Infoguide om de vanligaste sjukdomarna

Infoguide om de vanligaste sjukdomarna
Gjord av Mikaela Othman och Heidi Ehrnström från Fyrväpplingens
serviceenhet i oktober 2013
INLEDNING
I maj 2013 påbörjade vi (Heidi Ehrnström och Mikaela
Othman) tillsammans med 8 stycken andra inom
omsorgen en examensdel som heter Personliga vägar
i examensprocessen - främjande av välmående och
hälsa hos äldre personer med utvecklingsstörning,
som Axxell ordnar. Idén till denna folder om våra
vanligaste sjukdomar kom till för att vi har märkt att
det behövs. Utgångsläget är gravt utvecklingsstörda,
eftersom det är det som vi själva har erfarenhet av.
Alla som jobbar inom vården med utvecklingsstörda
har erfarenhet av att brukarna ibland är sjuka. Ibland
är det mycket svårt att veta varför brukarna är sjuka,
då inte alla kan utrycka sig verbalt. Även om de har
ett verbalt språk kan de säga en sak och mena
någonting helt annat. Vi vet också att brukarnas
medellivslängd blir allt längre och då är det
oundvikligt att de inte skulle insjukna någon gång
under sina liv.
FÖRSTOPPNING
Betyder svårigheter att tömma tarmen, avföringen
blir hård eller trög.
Beror ofta på fel kost, för lite vätska eller för lite
motion.
Vid kontinuerlig användning av vissa laxermedel kan
man få kronisk förstoppning.
Behandling:
Fiberrik kost
Dricka tillräckligt med vätska
Motionera regelbundet
Laxermedel
I värsta fall om tarmen inte fungerar kan man
faktiskt dö. Efter operationer och när brukare är på
sjukhus kolla upp att tarmen faktiskt fungerat.
SMÄRTA
Smärta eller värk kan bero på skador eller sjukdomar.
Smärta är individuellt och en varningssignal på att
något är fel i kroppen.
Olika former av smärta:
Nociceptiv smärta: muskelsmärta vid spasticitet eller
ledsmärta.
Neurogen smärta (= nervsmärta), diskbråck, ischias,
bältros, tumörer eller stroke.
Idiopatisk smärta: smärta utan orsak
Behandling beroende på vilken typ av smärta
brukaren har t ex kyla, värme, massage, töjningar,
akupunktur. Vissa former av smärta kräver läkemedel
i form av tabletter, plåster, gel eller injektioner.
Förebyggande: tänka på levnadsvanorna, motionera
regelbundet
Smärta är svårt att diagnosticera, ge hellre en
tablett värkmedicin än att lämna ogivet.
EPILEPSI
Epilepsi är tecken på en skada eller störning i hjärnan.
Dessa orsaker kan vara syrebrist i hjärnan under
förlossningen,
skallskada,
alkoholmissbruk,
hjärntumör, medfödd missbildning i hjärnan,
blodpropp
i
hjärnan
eller
sviter
efter
hjärnhinneinflammation. Epilepsi kan även bero på
en rubbning i generna, därför har brukare med Rhetts
syndrom eller syndroma Down ofta epilepsi.
Ett epileptiskt anfall är en elektrisk störning i hjärnan
som går över antingen spontant eller med mediciner.
Anfallen kan se mycket olika ut beroende på var i
hjärnan utbrottet sker. Ett epileptiskt anfall kan vara
allt från konstigt beteende, att känna konstiga lukter
eller smaker i munnen, kramper i armen till att
klienten förlorar medvetande och får i hela kroppen
kramper. Det är också möjligt att få flere kramper i
rad.
Status epilepticus: Ett epileptiskt anfall ”blir på”.
Brukaren frånvarande och konstig, beteende
avvikande. Ifall brukaren inte blir återställd från ett
epileptiskt anfall kan det i värsta fall leda till status
epilepticus.
Ett långvarigt epileptiskt anfall (mer än 5 minuter) är
direkt livsfarligt och kräver oftast direkt sjukhusvård.
