>> TEMA: MJÖLKFETT
Mjölkfett & hälsa
– motsägelsefulla resultat reser frågor
Med syfte att diskutera nya
vetenskapliga rön avseende
hälsoeffekter av mjölkfett,
med fokus på hjärt-kärlsjukdom, arrangerades i augusti
2007 ett forskarmöte. I detta
temanummer av Nordisk
Nutrition återges stora delar
av vad som presenterades och
diskuterades vid mötet, med
viss komplettering inom områden som inte behandlades.
Förutom olika aspekter av
mjölkfett diskuterades bland
annat också mjölkprodukters
och kalciums betydelse för
viktreglering.
>> text: Susanne Bryngelsson, fil dr,
SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund
[email protected]
M
jölk och mjölkprodukter
är traditionella livsmedel i de nordiska länderna, och utgör här viktiga
källor för vissa näringsämnen, speciellt
kalcium. Mjölkprodukter utgör dock
också en betydande källa till mättat
fett, som i förhållande till omättat fett
ökar riskfaktorer och därför medför en
högre risk för hjärt-kärlsjukdom (1).
Intressant nog har dock flera
studier visat att ett högre intag av
mjölkprodukter inte är kopplat till
en ökad förekomst av sådan sjukdom
(2-4). Vissa studier har tvärtom visat
8 Nordisk Nutrition 2 • 2008
Foto: iStockphoto.com
att högre nivåer av mjölkspecifika
markörer i serum är relaterade till en
lägre risk (5, 6). Observationsstudier
som dessa kan inte användas för att
bekräfta orsakssamband, och det
finns även studier där serumnivåer av
samma markörer visat sig kopplade till
en ökad förekomst av hjärtinfarkt (7).
Fynden är inte desto mindre intressanta och reser ett antal frågor. Ger
exempelvis olika mjölkprodukter olika
metabola effekter, och i så fall varför?
Man har till exempel visat att den kolesterolhöjande effekten av ost är lägre
än av mjölk och smör, i förhållande till
vad som kan förväntas utifrån deras
fettinnehåll (8, 9).
Med ökad kunskap om olika mättade fettsyrors metabola effekter
har dessutom synen på mättat fett
differentierats, vilket har rest frågor
kring dagens rekommendationer om
att begränsa intaget av mättat fett.
Andra omdebatterade frågor är om
det råder någon skillnad i metabol effekt mellan naturligt förekommande
transfettsyror (som finns i mjölkfett)
och industriellt framställda transfettsyror (förekommande i vissa produkter med delvis härdat fett), liksom
>> TEMA: MJÖLKFETT
vilken betydelse mjölkprodukter
kan anses ha avseende viktreglering.
Diskussioner förs också avseende
mjölkprodukters eventuella betydelse
för utvecklingen av olika former av
cancer.
Forskarmöte för klargörande
av det vetenskapliga läget
Mot denna bakgrund genomfördes
den 30-31 augusti 2007 ett forskarmöte, finansierat av Svensk Mjölk,
och presentationerna därifrån utgör
med vissa undantag (enligt nedan)
grunden för temaartiklarna i detta
nummer av Nordisk Nutrition.
Det huvudsakliga syftet med mötet
var att sammanfatta det vetenskapliga läget avseende frågor relaterade
till mjölkfett och hjärt-kärlsjukdom.
Ett antal anföranden relaterade till
detta område gavs av Ulf Risérus,
Annika Smedman, Bengt Vessby och
Jan I Pedersen. Pedersen och Vessby
gav också presentationer med fokus
på kalcium respektive medellånga
fettsyror och kroppsvikt.
Vid mötet fördes ingen ingående
diskussion kring studier avseende
kalciums effekt på fettabsorption i tarmen, men för att ge en mer komplett
bild kommenterar vi här även detta
forskningsområde. Steen Stender gav
en presentation om transfettsyror, som
också publicerats i Food & Nutrition
Research (10, referat sid 16).
