Stressrelaterad ohälsa - vårdprogram

advertisement
Vårdprogram
1 (15)
Stressrelaterad ohälsa – rehabilitering vid Recure Rehab
Gäller för:
Godkänd av:
Utarbetad av:
Revisionsansvarig:
Recure Rehab
Gunnel Alexandersson
Verksamhetschef
Recure Rehab-teamen i
Arvika, Karlstad, Torsby
Maria Klässbo
Forskningsledare
Centrum för klinisk forskning
Utgåva:
Giltighetstid:
1
2010-02-01 – 2013-02-01
Ev. diarienr:
Stressrelaterad ohälsa – rehabilitering vid Recure Rehab
Vårdprogram
2 (15)
Innehållsförteckning
STRESSRELATERAD OHÄLSA – REHABILITERING VID RECURE REHAB .........................................................1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ....................................................................................................................................................2
SAMMANFATTNING ...............................................................................................................................................................3
För vilken patientgrupp programmet gäller ................................................................................................................4
Syfte och mål med framtagande av programmet ......................................................................................................4
BAKGRUND ...........................................................................................................................................................................4
M ÅLGRUPP ...........................................................................................................................................................................5
Exklusionskriterier ..........................................................................................................................................................5
DIAGNOS ...............................................................................................................................................................................5
Differentialdiagnoser och samsjuklighet .....................................................................................................................5
ÅTGÄRDER............................................................................................................................................................................6
Utredande åtgärder, diagnostik....................................................................................................................................6
Kartläggning och bedömning ........................................................................................................................................................6
Sjukgymnastbedömning.................................................................................................................................................................6
Läkarbedömning ............................................................................................................................................................................6
Psykologbedömning........................................................................................................................................................................6
Teambedömning .............................................................................................................................................................................6
Behandlande åtgärder...................................................................................................................................................7
Gruppverksamhet ..........................................................................................................................................................................7
Samtalsgrupp..................................................................................................................................................................................7
Kroppskännedom ...........................................................................................................................................................................7
Medicinsk behandling ....................................................................................................................................................................8
Fysisk aktivitet................................................................................................................................................................................8
Utvärderingssamtal ........................................................................................................................................................8
Fortsatta rehabiliteringsåtgärder..................................................................................................................................8
Kroppskännedom ...........................................................................................................................................................................9
Psykologsamtal ...............................................................................................................................................................................9
Sömngrupper ..................................................................................................................................................................................9
UTVÄRDERING OCH METODUTVECKLING .............................................................................................................................9
Bedömnings- och utvärderingsinstrument i löpande verksamhet ..............................................................................................9
Utvärdering av oberoende forskare ..............................................................................................................................................9
BILAGOR .............................................................................................................................................................................10
Bilaga 1 Kriterier för diagnosen utmattningssyndrom.............................................................................................10
Bilaga 2 Differentialdiagnoser och samsjuklighet som kan förekomma vid utmattningssyndrom....................11
Bilaga 3 Utvärdering av Recure Rehab, rapport för perioden 2007-09-20 t.o.m. 2009-04-24 .........................12
REFERENSER ......................................................................................................................................................................14
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Stressrelaterad ohälsa – rehabilitering
vid Recure Rehab
Recure Rehab
2010-02-01 – 2013-02-01
Vårdprogram
3 (15)
Sammanfattning
Recure Rehab är en specialiserad stressmottagning inom Landstinget i Värmland med multimodala team i Karlstad, Arvika och Torsby. Verksamheten finansieras till största delen med statliga medel. Utvärdering av verksamheten
har genomförts av oberoende forskare.
Målet är att nå personer med stressrelaterad ohälsa såsom utmattningssyndrom.
Efter kartläggning hos sjukgymnast, psykolog och läkare bedömer teamet om
rehabiliteringsprogrammet är lämpligt för den enskilde patienten. I denna process är patientens medverkan och ansvarstagande viktigt. Behandlingen i Recure Rehab bygger på ett nära samarbete såväl inom teamet som tillsammans med
deltagarna i rehabiliteringsprocessen.