Likaså kräver det direkt sjukhusvård om anfallen
kommer så tätt att brukaren inte kommer till
medvetande mellan anfallen.
Sällan ändrar epilepsin form. Brukaren har samma
typer av kramper. Ca 30 % av äldre brukare med
Downs syndrom får epilepsi. Forskningar med äldre
brukare med Downs syndrom visar att de med åren
får allt ”hårdare” kramper.
Många faktorer kan framkalla epilepsi. Mycket
individuellt vad som förorsakar epilepsianfall!!!
Förebyggande (allmängiltiga):
Blinkande och synstimulerande leksaker
Värme: ej sitta i solen, bastubad i höga temperaturer,
feber (ge genast febernedsättande)
Regelbundna mat- och sömnvanor
Undvika psykisk och fysisk stress
Undvika alkohol och krabbis
Infektioner
Behandling av epilepsi:
Medicinering enligt typ av anfall och enligt
biverkningar
Smärtfrihet (ont i muskler och i huvudet) Grym
träningsvärk efteråt. Ge vid behov smärtstillande
efter epilepsianfall.
OSTEOPOROS = BENSKÖRHET
Är den sjukdom som kanske förekommer allra mest
hos utvecklingsstörda. Vissa syndrom t ex Rhetts
syndrom löper stor risk att få osteoporos.
Riskfaktorer:
Rökning
För lite motion
Brist på D-vitamin och kalcium
Vissa mediciner (speciellt
epilepsimediciner)
psykmediciner
och
Rubbning hos hormonbalansen hos flickor/kvinnor
Undernäring.
Gravt handikappade är i medeltal mindre i storlek än
övriga befolkningen, vilket är också en riskfaktor för
osteoporos.
Största risken hos utvecklingsstörda inte belastar sin
benbyggnad i unga år.
Förebyggande:
Vara ute minst en timme om dagen
Motion, som belastar benbyggnaden.
förebygger INTE osteoporos.
Simning
Äta mångsidigt och hälsosamt
Äta året runt D-vitamin
Man borde inte ge Orgametril som håller mensen
borta. (Sätter kroppen i klimakterietillstånd.)
Hur konstateras osteoporos?
Dexa-undersökning, enkel och billig. I svåra fall syns
även osteoporos på vanlig röntgen.
Medicinering: D-vitamin. Bisfosfonater är den
vanligaste medicineringen för osteoporos. MAX tid
för bisfosfonatmedicinering är 5 år.
GASTROESOFAGEAL REFLUXSJUKDOM
gastro = magsäck
esofagus = matstrupe
reflux = återflöde, slutningsmekanismen mellan
matstrupe och magsäck håller inte tätt
Riskfaktorer hos utvecklingsstörda för att få
refluxsjukdom är multihandikapp, att de inte kan gå,
ligger mycket i sängen och långvarig medicinering.
Kan även bero på bråck i mellangärdet,
diafragmabråck
Symptom: Långvarig inflammation av matstrupen kan
ge symptom som hosta. Övriga symptom är
svårigheter att svälja, slem i luftrör och hals,
astmaliknande symptom, ont i halsgropen och
långdragen heshet, återkommande öron- och
lunginflammationer.
Undersökning: med gastroskopi kolla matstrupen och
magsäcken
Förebyggande:
Lättsmält mat utan starka kryddor
Sluta röka
Gå ner i vikt
Dricka mindre kaffe
Behandling: medicinering
Långvarig reflux kan leda till matstrupscancer.
ÖGONINFLAMMATION
Beror på allergi eller inflammation i ögat
Tecken på att ögat är inflammerat: bindvävshinnan
rodnar, ögonlocken sväller eller ögat blir varigt.
Öga med ögoninflammation är varken sjukt eller
ljuskänsligt. Om ögat är sjukt eller ljuskänsligt kan
det t ex vara irit = färghinneinflammation, som skall
behandlas av ögonläkare.
Behandling: Salvor eller ögondroppar. Ett par dagar
droppar eller salva efter att ögat blivit friskt.