De två studier som utgör grunden för temaartikeln om effekter av
naturliga och industriellt framställda
transfetter på riskmarkörer diskuterades inte vid mötet eftersom de
publicerats helt nyligen.
Alicja Wolk gav en översikt över
samband mellan intag av mjölkprodukter och förekomst av cancer,
visade i observationsstudier. Vid tiden
för mötets genomförande fanns dock
inte cancerrapporten från World
Cancer Research Fund (WCRF)
och American Institute for Cancer
Research (AICR) tillgänglig (11). De
studier som presenterades av Wolk har
däremot beaktats i rapporten, vilket
motiverar att vi här huvudsakligen
speglar slutsatserna från rapporten,
med vissa kompletterande referenser
som Wolk kommenterade. ••
Referenser
1. Erkkilä A, et al. Dietary fatty acids and
cardiovascular disease: An epidemiological
approach. Progress in Lipid Research 2008;
47; 172-187.
Rekommendationer
om fettintag
2. Nestel PJ, et al. Dairy fat in cheese raises
LDL cholesterol less than that in butter in
mildly hypercholesterolaemic subjects. Eur J
Clin Nutr 2005; 59: 1059-63.
Enligt de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) bör intaget
av mättat fett och transfett begränsas till cirka 10 procent av det totala
energiintaget (E%). Intaget av transfett från delvis härdade fetter bör
begränsas i möjligaste mån. WHO
anger att intaget av transfett inte
bör överstiga 1E%. För en genomsnittsperson med låg fysisk aktivet
och ett energiintag på 2 000 kcal
motsvarar 10E% fett cirka 20 g, och
1E% cirka 2 g. Enligt den senaste
nationella kostundersökningen i
Sverige, Riksmaten barn – 2003,
svarade mättat fett för i genomsnitt
14E% (2).
3. Tholstrup T. Dairy products and cardiovascular disease. Corr Opin Lipidol 2006;
17: 1-10.
4. Pfeuffer M, Schrezenmeir J. Diagnostic in
obesity comorbidities. Milk and the metabolic syndrome. Obesity Reviews 2007; 8:
109-118.
5. Biong AS, et al. Intake of milk fat, reflected
in adipose tissue fatty acids and risk of myocardial infarction: a case-control study. Eur J
Clin Nutr 2006; 60: 236-44.
6. Smedman AEM, et al. Pentadecanoic
acid in serum as a marker for intake of milk
fat: relations between intake of milk fat and
metablic risk factors. Am J Clin Nutr 1999;
69: 22-9.
7. Sun et al. Plasma and erythrocyte markers
of dairy fat intake and risk of ischemic heart
disease. Am J Clin Nutr 2007; 86: 929-37.
8 . Biong AS, et al. A comparison of the effects
of cheese and butter on serum lipids, haemostatic variables and homoscysteine. Br J Nutr
2004; 92: 791-7.
9. Tholstrup T, et al. Does fat in milk, butter
and cheese affect blood lipids and cholesterol differently? J Am Coll Nutr 2004; 23:
169-76.
10. Stender S, et al. Ruminant and industrially produced trans fatty acids: health
aspects. Food & Nutrition Research 2008. Doi:
10.3402/fnr.v52i0.1651.
11. World Cancer Reserach Fund/American
Institute for Cancer Research. Food, Nutrition, Physical Activity, and the Prevention of
Cancer: a Global Perspective. Washington DC:
AICR 2007. www.wcrf.org.
Mötet arrangerades av Svensk Mjölk,
som också bekostade resor och logi. Från
Svensk Mjölk deltog Helena LindmarkMånsson, docent; Maja Nordström,
agronom, och Hans-Erik Pettersson,
forskningschef.
Övriga deltagare var Wulf Becker, professor, Uppsala Universitet, Livsmedelsverket,
Uppsala; Ann-Sofie Biong, fil dr, Tine FoU
senter, Oslo, Norge; Ingvar Bosaeus, professor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Göteborg; Ulf Holmbäck, med dr, Uppsala
universitet; Anna-Karin Karlsson, forskningschef, Norrmejerier, Umeå; Lise Larsen,
can brom, Arla Foods, Brabrand, Danmark;
Irene Mattisson, dr med vet, Livsmedelsver-
En nordisk utredning om behov
av och former för en revidering av
NNR kommer att presenteras vid
9th Nordic Nutrition Conference,
Köpenhamn, 1-4 juni 2008. Även
på europeisk nivå pågår ett arbete
under ledning av European Food
Safety Authority, EFSA, med att
sammanställa rekommendationer
(PRI, population reference intake).
För makronäringsämnen kommer
detta arbete förhoppningsvis att
färdigställas under 2008.
Referenser
1. Nordiska Näringsrekommendationer
2004. Integrating nutrition and physical
activity. http://www.norden.org/pub/sk/
showpub.asp?pubnr=2004:013
2. Riksmaten – barn 2003. Livsmedelsoch näringsintag bland barn i Sverige.
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.
aspx?id=12488&epslanguage=SV
ket, Uppsala; Åke Nilsson, professor,
Lunds universitet; Lena Nyberg, dr med vet,
Skånemejerier, Malmö; Jan I Pedersen,
professor, Universitetet i Oslo, Norge;
Helena Petersson, doktorand, Uppsala universitet; Ulf Risérus, docent, Uppsala universitet; Annika Smedman, med dr, Uppsala universitet; Steen Stender, överläkare,
Gentofte universitetssjukhus, Danmark;
Birgitta Strandvik, professor, Göteborgs
universitet; Bengt Vessby, professor, Uppsala Universitet; Alicja Wolk, Karolinska
Institutet, Stockholm och Eva Warensjö,
med dr, Uppsala universitet. Moderator för
mötet var Nils-Georg Asp, professor, SNF
Swedish Nutrition Foundation, Lund.
»
Nordisk Nutrition 2 • 2008 9
>> TEMA: MJÖLKFETT
Tabell 1. Fettsyror som finns i en halt över 1% i mjölkfett
Foto: iStockphoto.com
Mjölkfettet innehåller
400 olika fettsyror
Mjölkfett innehåller ungefär 400
olika fettsyror, och är därmed ett
av de mest komplexa naturliga
fetterna. Färre än 15 av dessa
fettsyror finns dock i en halt över
1% (Tabell 1).
98% av mjölkfettet utgörs av
triglycerider. Resten utgörs
huvudsakligen av diglycerider
(cirka 2%), kolesterol (mindre
än 0.5%), fosfolipider (cirka 1%)
och fria fettsyror (cirka 1%). Det
finns också spårmängder av bland
annat kolhydrater och fettlösliga
vitaminer.
Den kroppsegna syntesen hos
kon genererar fettsyror med
jämnt antal kolatomer (C4-16),
och var tionde fettsyra i mjölkfett
är smörsyra (C4:0). Däremot kan
bakterier i vommen producera
vissa fettsyror med udda antal
kolatomer, så som pentadekansyra (C15:0) och heptadekansyra
(C17:0). Båda dessa utgör dock
endast en mycket liten del av det
totala mjölkfettet, C15:0 cirka
0,9% och C17:0 cirka 0,4%. Längre fettsyror som finns i mjölkfett
härstammar från fodret eller från
nedbrytning av fettväv. Mättade
fettsyror, huvudsakligen stearinsyra (C18:0), kan också omvandlas
till enkelomättade (C18:1).
Mjölkfett utgörs till ca 70%
av mättat fett. Cirka 25% av
mjölkfettet är enkelomättat och
endast cirka 2,3% är fleromättat.
Transfettsyror utgör i snitt cirka
2,7% av den totala fetthalten,
och konjugerade linolsyror (CLA)
utgör cirka 0.4%. Kvoten mellan
omega-6 fettsyror och omega-3
fettsyror är cirka 2,3.
10 Nordisk Nutrition 2 • 2008
Fettsyra
Systematiskt namn
Trivialnamn
g/100 g av
totalt fetthalt
C4:0
Butansyra
Smörsyra
4.4
C6:0
Hexansyra
Kapronsyra
2.4
C8:0
Oktansyra
Kaprylsyra
1.4
C10:0
Dekansyra
Kaprinsyra
2.7
C12:0
Dodekansyra
Laurinsyra
3.3
C14:0
Tetradekansyra
Myristinsyra
10.9
C16:0
Hexadekansyra
Palmitinsyra
30.6
C18:0
Oktadekansyra
Stearinsyra
12.2
C16:1
cis-9-hexadekensyra
Palmitoleinsyra
1.0
C18:1
cis-9-oktadekensyra*
Oljesyra*
22.8
C18:2
cis-9,12-oktadekadiensyra
Linolsyra
1.6
trans-C18:1**
2.1
* 96% av cis-C18.1 är oljesyra
** 30-50% av trans-C18:1 utgörs av trans-vaccensyra. Resterande andel utgörs av mindre andelar av andra isomerer med dubbelbindning i position 4-16.
Källa: Lindmark Månsson H. Fatty acid on bovine milk fat. Food & Nutrition Research 2008.
(Artikeln kan laddas ner fritt från http://journals.sfu.ca/coaction/index.php/fnr/index)
Mjölk och hälsa
– sammanfattning och övergripande slutsatser
• Trots att mjölkfett består huvudsakligen av mättat fett, som traditionellt
betraktats som kolesterolhöjande, har
ett högt intag av mjölkprodukter, eller
markörer för högt intag, inte entydigt
kopplats till ökad förekomst av hjärtkärlsjukdom. Vissa studier tyder snarare
på ett omvänt samband. Möjliga förklaringar till de motsägelsefulla resultaten
kan vara att alla mättade fettsyror inte
är kolesterolhöjande, att vissa fettsyror
har andra effekter som kan vara positiva,
eller att mjölkprodukter innehåller substanser som motverkar negativa effekter
av vissa mättade fettsyror. Man kan inte
heller utesluta att konsumtion av mjölk
eller mjölkfett samvarierar med livsstilsfaktorer som minskar sjukdomsrisken.
• Av de mättade fettsyror som förekommer i mjölkfett är C4-10:0 och
C18:0 inte kolesterolhöjande. Totalt
utgör dessa fettsyror 20% av mjölkfettet. Palmitinsyra, som utgör ca 30% av
mjölkfettet, har däremot en uttalad
LDL-höjande effekt.
• Det är inte troligt att intag av naturliga transfettsyror i de mängder man
normalt kan få från mjölk och kött från
idisslande djur medför negativa effekter
avseende risken för hjärt-kärlsjukdom.
Både naturliga och industriellt framställda transfetter kan däremot ha negativa
effekter vid ett högt intag. Ett sådant
högt intag av naturliga transfettsyror
kan dock inte uppnås med vanlig mat.
• Ett högt intag av mjölkprodukter
har i vissa studier kopplats till en lägre
kroppsvikt, men man vet inte om detta
är ett orsakssamband. Mekanismer
som skulle kunna förklara ett samband
är en hämmande effekt av kalcium på
fettabsorptionen eller en ökad energiförbränning och/eller ökad mättnad
av korta och medellånga fettsyror. Det
behövs dock mer forskning för att klarlägga den praktiska betydelsen av dessa
mekanismer.
• Det är mycket svårt att med säkerhet uttala sig om enskilda livsmedels
betydelse för risken att utveckla cancer.
För mjölk och mjölkprodukter finns indikationer om både positiva och negativa
effekter, vilket gör att inga konkreta
råd kan ges i förebyggande syfte.