Rehabiliteringen sker i grupp med samtal respektive Basal KroppskännedomTM
(BK). Behandlingen bygger på ett pedagogiskt arbetssätt med kognitiv
beteendeterapi (KBT) som grund. Ett mål är att bättre lära känna sina signaler
på överbelastning och att öva lämpliga hanteringsstrategier.
Efter avslutad gruppverksamhet görs en individuell utvärdering hos varje yrkeskategori och remissvar skrivs. Fortsatta rehabiliteringsåtgärder kan bestå av
fortsatt BK i grupp, individuella samtal med psykolog samt vid behov sömngrupp.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Stressrelaterad ohälsa – rehabilitering
vid Recure Rehab
Recure Rehab
2010-02-01 – 2013-02-01
Vårdprogram
4 (15)
Inledning
Recure Rehab är en specialiserad stressmottagning med ett multimodalt team
bestående av läkare, psykologer, sjukgymnaster och läkarsekreterare. Verksamheten som bedriver rehabilitering i gruppform, startade i Karlstad i januari
2005 och utökades i mars 2007 med ett team i Arvika. Hösten 2009 startades
verksamhet även i Torsby. Större delen av verksamheten finansieras med statliga medel från Sjukskrivningsprocessen1 och från 2010 från rehabiliteringsgarantin2.
För vilken patientgrupp programmet gäller
Vårt mål är att i ett tidigt skede nå personer med stressrelaterad ohälsa såsom
utmattningssyndrom, där risk för upprepad korttidssjukskrivning eller längre
sjukskrivningsperiod föreligger. Vanliga symptom kan vara kroppslig anspänning, smärta/värk, sömnproblem, minnes- och koncentrationssvårigheter, depression och ångest.
•
Patienterna ska vara somatiskt färdigutredda
•
Aktuell missbruksproblematik, svår psykiatrisk problematik och personlighetsstörning får ej föreligga
Syfte och mål med framtagande av programmet
Syftet med framtagandet av vårdprogrammet är att beskriva Recure Rehabs
verksamhet och arbetssätt samt dess vetenskapliga grund. Målet är att remittenter, personer med stressrelaterad ohälsa och andra intresserade ska finna vägar
till behandling och rehabilitering.
Bakgrund
Den sjukdomsgrupp som efter 1990 har ökat mest är den psykiska ohälsan.
Från 1997 ökade antalet sjukskrivna kraftigt i Sverige, främst bland kvinnor.
De diagnosgrupper som enligt Försäkringskassan i Värmland dominerade statistiken från 2004 var sjukdomar i rörelseapparaten (ungefär 40 %) respektive
psykiska ohälsotillstånd (ungefär 35 %). I de senare utgjorde stressrelaterad
ohälsa hälften. Övriga diagnosgrupper i denna statistik (tumörsjukdomar, nervsystem och sinnesorganens sjukdomar, hjärt- kärlsjukdomar, olycksfall samt
övriga diagnoser) hamnar vardera kring 5 % av samtliga pågående sjukfall
överstigande 59 dagar3.
Vårt moderna samhälle bjuder på många tillfällen då vi kan känna stress, frustration och en känsla av att inte kunna påverka vår situation4,5. Stress är en naturlig reaktion på upplevda hot eller faror, ett larmtillstånd, vilket gör oss temporärt beredda till flykt eller strid. Stress har därmed ett överlevnadsvärde för
oss. Hela organismen omfattas i denna mobilisering och omställning. Men upplevt i tid och otid, och utan avbrott och möjlighet till återhämtning, utgör reaktionen en potentiell fara för vår hälsa och resulterar inte sällan i en utmattningsreaktion6. En depression kan i detta skede också utvecklas. En existentiell kris
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Stressrelaterad ohälsa – rehabilitering
vid Recure Rehab
Recure Rehab
2010-02-01 – 2013-02-01
Vårdprogram
5 (15)
kan utlösas då man inte längre känner igen sig själv och tidigare förhållningssätt inte fungerar7,8.