Handhygien är extremt viktig – ögoninflammation är
smittsamt!!!
GLAUCOM = HÖGT ÖGONTRYCK
Är en kronisk ögonsjukdom.
Vanligen bland utvecklingsstörda är orsaken till högt
ögontryck övermogen gråstarr. Vissa syndrom löper
också större risk att få högt ögontryck. Sjukdomen
kan komma ganska akut.
Normalt ögontryck skall vara mellan 10 – 21mmHg.
Har man lågt tryck, kan näthinnan ha lossnat.
Högt ögontryck försvagar synnervens funktion, vilket
innebär att synfältet blir allt mindre och till slut kan
man bli blind.
Symptom på akut högt ögontryck: jättesjuka och röda
ögon, klienten kastar upp och huvudvärk.
Medicinering börjar vid 35 – 40 mmHg. Ögondroppar
eller
tabletter
som
sänker
ögontrycket,
laseroperationer.
Regelbunden uppföjning hos ögonläkare.
MUNNEN
Klienternas munhygien har också stor betydelse för
att klienterna skall må bra och för att kunna äta.
Kontrollera deras tänder eller protes dagligen, men
även munnens slemhinnor och tunga bör kollas.
Inflammationer i munhålan orsakas vanligen av virus
eller också av bakterier och svampar.
Svampinfektion
Svampinfektioner på tunga eller i munnens
slemhinnor innebär att det gör mycket ont när
klienterna skall äta eller dricka. Då skall genast läkare
kontaktas.
Orsaker
till
jästsvampinfektion
kan
vara
antibiotikabehandlingar, kortisonspray, minskad
salivutsöndring och användning av tandprotes,
diabetes.
Medicinering: Första hjälp: citron eller lingon. Sedan
receptmediciner.
Förebyggande:
Daglig rengöring x 2 av klienternas tänder och
munhåla. Som hjälpmedel kan användas tandborste (i
rätt storlek, gärna elektrisk), mellanrumsborste och
tandtråd.
Saliv
Var uppmärksam på hurdan salivsekretion klienterna
har. God salivsekretion inverkar på munhålans
välbefinnande.
I munnen finns tre stora spottkörtlar och en rad
mindre som gör att munnen hålls fuktig. Orsaker till
muntorrhet kan vara för lite vätska eller att man
andas genom munnen, men även vissa mediciner
leder till muntorrhet (medicin mot förhöjt RR,
antihistaminer och vissa typer av psykmediciner,).
Muntorrhet ökar risken för hål i tänderna.
Förebyggande: dricka mera vatten, sockerfritt
tuggummi eller sockerfria syrliga karameller.
Inflammation i tandköttet
Orsakerna till inflammation i tandköttet är vanligen
tandstensbildning eller plack vid kanten av
tandköttet. Bakterierna i placken och tandstenen
irriterar tandköttet, vilket leder till inflammation.
Dålig munhygien, tändernas felställningar, illasittande
tandprotes
och
tandfyllningar
leder
till
inflammationer i tandköttet. Även vissa sjukdomar t
ex diabetes och vissa mediciner t ex
epilepsimediciner förorsakar inflammationer i
tandköttet.
Kännetecken för inflammation i tandköttet: klienten
har dålig smak i munnen, illaluktande andedräkt,
blödningar från tandköttet då tänderna borstas och
svullet tandkött.
Behandling: förbättra munhygienen, äta på
regelbundna tider och undvika söta mellanmål. I
mycket svåra fall antibiotika eller andra läkemedel.
OBS! Vid större operationer får klienten inte ha
inflammationer i kroppen. Därför är det viktigt att
se till att undvika inflammationer i munnen som
sprider sig med blodomloppet.
Ordentlig tandinfektion kan leda till allvarliga
följdsjukdomar t ex hjärtinfektioner.
PNEUMONI = LUNGINFLAMMATION
Betyder inflammation i lungvävnaden
Orsakas av bakterier eller virus, ibland av mat som
aspireras
Kännetecken: feber, frossa, torr hosta i början. Efter
ett tag hostar man upp tjockt slem som är grönt eller
brunt med lite blod i. Det gör ont att andas eller
hosta. Dock kan man även ha lunginflammation utan
hosta eller feber.
Mest vanliga symptom: hosta, andnöd, andfåddhet,
ökad andningsfrekvens, feber, trötthet, illamående,
ibland mag- och bröstsmärtor och försämrat
allmäntillstånd.
Bakteriell lunginflammation kan diagnosticeras med
CRP.
Förebyggande: Motion, räta på kroppen, goda sömnoch matvanor, ingen rökning. Vaccinering mot
influensa
och
pneumokocker
förebygger
lunginflammation.
Utan behandling och även med behandling kan
lunginflammation leda till inflammation i
lungsäcken och bakterierna sprids till blodomloppet,
vilket kan ge upphov till blodförgiftning och i värsta
fall leda till döden.
Lunginflammation den
bland utvecklingsstörda.
vanligaste
dödsorsaken
A friska lungor
B infekterade lungor
DEMENS
Betyder att minnet blir sämre, desorientering och
nonsens prat.
Demens hos utvecklingsstörda beror på avvikelser i
hjärnans uppbyggnad, downs syndrom, epileptiskt
enkefalopati, övervikt, undernäring och för liten
fysisk och psykisk aktivitet.
Innan man börjar en demensutredning bör man
utesluta andra sjukdomar såsom brist på B12 vitamin, urinvägsinfektion, depression, underfunktion
av sköldkörteln, infektioner eller hjärnskada.
Biverkningar av läkemedel kan också ge upphov till
försämrat minne och andra störningar i psykiska
sjukdomar som påminner om demens.
Det vanligaste minnestestet är MMSE (mini mental
state examination), som sällan används hos
utvecklingsstörda.
Då det gäller utvecklingsstördas minne och
demensutveckling är det viktigt att en vårdare är med
som känner brukaren bra och vet vad hon/han
tidigare klarat av.
Behandling:
hjälpmedel.
medicinering,
habiliterande
vård,
DEPRESSION
Betyder nedstämdhet
Brukaren är t ex sorgsen, nedstämd, orkeslös, trött,
kan gråta ofta, apatisk, irriterad eller aggressiv.
Neurotiska drag kan förstärkas. Orsaken till
depression kan vara t.ex. en förändring i tillvaro så
som pensionering.
Symptom: hjärtklappning, andnöd, värk i t ex muskler
Då den drabbade döljer sitt tillstånd för omgivningen
kallas det för ”den leende depression”, vilket är mer
vanligt hos kvinnor.
Behandling: medicinering och samtalsterapi.
LITTERATURFÖRTECKNING
Arvio, Maria; Aaltonen Seija 2011: Kehitysvammainen
potilaana. 1. painos. Otavan kirjapaino Oy. Keuruu.
Hasselgren, Gunilla; Langer Jerk W 2007: Läkarboken
för hela familjen. Wahlström &
Widstrand.
Stockholm.
Jaatinen, Tiina K.M.; Raudasoja, Jari 2011: Våra
vanligaste sjukdomar. Juvenes Print. Tammerfors.
Landtblom, Anne-Marie 2009: Leva med epilepsi –
ett studiecirkelmaterial. 08 Tryck. Stockholm.
Mustajoki, Marianne; Alila, Anne; Matilainen, Elina;
Rasimus, Mirja (Toim) 2007: Sairaanhoitajan käsikirja.
4.uudistettu
Helsinki.
painos.
Kustannus
Oy
Duodecim.
Öhrn, Kerstin; Andersson, Pia (Red) 2006: Munvård
inom vård och Omsorg. Studentlitteratur. Danmark.
Dr
Inger
Näslund:
Utvecklingsstörning
–
primärvården. Powerpointpresentation på nätet.
8.10.2013.
http://www.skane.se/sv/Webbplatser/HH/Professionen/Habiliterin
gsprogram-for-barn-och-ungdomar/Smarta--omgjord/Att_upptacka_smarta/
http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar