är det ett antal branscher som svarar för en stor del av den
sammantagna vinsten (skillnaden mellan företagens intäkter och kostnader).
Besöksnäringarna (inklusive handeln) står för den största andelen av vinsterna i länet
(14,7 procent). Därefter kommer starka industribranscher (14,4 procent), gruvor,
jordbruk, skogsbruk och fiske (14,3 procent), övriga industribranscher (13,5 procent) och
företagstjänster (13,2 procent). Övriga branscher, som är en restpost, svarar för 14,9
procent av vinsterna.
Jämfört med riket kommer en högre andel av vinsterna i Dalarna från starka
industribranscher, övriga industribranscher och gruvor, jordbruk, skogsbruk och
fiske. I de övriga branscherna, som är tjänstebranscher, är andelen av vinsterna i
Dalarna mindre än i riket.
De samlade vinsterna i Dalarna har växt i långsammare takt än i riket mellan 2003
och 2011 (3,8 procent per år i genomsnitt jämfört med 4,4 procent), som visas i
tabell 5. I de båda industribranscherna har vinstens tillväxt per år varit snabbare i
Dalarna än i riket. Så är fallet även i IT och telekom. I de övriga branscherna har
tillväxten i Dalarna varit långsammare än i riket.
Tabell 5. Total vinst (mnkr) i Dalarna och riket 2011 samt tillväxttakt 2003-2011
År 2011
Totala värden (mnkr)
Starka industribranscher
Övriga industribranscher
Gruvor, jordbruk, skogsbruk och fiske
Bygg- och anläggningsentreprenörer
Besöksnäringar
Företagstjänster
IT och telekom
Reklam och media
Transporter
Utbildning, hälso- och sjukvård samt
barn- och äldreomsorg
Övriga branscher
Näringslivet totalt
Dalarnas län
2694
Riket
58962
2537
2675
År 2003-2011
Procentuell
fördelning
Dalarnas län
14.4%
Årlig tillväxttakt
Riket
8.0%
Dalarnas län
2.9%
Riket
2.8%
91943
13.5% 12.5%
2.3%
1.8%
61937
14.3%
8.4%
4.0%
7.8%
7.9%
1489
42409
5.8%
7.3%
7.9%
2755
128255
14.7% 17.4%
3.5%
4.6%
2473
161976
13.2% 22.0%
2.9%
3.3%
256
44131
1.4%
6.0%
6.8%
1.6%
99
12788
0.5%
1.7%
7.9%
12.2%
646
31298
3.4%
4.2%
3.8%
3.0%
320
17811
1.7%
2.4%
7.2%
8.2%
2795
85943
14.9% 11.7%
8.4%
11.0%
18739
737453
100%
3.8%
4.4%
22 │ Så förändras Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013
100%
Produktionsvärde
Produktionsvärdet i Dalarnas län var 147 miljarder kronor 2011.
Starka industribranscher svarar för den största delen av produktionsvärdet (30,1
procent). Därefter kommer övriga industribranscher (17,4 procent) och besöksnäringar
(12,2 procent). Jämfört med riket är produktionsvärdet i Dalarna större i procent
räknat i starka industribranscher och gruvor, jordbruk, skogsbruk och fiske. I de övriga
branscherna är andelen av Dalarnas produktionsvärde mindre än i riket.
Den genomsnittliga årliga tillväxttaken i produktionsvärdet var långsammare i
Dalarna än i riket (4,2 procent jämfört med 4,8 procent. Starka industribranscher och
övriga industribranscher hade en långsammare tillväxttakt än genomsnittet för Dalarna
och drar i kraft av sin storlek ner det totala tillväxttakten. Tjänstebranscherna hade
överlag en snabbare tillväxttakt än genomsnittet för alla branscher.
Jämfört med riket var tillväxttaken i produktionsvärdet snabbare i en bransch i
Dalarna, IT och telekom. I de övriga branscherna var tillväxttakten i Dalarna
långsammare.
Tabell 6. Produktionsvärde (mnkr) i Dalarna och riket 2011 samt tillväxttakt 2003-2011
År 2011
Totala värden (mnkr)
Starka industribranscher
Övriga industribranscher
Gruvor, jordbruk, skogsbruk och fiske
Bygg- och anläggningsentreprenörer
Besöksnäringar
Företagstjänster
IT och telekom
Reklam och media
Transporter
Utbildning, hälso- och sjukvård samt
barn- och äldreomsorg
Övriga branscher
Näringslivet totalt
År 2003-2011
Procentuell
fördelning
Årlig tillväxttakt
Dalarnas län
44380
Riket
655301
Dalarnas län Riket
30.1% 12.4%
Dalarnas län
2.8%
Riket
3.4%
25680
990232
17.4% 18.8%
2.0%
1.6%
10863
236782
7.4%
4.5%
7.5%
9.9%
13254
509189
9.0%
9.6%
7.3%
8.2%
17971
775987
12.2% 14.7%
5.1%
5.7%
10697
671785
7.3% 12.7%
2.7%
3.7%
1938
256821
1.3%
4.9%
7.6%
2.2%
1137
155612
0.8%
2.9%
7.5%
12.2%
9304
432979
6.3%
8.2%
3.7%
3.1%
2895
166432
2.0%
3.2%
7.2%
8.3%
9340
427155
6.3%
8.1%
11.4%
13.4%
147459
5278275
100%
100%
4.2%
4.8%
Kartläggning av Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013 │ 23
Förädlingsvärde
Dalarnas förädlingsvärde i det privata näringslivet var 51 miljarder kronor år 2011.
Förädlingsvärdet är det bidrag till Dalarnas bruttoregionalprodukt som varje
bransch lämnar. År 2011 kom det största bidraget från de starka industribranscherna
(19,7 procent) följt av övriga industribranscher (13,3 procent). Sammanlagt svarar de
två industribranscherna för 33 procent av näringslivets bidrag till Dalarnas BRP.
Motsvarande andel i riket var 22 procent. Besöksnäringar och företagstjänster har en
hög andel av näringslivets förädlingsvärde (18,4 respektive 10,6 procent).
Utöver de två industribranscherna lämnar gruvor, jordbruk, skogsbruk och fiske samt
bygg- och anläggningsentreprenörer ett större bidrag till Dalarnas BRP än vad dessa
branscher lämnar i bidrag till Sveriges BNP.
Den genomsnittliga årliga tillväxttakten i förädlingsvärdet i Dalarnas näringsliv var
långsammare än i riket mellan 2003 och 2011 (4,8 jämfört med 5,2 procent). I IT
och telekom var tillväxttakten i Dalarna snabbare än i riket och i övriga industribranscher
var minskningen något långsammare i Dalarna. I de övriga branscherna var
tillväxttakten i Dalarna långsammare än i riket.
Tabell 7. Förädlingsvärde (mnkr) i Dalarna och riket 2011 samt tillväxttakt 2003-2011
År 2011
Totala värden (mnkr)
Starka industribranscher
Övriga industribranscher
Gruvor, jordbruk, skogsbruk och fiske
Bygg- och anläggningsentreprenörer
Besöksnäringar
Företagstjänster
IT och telekom
Reklam och media
Transporter
Utbildning, hälso- och sjukvård samt
barn- och äldreomsorg
Övriga branscher
Näringslivet totalt
År 2003-2011
Procentuell
fördelning
Dalarnas län
19.7%
Årlig tillväxttakt
Dalarnas län
9948
Riket
190806
Riket
9.5%
Dalarnas län
2.6%
Riket
3.3%
6720
250120
13.3% 12.5%
-0.2%
-0.5%
3194
78077
4920
169104
9313
398379
5360
330319
10.6% 16.5%
1055
121568
2.1%
6.3%
3.9%
11.2%
11.5%
9.7%
8.4%
7.4%
8.4%
18.4% 19.9%
5.5%
6.0%
2.4%
4.1%
6.1%
8.0%
2.9%
494
51551
1.0%
2.6%
6.2%
13.9%
2722
128463
5.4%
6.4%
5.0%
4.8%
2011
108529
4.0%
5.4%
8.4%
9.0%
4878
177574
9.6%
8.9%
16.0%
13.9%
50615
2004490
100%
100%
4.8%
5.2%
24 │ Så förändras Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013
Ekonomiska nyckeltal, relativa värden
Produktivitet i branscher
Produktiviteten är lika med förädlingsvärdet per sysselsatt. Måttet visar det
ekonomiska värde som genereras av varje sysselsatt i genomsnitt. Produktiviteten i
näringslivet är lägre i Dalarna än riket (742 000 kronor jämfört med 787 000
kronor). I en bransch var produktiviteten i Dalarna högre än i riket 2011, starka
industribranscher. I de övriga branscherna var den lägre.
Tabell 8. Produktivitet (förädlingsvärde per anställd, tkr) i Dalarna och riket 2011 samt
tillväxttakt 2003-2011
År 2011
Totala värden (tkr)
Starka industribranscher
Övriga industribranscher
Gruvor, jordbruk, skogsbruk och fiske
Bygg- och anläggningsentreprenörer
Besöksnäringar
Företagstjänster
IT och telekom
Reklam och media
Transporter
Utbildning, hälso- och sjukvård samt
barn- och äldreomsorg
Övriga branscher
Näringslivet totalt
År 2003-2011
Årlig tillväxttakt
Dalarnas län
869
Riket
847
Dalarnas län
4.2%
Riket
5.9%
809
876
3.8%
3.7%
1753
1623
10.5%
9.0%
598
636
3.1%
3.7%
570
661
3.9%
3.8%
938
1063
3.3%
4.2%
815
1072
3.7%
6.6%
610
788
2.0%
3.9%
580
614
2.5%
2.2%
481
516
1.1%
2.0%
904
838
-0.9%
-5.0%
742
787
3.5%
3.5%
Kartläggning av Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013 │ 25
Lönsamhet i branscher
Lönsamheten definieras som vinsten per anställd och var något lägre i Dalarna än i
riket år 2011 (275 000 kronor jämfört med 289 000 kronor). Gruvor, jordbruk,
skogsbruk och fiske svarade för den största lönsamheten i Dalarna 2011. Övriga
industribranscher, företagstjänster och restposten övriga branschen hade en högre vinst
per anställd än genomsnittet för hela Dalarnas näringsliv. I Dalarna hade gruvor,
jordbruk, skogsbruk och fiske en högre vinst per anställd jämfört med riket. Detta
gällde även för bygg- och anläggningsentreprenörer och övriga branscher. I de resterande
branscherna var lönsamheten per anställd lägre i Dalarna än i riket.
Den genomsnittliga årliga tillväxttakten i vinst per anställd var något långsammare
i Dalarna än i riket (4,5 procent jämfört med 4,7 procent). I gruvor, jordbruk,
skogsbruk och fiske var tillväxttakten i vinster extremt snabb, 61 procent per år för
Dalarna. I starka industribranscher var tillväxttaken i 1,7 procent per år i Dalarna
jämfört med 14,9 procent i riket. Genomgående är tillväxttakten i vinst per
anställd långsammare i Dalarna än riket.
Tabell 9. Lönsamhet (vinst per anställd, tkr) i Dalarna och riket 2011 samt tillväxttakt
2003-2011
År 2011
Totala värden (tkr)
Starka industribranscher
Övriga industribranscher
Gruvor, jordbruk, skogsbruk och fiske
Bygg- och anläggningsentreprenörer
Besöksnäringar
Företagstjänster
IT och telekom
Reklam och media
Transporter
Utbildning, hälso- och sjukvård samt
barn- och äldreomsorg
Övriga branscher
Näringslivet totalt
År 2003-2011
Årlig tillväxttakt
Dalarnas län
235
Riket
262
Dalarnas län
1.7%
Riket
14.9%
305
322
3.5%
3.1%
1468
1288
61.0%
12.4%
181
160
5.7%
6.0%
168
213
2.1%
5.8%
433
521
2.4%
3.7%
198
389
8.3%
14.9%
122
196
-0.9%
2.9%
138
150
0.9%
1.7%
77
85
1.2%
3.8%
518
405
-0.7%
-8.3%
275
289
4.5%
4.7%
26 │ Så förändras Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013
Produktivitet och lönsamhet i FA-regioner
Även om den ekonomiska aktiviteten totalt sett domineras av de största FAregionerna – däribland främst Falun-Borlänge – så kan nyckeltalen även ge
indikationer på hur effektivt näringslivet är i de olika regionerna, sett ur ett
företagsekonomiskt perspektiv.
Som framgår av diagram nedan, så är det fortfarande i de största regionerna som
förädlingsvärdet per anställd är som högst. Dock är vinsten per anställd högst i
Vansbro FA, följt av Ludvikaregionen.
Förädlingsvärde per anställd (tkr)
1 000
500
0
Dalarna
FA Avesta
FA
FA Ludvika
Falun/Borlänge
FA Malung
FA Mora
FA Vansbro
FA
FA Ludvika
Falun/Borlänge
FA Malung
FA Mora
FA Vansbro
Vinst per anställd (tkr)
400
200
0
Dalarna
FA Avesta
Diagram 9. Förädlingsvärde per anställd inom starka industribranscher i Dalarnas FAregioner, år 2011
Kartläggning av Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013 │ 27
Export
Möjligheten att redovisa exakta uppgifter om export för enskilda kommuner eller
FA-regioner begränsas kraftigt av de sektretessregler som omgärdar SCB:s statistik
på området. För att ändå få en ungefärlig indikator på hur Dalarnas näringsliv
förhåller sig mot övriga landet, har ett index för hur internationellt
konkurrenskraftigt det är beräknats. Definitionen på konkurrenskraft är att
produktionen för branschen i hela Sverige är större än den inhemska förbrukning,
vilket innebär ett stort positivt netto mellan export och import.
Indexet har räknats fram med följande formel för varje industribransch:
(produktionsvärdet i riket/inhemsk förbrukning i riket)*(andelen sysselsatta i
branschen i kommunen/andelen sysselsatta i branschen i riket)*andel sysselsatta i
branschen i kommunen. Ju större andel av sysselsatta i kommunen som arbetar i
branscher med stark internationell konkurrenskraft desto högre indexvärde.
Ett indexvärde på ett är lika med riksgenomsnittet. Samtliga kommuner i Dalarnas
län har höga exportindex enligt detta sätt att räkna (diagram 10). I synnerhet
Avesta, Borlänge och Leksand har näringsliv som i hög grad är inriktade mot
internationellt konkurrenskraftiga branscher.
Avesta
Borlänge
Falun
Gagnef
Hedemora
Leksand
Ludvika
Malung
Mora
Orsa
Rättvik
Smedjebacken
Säter
Vansbro
Älvdalen
Dalarnas län
0
2
4
6
8
Diagram 10. Exportindex per kommun i Dalarnas län år 2011
28 │ Så förändras Dalarnas näringsliv │ Länsstyrelsen Dalarna 2013
10
12
Länsstyrelsens rapportserie
Här listas Länsstyrelsens samtliga rapporter utgivna de senaste tio åren. Många av dessa finns
som pdf-er på Länsstyrelsens webbplats: www.lansstyrelsen.se/dalarna/sv/publikationer.
Många rapporter finns även på Falu Stadsbibliotek. Rapporterna kan beställas från Länsstyrelsen,
telefon 023-81 000 med reservation för att upplagan kan ha tagit slut.
2002:01 Alkoholsituationen och drogförebyggande arbete i Dalarna 2001.
2002:02 Projektkatalog för EU-projekt
2000-2001 i Dalarnas län.
2002:03 Fiskbestånd, bottenfauna, och
lavar i vattendrag på Fulufjället.
2002:04 Fulufjällets omland, reserapport
Abruzzo.
2002:05 Årsrapport 2001 från Sociala
enheten.
2002:06 Ej verkställda beslut och domar
samt avslag, trots bedömt behov.
2002:07 Årsrapport om Lex Sarahs
2002:08 Boenkät.
2002:09 Epizotiplan 2002.
2002:10 Skalbaggsfaunan på Fulufjället.
2002:11 Det krävs mer än
gummistövlar.
2002: 12 Falu gruva och tillhörande
industrier - industrihistorisk
kartläggning.
2002:13 Fågelfaunan på Fulufjället.
2002:14 Detaljhandeln i Dalarna - ett
diskussionsunderlag för en regional
detaljhandelspolicy.
2002:15 Detaljhandeln i Dalarna erfarenheter av regional
detaljhandelsplanering från Sverige och
andra europeiska länder.
2002:16 Samordnad recipientkontroll i
Dalälven 2001.
2002:17 Närsalter i Dalälven1990-2000.
2002:18 Fjällförvaltningen.
2002:19 Projekt Servicedialogen.
2002:20 Fulufjällets omland. Etapp III.
Slutrapport.
2002:21 Vägar i Dalarna – kulturhistorisk väginventering i Dalarnas län.
2002:22 Uppföljning av
överloppsbyggnader i odlingslandskapet.
jordbruksområden.
2003:06 Veterinärrapport.
2003:07 Skyddszoner längs diken och
vattendrag i jordbrukslandskapet.
2003:08 Tillsyn över enskild verksamhet
och entreprenader 2002.
2003:09 Inventering av förorenade
områden i Dalarnas län, Massa- och
pappersindustri, träimpregnering och
sågverk.
2003:10 Dalarnas miljömål,
remissupplaga.
2003:11 Ej verkställda beslut och domar
samt avslag, trots bedömt behov, enligt
SoL.
2003:12 Uppföljning av Lex Sarah
/socialtjänstlagen).
2003:13 Planering av boende för äldre.
2003:14 Inkomstprövning av rätten till
äldre- och handkappomsorg i Dalarnas
län.
2003:15 Kemiska och biologiska
effekter vid sodabehandling av
försurade ytvatten i Dalarnas län.
2003:16 Ej verkställda beslut och domar
samt avslag trots bedömt behov enligt
LSS.
2003:17 Projekt utegångsdjur i Dalarna.
2003:18 Samordnad recipientkontroll i
Dalälven 2002. 2003:19 Dalarnas
miljömål.
2003:20 Tillämpning av fjärranalys i
kulturmiljövården.
2003:21 Kommunernas planering för
personer med psykiska funktionshinder
i Dalarnas län.
2003:22: Beslut om och yttranden över
Dalarnas miljömål
2003:23 Användning av fjärranalys och
GIS vid tillämpning av EU:s ramdirektiv
för vatten i Dalälvens avrinningsområde
2003:01 Lägesrapport-Hessesjön
2003:24 Provfiskade sjöar i Dalarnas län
2003:02 LVU-ingripande i Dalarnas län. 2000 – 2002 – Biologisk uppföljning av
2003:03 Sammanställning av
kalkade vatten.
enkätundersökning inom Individ- och
2003:25 Provfiskade vattendrag i
familjeomsorgens verksamhetsområde. Dalarnas län 2000 – 2002 – Biologisk
2003:04 EU-projekt 2002 i Dalarnas län. uppföljning av kalkade vatten.
2003:05 Inventering av näringsläckage
2003:26 Analys av skogarna i Dalarnas
från små vattendrag i Dalarnas
och Gävleborgs län.
2003:27 Utvärdering av metod för
övervakning av skogsbiotoper.
2003:28 Ledningstillsyn i fem
kommuner.
2003:29 Kartläggning av äldreomsorgen.
2003:30 Växtnäringsflöden till och från
jordbruket ur ett historiskt perspektiv,
1900 – 2002, i Dalarna.
2004:01 Förstärkta näringslivsinsatser
och en dörr in i Dalarnas kommuner.
2004:02 EU-projekt 2003 i Dalarnas län.
Projekt som delfinansierats med EUmedel under 2003 från Mål 1 Södra
Skogslänsregionen och Mål 2 Norra
Regionen.
2004:03 Hedersrelaterat våld, en
kartläggning i Dalarna.
2004:04 Ej verkställda domar och
beslut.
2004:05 Kommersiellt Utvecklingsprogram för Dalarna 2004-2007.
2004:06 Kommunens insatser för
personer med psykiska funktionshinder
i Smedjebackens kommun i Dalarna.
2004:07 Surstötar i norra Dalarna 19942002.
2004:08 Inventering av sandödla i
Dalarnas län.
2004:09 Sammanställning av beviljade
projekt 2003.
2004:10 Lenåsen.
2004:11 Måltidssituationen .
2004:12 Tillsyn över enskild verksamhet
och entreprenader 2003.
2004:13 Deluppföljnng av
länssamordnarfunktionen för det
alkohol- och drogförebyggande arbetet.
2004:14 Klagomålshantering.
2004:15 Lex Sarah… Det har jag hört
tals om.
2004:16 Tillsynsrapport 2004.
2004:17 Alkohol- och drogförebyggare i
den lokala praktiken
2004:18 Den kommunala alkohol- och
drogförebyggande arbetet – intervjuer
med länets kommunalråd.
2004:19 LVU-ingripanden i Dalarnas län
– Sammanställning åren 2000 – 2003.
2004:20 Inventering av förorenade
områden i Dalarnas län, Industriområden längs Runns norra strand.
2004:21 Samordnad recipientkontroll i
Dalälven 2003.
2004:22 Ämnestransporter i
Dalälven1990-2003.
2004:23 Avloppsreningsverk i Dalarna.
2004:24 Program för regional
uppföljning av miljömål och åtgärder i
Dalarna 2004-2006.
2004:25 Regional risk- och
sårbarhetsanalys för Dalarnas län 2004.
2004:26 Uppföljning av mikrostöd
beviljade under åren 1997-1999.
2005:24 EnergiIntelligent Dalarna,
regionalt energiprogram.
2005: 25 Personligt ombud i
Mellansverige- ombuden och deras
arbete.
2006:01 Uppföljning och utvärdering av
Dalarnas landsbygdsprogram 19972002.
2006:02 Strategi för formellt skydd av
skog i Dalarnas län.
2006:03 Sammanställning av beviljade
projekt 2002-2005 . Projektmedel för
alkohol- och narkotikaförebyggande
insatser.
2006:04 Delaktig i hemtjänsten.
2005:01 Brand i Fulufjällets
2006:05 Verksamhetsplan 2006-2008.
nationalpark.
2006:06 Årsredovisning 2005.
2005:02 Individuell plan enligt LSS.
2006:07 Landsbydsprogram för Dalarna.
2005:03 Sammanställning av beviljade
2006:08 Rotogräsgruppen 2003-2005.
projekt 2004
2006:09 Ej verkställda domar och beslut
2005:04 Vem ser barnet? En granskning 2006:10 Särskilt boende för personer
av 100 familjehemsplacerade barn åren med demenssjukdom.
2002-2003.
2006:11 Epizootiberedskap, uppdaterad
2005:05 Inventering av förorenade
2006:12 EnergiIntelligent Dalarna.
områden i Dalarnas län,
2006:13 Samrådsredogörelse och beslut,
Kemiindustrisektorn – kemtvättar.
EnergiIntelligent Dalarna.
2005:06 Länsstyrelsens årsredovisning.
2006:14 Risk- och sårbarhetsanalys
2005:07 Rättviksheden Inventering av
2005.
naturvärden inom Enån - Gärdsjöfältet 2006:15 Personligt ombud i
– Ockrandalgången.
Mellansverige Vägledning inför
2005:08 Domar och beslut.
framtiden.
2005:09 Vem ser barnet?
2006:16 Alla visste om det men alla
2005:10 Trädgränsen i Dalafjällen.
visste olika. Konsekvenser för
2005:11 Lex Sarah 2005.
enskilda när särskilda boenden
2005:12 Näringslivsklimat och
avvecklas. Regiontillsyn i fem län.
entreprenörskap – en jämförande studie 2006:17 Bostadsmarknadsläget i Dalarna
mellan Värmlands, Dalarnas och
2006-2007.
Gävleborgs län.
2006:18 Designåret 2005 i Dalarna –
2005:13 Regional förvaltningsplan för
slutrapport.
stora rovdjur i Dalarnas län.
2006:19 Ekomat – slutrapport.
2005:14 Inventering av förorenade
2006:20 Anmälningsplikten Lex Sarah
områden i Dalarnas län – Gruvindustri
2006:21 Statens nya geografi.
2005:15 Personligt ombud i
2006:22 Dalarnas Naturminnen.
mellansverige/myndighetseffekter.
2006:23 Samordnad recipientkontroll i
2005:16 Samordnad recipientkontroll i
Dalälven 2005.
Dalälven 2004.
2006:24 Individuell plan enlig LSS.
2005:17 Delårsrapport.
2006:25 Delårsrapport.
2005:18 Näringslivsstrukturen på
2006:26 Dokumetation 2006 års
Dalarnas Landsbygd.
regionala energiseminarium.
2005:19 Metallhalter i dricksvatten från 2006:27 Grundvatten och
borrade brunnar i Dalarnas län.
dricksvattenförsörjning – en beskrivning
2005:20 Personligt ombud i
av förhållandena i Dalarnas län 2006.
Mellansverige - klienters uppfattningar
2006:28 Inventering av förorenade
av de stöd de fått.
områden i Dalarnas län. Tillstånds2005:21 Fisk- och kräftodlingspliktiga anläggningar i drift.
verksamhet i Dalarnas län –
2006:29 Gruvstugor.
nulägesbeskrivning 2004.
2006:30 Kartläggning av öppenvården
2005:22 Tillsyn över enskild verksamhet gällande missbruk i Dalarnas län.
och entreprenader.
2006:31 Slitage på leder.
2005:23 Efterbehandling av gruvavfall i 2006:32 Anhörigstödet i Dalarna,
Falun.
lägesrapport 2006.
2006:33 Kartläggning av den öppna
Missbrukar- och beroendevården i
Dalarnas län.
2006:34 Vattnets näringsgrad i Nedre
Milsbosjön under de senaste
årtusendena.
2006:35 Vedskalbaggar i Gåsbergets och
Trollmosseskogens naturreservat, Ore
socken, Rättviks kommun.
2006:36 Bottenfauna i Dalarna juni
2005.
2006:37 Dalarnas miljömål 2007–2010.
Remissversion.
2006:38 Satellitdata för övervakning av
våtmarker.
2006:39 Inventering av vattensalamandrar i Dalarnas län 2006.
2007:01 Miljömålen i skolan – en
handledning för lärare i Dalarna.
2007:02 Regional risk och
sårbarhetsanalys 2006.
2007:03 Verksamhetsplan för
Länsstyrelsen Dalarna 2007-2009.
2007:04 Årsredovisning 2006 för
Länsstyrelsen Dalarna.
2007:05 Inventering av förorenade
områden i Dalarnas län, Gruvindustri –
etapp 2.
2007:06 Luftkvalitet i Dalarnas större
tätorter under perioden 2006.
2007:07 Dalarnas miljömål 2007–2010.
2007:08 Samrådsredogörelse och beslut
till Dalarnas miljömål 2007–2010.
2007:09 Fjärrananlys i kulturmiljövården.
2007:10 Ej verkställda domar och beslut
2006.
2007:11 Vattenkemiska effekter av 10
års våtmarkskalkning i Skidbågsbäcken.
2007:12 Bostadsmarknadsenkät 200708.
2007:13 Kartläggning av farliga
kemikalier.
2007:14 Metaller, uran och radon i
vatten från dricksvattenbrunnar.
2007:15 Fäbodbete & Rovdjur i
Dalarna.
2007:16 Anmälningsskyldigheten En
sammanställning av Lex
Sarahanmälningar i kommunal och
enskild verksamhet i Dalarnas län.
2007:17 Inventering av förorenade
områden i Dalarnas län. Primära och
sekundära metallverk, metallgjuterier
och ytbehandling av metall.
2007:18 Redovisning av hur
kommunerna i Dalarna använder sig av
sina korttidsplatser.
2007:19 Delårsrapport 2006-06-30.
2007:20 Vindområden i Dalarnas län –
Redovisning inför Energimyndighetens
ställningstagande om riksintresseområden för vindkraft 2007.
2007:21 Samordnad recipientkontroll i
Dalälven 2006.
2007:22 Bioenergipontentialen i
Dalarnas län.
2007:23 Dokumentation av 2007 års
energiseminarium.
2007:24 Inventering av förorenade
områden – kemiindustrisektorn
2007:25 Tillsyn över enskild verksamhet
2007:26 Verksamhetstillsyn inom
socialtjänsten i Hedemora kommun
2007.
2007:27 Verksamhetstillsyn inom
socialtjänsten i Rättviks kommun 2007.
2007:28 Regionala landskapsstrategier i
Dalarnas län.
inom ramen för miljökvalitetsmålet
Giftfri miljö.
2009:02 Verksamhetstillsyn inom
socialtjänsten i Leksand kommun 2008.
2009:03 Bibaggen i Dalarna.
2009:04 Vattenvårdsplan för Dalälvens
avrinningsområden.
2009:05 Verksamhetsplan.
2009:06 Årsredovisning 2008 för
Länsstyrelsen Dalarna.
2009:07 Verksamhetstillsyn Personer
med demenssjukdom i ordinärt boende.
2009:08 När lanthandeln stänger.
2009:09 Laserskanning från flyg och
fornlämningar i skog.
2009:10 Bostadsmarknadsenkät 200910.
2009:11 Tillsyn över energihushållning Erfarenheter från Dalarna.
2008:01 Regional risk och
2009:12 Inventering av förorenade
sårbarhetsanalys.
områden, grafiska industrin.
2008:02 Verksamhetsplan 2008-2019.
2009:13 Inventering av förorenade
2008:03 Årsredovisning 2007 för
områden i Dalarnas län –
Länsstyrelsen Dalarna.
sammanfattningsrapport.
2008:04 Milsbosjöarna - ett pilotprojekt 2009:14 Samordnad recepientkontroll i
inför arbetet med åtgärdsprogram inom Dalälven 2008.
EU:s Ramdirektiv för vatten.
2009:15 Anmälningsplikten.
2008:05 Inventering av förorenade
Sammanställning 2008.
områden i Dalarnas län – verkstads2009:16 Rosa Kampanjen. Mot illegal
industrin.
alkoholhantering.
2008:06 Naturbeteskött.
2009:17 Program för uppföljning av
2008:07 Förstudie ängar.
Dalarnas miljömål 2009-2011.
2008:08 Förstudie fäbodar.
2009:18 Insekter på brandfält.
2008:09 Design för företag i Dalarna.
2009:19 Styrel: Länsförsök Dalarna 09 –
2008:10 Bostadsmarknadsenkät 2008Slutrapport.
09.
2009:20 Vattenuttag för snökanoner i
2008:11 Stormusselinventering
Dalarnas län.
2008:12 Fäbodbruk ur ett
2009:21 Serviceuppdragen.
brukarperspektiv.
2009:22 Organiska miljögifter.
2008:13 Organiska miljögifter i
2009:23 Inventering av förorenade
grundvatten.
områden i Dalarnas län –
2008:14 Inventering av förorenade
Avfallssektorn.
områden i Dalarna län — Nedlagda
2009:24 Övervakning av vedlevande
kommunala deponier.
insekter i Granåsens värdetrakt.
2008:15 Vattenvegetation i Dalarnas
2009:25 Risk- och sårbarhetsanalys
sjöar; Inventeringar år 2005 och 2006.
2009.
2008:16 Uppdrag barn i Dalarnas län.
2009:26 Länsstyrelsernas
2008:17 Identifiering av riskområden för bevakningsuppdrag/betaltjänster.
fosforförluster i ett jordbruksdominerat 2009:27 Länssamverkansprojekt –
avrinningsområde i Dalarna.
verksamhetsavfall 2008.
2008:18 Inventering av vildbin i Dalarna
2008:19 Inventering av steklar i
2010:01 Dalarnas regionala
sandtallskog.
serviceprogram 2010-2013.
2008:20 Inventeringsmetodik för
2010:02 Vindkraft kring Siljan?
klipplavar.
2010:03 Verksamhetsplan 2010.
2008:21 Kommunernas beredskap för
2010:04 Mer träd på myrar de senaste 20
personer med utländsk bakgrund inom åren.
äldreomsorgen.
2010:05 Verifiering av kemisk status
2008:22 Samordnad recipientkontroll i
Badelundaåsen inom Borlänge, Säters
Dalälven 2007.
och Hedemora kommun.
2010:06 Verifiering av kemisk status
2009:01 Metod för kemikaliekontroll
Badelundaåsen inom Avesta kommun.
2010:07 Årsredovisning 2009.
2010:08 Metallpåverkade sjöar och
vattendrag i Dalarna. Konsekvenser av
en tusenårig gruvhistoria.
2010:09 Kartläggning av farliga
kemikalier – tillsynsprojekt.
2010:10 Bostadsmarknaden i Dalarna
2010.
2010:11 Kartläggning av SFI i Dalarna –
och en kvalitativ studie.
2010:12 Metaller i fisk i Dalälvens sjöar.
2010:13 Växtplanktonsamhällen i
Dalälvens sjöar.
2010:14 Fisk i Dalälvens sjöar.
2010:15 Saxdalen. Miljöanalys av ett
historiskt gruvområde samt
konsekvenser av en efterbehandling.
2010:16 Utvärdering av biologiska
bedömningsgrunder för sjöar.
2010:17 Uppföljning av regionalt
företagsstöd med slutligt beslut år 2004.
2010:18 Långsiktig strategisk plan för
omarrondering i Dalarnas län.
2010:19 Långsiktig strategisk plan för
omarrondering i Dalarnas län –
projektrapport.
2010:20 Samordnad recepientkontroll i
Dalälven 2009.
2010:21 Mjukbottenfaunan i Dalälvens
sjöar – struktur och funktion.
2010:22 Intervjuer med ängsbrukare.
2010:23 Bevakning av grundläggande
betaltjänster.
2010:24 Regional risk- och sårbarhetsanalys 2010.
2010:25 Inventering av förorenade
områden i Dalarnas län – industrideponier.
2010:26 Klimatanpassningsstrategi 2020.
2010:27 Biotopkartering av rinnande
vatten. Beskrivning och jämförande
analys av metoder i Dalarna, Jönköping
och Västernorrland.
2011:01 Malingsbo-Klotens framtid.
Utredning om natur- och friluftsvärden.
2011:02 Främmande musslor i
Kårtyllasjön i Dalarna 2010.
2011:03 Kartering av brandfält från
satellitdata. Koncept för årlig kartering.
2011:04 Verksamhetsplan 2011.
2011:05 Klimatanpassningsstrategi 2020.
Prioriterade sektorer i Dalarnas län.
2011:06 Utveckling av metoder för
mätning av ljudnivåer i fjällen.
2011:07 Är Dalarna jämställt?
Lägesrapport 2011.
2011:08 Årsredovisning 2010.
2011:09 Strategi för hållbar
turistutveckling i Fulufjällsområdet.
2011:10 Sustainable Tourism
Development Strategy.
2011:11 Elfenbenslaven i Sverige.
2011:12 Jättesköldlav.
2011:13 Strategi Miljögifter 2011-2012,
Problembild för Dalarnas län.
2011:14 Kommunala energi- och
klimatstrategier.
2011:15 Vindkraftsunderlag för
Dalarnas klimat- och energistrategi.
2011:16 Bostadsmarknaden i Dalarna
2011
2011:17 Samordnad recipientkontroll i
Dalälven 2010
2011:18 Inventering av förorenade
områden – Nedlagda kommunala
deponier i fem kommuner
2011:19 Inventering av förorenade
områden i Dalarnas län – Förorenade
sediment
2011:20 Närvärme - en resurs i
energiomställningen.
2011:21 Gemensamma dataunderlag i
Vanån.
2011:22 Inventering av kungsörn i
riksintresseområden för vindkraft i
Rättvik, Mora och Orsa.
2011:23 Historiska våtmarker i
odlingslandskapet.
2011:24 Effektiva miljömålsåtgärder. En
utvärdering i fyra län.
2011:25 Genetiska studier av öring från
Lurån och Sångåns vattensystem.
2011:26 Provfiske inom Dalarnas
fjällreservat och nationalparker år 2009
- en resultatsammanställning.
2011:27 Bevakning av grundläggande
betaltjänster.
2011:28 Underlag för gränshandel och
köpcentrum i Sälen.
2011:29 Plan för tillsynsvägledning
enligt miljöbalken 2012-2014.
2011:30 Regional risk- och
sårbarhetsanalys för Dalarnas län 2011.
2011:31 Kommunala etableringsinsatser
för vissa nyanlända i Dalarna:
SFI, samhällsorientering och andra
yrkesförberedande insatser.
2012:01 Miljökvalitetsnormer och
luftkvaliteten i Dalarna
2012:02 Vattenförsörjningsplan
Dalarnas län.
2012:03 Materialförsörjningsplan Dalarnas län.
2012:04 Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren
2008-2010
2012:05 Potenialer för solenergi i
Dalarna
2012:06 Hur går miljöarbetet regionalt
och lokalt? – delprojekt i fördjupad
utvärdering av Sveriges miljömål 2012.
Länsstyrelserna och RUS
2012:07 Årsredovisning 2011
2012:08 Kransalger i Dalarna
2012:09 Skyddsvärda träd i Dalarna
2012:10 Ängssvampar i Dalarna
2012:11 Betaltjänster – bredband och ny
teknik
2012:12 Åtgärdsplan för flottledsrensade vattendrag i Dalarnas län
2012:13 Utvärdering av företagsstöd,
Regional konkurrenskraft och
sysselsättning i Norra Mellansverige
2012:14 Samordnad recipientkontroll i
Dalälven 2011
2012:15 Bostadsmarknaden i Dalarna
2012
2012:16 Vedinsekter på död tall och
brandfält i Dalarna 2011 - en
inventering av ÅGP-arter på nydöd tall,
äldre tallved och i bränd skog
2012:17 Grundvattenundersökningar i
Dalarna 2010-2011
2012:18 Plan för tillsynsvägledning
enligt miljöbalken
2012:19 Bevakning av grundläggande
betaltjänster
Länsstyrelsernas årsrapport 2012
2012:20 Energi- och klimatstrategi för
Dalarna.
2012:21 Växtplankton i 33 sjöar i
Västmanlands, Stockholms och
Dalarnas län 2011
Klassificering av ekologisk status
2012:22 Regional risk- och
sårbarhetsanalys för Dalarnas län 2012
2013:01 Raggbocken, hotad skalbagge i
Dalarna, Åtgärdsprogram i fyra
skogslandskap
2013:02 Årsredovisning 2012
Länsstyrelsen i Dalarnas län
2013:03 Underlag för potentialberäkningar av förnybar energi.
2013:04 Energihushållning i VA-sektorn
Ett gemensamt samverkansarbete för
alla VA-huvudmän i Dalarna
2013:05 Trygghetens värde
– sociala risker ur ett ekonomiskt
perspektiv
2013:06 Fakta om småkryp i Dalarnas
vattendrag
2013:07 Fältgentiana i Dalarna
Lägesrapport om en av våra ovanligaste
växter
2013:08 Jordbrukets klimatpåverkan
– globala utsläpp och lokala åtgärder
2013:09 Levande vatten
Förslag för att minska negativa effekter
från kraftverk och dammar i Vanåns
avrinningsområde.
2013:10 Djurägares erfarenheter av
rovdjursavvisande stängsel
2013:11 Dalarnas miljömål – Miljömål
2013:12 Dalarnas Miljömål –
Åtgärdsprogram 2013 – 2016
2013:13 Dalarna - Pilotlän för grön
utveckling – Slutrapport och vägledning
2013:14 Värna Vårda Visa
2013:15 Hur synliga är vindkraftverk på
långt avstånd?
2013:16 Så förändras Dalarnas
näringsliv En kartläggning av de senaste
10 – 25 åren
Så har länets näringsliv förändrats
Produktiv industri med stark export men färre
arbetstillfällen. Tjänstesektorn växer långsamt
men besöksnäringen fortsätter att öka. Så ser
huvuddragen ut i Dalarnas näringslivsutveckling
de senaste åren.
Den här rapporten visar den samlade bilden av
hur Dalarnas näringsliv ser ut i dag och hur det
har utvecklats de senaste 10 – 25-årsperioden.
Sammanställningen har bland annat utgått från
statistik från Statistiska centralbyrån. Fokus i
kartläggningen ligger på ekonomisk utveckling
som omsättning, lönsamhet och sysselsättning i
alla Dalarnas företag.
För din QR-läsare över den här
koden, så hamnar du på vår webb med
fler intressanta rapporter.