Resultatet av stressrelaterad ohälsa kan vara olika smärttillstånd. Då är det betydelsefullt att ”översätta” till begripligt språk vad som är fel, och vidta förändringar. Smärta kan således vara resultatet av ett stresstillstånd, men även en anledning till stressreaktioner.
Stressjukdomar ses som livsstilsrelaterade tillstånd. Att bli varse detta kan vara
såväl en skrämmande som hoppfull upplevelse. Att ersätta känslan av utanförskap, bristande kontroll eller en offerposition med övertygelsen om att man
faktiskt kan påverka livet, är därför ett viktigt mål i återställandet av balans
mellan livsvillkor, behov och resurser.
Sårbarheten för stress varierar avsevärt. Personlighetsfaktorer skiljer oss åt vilket har betydelse för vår stresskänslighet. Tidigare livshändelser, och tolkningar av dessa, har betydelse för den fortsatta sårbarheten. Därför får samma yttre
påfrestning olika följder för olika individer. Den betydelse som senare i livet
upplevda stressituationer får, måste därför förstås och beaktas mot denna individuella bakgrund9.
Målgrupp
Verksamheten riktar sig till personer med stressrelaterad ohälsa, såsom utmattningssyndrom, med varierande grad av arbetsförmåga. Patienterna ska bedömas ha behov av, och kunna tillgodogöra sig multimodal rehabilitering samt ha
rimliga förutsättningar att med särskilda insatser nå en förbättrad funktionsnivå.
Exklusionskriterier
Hinder för rehabiliteringen kan utgöras av annan somatisk eller psykiatrisk
sjukdom, personlighetsstörning, missbruk av alkohol, läkemedel eller droger.
Svårigheter att tillgodogöra sig rehabiliteringen av andra skäl (till exempel
språksvårigheter, sociala faktorer, mycket låga drivkrafter att arbeta) är också
exklusionskriterier.
Diagnos
Långvariga stressreaktioner och utmattningstillstånd beskrivs i kriterierna för
diagnosen utmattningssyndrom, F43.8A i ICD10. Dessa kriterier har utarbetats
av en arbetsgrupp inom Socialstyrelsen10, se bilaga 1.
Differentialdiagnoser och samsjuklighet
Många gånger kan stressutlösta utmattningstillstånd finnas tillsammans med eller dölja sig bakom flera andra diagnoser. Andra sjukdomar kan också dölja sig
bakom utmattningsdiagnosen. För utförligare beskrivning av relaterade diagnoser, se bilaga 2.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Stressrelaterad ohälsa – rehabilitering
vid Recure Rehab
Recure Rehab
2010-02-01 – 2013-02-01
Vårdprogram
6 (15)
Åtgärder
Utredande åtgärder, diagnostik
Patienterna remitteras från allmänläkare i primärvården. Behandlingsansvaret
med medicinsk uppföljning liksom eventuell sjukskrivning kvarstår hos inremitterande läkare med vilken ett nära samarbete prioriteras. Samverkan sker
vid behov även med Försäkringskassa, Arbetsförmedling, arbetsgivare och
andra aktuella aktörer genom till exempel deltagande i avstämningsmöten.
Kartläggning och bedömning
Patienten erbjuds tid till ett första informations- och bedömningssamtal inom
fyra veckor. Syftet med samtalet är att ge patienten en bild av vad behandlingen innebär och bedöma om patienten ska gå vidare i fortsatt kartläggning.
Därefter fortsätter den individuella kartläggningen med besök hos sjukgymnast,
psykolog och läkare, vilken är en väsentlig del i rehabiliteringen och ses som
startpunkt i förändringsprocessen där patienten arbetar med att påverka sin
livssituation. Viktiga aspekter att ta hänsyn till är patientens motivation och
förmåga till förändring samt förutsättningar att aktivt delta i Recure Rehabs rehabiliteringsgrupp.
Sjukgymnastbedömning
Sjukgymnastbedömningen fokuserar på patientens upplevelse av sin problematik i ett kroppsligt perspektiv. En sjukgymnastisk undersökning genomförs med
bedömning av kroppsjagfunktioner11.
Läkarbedömning
Utredning avseende diagnos, differentialdiagnos och förekomst av samsjuklighet görs av läkare. Vad gäller kroppslig sjukdom förutsätts patienten vara färdigutredd.
Psykologbedömning
Psykologbedömningen fokuserar på patientens motivation och förutsättningar
att vara i grupp. Förändringspotential och förmåga till reflektion är andra viktiga faktorer. Viktigt är också hur patienten har tillgodogjort sig tidigare hjälpinsatser samt livshistoria med copingstrategier.
Teambedömning
Kartläggningen resulterar i en teambedömning av rehabiliteringsprogrammets
lämplighet för den enskilde patienten och i denna process är patientens medverkan och ansvarstagande viktigt. I de fall denna kartläggning av olika skäl
inte resulterar i ett deltagande i rehabiliteringsgrupp, kan den ändå tillföra betydelsefull kunskap för eventuell fortsatt behandling eller de åtgärder som istället sker vid exempelvis primärvården.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Stressrelaterad ohälsa – rehabilitering
vid Recure Rehab
Recure Rehab
2010-02-01 – 2013-02-01
Vårdprogram
7 (15)
Behandlande åtgärder
Inom Recure Rehab har vi funnit att ett helhetsperspektiv som inkluderar både
fysiska och psykiska reaktioner ger en bred förståelse av de här aktuella ohälsotillstånden. En konsekvens av detta synsätt är därmed ett nära professionellt
samarbete i team bestående av läkare, sjukgymnast, psykolog och läkarsekreterare. Teamarbete innebär mer än bara tillgång till skilda professioner. Det är ett
arbetssätt som innebär ett samtidigt interagerande från hela teamet tillsammans
med deltagarna i rehabiliteringsprocessen. Förutsättning för ett framgångsrikt
teamarbete är att teamets medlemmar både rums- och tidsmässigt ges möjlighet
till detta samarbete12,13.
En stress- och utmattningsproblematik kan aldrig ses uteslutande som en somatisk eller psykisk problematik. Genom att teamet består av företrädare för skilda professioner kommer patientens problematik och resurser att samtidigt kunna mötas utifrån olika perspektiv. Förenandet av dessa perspektiv, vilket sker
inom teamarbetet, möjliggör den helhetssyn på fenomenen vilken är nödvändig. Kontinuerlig teamhandledning med syfte att understödja teamsamarbetet är
en förutsättning för ett effektivt arbete.
Gruppverksamhet
Patienter som bedöms ha nytta av och kunna tillgodogöra sig vårt program erbjuds fortsatt rehabilitering i grupp omfattande tolv tillfällen, två gånger/vecka
à två timmar. Grupprehabiliteringen består av samtal i grupp och Basal
KroppskännedomTM (BK).
Samtalsgrupp
Gruppsamtal under ledning av psykolog innehåller information och samtal om
stress- och utmattningstillstånd, fysiologiska och psykologiska reaktioner, samt
olika hanteringsstrategier. Förmågan att hantera stress har konstaterats vara
mycket beroende av känslan av sammanhang (KASAM)14. Upplevelse av
sammanhang och delaktighet i tillvaron, begriplighet och hanterbarhet, betonas
som förutsättningar för hälsa. Ett mål är att bättre lära känna sina signaler på
överbelastning och att stödja och motivera till fortsatt utvecklande av denna
igenkänningsförmåga samt lämpliga hanteringsstrategier och livsstilsförändringar. Att känna igen sig i övriga gruppmedlemmar reducerar dessutom känslan av utanförskap. Gruppsamtalen kan sägas utgå från ett pedagogiskt arbetssätt med KBT som grund men innehåller även inslag av mindfulness och existentiell psykologi. Balans mellan personliga resurser och belastningsfaktorer i
tillvaron är det slutliga målet och att inleda en förändringsprocess är målet för
denna första rehabiliteringsfas.
Kroppskännedom
I BK övas mental närvaro, medvetenhet om muskulär anspänning och kroppsliga signaler. Övningarna siktar mot ett funktionellt och avspänt rörelsemönster15.
I metoden övas människans basala funktioner, det vill säga grundläggande rörelseförmåga, rörelsebeteende och kroppsmedvetande. Övningarna fokuserar
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Stressrelaterad ohälsa – rehabilitering
vid Recure Rehab
Recure Rehab
2010-02-01 – 2013-02-01
Vårdprogram
8 (15)
på hållning, balans, koordination och de muskulära spänningsförhållandena i
kroppen. Gyllensten med flera kunde påvisa upplevda förbättringar av balans
och hållning samt bättre kontroll och kroppslig medvetenhet16.
Hur väl vi uppfattar vår kropp och kan förstå vad olika sensationer betyder är
viktigt för hälsan. BK syftar till stimulering av kroppens djupa hållningsmuskler (postural muskulatur) så att dessa stabiliserar kroppen så optimalt som möjligt. Arbete med andningen är centralt i övandet och ett sätt att återknyta kontakten med egna sensationer, behov, känslor och vitalitet17,18.
Medicinsk behandling
Utlösande stressfaktorer identifieras och åtgärdas om möjligt. Saklig medicinsk
information ges i kombination med vägledning vad gäller livsföring, fysisk aktivitet och sömn. Det finns ingen specifik farmakologisk behandling för stressrelaterad ohälsa. Däremot kan läkemedel vara motiverat vid specifika psykiatriska tillstånd såsom depression, ångest och sömnsvårigheter.
Fysisk aktivitet
En åtgärd i Recure Rehabs program är att uppmuntra alla patienter till regelbunden fysisk aktivitet. Regelbunden fysisk aktivitet har enligt vetenskaplig
forskning en gynnsam behandlande och preventiv effekt på de symtom som patientgruppen uppvisar19,20. Vid behov skrivs fysisk aktivitet på recept (FaR) ut
och uppföljning och revidering av egenträningen sker regelbundet under hela
behandlingstiden. Som grund för fysisk aktivitet används Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS)21.
Starkt vetenskapligt stöd har fysisk aktivitet som behandling vid lätt/måttlig
depression och som ett medel för att minska risken för återfall22.
För patienter med smärta har lagom doserad fysisk aktivitet stor betydelse då
det både ger stimulering till kroppens smärthämmande system, och förbättrar
prestationsförmåga och stämningsläge23.
Utvärderingssamtal
Efter avslutad gruppverksamhet görs en individuell utvärdering hos varje yrkeskategori med syfte att undersöka hur patienten har tillgodogjort sig grupprehabiliteringen samt planering för fortsättning i rehabiliteringsprocessen. Därefter skickas ett remissvar till inremitterande läkare. Vid behov kan någon av
teammedlemmarna delta i avstämningsmöte med till exempel försäkringskassa,
arbetsgivare och arbetsförmedling.
Fortsatta rehabiliteringsåtgärder
Fortsatta rehabiliteringsåtgärder kan bestå av fortsatt BK i grupp, individuella
samtal med psykolog samt vid behov sömngrupp.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Stressrelaterad ohälsa – rehabilitering
vid Recure Rehab
Recure Rehab
2010-02-01 – 2013-02-01
Vårdprogram
9 (15)
Kroppskännedom
Efter avslutad grupprehabilitering följer ett begränsat antal glesare tillfällen där
patienten har möjlighet att, utifrån egna erfarenheter och funderingar, ytterligare fördjupa och integrera de nya färdigheterna i vardagen.
Psykologsamtal
De individuella psykologsamtalen består av 3 – 4 samtal med cirka 1 månads
mellanrum. Syftet är att fortsätta träna på att omsätta de stresshanteringsverktyg man har tillgodogjort sig i samtalsgruppen. Fokus läggs på patientens individuella problematik och fortsatta förändringsarbete. Tillsammans med patienten gör man upp delmål med hemuppgifter för att befästa strategier, vidmakthålla uppnådda mål och förhindra återfall.
Sömngrupper
Patienter som efter avslutad grupprehabilitering har kvarstående sömnproblem
erbjuds att delta i gruppbehandling för sömnproblem. Denna gruppverksamhet
är en manualbaserad KBT-behandling under 3-4 månader24. Varje gruppträff
innehåller teori, gruppdiskussion och genomgång av hemuppgifter. Exempel på
teman som avhandlas är sömnfysiologi, stress och sömn, dygnsrytm, tankefällor, avspänningstekniker, hantering av bakslag och vidmakthållande av uppnådda framsteg.
Utvärdering och metodutveckling
Bedömnings- och utvärderingsinstrument i löpande verksamhet
För att utvärdera verksamheten och följa varje individ under behandlingen används Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD)25 och Shirom-Melamed
Burnout Questionnaire (SMBQ)26,27 för samtliga patienter vid den första kontakten.
Vid behov används i enskilda fall också Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS)28, Stress and Crisis Inventory (SCI-93)29, Karolinska Institutets utbrändhetsformulär30, Body Awareness Scale (BAS), BAS-Hälsa och
Intervjuskala för kroppsjagsfunktioner (ISK)31.
Utvärdering av oberoende forskare
Enligt de förutsättningar som föreskrivits i samband med delfinansieringen
med statliga projektmedel har en utvärdering genomförts av oberoende forskare32, se bilaga 3.
Syftet med utvärderingen var att undersöka effekterna av stressrehabilitering i
den form, som bedrivs vid Recure Rehab.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Stressrelaterad ohälsa – rehabilitering
vid Recure Rehab
Recure Rehab
2010-02-01 – 2013-02-01
Vårdprogram
10 (15)
Bilagor
Bilaga 1 Kriterier för diagnosen utmattningssyndrom
Kriterier för diagnosen utmattningssyndrom, F43.8A i ICD10. Dessa kriterier
har utarbetats av en arbetsgrupp inom Socialstyrelsen.
A.
Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst 2 veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst 6 månader.
B.
Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd tid för återhämtning i samband med psykisk belastning.
C.
Minst 4 av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under
samma tvåveckorsperiod:
1.
Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning
2.
Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller göra saker under
tidspress
3.
Känslomässig labilitet eller irritabilitet
4.
Sömnstörning
5.
Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet
6.
Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet
D.
Symtomen orsakat kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i
arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
E.
Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (till exempel
hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom).
F.
Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndromet enbart
som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen.
G.
Diagnosen utmattningssyndrom betonar att långvarig stress är en viktig
etiologisk faktor. Det innebär inte ett ställningstagande om att stress är
relaterat till arbete eller inte.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Stressrelaterad ohälsa – rehabilitering
vid Recure Rehab
Recure Rehab
2010-02-01 – 2013-02-01
Vårdprogram
11 (15)
Bilaga 2 Differentialdiagnoser och samsjuklighet som kan förekomma vid utmattningssyndrom
Ångestsyndrom:
Affektiv sjukdom:
F43.0
Akut stress/krisreaktion
F32.
Depression
F43.1
Posttraumatiskt stresssyndrom (PTSD)
F33
Recidiverande depression
F43.2
Anpassningsstörning i samband med svår
stress
F31
Bipolärt syndrom
F40.
Fobiska syndrom
F34
Kroniskt förstämningssyndrom
F41.
Paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom (GAD), blandat depressions- och
ångesttillstånd
F42
Tvångssyndrom
F48
Neurasteni, kroniskt trötthetssyndrom
F90
Hyperaktivitetsstörning
M79
Myalgi
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Stressrelaterad ohälsa – rehabilitering
vid Recure Rehab
Recure Rehab
2010-02-01 – 2013-02-01
Vårdprogram
12 (15)
Bilaga 3 Utvärdering av Recure Rehab, rapport för perioden 2007-09-20
t.o.m. 2009-04-24
Frågeformulär, bland annat ångest- och depressionsskalan HAD, besvarades
vid tre tillfällen av samtliga under perioden aktuella patienter vid teamen i
Karlstad och Arvika. Från mitten av september 2007 till och med mitten av
april 2009 besvarade 137 patienter frågeformulären vid första kontakten med
Recure Rehab, 83 patienter efter avslutad rehabilitering och 54 patienter vid
fyra månaders uppföljning. Dessutom har 42 inremitterande läkare besvarat en
enkät om samarbetet med Recure Rehab och bedömda effekter på patienterna
av rehabiliteringen.
Patienternas sjukskrivningstider varierade före kontakten med Recure Rehab
från några få månader till flera (5-8) år. Även patienternas åldrar varierade mellan 18 – 63 år med medelvärdet 44,9 år. Antalet kvinnor (85 %) dominerade
stort.
De allra flesta patienterna upplevde före rehabiliteringen i Recure Rehab att deras arbetsförmåga påtagligt begränsades, att de hade svårigheter att hantera
vardagen på grund av hälsotillståndet, samt att den fysiska hälsan var dålig eller mycket dålig. Jämfört med en svensk så kallad normalgrupp var patienternas generella psykiska hälsa mycket dålig, utan att svårare psykiatrisk problematik indikerades. Härtill visade en mycket hög andel av patienterna klara ångest- och depressionstecken. Patienterna bedöms komma från projektets målgrupp vilken var personer med stressrelaterad ohälsa, utan förekomst av allvarligare psykopatologi, personlighetsavvikelser eller pågående missbruk.
Uppfyllelsen av effektmål kan sammanfattas enligt följande:
Sänkt ohälsotal: Det är statistiskt säkerställt att andelen sjukskrivna efter rehabiliteringen var klart lägre än före. Uppföljningsresultaten tyder också på att
andelen sjukskrivna hade fortsatt minska efter rehabiliteringen. Efter Recure
Rehab hade även den procentuella omfattningen av sjukskrivningarna minskat
signifikant. Målet behöver även andra typer av utvärderingsmetodik för att fullständigt belysas (i synnerhet registerstudier), men inom ramen för vad som är
möjligt att belägga med självrapporterade patientdata måste målet anses vara
uppfyllt.
Ökad ”kundkvalitet” (patienternas upplevelse av behandlingen): Patienterna
hade efter Recure Rehab mycket tydligt, och statistiskt säkert, förbättrats avseende sina upplevelser av fysisk och psykisk hälsa samt arbetsförmåga. Uppföljningsresultaten visade att denna effekt stod sig över en längre tid. Patienternas egna bedömningar av behandlingen visade klart att de allra flesta patienterna var mycket nöjda och tyckte att de fått påtaglig hjälp. Effektmålet måste anses vara uppfyllt.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Stressrelaterad ohälsa – rehabilitering
vid Recure Rehab
Recure Rehab
2010-02-01 – 2013-02-01
Vårdprogram
13 (15)
Bortfallsanalyser visade att resultaten kan generaliseras till alla patienter som
deltagit i Recure Rehabs rehabilitering under utvärderingsperioden.
Läkarutvärderingen visade på enbart positiva erfarenheter av samarbetet med
Recure Rehab. Majoriteten av läkarna ansåg att patienterna fått påtaglig hjälp
av Recure Rehab och att behovet av sjukskrivningar hade minskat.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Stressrelaterad ohälsa – rehabilitering
vid Recure Rehab
Recure Rehab
2010-02-01 – 2013-02-01
Vårdprogram
14 (15)
Referenser
1
Sveriges kommuner och landsting (2005). Tidiga insatser i samverkan. Stockholm. Hämtad 26 november 2009 från
www.skl.se
2
Sveriges kommuner och landsting (2008). Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och
Landsting om rehabiliteringsgaranti. Stockholm. Hämtad 26 november 2009 från www.skl.se
3
Försäkringskassan i Värmland. Kartläggning i oktober 2004 av samtliga pågående sjukfall över 59 dagar i Värmlands län.
4
Perski A. (2006). Ur balans. Stockholm: Bonniers.
5
Rose J., Perski A. (2008). Duktighetsfällan. Stockholm: Prisma.
6
Währborg P. (2003) Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur och Kultur.
7
Perski, A. (2006). Ur balans. Stockholm: Bonniers.
8
Grossi G. (2004). I Balans. Stockholm: Bonniers.
9
Rose J., Perski A. (2008). Duktighetsfällan. Stockholm: Prisma.
10
Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom (www.sos.se).
11
Roxendal G., Nordwall V. (1997). Tre BAS-skalor - Body Awareness Scale (BAS), BAS-hälsa, Intervjuskala för
Kroppsjaget (ISK). Lund: Studentlitteratur.
12
Lundgren C., Molander C. (2008). Teamarbete i medicinsk rehabilitering. Stockholm: Liber AB.
13
Ektor-Andersen J. (2010). Smärt- och stressrelaterad arbetsförmåga – Teambaserad beteendemedicinskt rehabilitering. Lund: Studentlitteratur.
14
Antonovsky A. (1987). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
15
Roxendal G., Winberg A. (2006). Levande människa, basal kroppskännedom för rörelse och vila, Falköping: Natur och Kultur.
16
Gyllensten AL., Hansson L., Ekdahl C. (2003). Outcome of Basic Body Awareness Therapy. A randomized Controlled Study of Patients in Psychiatric Outpatient Care. Advances in Physiotherapy 2003;5(4):179-90.
17
Dropsy J. (1993). Leva i sin kropp - Kroppsuttryck och mänsklig kontakt. Finland: WSOY
18
Dropsy J. (1991). Den harmoniska kroppen - En osynlig övning. Borås: Centraltryckeriet AB.
19
Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom: stressrelaterad psykisk ohälsa. (Socialstyrelsens rapporter: Underlag från experter: 2003-123-18). Stockholm: Socialstyrelsen.
20
FYSS 2008 – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling., Yrkesföreningen för fysisk aktivitet
(YFA) i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut (FHI Rapport nr 2004;4:571-579).
21
FYSS 2008 – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling., Yrkesföreningen för fysisk aktivitet (YFA) i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut (FHI Rapport nr 2004:4).
22
FYSS 2008 – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling., Yrkesföreningen för fysisk aktivitet (YFA) i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut (FHI Rapport nr 2004;4:281-291).
23
FYSS 2008 – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling., Yrkesföreningen för fysisk aktivitet (YFA) i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut (FHI Rapport nr 2004;4:552-570).
24
Adolfsson, M. – KBT-behandling av sömnstörning vid stressrelaterad ohälsa – en utvärdering av sömngrupp vid
Recure Rehab. Rapport 1/09, Centrum för klinisk forskning, Landstinget i Värmland.
25
Zigmond, AS., Snaith, RP. (1983). The Hospital Anxiety and Depression scale. Acta Scandinavica Psychiatrica;
67:361-370.
26
Shirom A., Melamed S. (2006). A Comparison of the Construct Validity of Two Burnout Measures in Two Groups
of Professionals. International Journal of Stress Management 2006, Vol. 13, No. 2, 176-200.
27
Melamed S., et al. (1999). Chronic Burnout, Somatic Arousal and Elevated Salivary Cortisol Levels. Journal of Psychosomatic Research, 1999, Vol. 46, No. 6, 591-598.
28
Furukawa T.A. (2010). Assessment of Mood: Guides for clinicians. Journal of Psychosomatic Research 2010, Vol.
68(6), 581-589
29
Nyström C., Nyström O. (1998). Skattad stress verifierar autonom dysfunktion. Läkartidningen. 1998, Vol. 93,
Nr. 28-29.
30
Theorell T. (2003). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Stressrelaterad ohälsa – rehabilitering
vid Recure Rehab
Recure Rehab
2010-02-01 – 2013-02-01
Vårdprogram
15 (15)
31
Roxendal G., Nordwall V. (1997). Tre BAS-skalor - Body Awareness Scale (BAS), BAS-hälsa, Intervjuskala för
Kroppsjaget (ISK). Lund: Studentlitteratur.
32
Elfström, M., fil.dr., leg psykolog – Utvärdering av Recure Rehab (2009).
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Stressrelaterad ohälsa – rehabilitering
vid Recure Rehab
Recure Rehab
2010-02-01 – 2013-02-01
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards