Marknadsrapport 2010

Marknadsrapport 2010
Nytt KRAV-märke
KRAV har tillsammans med kunder
och medlemmar varit drivande inom
ekologisk livsmedelsproduktion i 25
år.
Nu tar vi ett nytt steg mot målet
om en hållbar livsmedelsproduktion. Vi förstärker och kompletterar KRAVs regelverk när det gäller
klimatpåverkan. Vi utgår från den
ekologiska grunden och lägger till
regler om förnybar energi, energieffektivisering och andra aspekter som
bidrar till att än mer minska matens klimatpåverkan. Vi börjar med
växthus och fiske i januari 2010 och
fortsätter successivt inom samtliga
områden t.o.m. 2012.
2
KRAVs marknadsrapport - 2010
Vi ska även framhålla andra sidor
av vårt regelverk som är mindre kända. Ett exempel är våra regler om socialt ansvar. Vi vill visa hur ekologisk
livsmedelsproduktion kan gå vidare,
samtidigt som vi gör märket ännu mer
attraktivt för konsumenterna. Målet
för det nya KRAV-märket är att det
ska vara kristallklart att det är KRAV
som avses, men också att det hänt
något nytt. Att KRAV innehåller mer
helt enkelt. Mer än EUs minimiregler
för ekologisk produktion.
KRAV-märket ägs av 26 medlemmar som representerar både handel,
konsumenter, miljö- och djurrättsorganisationer, producenter och
förädling. KRAV-märket sitter på 80
procent av de ekologiska produkter
som säljs på den svenska marknaden
(exkl frukt och grönt).
KRAVs vision är att all produktion
och konsumtion är hållbar och kommer från en frisk jord.
På kontoret i Uppsala arbetar vi
med att utveckla regler, informera
konsumenter och hjälpa producenter.
Vårt största kapital är KRAVmärket och dess höga förtroende hos
svenska konsumenter.
Kontakta oss gärna om du vill veta
mer: [email protected] eller 018-15 89 00.
Du kan också besöka vår webbplats: www.krav.se
Hej!
I den här marknadsrapporten
vill vi belysa den ekologiska
marknaden ur flera perspektiv.
Ekomarknaden står fortfarande
för en liten andel av den totala
livsmedelsmarknaden, samtidigt som den fångar de stora
frågorna om hållbart resursutnyttjande vid matproduktion. Vi tydliggör vilka yttre faktorer
som påverkar marknaden och
presenterar marknadsstatistik för året. Unik statistik
om vad den ekologiska konsumenten köper och om vad
KRAV-lantbruket producerat. I år har vi också valt att ge
spannmål lite extra fokus, eftersom hur spannmål produceras och används är en central fråga för att nå vår vision.
Den ekologiska konsumenten
– Den svenska konsumenten........................................................... 6
– Ekologisk efterfrågan i olika delar av världen.............................. 8
Strategier för att nå konsumenten
– Handelsbarometern.....................................................................10
– Handelns försäljningsstatistik......................................................11
• Mejeri........................................................................................12
• Ägg...........................................................................................12
• Cerealier...................................................................................13
• Bröd..........................................................................................13
• Kött och chark..........................................................................14
• Fisk............................................................................................14
• Drycker......................................................................................15
– Restaurang och storhushåll.........................................................16
– Direkt distribution........................................................................18
Utbudet av ekologiska Råvaror
– Omläggning till ekologiskt..........................................................19
• Mark i karens............................................................................21
• Djur i karens..............................................................................22
• Framtida kapacitet och produktionsutveckling.....................23
– Kött och Chark..............................................................................24
– Mejeri............................................................................................26
– Ägg................................................................................................28
– Cerealier och bröd.......................................................................29
– Frukt och grönt.............................................................................32
– Import...........................................................................................35
– De globala utbudet av ekologiska produkter............................36
Kompetens och kunskap
– Kompetens och kunskap.............................................................40
– Utmaningar och möjligheter.......................................................42
_ Statistik om KRAV-certifiering .....................................................43
Trevlig läsning.
Katarina Wolf
Marknadsstatistik/Produktservice
KRAV-bönderna driver
affärsutveckling
Foto: Daniel Wester
Toyota har gjort tvärtom, de erbjuder kontrakt med flera leverantörer
samtidigt och hjälper dem att processutveckla för att klara än lägre priser
på lång sikt. Då stärks samverkan och
produktiviteten, utan att priset ökar.
För svenska lantbruk har handelns
ökade inköpsmöjligheter lett till pressad lönsamhet där 2009 varit ett av de
tuffare åren. Samtidigt är det lantbrukarna som sitter på den reellt viktiga
resursen, marken för odling. Sverige
är ett av få ställen på jorden som
kommer att få bättre produktionsförutsättningar när genomsnittstemperaturen ökar. Vi kan snart befinna
oss i ett helt annat marknadslandskap
när oljepriset ligger över 2007 års
toppnivå. Både befintlig matproduktion och global handel baseras på ett
lågt oljepris. Vi kommer självklart i ett
läge igen där USA och Australien, två
stora livsmedelsexportörer, samtidigt
drabbas av torka. Fåren i Australien
har redan svårt att hitta vatten.
Så precis som KRAV-lantbrukarna
visade vägen för 25 år sen vad gäller
4
KRAVs marknadsrapport - 2010
Under de senaste tio åren har handeln och livsmedelsindustrin väsentligt förstärkt sin konkurrenskraft genom tillgång till ett globalt utbud av
leverantörer. Att leta lägsta pris har stått i fokus.
Men hur länge klarar ett företag sig på att ständigt byta leverantörer efter tillfälliga lockpriser?
odlingsformer, certifiering och märkning, gör de nu samma sak genom
att utveckla nya koncept som bättre
svarar upp mot framtidens utmaningar. De bygger kvalitet i produkterna,
där lokalt och KRAV-märkt lagts till
utöver ekologiskt. KRAV-lantbrukarna kommer också att först minska
sitt fossilberoende, vilket möjliggör
marknadsföring av ett värde som
alla förr eller senare tvingas in i. De
bygger nära relationer direkt med
konsumenterna, t ex med stöd av
lådförsäljning. KRAV-grisproducenter
utökar samarbetet med en global försäljningskanal för högkvalitativt kött.
Gårdar går ihop i mindre föreningar
för att tillsammans matcha leveranskrav med efterfrågan. Jag är säker
på att det blir en KRAV-lantbrukare
som är först med att bygga försäljningsnätverk, distributionskedjor och
annat i Facebook. Idag finns många
administrativa verktyg framme till
låg kostnad som stödjer det lilla och
snabbt anpassningsbara företaget.
Det kan vara så att handeln får se
upp för att inte tappa sin kärnkompetens och sina kärnleverantörer när
man nu har fullt upp med att utveckla
effektiva distributionssystem och sälja
läkemedel i butikerna. Svensk livsmedelsindustri kanske måste arbeta som
Toyota för att utveckla produktkvalitet och säkra leveranser på lite längre
sikt. Det är en ynnest att arbeta på
KRAV där vi ständigt blir påminda
om hur mycket KRAV- producenterna
utvecklar både eko- och affärssystemen. Dessutom ofta först.
Pia Högström - Marknadschef
[email protected]
DEN EKOLOGISKA KONSUMENTEN
Den ekologiska
konsumenten
KRAVs marknadsrapport - 2010
Foto: Jakob Falkerby
5
DEN EKOLOGISKA KONSUMENTEN
Den ekologiska konsumenten
Flera undersökningar visar att det är svårt att peka ut en typisk ekologisk
konsument. De kan till exempel delas in utifrån beteende; aktivister, oroade och trendiga shoppare eller om de är hög- eller låginkomsttagare.
Aktivister*– Aktivt miljöintresserade
Aktivisterna är medvetna, engagerade
och beredda till handling. 61 procent
är kvinnor. De prutar på sin bekvämlighet för miljön. De köper mycket
ekologiskt och återvinner mycket.
50 procent köper ekologiskt/KRAVmärkt ”minst 1 gång i veckan” och
8 procent ”aldrig”. Aktivisterna har
en högre betalningsvilja för klimat
och miljö. De väljer ekologiskt för en
bättre värld.
för etiskt och ekologiskt. De gör inte
uppoffringar för sin bekvämlighet.
48 procent köper ekologiskt/KRAVmärkt ”minst 1 gång i veckan” och 5
procent ”aldrig”. Trendiga shoppare
väljer ekologiskt för djuromsorg.
Mittensegmentet*
Många i gruppen är yngre, 18 – 30
år, och är studerande. 21 procent bor
hemma. Dessa personer har ett normalfördelat beteende i de flesta frågor.
Ointresserade*
Oroade *
– Önskan att påverka miljön
De Oroade är trygghetssökare som
litar på auktoriteter. 55 procent är
kvinnor. De vill ha en rättvis och
bättre värld, men de lever inte alltid
upp till sina principer och är inte konsekventa i sina miljöhandlingar. Däremot lagar de mat på naturliga och
hälsosamma råvaror, köper mycket
ekologiskt och är de bästa återvinnarna! 51 procent köper ekologiskt/
KRAV-märkt ”minst 1 gång i veckan”
och 4 procent ”aldrig”. De har också
en högre betalningsvilja för klimat
och miljö. De oroade väljer ekologiskt
för en bättre värld, djuromsorg och
hälsa.
Trendiga shoppare*
– Önskan att visa upp
Trendiga shoppare är livsnjutare som
unnar sig kvalitet. 62 procent är kvinnor. De har råd och betalar gärna mer
Gruppen ointresserade består av barnfamiljer och pensionärer (22 procent)
med ansträngd ekonomi som väljer
standardprodukter och jagar pris­
erbjudanden. Inga aktiva miljöval. 65
procent anser att ekologisk mat är dyr.
Skeptiker *– Ekonomin styr
Gruppen Skeptiker består av välmående familjer med god ekonomi
som väljer standardprodukter, sparar
pengar och är ointresserade av miljö.
57 procent är män. 68 procent anser
att ekologisk mat är dyr.
Bryr sig inte*
Gruppen Bryr sig inte består främst
av unga män (63 procent) som vill att
livet ska vara bekvämt och kul. Bilen
är viktig. Andra får lösa miljöproblemen. Mat ska gå snabbt.
Höginkomsttagare och kvinnor
Enligt en undersökning som Scan
*Climate Fokus Nordic
Konsumenter kan delas in i grupper, beroende på köpbeteende. KRAV
har bidragit till undersökningen av Climate Fokus Nordic 2007, där frågor
ställdes om åsikter, men även om beteende. Kombinationen tycka-handla
skapade sex konsumentgrupper, där de tre första grupperna hör till de 40
procent av befolkningen som är handlingsbenägna.
6
KRAVs marknadsrapport - 2010
Foto: Johan Margulis - bildarkivet.se
låtit Nielsen genomföra är en typisk
storkonsument av ekologiska
varor en kvinna med en
årsinkomst över 300
000 kronor. Undersökningen visar
att hushåll med
en årsinkomst
över en halv
miljon kronor
oftare köper
ekologiskt
än hushåll
med lägre
inkomst.1
DEN EKOLOGISKA KONSUMENTEN
Varför köper konsumenterna
ekologiskt?
När en ny ekologisk produkt tas fram är det viktigt att veta varför konsumenter köper ekologiskt. En del vill rädda miljön medan andra vill gå ner i vikt.
Och vem i familjen är det egentligen som bestämmer över maten?
72 procent av konsumenterna anger
miljöskäl som den viktigaste anledningen att köpa ekologiskt, visar
en undersökning som Axfood låtit
Synovate utföra. 44 procent anger
hälsoskäl och 38 procent har svarat
att djurskyddet är den viktigaste anledningen till att köpa ekologiskt.2
När Coop frågade sin Medlemspanel vad de anser att butiken kan
göra för att underlätta för kunderna
att köpa ekologiska matvaror, kom
förslagen att varorna borde märkas
tydligare, ha tydligare
information om hur
de producerats och
om dess fördelar
över andra, billigare, matvaror.3
Tro eller inte
En etnografisk
studie som
Inculture utfört
i samarbete
med Skånes
Livsmedels­
akademi
visar att
anledningen
till att
konsumenter
köper eller
inte köper
ekologisk mat
inte kan förenklas
till priser, kunskap och
information.4 Anledningen
till att konsumenter väljer att
köpa ekologiskt är inte heller
så enkelt som att det är bra
för miljön eller den personliga hälsan, de menar att
det snarare handlar om att
”tro eller inte tro” på den
ekologiska livsstilen. För de som tagit
ställning för det ekologiska finns underliggande längtan till det autentiska,
ursprungliga och det rotade.
De yngre, som ännu inte flyttat hemifrån, kopplar begreppet ekologiskt
mycket till socialt ansvar, att värna
om bananplockarna på plantagen.
Hem och familjebildarna tilltalas av begreppet kvalité. ”Att äta
ekologiskt, KRAV-märkt och närproducerat är att förse sin kropp med
livskvalitet.” Hem och familjebildarna
väljer kvalitet före pris. Maten har en
central plats för Hem och familjebildarna. För dem är mat en fråga om
livsstil.
För de mogna finns det ett upplevt
samband mellan ekologiskt och riktig,
traditionell mat. Det är den mogna
konsumentens egna erfarenhet och en
varas utseende som är avgörande, inte
om den är ekologisk. Jakten på bra
priser är viktigt i den här gruppen.
Den mogna konsumenten är också
mer skeptisk till marknadsföring av
rädsla att bli lurad.
Om man delar upp konsumenterna
efter socioekonomisk bakgrund anser
Inculture att idén om att ekologiskt
är dyrare kan fungera som en ursäkt
för de priskänsliga konsumenterna
att argumentera sig ur det moraliska
kravet att köpa ekologiskt. Men att
ekologisk mat ’upplevs’ som dyrare
påverkar självklart den med svagare
ekonomi. Det är bara de konsumtionsmedvetna låginkomsttagarna
som är redo att motivera det högre
priset.
De med högre utbildning och
inkomst tenderar att välja ekologiskt
av miljöskäl, medan de med lägre
utbildning och inkomst gör det av
hälsoskäl.
Om man ser till könstillhörighet
tenderar yngre kvinnor att koppla
ihop ekologiskt med nyttig mat, kalorier och vikt. Killarna relaterar istället
ekologiskt till proteiner, kolhydrater
och ”fräschhet”.
Kvinnorna Det mest anmärkningsvärda med studien är att det, oavsett ålder, främst
är kvinnorna som basar över maten.
”Det är mamman som är den med
nästan totalt inflytande i vad som serveras i hemmen. Om nu hon påverkar
resten av familjen, vem är det som
påverkar henne?”
Tips till
produktutvecklare:
Liksom i all annan produktutveckling är det viktigt att man i ekologisk produktutveckling gör en
målgruppsanalys. Den ekologiska
marknaden växer, men det finns
inga genvägar. I studien skickar
Inculture med frågeställningar
inför utvecklingen av en ekologisk
produkt:
1. Hur förhåller sig konsumenterna till de produkter du hanterar, är det möjligt att hitta segment, grupperingar som är mer lämp-
liga att adressera?
2. Hur väl rustade är dina varu­­mär-
k­­en för att bli ekologiska?
3. Hur kan du hjälpa dina konsu-
menter att bli och vara sig själva med din ekologiska produkt?
4. Vilka dilemman kan du adres-
sera med din produkt, till exempel
kravet på miljömedvetenhet ställt
emot brist på ork och vilja?
KRAVs marknadsrapport - 2010
7
DEN EKOLOGISKA KONSUMENTEN
Ekologisk efterfrågan i olika
delar av världen
Ungefär hälften av den ekologiska världsmarknaden finns i USA, den andra
hälften i Europa. Den ekologiska marknaden har ökat kraftigt de senaste
åren, men under 2009 har man kunnat se en viss nedgång. Denna nedgång
har sett olika ut på olika marknader.
Därefter kommer ”Inget GMO” och
I Tyskland, där man traditionellt sett
vit en fråga för de breda lagren, i alla
”Djurvälfärd” samt ”Odlat utan
handlat ekologiska produkter i speciinkomstgrupper. Den största gruppen
bekämpningsmedel”. Likaså har man
albutiker, har dessa nu allt svårare att
är mellan 35-44 år. Precis som i Svekunnat se att de som idag inte handlar
hålla sig kvar på marknaden, och de
rige är kvinnor något mer benägna än
ekologiskt skulle börja med det om de
ekologiska produkterna återfinns allt
män att handla ekologiskt. I Storbrikunde övertygas om att ekologiskt är
mer i de ordinarie handelskanalerna.
tannien sker den största delen av den
”bättre för mig”.10
Även i Storbritannien har den ekonoekologiska försäljningen i de stora
miska krisen satt sina spår. Tillväxten
matvarukedjorna. Precis som i Sverige Här finns alltså en viss skillnad
för 2008 var endast 1,7 procent, där
är grönsaker och mejeri de största
emot den svenske konsumenten som
man i slutet på 2008 såg en tydlig
produktgrupperna. Det är intressant
har ”bättre för miljön” som starkaste
5
nedgång i tillväxten. att notera att den främsta drivkraften
drivkraft.
att handla ekologiskt för den engelske
Våra nordiska grannar verkar ha
konsumenten är ”kvalitet och smak”.
klarat krisen bättre. I Danmark har
man endast sett en liten avmattning i
försäljningen av ekologiska produkter.
I maj 2009 fortsatte dock den danska
ekologiska marknaden att öka med 10
Europeiska länder där ekologiskt representerar störst andel
procent jämfört med samma period
6
året innan.
Norrmännen har inte tagit ekoloMarknadsandel i %
giska produkter på allvar förrän nu.
Under 2008 sågs ett trendbrott då 40
6
procent nya ekoprodukter lanserades.7
Danmark
Under 2009 verkar det dock som att
5,3
Österrike
tillväxten mattats av8. Den amerikanska marknaden
4,6
Schweiz
estimerades till ca 266 miljarder sek
4,3
Sverige
år 2008, och trots finanskris ökade
marknaden med 17 procent jämfört
Luxemburg
3,3
året innan. Nära en tredjedel av USAs
befolkning köper ekologiska produkTyskland
3,1
ter varje vecka.9
2
I Storbritannien har den ekologis- Nederländerna
ka marknaden det senaste året upplevt
1,9
Belgien
en relativt kraftig nedgång av tillväxttakten. Ändå är det idag nio av tio
Frankrike
1,2
engelska hushåll som handlar ekoloNorge
1,0
giskt, vilket visar på att ekologiskt bli-
8
KRAVs marknadsrapport - 2010
Foto: Kajsa Friberg - KRAV
Strategier för att
nå konsumenten
KRAVs marknadsrapport - 2010
9
STRATEGIER FÖR ATT NÅ KONSUMENTEN
Handelsbarometern
Här ger de fyra största butikskedjorna sin bild av ekoförsäljningen och vad de
tror om den ekologiska marknaden i framtiden. Enligt en beräkning av företaget Ekoweb står detaljhandeln för 80% av den ekologiska försäljningen.
Åsa Domeij,
Miljöchef Axfood
Mikael Robertsson,
Miljöchef Coop
Kerstin Lindvall,
miljöansvarig
Hur mycket ökade er
försäljning av ekologiska
produkter under 2009
jämfört med samma
period 2008?
24 procent för helåret
2009.
20 procent för helåret
2009.
Vi ökade mellan 12-15
procent.
Januari-september 2009
jämfört med samma
period 2008 har vi ökat
den ekologiska försäljningen med ca 5 procent.
Hur många ekologiska
produkter har ni i ert
sortiment? Totalt samt
under eget varumärke. Hur
många ekologiska produkter lanserades under 2009?
Vi har 1546 ekologiska
varor varav 1326 KRAV. Vi
lanserade 381 nya varor
varav 321 KRAV under
2009.
Vi har cirka 400 artiklar
idag, men inget eget varumärke.
Under 2009 lanserades 70
nya ekologiska produkter.
(Källa: Ekoweb)
Antalet produkter räknar vi
bara på helårsbasis eftersom det annars slår fel då
frukt och grönt måste ses
över ett helt år.
Hur har tillväxttakten sett
ut av ekologisk försäljning
under året, har tillväxttakten varit konstant, minskat
eller ökat över året?
Tillväxttakten har minskat
under året, från 38 procent
under första kvartalet till
26 procent under tredje
kvartalet.
Tillväxttakten har ökat
något under året. Vår
målsättning är att fortsätta
öka ekologiska produkter
inom fler r varugrupper.
Tillväxttakten har ökat
under året.
Ökningen var något större
i början av året än vad den
varit under hösten.
Vilken tycker du är den
största utmaningen för
den ekologiska marknaden 2010?
Att möta efterfrågan på
varor med stor potential,
t ex griskött.
Viktigt att vi gemensamt
i branschen jobbar för
att ekologiska produkter
håller samma konsumentpriser som övriga
produkter.
Fortsatt fokus på att visa
ekologisk mat i butikerna
och att produkterna säljs.
Det finns en risk att inte få
tag på tillräckliga volymer.
Leverantörerna måste
ändra sitt sätt att prissätta
denna typ av produkter till
oss i detaljistledet. Måste
vara samma/lägre konsumentpris på dessa varor
om vi ska kunna flytta över
försäljningen till ekologiska produkter
Produktutveckling, aktivt
sortimentsarbete, aktiviteter och information.
Tillräckliga volymer på
kort sikt är svårt att styra,
men på lång sikt handlar
det om att ge tillräckligt
starka/tydliga signaler
till primärproduktionen
och processindustrin att
konsumentintresset är
fortsatt starkt vilket kräver
utökade volymer.
Hur löser man den utmaning du lyft i tidigare
fråga?
10
Niklas Leidersdorff,
inköpschef dagligvaror
Hur stor procentuell del
av ert butikssortiment är
ekologiskt?
5,6 procent av sortimentet
(exklusive special och
tobak) är ekologiskt, 4,8
är KRAV.
Inget svar.
Coop Konsum, som är
ledande i Europa på
ekologiskt sortiment, har
cirka 9,5%.
Inget nyckeltal vi följer.
Marknadsandel totalt
(Ekologisk marknadsandel) Källa: Ekoweb
16,2% (Eko 12%)
7,9% (Eko 5%)
20,7% (Eko 30%)
50% (Eko 28%)
KRAVs marknadsrapport - 2010
STRATEGIER FÖR ATT NÅ KONSUMENTEN
Fortsatt uppåt för ekologiskt
Under 2009 såldes ekologiska livsmedel för knappt 4 miljarder11 kronor till
de svenska konsumenterna, det är en ökning med 18 procent12 jämfört med
rekordåret 2008. Här redovisas olika produktkategoriers tillväxt baserat på
försäljningsvärden.
Sett till att livsmedelsmarknaden
som helhet ökat med endast ett fåtal
procent är vi på KRAV mycket glada
att redovisa dessa siffror. I statistiken
nedan ger vi en överblick över den
ekologiska livsmedelsmarknaden och
vilka produktgrupper som utvecklats
väl respektive behöver utvecklas.
Statistiken kommer från Nielsen och
här ingår inte frukt & grönt. Enligt
den officiella statistiken från SCB
motsvarar den ekologiska livsmedelsmarknaden 3,4 procent av den totala
år 2008.
Den ekologiska livsmedelsmarknaden består till stor del av mejeri och
ägg, nära hälften av marknaden. I
kategorin livsförpackat finns produkter som barnmat och konserverade
produkter, och denna kategori utgör
nära en tredjedel. Denna kategori
har som helhet ökat med cirka 16
procent,12 men här utmärker sig
produktgrupper som konserverade
grönsaker, nötter och sylt och marmelad med ökningstal över 30 procent12.
Kategorin färskmat har som helhet
ökat 46 procent12, här har också en ny
produktgrupp tillkommit: Vegetariska
produkter. I godishyllan finns allt fler
ekologiska alternativ att välja mellan.
Konfektyrkategorin ökar, framför allt
är det gele och vingummin som ökat
sin försäljning, nära tredubblat den.
Den djupfrysta kategorin har ökat
med 60 procent,12 en trend som även
känns igen från den konventionella
marknaden. Här har bland annat den
djupfrysta fisken varit framgångsrik.
Fördelning av olika ekologiska kategorier baserat på försäljningsvärde
Mejeri exkl ägg 37%
Mejeri exkl ägg 37%
Ägg 10%
Livsförpackat
29%
Ägg 10%
Dryck 12%
Livsförpackat 29%
Djupfryst 5%
Dryck
Färskmat
4% 12%
80%
Centralpackat
kött5%
3%
Djupfryst
Konfektyr 0,5%
Färskmat 4%
är KRAV-märkt
Centralpackat kött 3%
Konfektyr 0,5%
Försäljning av de största enskilda produktgrupperna.11a Ökning i % mellan 2008 och 200912.
tkr
700 000
+6%
+6%
600 000
500 000
2008
2009
1 Eko mjölk
7 Eko konserverade grönsaker
2 Eko ägg
8 Eko centralpackat kött
3 Eko fil
2008
2007
9 Eko barnmat
4 Eko kaffe
10 Eko gräddprodukter
5 Eko juice/nektar
11 Eko matfett
2009
6 Eko yoghurt
+31%
+6%
+31%
400 000
2007
+12%
300 000
+11%
+55%
200 000
-19%
+39%
+7%
+4%
+75%
+38%
100 000
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
KRAVs marknadsrapport - 2010
11
STRATEGIER FÖR ATT NÅ KONSUMENTEN – MEJERI
Mejeri13
Den ekologiska mejerimarknaden står
för en dryg tredjedel totala ekologiska
livsmedelsmarknaden, en andel som
blivit något mindre det senaste året.
Under 2009 har tillväxttakten på
den ekologiska mejeriprodukterna
mattats av något. Mejerikategorin har
växt med cirka 9 procent12 . Under
året är det framför allt grädde- och
matfettsprodukter som utmärker sig
med stora tillväxttal. Förklaringar till
detta kan vara både nya produktlan-
seringar, men också en tydlig trend
i samhället där konsumenter söker
naturliga produkter. Hög fetthalt
är inte längre ett hinder för många
konsumenter.
3%
5%
7%
eko mJölk
eko fil
7%
eko Yoghurt
eko grÄDDproDukter
eko matfett
47%
eko mJuk- och Dessertost
10%
eko hårDost
21%
Försäljning av de största enskilda produktgrupperna.11a Ökning i % mellan 2008 och 2009.12
tkr
tkr
20072007
2008
2008
2009
2009
+6%
700000
600000
1 Eko mjölk
500000
3 Eko yoghurt
2 Eko fil
4 Eko gräddprodukter
5 Eko matfett
400000
6 Eko mjuk - och dessertost
+12%
7 Eko hårdost
300000
200000
-19%
+75%
100000
+38%
+27%
+3%
0
1
2
3
4
5
6
7
Ägg
Marknaden för ekologiska ägg fortsätter att ha en fantastisk utveckling. För andra året i rad ökar försäljningen av
ekologiska ägg kraftigt, detta år med 31 procent12 . Ägg
12
KRAVs marknadsrapport - 2010
har därmed blivit den näst största ekologiska produkten.
Under året har även ICA lanserat KRAV-märkta ägg under
varumärket I love eco.
STRATEGIER
FÖR ATT NÅ
KONSUMENTEN
CEREALIER
– BRÖD
STRATEGIER
FÖR ATT– NÅ
KONSUMENTEN
Cerealier14
Försäljningen av ekologiska cerealieprodukter har ökat med 16 procent12
jämfört med 2008. Ett 60-tal nya
KRAV certifierade produkter har
lanserats under året. Den produktgrupp som utmärkt sig mest under
året är frukostflingor som ökat med
23 procent12, här har också ett flertal
nya produkter lanserats. Diagrammet
visar de största produktgrupperna och
hur de utvecklats under de senaste tre
åren.
Försäljning av de största enskilda produktgrupperna.11a Ökning i % mellan 2008 och 2009.12
2007
2008
2009
tkr
70 000
+23%
60 000
+16%
+18%
50 000
+7%
40 000
30 000
20 000
10 000
0
Eko frukostflingor
Eko sädesprodukter
Eko mjöl
Eko flingor och gryn
Bröd14
Den ekologiska brödmarknaden har
traditionellt haft det lite tufft och stått
för en liten andel av den totala brödmarknaden, under två procent.
Under året har dock intresset för
brödbak och naturligt bröd varit stort
bland konsumenter och marknaden
för ekologiskt bröd har ökat med
16 procent12, mycket tack vare att
cirka 70 nya KRAV-märkta bröd
lanserats. Det är framför allt matbröd
som visat på betydande försäljningsframgångar, här har ökningen varit
cirka 55 procent.12
Försäljning av de största enskilda produktgrupperna.11a Ökning i % mellan 2008 och 2009.12
2007
2008
2009
tkr
60 000
+55%
50 000
+2%
+9%
40 000
30 000
-2%
20 000
10 000
0
Eko matbröd
Eko smörgåskex &
kaffekex
Eko hårt bröd
Eko skorpor & kringlor
KRAVs marknadsrapport - 2010
13
STRATEGIER FÖR ATT NÅ KONSUMENTEN – KÖTT – FISK
Kött och chark16
Mycket har hänt på den ekologiska
köttmarknaden under året, läs mer
om det senare i rapporten. Intresset för KRAV-märkt kött är fortsatt
stort hos konsumenterna. Marknaden
ökade med knappt 30 procent12 under
året . Fortfarande står det centralpackade köttet för den största delen
av marknaden, även om andelen har
minskat (cirka 60%). Försäljningen
av centralpackat kött har ökat med 7
procent12. Framför allt kassler, pastej
och ekologisk kyckling har haft en
mycket positiv utveckling, över 40
procent.12 Djupfrysta kötträtter har
också utvecklats mycket bra, tack vare
framgångsrika lanseringar, en fördubbling av försäljningen. Ekologiska
charkprodukter har utvecklats rejält
under året. Här återfinns dock inte
så många KRAV certifierade produkter, eftersom många charkprodukter
innehåller nitrit, en tillsats som KRAV
inte tillåter.
Försäljning av de största enskilda produktgrupperna.11a Ökning i % mellan 2008 och 2009.12
tkr
35000
tkr
2007
2008
2009
2007
2008
1 Eko korv 2009
2 Eko charkprodukter
3 Eko färsk kyckling
+8%
30000
4 Eko djupfryst kött
+1100%
5 Eko pastej
25000
20000
+50%
15000
+105%
+47%
10000
5000
0
1
2
3
4
5
Fisk17
Marknaden för KRAV-märkt fisk fortsätter att utvecklas i en imponerande
fart. De två huvudgrupperna inom
denna kategori är djupfryst fisk och
konserverad fisk, som totalt ökat med
126 procent under 2009. Tack vare en
aktiv produktutveckling, bland annat
via handelskedjorna har försäljningen
av den KRAV-märkta fisken mer än
fördubblats under 2009. Under året
har ett trettiotal nya KRAV-märkta
fiskprodukter lanserats.
Glädjande är också att företaget
Abba vann priset Gröna fisken för
att de artonfaldigat sitt sortiment med
KRAV-märkta och MSC-märkta fiskoch skaldjursprodukter!
Försäljning av de största enskilda produktgrupperna.11a Ökning i % mellan 2008 och 2009.12
tkr
tkr
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
2007
2008
Djupfryst fisk
Djupfryst fisk
14
KRAVs marknadsrapport - 2010
2009
konserverad fisk (sill)
Konserverad fisk (sill)
STRATEGIER FÖR
ATT NÅ FÖR
KONSUMENTEN
– DRYCKER
STRATEGIER
ATT NÅ KONSUMENTEN
Drycker18
Dryckeskategorin fortsätter att öka
kraftigt, kategorin som helhet ökade
med nära 30 procent12, vilket är
nästan samma ökningstakt som året
innan. Kaffe fortsätter att vara den
största produktgruppen, nära hälften
av all ekologisk dryck är kaffe,
andelen minskar dock i takt med att
flera produktgrupper etablerar sig.
Produktgruppen juice och nektar har
tagit en större andel av kategorin och
är en av de grupper som utvecklats
mest kraftigt. Te är också en kategori
som glädjande nog tagit för sig och
står nu för nära 10 procent av kategorin. Försäljningen har ökat med 76
procent.12
Försäljning av de största enskilda produktgrupperna.11a Ökning i % mellan 2008 och 2009.12
tkr
tkr
250000
2007
2007
2008
2008
2009
2009
1 Eko kaffe
+11%
2 Eko juice/nektar
3 Eko te
200000
4 Eko saft
5 Eko öl klass II
+55%
6 Eko stilldrinkar
150000
7 Eko kakao
100000
+76%
50000
+19%
+25%
+45%
+31%
0
1
2
3
4
5
6
7
Alkoholhaltiga drycker
Ovanstående statistik visar endast
drycker som säljs inom dagligvaruhandeln. Systembolaget lämnade en
försäljningsrapport för 2009 i januari
2010. Denna visade på betydande försäljningsframgångar för det ekologiska sortimentet, som nu utgöt nära två
procent av den totala försäljningen. Ekologiska viner ökade med 46 procent, där vitt vin ökat mest. Idag finns
84 ekologiska artiklar i sortimentet,
ambitionen är att öka detta. 19
KRAVs butikskampanjer – ett vinnande koncept
KRAV har genomfört tre butikskampanjer under året och alla visar att försäljningen
av de KRAV-märkta kampanjprodukterna ökar markant.
Årets sista butikskampanj genomfördes tillsammans
med Stockholms Butikskött där samtliga butiker ökade
försäljningen av kampanjprodukten med mellan 5 till 10
gånger.
I september genomförde KRAV en butikskampanj
med temat klimat. Kampanjen genomfördes i 24 butiker
tillsammans med Konsumentföreningen Väst. En bönsallad med kidneybönor serverades och försäljningen av
KRAV-märkta kidneybönor steg med 170 % under kampanjen.
Under årets första butikskampanj demonstrerades
sprödbakad KRAV-märkt torsk och KRAV-märkt gräddfil
tillsammans med norska Domstein och Arla. Effekterna
Foto: Veronica Karlsson - KRAV
i butikerna blev tydliga enligt butikspersonalen och en
butik rapporterade att försäljningen av KRAV-märkt torsk
ökade med åtta gånger under kampanjveckan jämfört
med veckan före.
KRAVs marknadsrapport - 2010
15
STRATEGIER FÖR ATT NÅ KONSUMENTEN - RESTAURANG
Restaurang och storhushåll
20 procent av den totala ekologiska livsmedelsförsäljningen gick till hotell,
restauranger och offentliga storkök under 2009. Servera, Menigo och Martin
Olsson AB stod för hälften av denna försäljning. Servera var störst med en
tredjedel av marknaden, Menigo hade 12 procent och Martin Olsson 8 procent.
Ekoweb beräknar att den totala försäljningen i detta segment var 1,5 miljarder
kronor under 2009.20
-Servera ser arbetet med det ekologiska sortimentet som en del av vårt
miljöarbete, berättar Christina Gezelius, marknadschef på Servera. Vi vill
stimulera den ekologiska marknaden
och det gör vi genom att lyfta fram
det ekologiska sortimentet i marknadsföringen.
– Det ekologiska står för 5 procent
av den totala försäljningen, dvs ca
350 miljoner kr. I slutet av 2007 var
andelen ekologiskt 2,5 procent, så det
har fördubblats de senaste två åren.
Ekologiskt utgör ca 6 procent av
Serveras produktsortimentet. Idag har
de ca 1700 produkter i det ekologiska
sortiment, som består av KRAV-certifierade, EU-ekologiska och MSCcertifierade produkter.
– Visst beror ökningen i efterfrå-
gan på incitament som 25 procents
målet i offentlig sektor, säger Christina Gezelius. Men vi har också jobbat
aktivt med att öka sortimentet bland
annat. Vi vill erbjuda ett brett sortiment. Detta var anledningen till att vi
valde att lansera ekologiska produkter
inom ramen för vårt eget varumärke.
– De problem som finns på den
ekologiska marknaden är prisbilden
och svårigheterna med tillgång. Dessutom har vi upptäckt att många kunder inom restaurang och storhushåll
blandar ihop begreppen ekologiskt
och närproducerat. Då måste vi först
förklara skillnaden för att ta reda på
vad kunderna vill ha. Det finns en
tendens att anse att närproducerat
är viktigare, för att man vill minska
transporterna och för att få närhet till
Trots lågkonjunkturen ser vi en
ökningstakt med 20-30 procent, och
det ser inte ut som att det kommer att
ändras. Intresset är fortsatt starkt.
Christina Gezelius, Marknadschef på Servera.
producenten, kunna marknadsföra en
gård i närområdet.
Servera fortsätter att satsa på det
ekologiska sortimentet.
– Vi ser att det ekologiska fortfarande växer, säger Christina Gezelius. Trots lågkonjunkturen ser vi en
ökningstakt med 20-30 procent, och
det ser inte ut som att det kommer att
ändras. Intresset är fortsatt starkt.
–Inför 2010 uppdaterar vi vår sortimentlista ”Utvalt Ekologiskt” lagom
till Gastro Nord i april, där kommer
vi också att satsa på det ekologiska
sortimentet.
PM & Vänner - skog, äng och sjö
16
KRAVs marknadsrapport - 2010
även delaktiga inom
regionala aktiviteter såsom ”Unga
ekokockar”, en
tävling för att
öka intresset för
ekologisk mat inom
gymnasieutbildningarna (initiativtagare Miljöresurs Linné), uppstart av lokal Slow
Food-förening samt föreläsningar med tema ekologisk
och närproducerad mat.
Foto: Åsa Nyhlén
På PM & Vänner har man en matfilosofi som bygger
på tre hörnstenar:s skog, äng och sjö där man vill visa
vad det fantastiska landskapet Småland kan erbjuda.
Restauranggruppen, som startades 1992, är idag uppbyggd kring fem olika mötesplatser. Den KRAV-certifierade restaurangen har under många år funnits med på
topplistorna i ”Sveriges Bästa Bord” och White Guide.
Senast fick de utmärkelserna Årets Framtidslöfte och
Årets Krögare på Restauranggalan i Stockholm i början
av november 2009.
Restaurangerna har ett aktivt samarbete med
regionens ekologiska odlare och producenter. De är
STRATEGIER
FÖRSTRATEGIER
ATT NÅ KONSUMENTEN
- STORHUSHÅLL
FÖR ATT NÅ KONSUMENTEN
Ekologiskt i offentlig sektor
Intresset för ekologiskt i storhushållen har under året hållits levande bland
annat genom TV4 programmet Matakuten. Där har skolmatens kvalitet
granskats på olika nivåer. Regeringens mål att 25% av den serverade maten
ska vara ekologisk 2010 har fungerat som en sporre för många kostchefer.
Under året har rapporteringen kring
kommunernas inköp av ekologiska
livsmedel varit mycket aktiv. Det förekommer stora skillnader mellan olika
kommuner. Dessa skillnader beror till
stor del av ekonomi samt att det finns
en föreställning om att ekologiska
alternativ alltid är dyrare. Men att
använda ekologiska råvaror handlar
till stor del om att planera sina inköp,
och att anpassa sig till säsongens
utbud. Svedala kommun är en av de
kommuner som under 2010 räknar
med att nå målet på 25 procent. Under 2008 handlade kommunen ekologiska råvaror till 22 procent. Här
har de målinriktat arbetat för att hela
tiden öka andelen ekologiska råvaror.
Med åren har man lärt sig knep som
gör att pengarna räcker.
Pia Askman, Kostchef på Svedala
Kommun, berättar hur man inom
hennes kommun aktivt arbetar för att
öka den ekologiska andelen:
– Vi har successivt bytt ut produk-
Tjugofem procent
ekologiskt 2010
2006 beslutade riksdagen att 25
procent av de offentliga inköpen
av livsmedel ska vara ekologiska
2010. Inriktningsmålet togs för att
nå målet att 20 procent av jordbruksmarken ska odlas ekologiskt.
Den offentliga sektorn, som
är en stor inköpare, får därför
en viktig roll för att konsumtionen av ekologiska livsmedel ska
öka. Eftersom det är ett så kallat
inriktningsmål är det något som
kommuner ska sträva mot, men
inte är bundna av att nå upp till.
Foto: Helén Pe - Mjölkfrämjandet
terna, börjat med mjölk och potatis,
sedan gått vidare med rapsolja, ketchup och flingor med flera. Salladsbuffén säsongsanpassas och under
vintern ersätter morötter och vitkål
dyra importerade tomater och gurkor. Fler vegetariska rätter serveras och i
grytor och köttfärssås byts lite kött ut
mot till exempel morötter eller linser.
På så vis gör vi besparingar som sedan
kan läggas på ekologiska produkter. Men vissa produkter är de facto
dyrare och då får vi planera och
kompensera så att vi kan handla just
de produkterna, t ex ekologisk mjölk. Men inom vissa produktgrupper upplever man fortfarande svårigheter. Två
sådana är kyckling och kött. Även ägg
upplevs som problematiskt, mest för
att förpackningarna inte anpassats för
storhushåll.
Pia beskriver processen som positiv, där hon med hjälp av ett politiskt
beslut i ryggen kunnat vara tydlig
med målen i kommunen. Svedala har
också satsat mycket på utbildning och
studiebesök för att inspirera personalen. Och det har alltså gett resultat.
– Vi följer också noga upp resultaten i slutet på året. Det gör vi per
enhet. På så vis blir det en sporre, efter
som det bli lite som en positiv tävling
mellan köken, avslutar Pia Askman.
Ekologiskt ökar kraftigt i
offentlig sektor
För sjunde året i rad har Ekomatcentrum utfört en enkätundersökning
bland landets kommuner för att ta
reda på hur stor andel av maten som
konsumeras som faktiskt är ekologisk. Resultaten från den senaste
undersökningen, som avser 2008, är
glädjande. 9,3 procent av livsmedlen är ekologiska, vilket innebär en
ökning på 21 procent jämfört med
2007. Skillnaderna mellan kommunerna är stora, där två kommuner/
landsting når upp till målet: Lunds
kommun och Uppsala läns Landsting.
Fortfarande är det mjölken som i
högst grad byts ut, hela 97 procent
köper ekologisk mjölk. Nästan lika
populärt är det att köpa ekologiska
grönsaker (92 procent). Glädjande
nog har miljömärkt fisk seglat upp
som en raket och intar fjärdeplatsen
på rankinglistan. Vissa kommuner
ger en ekonomisk kompensation vid
inköp av ekologiska livsmedel. Dessa
kommuner ligger också något högre i
andel ekologiskt.21
KRAVs marknadsrapport - 2010
17
STRATEGIER FÖR ATT NÅ KONSUMENTEN
Direkt distribution
Direkt distribution är ett sätt för producenten att nå ut direkt till konsumenter
utan att gå via traditionella handeln. Exempel på detta är leveranser av lådor
eller kassar med produkter till utlämningsställen eller till konsumentens dörr.
Årstiderna
Ecoviva
Ekolådan
Årstiderna levererar ekologiska råvaror direkt till dörren från Båstad
och Trelleborg i söder, Norrtälje,
Mälardalen, Stockholm, Göteborg
och upp till Gävle i norr.
– 2008 hade vi en omsättning
på 32 miljoner kronor, säger René
George Jensen på Årstiderna. Året
innan ökade vi med 47 procent. I år
har vi gjort en mer modest ökning
på 5 procent.
– Vi är jättenöjda att vi trots den
ekonomiska krisen ökar vår verksamhet. Vi har en leverans på 4000
lådor i veckan och ca 6000 aktiva
kunder.
René tror på en fortsatt bra
utveckling.
– Vi har lojala kunder och vi
arbetar med mångfald, ekologi och
kvalitet. Jag tror att allt fler blir
uppmärksamma på detta.
Men 2010 kan bli ett tufft år. René
tror att det större utbudet av ekologiska grönsaker kommer att leda till
prispress. Då finns risken att färre
ställer om, eftersom vinsterna inte
blir lika höga som tidigare.
– Men att få hem mat för dagen
växer, vi har sett en rad nya aktörer,
inte bara ekologiska, under 2009. Vi
tror att det kommer oss till godo att
marknaden med hemleverans ökar.
Ecoviva är en nystartad middagstjänst, med råvaror och recept till
dörr i Stockholm. 80 procent av
råvarorna är miljömärkta eller
rättvisemärkta, av dessa är de flesta
KRAV-märkta. Amina Ek Bergendahl och Annika Riis Kristoffersson
spår en ljus framtid för företaget.
– Ecoviva är i en tillväxtfas och
vi räknar med att hållbarhetstrenden kommer att öka ytterligare,
säger Annika Riis Kristoffersson.
Råvarors kvalitet och ursprung blir
allt viktigare. Människor vill äta
god mat gjord på förstklassiga råvaror utan onödiga tillsatser, gärna
ekologiskt och närproducerat.
– För att göra medvetna val i
livsmedelsbutiken krävs tid, ork,
intresse och kunskap, en bristvara i
dagens samhälle, säger Annika Riis
Kristoffersson. Många människor
vill äta gott och bidra till en hållbar
framtid men orkar inte.
– Därför är vi övertygade om att
det finns en framtid för Ecovivas
middagstjänst.
Stiftelsen Biodynamiska Produkter
driver Ekolådan, som levererar
lådor med ekologisk frukt och
grönt till dörren i Storstockholm,
Uppsala, Östergötland, Göteborg
och Umeå. Dessutom finns grupprenumerationer i Enköping, Nyköping och Sundsvall.
– 2009 beräknar vi ha en omsättning på 41 miljoner kronor, säger Anette Dieng på Ekolådan. Det
motsvarar en ca 10 procents ökning
från 2008. Vi kör ut ca 4000 lådor
per vecka.
– Nu arbetar vi med att förtäta
antalet prenumeranter i de områden
vi redan levererar i, berättar Anette
Dieng. Vi har just gett ut kokboken
”Ekolådans recept” och gör hemsidan mer användarvänlig, säger
Anette Dieng. Vi arbetar också
mycket med kvalitet, logistik och
med att bygga en bra grund för att
kunna växa.
– Vi tror på en fortsatt sund
tillväxt och utveckling.
Omsättning
Ökning i %
Antal lådor/vecka
2008
2009
2008
2009
2008
2009
Ekolådan
40 milj kr
41 milj kr
50 %
10 %
3 500 st
4 000 st
Årstiderna
32 milj kr
33 milj kr
47 %
5%
3 500 st
4 000 st
Ekobeställarna
18
KRAVs marknadsrapport - 2010
ställarna. Vi har 2 477 medlemmar
varav ca 400 beställer regelbundet.
– Ekobeställarna kommer
fortsätta öka långsamt även
framöver, säger Leif Stand.
Vi har börjat med cykelutkörning i Majorna i Göteborg. Allt
för att minska miljöbelastningen
i våra leveranser.
Foto: Anna Larsson/bildarkivet.se
Ekobeställarna levererar ekologiska, lokalt producerade livsmedel
(även kött) till utlämningsställen i
Göteborg, Uppsala, Stockholm och
Jämtland. De har även hemkörning i
Göteborg och Uppsala.
– Omsättningen för Ekobeställarna har ökat med ca 15 procent sedan
2008, berättar Leif Strand på Ekobe-
Foto: Magnus Ström - Bildarkivet.se
UTBUDET AV EKOLOGISKA RÅVAROR
Utbudet av
ekologiska råvaror
KRAVs marknadsrapport - 2010
19
UTBUDET AV EKOLOGISKA RÅVAROR
Omläggning till ekologiskt
Att ställa om till ekologisk odling behöver ta tid och det är ofta ett stort beslut
för lantbrukare. En viktig faktor för att öka omställningen är att visa att lönsamheten för ekologisk odling fortsätter att öka.
I praktiken innebär en omställning
från konventionell odling till ekologisk
odling att lantbrukaren återerövrar
äldre lantbrukstraditioner i kombination med ny kompetens, ny teknik och
nya metoder. Det finns även karenstidsbestämmelser som gör att produktionen inte omedelbart blir godkänd
enligt KRAVs regler eftersom jorden
måste ges möjlighet att återanpassa
sig till en produktion utan kemiska
bekämpningsmedel och konstgödsel.
Lönsamhet – att få bra betalt för
det hårda arbete man lägger ner - är
en annan viktig faktor för lantbrukare när de ställer om till ekologisk
produktion.22
Tidigare hade det konventionella
lantbruket bäst lönsamhet tack vare
nästan 50 år av gynnsam prisutveckling. Priserna på konstgödsel och be-
kämpningsmedel har till exempel varit
subventionerade länge eller varit låga,
men nu är rollerna ombytta. Idag är
lönsamheten bättre för ekologisk produktion. Lägre avkastning uppvägs av
högre pris och lägre kostnader.23Även
LRF Konsult som under hösten
2009 gått igenom lönsamheten hos
lantbruk, främst mjölkproducenter,
konstaterar att:
– Det ekologiska lantbruket klarar
sig bättre än det konventionella i
det pressade konjunkturläget. Det är
framförallt ekologisk mjölkproduktion
som går bra.
Lönsamhetsminuset jämfört med
2008 är cirka 10 procent bättre för
de ekologiska mjölkföretagarna. De
känner verkligen av den där drygt
extra kronan i betalning. Dessutom
behöver inte ekologiska lantbruk köpa
foder i samma utsträckning eftersom
de ska stå för minst 50 procent från
egen gård, säger Jimmy Larsson, lantbruksekonom och ansvarig för LRF
Konsults analysgrupp.
Ungefär 5 procent av EUs direktstöd och miljöersättningar i Sverige
gick till ekologisk odling under 2008,
samtidigt som det var 10,9 procent av
Sveriges totala jordbruksareal som var
ekologisk odlad eller under omställning under samma år.
Bidragen möjliggör vården av
naturens ekosystemtjänster för att öka
robustheten inför framtiden. Genom
att arbeta med varierad växtföljd,
inte sprida bekämpningsmedel och
använda betesmarken ökar till exempel den biologiska mångfalden och
vattendragen blir renare.24
Madelene ställer om för en hållbar framtid
Madelene Johansson är en blivande KRAV-bonde från byn Hjälsta i Uppland. En produktion utan
kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel ser hon som en spännande utmaning: – Vi lantbrukare
måste vara med i tiden och inte bara gå på i det gamla trampet. Det håller inte.
Madelene tog över gården när hennes pappa
dog helt plötsligt. Då var hon en kockutbildad
21-årig bonde som fortsatte sin pappas avveckling av gårdens mjölkproduktion. Idag, fem år
senare har gården en nybyggd lösdrift och på
god väg att bli KRAV-certifierad.
– Jag hoppas att efterfrågan på KRAV-märkt
bara fortsätter att öka, att det blir bra priser
och att det är fler lantbrukare som vågar ställa
om, säger Madelene.
Att Länsstyrelsen sa ja till att bygga lösdriften, att Madelene inte hade certifikat för att
använda kemiska bekämpningsmedel och att
GÅRDSFAKTA:
– 80 ha spannmål, åkerbönor och vall
– 20 ha beten
– 30 ha beten inom naturreservatet Hjälstaviken
20
KRAVs marknadsrapport - 2010
gården ligger nära naturreservatet Hjälstaviken där bekämpningsmedel sannolikt inte
kommer att tillåtas i framtiden, är tre
konkreta orsaker till att Madelene ställer
om till KRAV-produktion.
– Många lantbrukare ser eko-odling som en slags slutpunkt, som en
sista möjlighet när allt går åt helvete
och man inte har råd med konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel.
Den inställningen är helt galen.
Vi lantbrukare måste vara med i
tiden, säger Madelene.
– Dikobesättning på 80 djur
– Madelene Johansson fick utmärkelsen årets Upplandsbonde 2008
Foto: Kristin Cooper - KRAV
UTBUDET AV EKOLOGISKA RÅVAROR
Mark i karens
KRAV-godkänd mark inkl karens
KRAV-godkänd mark inkl karens
ha
350 000
För att mark skall kunna KRAV-godkännas måste den
ligga i karens under två-tre år. Även under karenstiden är
marken certifierad. Sedan 2007 måste marken även vara
certifierad för att lantbrukaren ska erhålla fullt miljöstöd.
Under 2009 har den totala KRAV-certifierade marken ökat
med 22 procent till cirka 316 000 hektar. Den godkända
marken ökade med 15 procent och marken i karens med
71 procent.
+22%
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2005
2006
2007
Godkänd KRAV-godkänd
Karens
2008
2009
Karens
KRAV
godkänd
åkermark
KRAV
godkänd
åkermarkinkl
inklkarens
karens
ha
300 000
Åkermark
250 000
Ungefär 80 procent den KRAV-godkända marken
är åkermark. Under 2009 har den KRAV-godkända
åkermarken ökat med 15 procent och utgör nu 205
000 hektar. För de närmaste åren kan vi se fram
emot en bättre tillgång på ekologiska grödor då karensmarken ökat med hela 82 procent, vilket medför
att det nu finns 42 800 hektar som ligger i karens.
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2005
2006
2007
Godkänd
Godkänd
2008
2009
Karens
Karens
krav godkänd
betesmark
inkl karens
KRAV
godkänd
betesmark
inkl karens
ha
80 000
70 000
Betesmark
60 000
Under 2009 har den KRAV-godkända betesmarken
ökat med 14 procent, vilket är ett resultat av att vi
sett en stor ökning på flera djurslag, bland annat
mjölkkor. Även betesmarken i karens har ökat
kraftigt: 43 procent, vilket innebär att 12 800 hektar
betesmark ligger i karens.
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
2005
2006
2007
2008
2009
Godkänd
Godkänd
Karens Karens
KRAVs marknadsrapport - 2010
21
UTBUDET AV EKOLOGISKA RÅVAROR
Djur i karens
Under 2009 har den ekologiska köttmarknaden varit i stort fokus. Intresset
för ekologisk djurhållning hos lantbrukare har också ökat och antalet djur i
karens har ökat med 34 procent.
Djur i karens för KRAV-certifiering
Nötkreatur ( exkl mjölkkor)
Mjölkkor
2005
2006
2007
2008
2009
1 464
5 134
19 243
14 159
18 670 (+32%)
532
471
1 030
1 358
1 658 (+22%)
1 229
2 146
7 339
5 417
7 138 (+32%)
Lamm
938
1 289
6 753
4 263
5 671 (+33%)
Svin
124
94
98
42
55 (+31%)
Får (exkl lamm)
Fjäderfä är en djurgrupp som inte finns med i tabellen eftersom karenstiden är sex veckor och därför inte kan jämföras
med övriga grupper.
22
Nötkreatur
Mjölkkor
Tillgången på KRAV-märkt nötkött ser ut att bli
bättre framöver. Drygt 18 000 djur ligger i karens.
Efterfrågan på KRAV-märkt kött har varit tydlig från
konsumenterna. Karenstalen visar att många lantbrukare nu vågar satsa på nöt.
Mejerierna har aktivt arbetat för att rekrytera nya
mjölkbönder, som en följd av den kraftiga efterfrågan på ekologiska mejeriprodukter. 2009 ligger
1 600 mjölkkor i karens, en ökning med 22 procent.
Svin
Får och lamm
Antalet svin i karens fortsätter att ligga relativt konstant, endast 55 djur var i karens under 2009. Den
nya marknadssituationen (läs mer på sid 25) skulle
kunna stimulera till att fler lantbrukare ställa om sin
produktion.
Till skillnad från året innan har vi sett en kraftig
ökning av både antalet får och lamm i karens under
året. Det finns ett ökande intresse hos konsumenter
att äta lammkött. Antalet får och lamm i karens har
ökat med cirka 30 procent.
KRAVs marknadsrapport - 2010
Foto: Björn Svensson - bildarkivet.se
UTBUDET AV EKOLOGISKA RÅVAROR
Framtida kapacitet och produktionsutveckling
Trots att den ekologiska produktionen ökar i Sverige är den inte tillräckligt
stor för att möta den ökade efterfrågan i Sverige .
ning, vilket i sin tur upplevs som ett
av de största hindren för att ställa om
till ekologisk produktion.
Även osäkerhet om lönsamhet och
marknadens långsiktiga strategi är
viktiga faktorer för fortsatt ökning
av den ekologiska produktionen i
Sverige. Det krävs långsiktighet på
marknaden för att sprida den risk
ekologiska producenter tar när de
ställer om.
Under 2009 växte KRAV med
ytterligare drygt 400 lantbrukare. En
annan positiv trend är att KRAV-producenter tillsammans hjälps åt för att
skapa bättre marknadsförutsättningar. Till exempel KRAV-mjölkgårdarna
i Uppland som startade eget företag
– Den svenska jordbruksnäringen
hade 2008 mellan två och fyra
miljarder kronor att hämta in om vi
hade kunnat förse marknaden med
svenska ekologiska produkter. Här
finns pengar för svenska lantbrukare
att tjäna, säger Isabel Moretti, som
ansvarar för ekofrågor hos LRF.
Det kan finnas flera skäl till att
utbudet inte är lika stort som efterfrågan. Allt från avsaknad av kunskap
om ekologisk produktion till att de
rätta, strukturella förutsättningarna
ska finnas på gården.
Odling utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel innebär
att den ekologiska lantbrukaren måste
ha stor kunskap om ogräsbekämp-
Sju Gårdar (läs mer på sid 27), eller
KRAV-gris producenter som bildat ett
eget aktiebolag för att kunna sälja på
en större marknad (läs mer på sid 25).
Drivande KRAV-producenter är
oftast en inspiration till lantbrukare
som vill ställa om sin produktion till
ekologisk, medan en del lantbrukare
uppger att misstro till KRAV-lantbrukare i närheten är ett upplevt hinder
för omställning.
– Attityden mot ekologisk produktion har tidigare varit ett hinder,
men vi ser att denna invändning mot
omställning minskar, vilket är mycket
positivt, säger Isabel Moretti.
Andel ekologisk odling (godkänd+under omställning) av total jordbruksmark24
%%
25
Politiskt mål: 20 procent ekologisk
20
jordbruksmark 2010
15
10
5
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Eko
Eko
20 procent ekologisk åkermark 2010
En annan faktor som påverkat omställningen är den politiska målsättningen att 20 procent av den odlade
jordbruksmarken i Sverige ska vara
ekologiskt odlad i år. Även om
målsättningen inte är helt uppfylld,
10,9 procent av jordbruksmarken var
2008 i ekologisk produktion, visar
grafiken att omställningen ökade
2006 då beslutet fattades. Uppsvinget beror delvis på det politiska
beslutet, men är även ett resultat av
att efterfrågan på ekologiskt ökade
under 2006-2009 när klimathotet
fick medialt utrymme. Slutligen har
reglerna för miljöstöd ändrats så att
myndigheternas bidragskontroll nu
baseras på tredjepartscertifiering,
vilket medfört att certifieringen
betalar sig även för mindre lantbruk
som bedriver ekologisk odling.
KRAVs marknadsrapport - 2010
23
UTBUDET AV EKOLOGISKA RÅVAROR
Kött och chark
Efter ett par osäkra år i den ekologiska köttbranschen ser situationen mer
stabil ut. Antalet KRAV-godkända köttdjur har ökat för samtliga djurslag.
400 000
st
350 000
300 000
Svin +2% [25 000 st]
Svin +2% [25 000 st]
250 000
Lamm +46% [36 000st]
200 000
Lamm
[36 +39%
000st]
Får+46%
(exkl lamm)
[28 000 st]
150 000
Slaktkyckling
[179[28
000000
st] st]
Får (exkl
lamm)+44%
+39%
Nötkreatur ( exkl mjölkkor) +24% [ 121 00 st]
100 000
Slaktkyckling +44% [179 000 st]
50 000
Nötkreatur ( exkl mjölkkor) +24% [121 000 st]
0
2005
005
2006
2006
2007
2007
2008
2008
2009
Gris
kött
Unde
r 20
1 20 09 bidro
0 00
0 kg g produk
Mins
t
fläs
kad
kköt ion av
a
n
bekä
t ti
ll
mpni vändnin
g av
ngsm
edel
kemi
, ca
ska
Det
:
ge
inse r ökad b
1 30
kt
iolo
0 kg
gisk
gård er, fåg
lar
mång
ar
och
fald
ning na. Min
a
, dv
ndra
dre
smed
s
ri
dj
el i
f
grun sk för f ur i nä ler
rhet
dvat
öror
en a
ten
enin
v
och
g
Mins
av b
vatt
ka
ekäm
endr
p(N+P d hande
ag
lsgö
), c
dsel
irka
anvä
Det
ndni
ka
ng
vatt n bidra
endr
till
80 0
ag.
mins
00
kad
kg
över
Gris
gödn
ar s
i
o
n
m ät
får
g av
er e
utlo
hav
k
pp f
och
bete
ör s ologisk
ende
t oc
ina
n
h
natu
rlig
a
GMO
25 0
00 s
t
Mins
kad
till
förs
el a
v ka
dmiu
Ovan
m, c
ståe
a:
nde
Be
k
ej t
illå
ten
räkn
vitt
ings
o är
www.
unde
fram
Fram
rlag
tage
tida
och
t: j
Hand
käll
anua
el.s
or r
ri 2
e oc
edov
010
h ww
isas
w.ko
nsum
på:
entv
erke
t.se
24
750
g
KRAVs marknadsrapport - 2010
2009
Det finns flera skäl till
att den ekologiska köttbranschen nu genomgår
en positiv förändring.
Marknaden har fått flera
aktörer, både fler slakterier, men också fler stycknings- och packningsföretag
har etablerat sig. I takt med
att konsumenter, både via
handeln, men också på restauranger efterfrågar KRAV-märkt
kött, har också flera nya lokala
varumärken tillkommit. Dessa blir en allt
viktigare kanal för lantbrukarna att sälja
sitt kött till konsument.
Ett positivt exempel är i Norrland där
det tidigare varit svårt att få ut ekoköttet
på marknaden. Hushållningssällskapet
har dock arbetat för att knyta samman
aktörer i hela kedjan från lantbrukare till
konsument. Det har resulterat i att det en
gång i månaden kommer konsumenter
till två olika platser för att hämta KRAVmärkt nötkött, som beställts via Ekobeställarnas webplats.
er vi
ige ät
I Sver
85ksg
on/år
er
kött/p
UTBUDET AV EKOLOGISKA RÅVAROR
Stockholms Butiksskött satsar på KRAV
– KRAV är ett oerhört starkt varumärke, säger Thomas Östlund, som är vd
för Stockholms Butikskött, ett företag som styckar nöt, kalv, gris och lamm.
men kände att vi skulle ge det
en chans, säger Thomas Östlund.
Och visst lyckades det.
Först ut var Gotlandseko som
ett lokalt koncept för Coop.
Idag utgör KRAV-köttet nästan
25 procent av företagets omsättning. Thomas Östlund visar
mig KRAV-märkta förpackningar med Stockholms Butikskötts eget varumärke. Men
här styckas också mängder av
kött som går till Axfood och
Coop.
– Mycket planering är A
och O, säger Thomas Östlund
och berättar att företaget har
55 anställda och att lokalerna
utnyttjas varje dag i veckan.
– Butikerna vill ha leveranser varje dag, säger han.
– Nu vill vi vidareutveckla
sortimentet och ta fram fler
detaljer.
Foto: Solweig Wall-Ellström
Stockholms Butikskött ligger
i Slakthusområdet vid Globen
i södra Stockholm. Thomas
Östlund visar runt i lokalen där
köttfärsen just håller på att paketeras i tråg, helt automatiskt
på ett löpande band.
Kunskapen är hög i detta företag som Thomas Östlunds far
startade för 30 år sedan. Här
finns äldre personal som kan
konsten att stycka hela djur,
något som blir allt mer ovanligt.
– Pappa frågade om jag var
intresserad och jag jobbade
först ett år på golvet för att se
vad jag tyckte, säger Thomas
Östlund. Nu är han alltså vd
och en av tre ägare. Kvalité
är det som gäller och grunden
är utvalda uppfödargrupper.
KRAV-köttet kom de igång med
först 2006.
– Jag visste inte om vi hade
tid att jobba in ett nytt koncept,
ött
k
t
ö
N
Ekologisk köttmarknad i
förändring
År 2008 valde SCAN att inte längre
KRAV-märka sina konsumentpackade
produkter. Under 2009 har dock både
Axfood och COOP valt att satsa på
KRAV-märkt kött, via andra leverantörer, för att kunna tillfredställa kunder och konsumenter som värderar att
djuren haft det extra bra. Axfood har
låtit Synovate genomföra en undersökning som visar att 38 procent av
de tillfrågade konsumenterna anger
djurskyddet som viktigaste skälet till
att de köper ekologiska livsmedel.
Under 2009 ändrade sig SCAN
och valde att återuppta märkningen
som en följd av marknadens efter-
v
on a
ukti
prod till
g
o
r
t
id
tköt
09 b
kg
g nö
r 20
000
00 k
Unde
190
00 0
9
6
1
ska
kemi
g av
dnin a:
n
ä
ler
v
c
an
vs f en av
kad
del,
d, d
Mins ningsme
gfal i närhet kämpn
å
p
m
m
v be
bekä
gisk ra djur
ng a
iolo
d
reni
ad b
h an
föro tendrag
r ök glar oc
r
e
ö
g
f
kg
vat
Det
, få re risk
00
och
kter
d
00 0
tten
inse na. Min
17 0
ndva
u
r
r
a
g
g
d
går
dnin
el i
h
nvän
smed
v oc
sela
ning
v ha
sgöd
ng a
l
e
d
ödni
an
g
h
r
d
e
v
ka
ad ö
Mins
irka
insk
st
), c
ll m
000
(N+P
a ti
121
r
d
i
nb
a
k
får
Det
ag.
och
endr
iskt
tevatt
olog liga be
k
e
mj
ur
ter
000
om ä sina nat
000
s
r
554
Ko
r
ö
f
pp
utlo
ng:
g
n
ndni tällnin
ende
anvä
s
ten
ergi selfram
illå
n
e
ej t
kad
göd
Mins handels
n
Inge
frågan. Men innan året
avslutades ändrades
marknadsförutsättningarna
igen då femton KRAVgrisproducenter valde att
gemensamt lämna SCAN och
låta sina grisar slaktas av KLS
Ugglarps. Dessa bönder får nu
en direkt kanal till ett säljbolag, Friland, som har global
försäljning av kvalitetsprodukter
som KRAV-märkta grisar. Detta
innebär att köttet kan exporteras
till t ex franska eller brittiska butiker, vilket ökar antalet kanaler som
produkterna kommer att nå.25
GMO
2010
ari
janu s på:
et:
a
g
s
a
i
t
v
.se
am
redo
r fr
rket
llor
to ä
ntve
kvit g och kä
sume
n
e
o
d
k
n
a
www.
ståe
derl
och
Ovan
gsun
l.se
knin
ande
Berä
idaH
t
m
a
Fr
www.
KRAVs marknadsrapport - 2010
25
UTBUDET AV EKOLOGISKA RÅVAROR
Mejeri
Mjölk
Mejeriprodukter fortsätter att vara den i särklass
största ekologiska produkten och efterfrågan
fortsätter att vara stor. Under året har allt fler
mjölkbönder ställt om sin produktion, antalet
KRAV-godkända mjölkkor uppgick 2009 till 33
737 stycken, en ökning med 16 procent.
Den ekologiska mjölkinvägningen har stadigt
ökat under de senaste åren, 2009 med hela 13
procent.27a Samtidigt minskade den konventionella, med drygt 1 procent.26 Den största
andelen ekologisk mjölk produceras i Västmanlands, Uppsala och Stockholms län, där
ca 20 procent av mjölkföretagen är ekologiska.26 Enligt en rapport från Svensk mjölk
har lönsamheten för mjölkbönder ökat under
året. Då man mäter mjölkpris minus foder
skiljer sig lönsamheten med 70 öre/kilo mjölk
on av
drog produkti
Under 2009 bi
r mjölk till
te
li
0
00
0
40
220
miska
ndning av ke
Minskad anvä
:
ca
,
el
ed
sm
bekämpning
mellan en ekologisk och en
konventionell bonde. Enligt en undersökning
utförd 2008 visas också att en
ekologisk mjölkgård i genomsnitt är större än en konventionell. Dessutom är det fler
ekologiska gårdar som bedrivs
i bolagsform. Den ekologiska
gården var även mer lönsam än
den konventionella.27
48 000 kg
fler
ngfald, dvs
biologisk må
närheten av
i
Det ger ökad
ur
dj
a
dr
glar och an
av bekämpinsekter, få
r förorening
ndre risk fö
gårdarna. Mi
ttendrag
va
h
oc
n
te
grundvat
ningsmedel i
4 150 000 kg
ändning
elsgödselanv
Minskad hand
(N+P), cirka
g av hav och
d övergödnin
a till minska
Det kan bidr
vattendrag.
, ca:
gianvändning
Minskad ener
ng
lframställni
se
öd
sg
el
nd
Ingen ha
132 200 000 MJ
400 g
dmium, ca: 3
försel av ka
Minskad till
i 2010
mtaget: januar
kvitto är fra
Ovanstående
redovisas på:
lag och källor
der
sun
ing
tverket.se
Beräkn
www.konsumen
Handel.se och
www.Framtida
Ekologisk mjölk och andelen ekologisk mjölk av total mjölk27a
250000
10%
200000
8%
150000
6%
100000
4%
50000
2%
0
procentuell andel
ton
Svens
ken d
ricker
170 L
m
jölk/p
erson
/år
0%
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Ekologisk mjölk
Andel ekologisk mjölk av total mjölk
Serie2
Serie1
Milko erbjuder ett tiotal KRAVmärkta produkter och fortsätter att utöka sortimentet under
kommande år. Försäljningen av
de ekologiska produkterna har
mattats av under 2009, jämfört
med 2008 som var ett mycket starkt
år. Kerstin Maripuu, marknadschef på
Milko ser det som en utmaning att hitta de kategorier och
segment samt målgrupper som värderar det ekologiska
mervärdet högt och är beredda att betala mer för en ekologisk mejeriprodukt. För framtiden tror Kerstin Maripuu
att det fokus som finns på klimatförändringarna kan få
fler att tänka till kring vad de själva kan göra för att bidra
till ett mer miljövänligt samhälle.
26
KRAVs marknadsrapport - 2010
Arla Foods har ökat försäljningen av
ekologiska produkter med nära 12%
under 2009. Flera kategorier visar
en positiv utveckling, men främst är
det smör och grädde som har mycket
fina försäljningsökningar. Inom storkök har mjölken utvecklas mycket bra
och från januari kan nu kunderna åter få
svensk ekologisk mellanmjölk i 20-liters förpackning. – Vårt arbete för att möta en växande efterfrågan har lyckats och under 2010 ökar vi antalet ekogårdar
med cirka 25%. Framöver vill vi i ännu högre utsträckning
erbjuda kunder och konsumenter ett spännande sortiment.
Vår styrka ligger i vår breda produktportfölj och vår storlek gör det möjligt att fortsätta driva utvecklingen för eko
i hela mejerikategorin, berättar Ann Freudenthal, marknadsansvarig ekologi.
UTBUDET AV EKOLOGISKA RÅVAROR
Nära och miljösmart – en lyckad kombination
Tv- och radioreklam samt ett trettiotal butiksdemonstrationer är några förklaringar till varför Sju gårdars KRAV-märkta mjölk uppmärksammats så mycket på så kort tid.
just därför
butiksdemonstrationerna är
viktiga – för
att påverka
konsumenterna
att göra ett
medvetet val.
– Från och
med september
har försäljningen ökat vecka till vecka men vår förhoppning är att det ska öka ännu mera. Vi måste se långsiktigt
och när volymerna blir större och vi minskar kostnaderna
ännu mer kommer lönsamheten att bli bra, säger Sören.
Under 2010 är målsättningen att öka antalet produkter
från Sju Gårdar.
Foto: Linus Höök
Sju gårdar har gått ut hårt med marknadsföringen av sin
lokalt producerade KRAV-märkta mjölk.
– Folk skrek efter närproducerat och ingen tycktes uppmärksamma detta så då gjorde vi slag i saken. Vår satsning
kom i rätt tid, det fanns ett tomrum som vi lyckades fylla,
säger Sören Eriksson, lantbrukare på Rotebergs gård utanför Uppsala.
Han är även ansvarig för Sju Gårdars butiksdemonstrationer. De har genomfört ett 30-tal sedan verksamheten
startade i februari 2009.
– Butiksdemonstrationer är en bra kommunikationskanal. Vi når konsumenterna direkt. Jag märker att de
verkligen uppskattar att tala med oss producenter och att
de känner till oss, säger Sören.
Däremot tycks kännedomen om Sju Gårdar vara större
än konsumenters vilja att köpa produkterna och det är
KRAV-godkända mjölkkor antal
40 000
st
35 000
30 000
25 000
20 000
33 737
15 000
10 000
27 228
22 473
28 908
24 121
Mejerierna har på olika sätt arbetat aktivt med att få lantbrukare att ställa om
för att kunna möta den tydliga efterfrågan på ekologisk mjölk, resultatet – en
16 procentig ökning av antalet mjölkkor
5 000
0
2005
2006
2007
2008
På Skånemejerier har man haft ett intensivt år, i och med en etablering av ett
samarbete med Hjordnära mejeri i
Västra Götaland. Grunden till samarbetet är bristen på ekologisk råvara,
en tro på den ekologiska utvecklingen
och en vilja att stödja lokal produktion. Tack vare detta kan man erbjuda
konsumenterna ytterligare 10 produkter i det
ekologiska sortimentet.
- Försäljningen har gått bra under året, ca 10 procents ökning, vi ser en positiv utveckling från samtliga kategorier.
Det är viktigt för oss att vara en konkurrenskraftig spelare
både i dagligvaruhandel och i den offentliga sektorn.
Vårt företag strävar efter att vara i framkant när det gäller
både miljö och ekologi, avslutar Elin Öste, kategoriansvarig för ekologiskt.
2009
Norrmejerier erbjuder sina konsumenter sex ekologiska produkter, och
sortimentet fortsätter att växa.
Under 2009 har man konverterat
A-filen till KRAV-märkt och man
fortsätter under 2010 att lansera
standardmjölk, men även att
undersöka flera möjligheter. Försäljningen har gått mycket bra: 32 procent
ökning för mjölkkategorin.
- Vår största utmaning är att få in tillräckligt med mjölk.
En förutsättning för att kunna rekrytera fler bönder är att
det lönar sig att producera ekologiskt berättar Hanna Widding, produktchef ekologiskt på Norrmejerier.
KRAVs marknadsrapport - 2010
27
UTBUDET AV EKOLOGISKA RÅVAROR
Ägg
De KRAV-märkta äggen fortsätter att ha en fantastisk utveckling. Ägg är
efter mjölk den näst största ekologiska produkten.
KRAV godkända värphöns, antal.
Värphöns, antal
Invägda ägg, ton*
Antal producenter med värphöns
2005
2006
2007
2008
2009
365 393
360 093
395 687 (+10%)
551 992 (+40%)
606 939 (+10%)
7 486
8 150
9 900
112
117
98
101
*Källa: KRAV-kvitto Under året har nära 607 000 KRAV-hönor värpt ägg till
svenskarna, som blir alltmer lojala till de ekologiska äggen.
Ökningen motsvarar 10 procent, vilket är en avmattning
jämfört med året innan. Under året har några KRAV-certifierade värphönsproducenter tillkommit.
Svenskarna gillar KRAV-märkta ägg!
De KRAV-märkta äggen har ökat med 24 procent under 2009
– Tillväxten av den ekologiska äggmarknaden fortsätter att öka, säger
Åsa Odelros från Föreningen för
ekologisk fjäderfäproduktion. Flera
företag bygger nytt just nu. Främst
är det befintliga äggproducenter som
utökar sin produktion. Jag beräknar
att det är minst 100 000 hönsplatser
under produktion.
– Enligt Svenska Ägg ökade den
ekologiska äggproduktionen med 24
procent fram till oktober 2009, berättar Åsa. Även om ökningen inte var
lika stor som 2008 var det en väsentlig ökning.
Åsa Odelros förklarar att det har
er
ken ät
Svens
200n/år
erso
ägg/p
28
KRAVs marknadsrapport - 2010
skett en effektivisering inom den
ekologiska äggproduktionen och
lönsamheten har ökat de senaste åren.
Men det finns ändå en oro för att det
kan bli kommande kostnadsökningar.
Anledningen är regelförändringar
från EU, som exempelvis krav på
100 procent ekologiskt foder, vilket
förmodligen kommer att öka foderkostnaderna.
Lågkonjunkturen har däremot inte
påverkat den ekologiska äggmarknaden.
– Nej, inte alls! säger Åsa Odelros.
Konsumenternas efterfrågan har fortsatt att öka och det finns inga tecken
Åsa Odelros- Föreningen för ekologisk
fjäderfäproduktion.
på att det skulle avta.
– Bollen är i rullning och vi är alla
lite förundrade över att det går så bra.
UTBUDET AV EKOLOGISKA RÅVAROR
Cerealier och bröd
Vi har sett en ökning av spannmålsgrödor de senaste åren, och under 2009
har de KRAV-odlade spannmålsarealerna ökat med 9 procent jämfört med
2008. Den totala odlade spannmålsarealen minskade däremot med 4 procent28.
Efter vall och bete på åker är spannmål den största grödgruppen och utgör
cirka 25 procent av den KRAV-odlade arealen.
Diagrammet visar de tre största grödgrupperna som odlas. Den KRAVodlade spannmålen utgör nu närmare
6 procent av den totala spannmålsarealen i Sverige29 och denna andel har
ökat de senaste åren. Några speciella
grödor värda att nämna för året är
80 000
majs som fortsätter att öka kraftigt
(+60 procent) och odlas nu på 496
hektar. Spelt och bovete är två andra
”nygamla” sädesslag som ökat kraftigt om än från låga nivåer.
Vilka grödor som lantbrukarna
väljer att odla har flera olika anled-
ningar. En drivkraft kan vara hur lätt
det är att lyckas med en viss gröda.
En annan kan vara priset. Ett lägre
spannmålspris kan exempelvis stimulera till att prova att odla till exempel
oljeväxter, som traditionellt är svårare
att lyckas med.30
ha
70 000
60 000
50 000
Oljeväxter
40 000
Baljväxter
30 000
Spannmål
20 000
Oljeväxter
Baljväxter
10 000
Spannmål
0
2005
2006
2007
2008
2009
Mer ekologisk spannmål av god kvalitet
Mitt på Västgötaslätten, på Sveriges största spannmålsåkrar, hittar vi företaget Frebaco Kvarn. Sedan i början av 1980-talet arbetar man med att förse
såväl konsumenter som industri med spannmålsprodukter.
Med hjälp av en egen produktutvecklingsavdelning arbetar
man lyhört med att ta fram de produkter som marknaden
söker. Idag har man sex KRAV-certifierade produkter i
sortimentet.
– Vi arbetar aktivt med att marknadsföra våra KRAVmärkta produkter. I maj deltog vi på Interfood/Ekonord,
berättar Staffan Pehrson som är produktansvarig.
Under 2009 upplever man att det varit lättare att få tag
på ekologiskt spannmål av god kvalitet jämfört med året
innan. Priserna har också varit lägre än 2008. Trots det
är det fortfarande utmanande att verka på den ekologiska
marknaden och under 2009 har försäljningen varit stabil.
– Jag tror att det krävs en ökad
medvetenhet om kopplingen till
hållbar utveckling och en bra miljö.
Alla led i kedjan behöver övertygas
om att ekologisk produktion ger
vinst i slutändan i form av mindre
miljöpåverkan.
På så sätt kunde också konsumenterna vara beredda att betala
extra för ekologiska produkter,
när man vet vad man uppnår
på sikt, avslutar Staffan Pehrson.
KRAVs marknadsrapport - 2010
29
UTBUDET AV EKOLOGISKA RÅVAROR
Spannmål - ökar
Den totala KRAV certifierade
spannmålsarealen har ökat med
9 procent sedan året innan och
odlades på 65 400 hektar. Inom
ekologisk spannmålsodling är det
havre som är den i särklass vanligaste grödan, havre utgör cirka en
tredjedel. Den ekologiska havren
utgör ungefär 11 procent av den
totala havrearelen. Det ekologiska
höstvetet utgör däremot knappt
fyra procent av totalaraealen av
höstvete.31
De största spannmålsgrödorna, ha
Havre
2005
2006
2007
2008
2009
13 847
14 400
16 757
20 392 (+22%)
21 367 (+5%)
Höstvete
9 646
10 312
10 724
10 611 (-1%)
12 284 (+16%)
Vårkorn
8 007
6 478
7 180
8 983 (+25%)
9 372 (+4%)
Vårvete
9 301
6 808
6 975
8 523 (+22%)
8 289 (-3%)
Oljeväxter - minskar
KRAV-certifierade oljeväxter odlades på totalt 1733 hektar 2009, det
är en minskning med 30 procent.
Den största gröda som odlas är
höstraps, vilken utgör tre fjärde-
delar av arealen. En stor del av oljeväxterna används som foder, i form
av rapskaka. Oljeväxter uppfattas
ofta som utmanande att odla då de
är känsliga för såväl skadeinsekter
som väderlek. Sjunkande priser på
spannmål skulle dock kunna stimulera till odling av oljeväxter.
De största oljeväxterna, ha
2005
2006
2007
2008
2009
Höstraps
1 629
2 305
2 020
1 988 (-2%)
1 278 (-35%)
Höstrybs
345
305
236
221 (-6%)
70 (-70%)
Vårraps
428
265
153
99 (-35%)
196 (+97%)
Vårrybs
432
351
399
207 (-48%)
145 (-30%)
Baljväxter - ökar
KRAV-certifierade baljväxter odlades 2009 på 7879 ha, en ökning på
30 procent. De viktigaste grödorna
är åkerböna och ärtor. Baljväxter
är proteinrika grödor som i hög
grad används till foder. Fler och
högre producerande mjölkkor
driver efterfrågan på proteinrikt
foder. Eftersom åkerböna fungerar bra som proteinkälla till kor
är den önskvärd i fodret för att
upprätthålla såväl produktionsnivå
som mjölkkvalitet. Under året har
priserna på proteinrikt foder ökat,
vilket kan ha varit en drivkraft till
varför andelen odlad areal ökat så
kraftigt, lantbrukaren väljer alltså
att odla foderväxter själv i stället
för att köpa.30
Foto: Eva-Lena Rådberg
30
KRAVs marknadsrapport - 2010
Foto: Eva-Lena Rådberg
UTBUDET AV EKOLOGISKA RÅVAROR
Ekospannmål stannar i Norden
Spannmålsproduktion har stor påverkan på miljön. Den ekologiska spannmålsodlingen har på olika sätt flera miljöfördelar. Dels genom att behovet av
olja är mindre, dels genom att de ekologiska djuren får en annan fodersammansättning.
Sveriges totala spannmålsskörd har
varit i nivå med förra årets.28 Det
finns emellertid stora skillnader i hur
den konventionella och den ekologiska spannmålsmarknaden fungerar.
I och med att den ekologiska spannmålsmarknaden är betydligt mindre
finns till exempel inte några börser,
som i konventionell. Priserna är också
ofta högre, men har större variation.
Priset för konventionellt odlad
spannmål föll rejält efter prisrallyt
2007. Priset för ekologiskt odlad
spannmål har också påverkats och
sjunkit, men inte i samma utsträckning eftersom efterfrågan i Skandinavien är mycket god vilket gör att
priserna på ekospannmål ligger över
de konventionella.
– Eftersom vi har god efterfrågan
i närområdet förväntar vi oss en bra
marknad för ekologisk spannmål de
närmaste åren, säger Anneke Svantesson, Produktmarknadschef Lantmännen, som också önskar mer ekologiskt
bröd:
– Sverige har en av de starkast
växande konsumentmarknaderna för
ekologiska produkter, en hel del av
ökningen utgörs av importerade produkter. Det är därför en spännande
utveckling för svenska livsmedelsföretag att lansera ekologiska produkter,
säger Anneke Svantesson.
Svensk ekologisk spannmålsproduktion har gått från att ha varit stor
exportör i början av 2000-talet till en
situation där efterfrågan hunnit ikapp
producenterna. Den ekospannmål
som produceras i Sverige, Danmark
och Norge stannar här.
Trots förändrat exportläge så ligger den svenska ekologiska spannmålsarealen sedan flera år tillbaka på en
konstant nivå av cirka 50 000 ha per
år, i år har arealerna dock närmat sig
60 000 ha. Lantmännen, en av huvudaktörerna på marknaden, vill inte
precisera hur stor del av den svenska
ekoproduktionen som går till eller
används som kvarnmjöl.
– Vi har en kraftig ökning på försäljning i Sverige, där foder till mjölkkor och höns stått för den största
ökningen de sista åren. Ekologisk
produktion är nu så etablerad bland
svenska lantbrukare att vi säkert kan
möta ökande behov i framtiden. Jag
tycker svenska lantbrukare sedan
90-talet, har varit fantastiskt lyhörda
för att ställa om till ekologisk odling,
i takt med ökande marknad. Det
finns definitivt plats för mer ekologisk
spannmålsproduktion nu, avslutar
Anneke Svantesson.
senaste 20 åren har svenskarna ökat
sin köttkonsumtion med 40 procent,
som en konsekvens av ett ökande välstånd, och idag äter svensken i snitt
85 kg kött/person/år.32 Den svenska
köttproduktionen har emellertid varit
konstant, vilket innebär att ökningen
täcks av import. Köttproduktionen
med betande djur har dock en central
betydelse för den biologiska mångfalden, det vill säga en hög artrikedom.
Det ger en mindre sårbar natur som
bättre kan hantera klimatförändringarna. Ekologisk köttproduktion ger
en mindre miljöpåverkan dels genom
att det finns krav på självförsörning
på gården. Dessutom äter ekologiska
nötkreatur mindre kraftfoder (spannmål) och i stället mer grovfoder (hö,
ensilage och bete).
Spannmålens användning
För att producera spannmål krävs
mycket olja. Detta är extra tydligt
inom den konventionella odling där
olja används till produktion av handelsgödsel. Eftersom olja är en ändlig
resurs, är en höjning av oljepriserna
att vänta. På så vis har ekologisk
spannmålsproduktion en klar konkurrensfördel.
I Sverige används 41 procent av
all odlad spannmål till foder. Till
konventionell produktion importeras
också en stor del soja och palmmjöl
som djurfoder, vilket ofta innebär
stora problem miljömässigt och socialt runt om i
världen. Sojaproduktionen
innebär exempelvis att stora
mängder savanner och regnskogar skövlas för att ge
plats åt odlingarna32. Bara
i Brasilien, som är väldens
största exportör av soja har exporten av soja dubblerats på tio år. De
KRAVs marknadsrapport - 2010
31
UTBUDET AV EKOLOGISKA RÅVAROR
Frukt och Grönt
Potatis
Under 2009 odlades KRAV märkt potatis på 889 hektar, vilket är en ökning
med cirka 9 procent från året innan. Det innebär att trenden har vänt och att
den ekologiska potatisen fortsätter att öka.
krav-certifierad areal med potatis, ha
ha
1000
800
600
400
200
0
2001
2002
2003
Den ekologiska odlingen av potatis
motsvarar cirka 4,5 procent av den
totala potatisodlingen i riket33. De
flesta potatisodlare är små och har
upp till fem hektar, men det finns
också de som har upp till 30 hektar
ekologisk potatisodling.
Årets skörd av potatis har varit
normal till god, beroende på väder
och vind i olika delar av landet.
Handeln har av odlarna upplevts
Svenske
n äter
84kg
potatis/p
erson/å
r
2004
2005
2006
2007
2008
som normal, särskilt efterfrågan från
kommuner upplevs vara bättre än
normalt. Nya kanaler blir också allt
viktigare, exempelvis olika lådsystem,
men också Bondens
Marknad.
Avkastningen i ekologisk potatisodling är
ofta 30-40 procent lägre
än i konventionell odling.
Kostnaderna är också
lägre för den som odlar ekologisk
potatis eftersom lantbrukaren inte har
några utgifter för växtskyddsmedel.
Potatis
uktion
og prod
09 bidr
s till
ti
ta
Under 20
po
490 ton
av 11
miska
1 900 kg
ng av ke
användni ca:
,
Minskad
el
fler
ngsmed
ld, dvs
av
bekämpni
k mångfa
rheten
is
nä
og
i
ol
mpdjur
ökad bi
av bekä
h andra
ng
oc
Det ger
ni
ar
re
föro
, fågl
ag
sk för
dr
ri
en
insekter
tt
re
. Mind
n och va
gårdarna
undvatte
el i gr
ningsmed
kg
ändning
50 300
ödselanv
handelsg
hav
Minskad
av
g
in
cirka
övergödn
(N+P),
minskad
dra till
bi
n
ka
Det
endrag.
åten
och vatt
ej till
GMO
32
KRAVs marknadsrapport - 2010
2009
2010
januari
taget:
sas på:
är fram
vi
to
do
it
re
nde kv
källor
erket.se
ag och
Ovanståe
nsumentv
gsunderl
h www.ko
Beräknin
el.se oc
nd
Ha
da
ti
www.Fram
UTBUDET AV EKOLOGISKA RÅVAROR
Grönsaker
Den ekologiska grönsaksodlingen uppgick under 2009 till 828 hektar, vilket
motsvarade ungefär 8 procent av den totala odlingen av grönsaker på friland.
Den ekologiska grönsakodlingen har därmed ökat med 25 procent.
Odlingen i växthus uppgick till 129 000 kvadratmeter, vilket är en ökning
med 27 procent.
350
ha
300350
ha
250300
sallad
250
200
sallad
lök
200
150
150
100
100
50
50
0
0
lök
vitkål
vitkål
rödbetor
rödbetor
morot
morot
2005
2005
2006
2006
2007
2007
2008
2008
2009
2009
Morötter utgör den största delen av
den KRAV-certifierade grönsaksodlingen, cirka 20 procent. Årets skörd
av morötter har varit den bästa på
länge. Efterfrågan på ekologiska
grönsaker fortsätter att vara mycket
god, trots att priset ibland kan vara
tre gånger så högt. Priserna pressas
visserligen ner som en följd av att de
konventionella grönsakerna blir allt
billigare samt att importen av ekologiska grönsaker ökat. I takt med att
lådförsäljningen ökar ändras efterfrågan till mer nischade grödor.34 I år har
framför allt sallad (+ 78 procent) och
vitkål (+ 66 procent) utmärkt sig med
kraftiga ökningar . Däremot har den
ekologiska löken fortsatt att minska.
I växthusodlingen utmärker sig
tomat, som utgör ungefär hälften av
arealen. Tomatodlingen har sedan
2008 ökat med 50 procent. Odlingen
av gurka har däremot minskat med
cirka 30 procent.
Grönsaksmarknaden ökat fem år i rad
– Marknaden för ekologiska grönsaker
har ökat konstant i över fem års tid,
berättar Jan Knutar på Samodlarna. Vi
trodde att försäljningen skulle tappa
nu när det blev lågkonjunktur, men
det har den inte gjort.
Jan Knutar beskriver marknaden
för ekologiska grönsaker 2009 som
stabil.
– Försäljningen har visserligen inte
ökat särskilt mycket, men den har inte
minskat heller, förklarar Jan Knutar.
Däremot har priserna gått ner eftersom det är stora överskott i Sverige
och resten av Europa.
Överskottet beror enligt Jan på att
2009 var ett bra år med höga skördar.
Han bedömer att många odlare skördade ca 25 procent mer än tidigare år.
– Utmaningen nu är att hålla priserna och volymerna uppe, säger Jan
Knutar. Det gäller att få balans mellan
efterfrågan och tillgänglighet.
Det som kan påverka är om skörden
blir bra eller dålig, om lågkonjunkturen fortsätter eller trenderna plötsligt
ändras. Om konsumenterna vill ha
andra grönsaker än idag blir det svårt
att tillgodose efterfrågan.
– Men vi jobbar med prognoser för
att kunna efterfråga rätt grönsaker hos
odlarna, avslutar Jan Knutar.
Foto: Björn Svensson/bildarkivet.se
KRAVs marknadsrapport - 2010
33
UTBUDET AV EKOLOGISKA RÅVAROR
Frukt och Bär
Frukt och bär från ekologisk odling utgör cirka 5 procent av den totala odlingen. Arealerna för fruktodling uppgick till 75 hektar, en ökning med 10
procent. Bärodlingen är nästan tre gånger så stor: 193 hektar och har därmed
minskat med 5 procent.
350
ha
250
300
ha
200
250
150
200
150
100
100
50
50
0
0
2005
2006
2007
Frukt
2009
2005
Bär
2006
2007
Svarta vinbär
2008
Jordgubbar
2009
Äpple
Frukt
Bär
Det är framför allt äpple som odlas, knappt hälften
av fruktodlingen utgörs av äpple, 30 hektar, och
odlingen sker framför allt i Skåne och i Stockholmsområdet. Fruktskördarna 2009 rapporteras ha varit
normala, medan just äpple varit något lägre.35 Det
finns en stor efterfrågan på svensk ekologisk frukt. Samtidigt finns det flera orsaker till varför den ekologiska odlingen inte ökar mer än den gör. Det kräver
ganska stora investeringar för att sätta igång med en
fruktodling. Det är också viktigt att ha tillgång till
lager, packeri och försäljningskanaler, där lådförsäljning kan vara en kanal.36
Det finns stor efterfrågan på ekologiska bär, som
har fått ökad uppmärksamhet eftersom de innehåller stor mängd av vitaminer och antioxidanter.
Det i särklass mest odlade bäret är svarta vinbär,
114 hektar, som står för ungefär hälften av bärodlingen. Svarta vinbär trivs bäst norrut, odlingen
finns framför allt i Dalarna och i Norrbotten. De
ekologiska jordgubbsodlingen har minskat ganska
kraftigt de senaste fem åren, och odlas nu bara på
ett fåtal platser i landet, framför allt i Dalarna. På
senare tid har även bär som aronia och havtorn
börjat odlas alltmer.
Svenske
n äter
16kg
ä
pple/pe
rson/år
34
2008
KRAVs marknadsrapport - 2010
Sven
sken
äter
2,5kg
färsk
a bär
/pers
on/år
UTBUDET AV EKOLOGISKA RÅVAROR
Import
En stor andel av Sveriges ekologiska
livsmedel är importerade, från Europa
och från tredje land. Ungefär hälften
av de produkter som registrerades hos
KRAV under 2009 var importerade
eller införda från EU. Enligt företaget
Ekowebs beräkning utgör också den
ekologiska försäljningen cirka 50 procent av importerade produkter.
Frukt och grönt är den största
gruppen, nära en tredjedel av de importerade produkterna tillhör denna
grupp. Den enskilt största produkten
är bananer, som framför allt importeras från Ecuador, Dominikanska
Sociala regler
Republiken och Peru.
En annan stor grupp är så kallade
kolonialprodukter, där kaffe är den
enskilt största produkten.
En tiondel av de registrerade produkterna var kaffeprodukter. Mexico
och Peru är två av de största exportörerna av ekologiskt kaffe. Bland
kolonialprodukter märks också nötter
och torkat frukt. Av de nya produkter
som registrerades hos KRAV 2009
utgjorde dessa livsmedel 6 procent av
antalet registrerade importprodukter. Kryddor utgjorde 12 procent av de
registrerade produkterna.
Socialt ansvarstagande har de senaste åren blivit en allt mer aktuell
fråga hos de flesta företag. Ett av
KRAVs mervärden gentemot EUekologiskt är att vi ställer krav på
socialt ansvarstagande. På KRAV
anser vi att ekologisk produktion
och goda arbetsförhållanden
går hand i hand. Under året har
vi satt speciellt fokus på denna
regel och hur man som importör
kan verifiera att alla som arbetat
med produkten har haft drägliga
arbetsförhållanden. Möjligheten
att säkra regeln underlättas nu
tack vare att allt fler av de stora
internationella certifieringsorganen utökar sina produktportföljer
genom att också certifiera sociala
krav.
För att underlätta för KRAV-anslutna importörer publicerar KRAV
också en lista på vår hemsida över
regelverk om socialt ansvar som
motsvarar KRAVs.
Nötter och torkad frukt – det nyttiga godiset
Nötter och torkad frukt är en produktgrupp som de senaste åren ökat kraftigt, cirka 30 procent 2009.
Ett företag i branschen är Göteborgsbaserade Anacardia
som på mindre än tre år blivit ett av de större företagen
för ekologiska nötter. Produkterna säljs under det egna
varumärket La Pinta
Behram Khan är marknadsansvarig på företaget:
– Idag har vi ett 30-tal ekologiska produkter, vilket
motsvarar ungefär hälften av vårt sortiment och vi arbetar
ständigt med att bredda sortimentet och hoppas kunna
lansera några fler produkter under 2010.
Försäljningen går mycket bra och
sedan lanseringen 2007 har försäljningen ökat kraftigt. En av årets
stora utmaningar har varit att kunna
säkra att KRAVs sociala regel efterföljs i alla led.
– Vi har dock arbetat mycket
tillsammans med våra leverantörer
för att få dem att tilläggcertifiera sig enligt någon av de
godkända certifieringarna. Med hjälp av KRAV så har det
fungerat men det har varit en seg process där leverantörer
tagit lång tid på sig för att certifiera sig enligt de tilläggscertifieringar som finns. Detta är dock förståeligt eftersom
vi vet av erfarenhet att man inte certifierar sig över en natt
oavsett vilken typ av certifiering det gäller.
Khan tror att en viktig faktor för att
utveckla den ekologiska marknaden
ytterligare är produktutveckling. - Det
finns fortfarande ett flertal produkter
och segment som är underutvecklade
när det gäller den ekologiska biten.
För att marknaden skall växa snabbare
behöver vi en snabbare produktutveckling i
de kategorierna där tillväxtmöjligheter finns,
avslutar Behram Khan.
KRAVs marknadsrapport - 2010
35
UTBUDET AV EKOLOGISKA RÅVAROR
Global kapacitet av jord med
innehåll
Den ekologiskt odlade marken fortsätter att öka. 2007, vilket är den nyaste
statistik som finns att tillgå, odlades 32,2 miljoner hektar ekologiskt, en ökning med 6% från året innan. Ungefär lika mycket till var ekologisk vildväxande mark.
Den största andelen av ekologiskt
odlad mark finns i Oceanien, där
Australien är det land som helt
dominerar denna siffra. Men under
2007 har Oceaniens andel av världens
ekologiska produktion minskats och
Latinamerika har klivit upp som en
mer betydande världsdel när man
ökat den ekologiska produktionen
med 20 procent. Här är det främst
Brasilien som utmärker sig.
Andra länder med en stor ekologiska produktion är (i fallande ordning) Argentina, Brasilien, USA och
Kina. Indien finns också på tio i topp,
Milj hektar
bland annat tack vare regeringsstöd
och en stark utveckling av ekologiskt
odlad bomull.
I Europa har andelen ekologiskt
odlad mark ökat med 3 procent
mellan 2006 och 2007. Nyare, ej
sammanställd statistik visar på en
snabbare ökningstakt under 2008
(6 procent), där Spanien ökat med
hela 33 procent och därmed är det
europeiska land med mest ekologiskt
odlad mark. Även Polen, Tjeckien
och Danmark ökade kraftigt.
I de allra flesta länder är andelen
ekologiskt odlad mark liten, under
Andel av Världens
ekologiska odling
en procent. Europa är den världsdel
som har störst andel ekologiskt odlad
mark. 66 länder har en andel större
än 1 procent.
Antalet ekologiska bönder uppgår till cirka 1,2 miljoner (siffran
skall behandlas med försiktighet då
insamlingsmetoderna kan skilja sig
år mellan olika länder) världen över.
I Afrika är de flesta odlarna småskaliga, medan i Australien och USA är
karaktären på jordbruken betydligt
större.37
Andel av Kontinentens jordbruksmark
Antal odlare
12,1
37%
2,6%
7 200
Europa
7,6
24%
1,9%
213 000
Latinamerika
6,4
20%
1,0%
226 000
Asien
2,9
9%
0,2%
234 100
Nordamerika
2,2
7%
0,6%
12 300
Afrika
0,87
3%
0,1%
530 000
100%
0,8%
1219 000
Oceanien
Summa
32,2
Foto: Eva-Lena Rådberg
36
KRAVs marknadsrapport - 2010
UTBUDET AV EKOLOGISKA RÅVAROR
Ekologiskt kan försörja världen
2009 startades med en debatt om huruvida den ekologiska odlingsmetoden
kan försörja världen eller inte. Marit Paulsen har bl a varit en av frontfigurerna som drivit linjen att om världen ska ställa om till ekologisk produktion
kommer maten inte att räcka till världens växande befolkning.
Argumenten baseras på att ekologisk
odling ger lägre skördar, eftersom
handelsgödsel inte används. Detta är
dock en sanning som gäller enbart i
västvärlden. I andra delar av världen, såsom Afrika leder omläggning
till ekologisk odling i stället till två
till tre gånger större skördar, visar
aktuell forskning. Detta är naturligtvis värdefullt, då det är i just
dessa områden som maten allra mest
behövs. Omläggning till ekologisk
produktion ger också den individuella
lantbrukaren en rad fördelar i och
med att bönderna kan använda lokala
resurser istället för att bli beroende av
dyra jordbrukskemikalier och konstgödsel, något som leder till ett ökat
oberoende. Utöver detta så sker ingen
exponering av farliga kemikalier i
ekologisk odling i och med att dessa
inte används. Idag är ekologisk odling
en av de snabbast växande grenarna i
den afrikanska jordbrukssektorn som
förutom att skapa en ökad livsmedelstrygghet också ger ökade inkomster
och bättre tillträde till marknader,
både internationellt och i Afrika. Det
framgår i rapporten Organic agriculture and food security in Africa.38
Under 2007 presenterades också
en studie av ett lag av forskare från
olika akademiska institutioner i Michigan, USA. Dessa har sammanställt
resultatet av nästan 300 studier för att
undersöka om ekologisk produktion
kan försörja världen med mat.
Studien visar att om allt lantbruk
lade om till ekologisk produktion, så
skulle produktiviteten kunna sjunka
något i den utvecklade världen, men
öka med så mycket som 80 procent i
utvecklingsländer.
Med grund i olika beräkningsmodeller kommer forskarlaget fram till
att även om allt jordbruk lades om
till ekologisk produktion, så finns det
tillräckligt med mat för alla.39
I en rapport publicerad i november
2009 visar Friends of the Earth
att ekologisk produktion kan föda
världen, om västvärlden drog ner
sin kött konsumtion till tre portioner per vecka.
Sammanfattningsvis visar
rapporten att det är möjligt att
föda världens befolkning utan att
använda de mest intensiva jordbruks- och djurhållningsformerna
och utan en massiv ökning av
jordbrukslandskap. Därför bör ekologisk odling ha en betydande roll i
att föda jordens befolkning. Intensiv
konventionell odling bygger på
tillgång på billig fossil energi för
att kunna producera konstgödsel,
vilket inte är en hållbar lösning. I
ekologisk odling kommer gödseln
från naturlig källa, producerad med
solkraft.40
MASIPAG
– framgångsrikt ris­projekt
på Filippinerna
Ett lyckosamt exempel på modern
ekologisk produktion är organisationen MASIPAGs arbete på Filippinerna. Organisationen har i över 20
år arbetat med att förbättra villkoren
för landets småbönder. Man har idag
35 000 medlemmar. Projektet bygger
på ett unikt samarbete mellan bönder
och forskare där alltfler valt att odla
ekologiskt. På så sätt slipper bönderna
att skuldsätta sig för dyra produktionshjälpmedel, handelsgödsel och
bekämpningsmedel.41
Foto: Achim Pohl / Naturskyddsforeningen
Rapport: Ekologiskt i Filippinerna
KRAVs marknadsrapport - 2010
37
UTBUDET AV EKOLOGISKA RÅVAROR
Världsmarknaden
Världsmarknaden för ekologisk mat och dryck har ökat kraftigt de senaste
åren. För år 2008 värderades marknaden till cirka 400 miljarder svenska
kronor, vilket innebär en fördubbling sedan 2002. Under 2009 har finanskrisen varit ett faktum i hela världen, vilket har lett till att tillväxttakten minskat
under året. För kommande år spås dock en kraftigare marknadstillväxt igen, i
takt med att världen återhämtar sig.
Europa
Den europeiska marknaden står för
drygt hälften av världsmarknaden
domineras av Tyskland, Frankrike,
Storbritannien och Italien, sett till
försäljningsvärden. Det är emellertid
i de skandinaviska länderna samt i
alpländerna som den största konsumtionen per capita finns. Marknaden i
Europa kännetecknas av hård konkurrens med många företag, där de flesta
agerar lokalt.
Den största delen av försäljningen
sker via supermarkets och de senaste
åren har ”private labels” blivit alltmer
betydelsefulla. Särskilt i Tyskland har
denna strategi varit extra framgångsrik. De centraleuropeiska och östeuropeiska länderna representerar en
liten, men snabbt växande marknad.
Härifrån exporteras många råvaror
till västeuropa för att sedan importeras som förädlade produkter.
Nordamerika
Den nordamerikanska ekomarknaden
beräknas stå för 46 procent av världsmarknaden. USA representerar mer
än 90 procent av marknaden, vilket
innebär 3 procent av landets livsmedelsförsäljning. För att säkra tillgången
på ekologisk råvara försöker många
amerikanska företag att satsa i Latinamerika. Den amerikanska marknaden är mycket mer koncentrerad än
den europeiska. Här dominerar ett
fåtal aktörer, och det dominerade
varumärket är Safeway vilket är ett
”private label”. För övrigt finns ett
fåtal mycket stora ekologiska varu-
38
KRAVs marknadsrapport - 2010
Foto: Björn Svensson - bildarkivet.se
märken. Vissa av dem tittar nu på den
europeiska marknaden och flera uppköp har gjorts de senaste åren. Under
2008 ökade den ekologiska marknaden med 17 procent och nu talar
allt för att man trots lågkonjunktur
kommer att öka med 9 procent 2009.
Anledningen tros vara att priserna på
ekologiska produkter sjunkit, men
även en livsstilsförändring hos många
amerikaner, till följd av matlarm, men
även Obamas miljösatsningar.42
Asien
I Asien finns några av världens största
producenter av ekologiska råvaror,
bland annat Kina, Indien och Thailand. Dessa länder har dock hittills
haft en ganska liten inhemsk marknad. De största marknaderna finns
i stället i de rikare länderna såsom
Japan, Sydkorea och Taiwan. Dessa
har i stället egen låg produktion av råvaror. Eftersom mycket av förädlingen
sker på andra ställen än i Asien sker
en omfattande handel med ekologiska
råvaror och förädlade produkter
världen över.
Ekomarknaden i Asien växer och
alltfler butikskedjor introducerar
ekologiska produkter i sina sortiment.
Samtidigt ökar antalet renodlade
ekologiska butiker. Hälsotrenden med
vissa hälsolarm (exempelvis melamin
i Kina) har lett till ökad efterfrågan
på ekologiska produkter. Trots att
Australien står för nära 40 procent
av världens ekologiskt odlade jord
är marknadsandelen mindre än 1
procent, vilket delvis kan förklaras
med att konsumentmarknaden är
förhållandevis liten här. En stor del av
jorden används till bete och det mesta
av det som odlats exporteras.43
KOMPETENS OCH KUNSKAP
Kompetens
och kunskap
Foto: Bodil Johansson - bildarkivet.se
KRAVs marknadsrapport - 2010
39
KOMPETENS OCH KUNSKAP
Kompetens och kunskap
Att odla enligt KRAVs regler innebär bland annat att man inte får använda
konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Det i sin tur ställer högre kompetenskrav på den enskilde lantbrukaren.
För att förbättra kunskapsutbytet
mellan ekologiska lantbrukare startades Bondens Ekoråd i mars 2009.
Ekorådet, ett mentorskapsprogram,
består av cirka 50 ekologiska lantbrukare, växtodlare, mjölkproducenter,
grisuppfödare, grönsaksodlare som
under året utbildats till mentorer för
att hjälpa lantbrukare som vill ställa
om till ekologisk produktion. En mentor är som ett bollplank för omläggaren. Han eller hon förmedlar sina
personliga erfarenheter och praktiska
kunskaper om ekologisk produktion.
– Många av de mentorer vi knutit
till Bondens Ekoråd säger att de skulle
ha behövt en mentor när de ställde
om sin produktion och nu hoppas
de kunna hjälpa andra att inte göra
samma nybörjarmisstag som de själva
gjorde, säger Inger Källander, projektansvarig för Bondens Ekoråd.
Eftersom den svenska ekologiska
marknaden vill ha fler ekologiska
produkter hoppas Bondens Ekoråd att
via mentorerna hjälpa fler lantbrukare
att ställa om, att ta bort de upplevda
hindren för omläggning. Till exempel
visar en rapport att ”svårigheter med
ogräsbekämpning” och ”osäkerhet
om ekologiska produkter ger ett
merpris” är två av de största upplevda
hindren för omställning.44
– Det tar tid att skaffa sig den kunskap som erfarna ekologiska lantbrukare har, för det är inte bara teoretisk
kunskap som behövs utan också den
upplevda erfarenheten av mängder av
olika åtgärder. De här lantbrukarna
har provat, de vet att det fungerar och
det är en enormt värdefull kunskap
de har att dela med sig av, säger Inger
Källander.
En annan viktig kunskapskälla är
forskning om ekologisk produktion.
I dagsläget finns både nationella och
internationella forskningsprogram
(se faktaruta).
Ekorådgivare
Antal eko-rådgivarna och handläggare:45
– LRF och Husdjurs­ föreningen : 110 st
– Hushållningssällskapet: 40 st
– Länsstyrelsen: 30 st
– Jordbruksverket: 6 st Att förmedla kunskapen om ekologisk odling på forskningsnivå görs
bäst i den praktiska rådgivningen.
Så kallade ekorådgivare, eller ekohandläggare som arbetar med alla
former av ekologiskt lantbruk eller
djurhållning, var under 2009 cirka
186 personer i Sverige, en markant
ökning från året innan då cirka 107
personer arbetade med ekorådgivning
och handläggning inom Sverige.46
KRAV utbildning 2009
Konsumtionen av ekologisk mat fortsätter att öka och behovet av fortbildning
följer med då fler konsumenter och
producenter vill lära sig mer om ekologisk mat.
Antalet utbildningar som vi arrangerade
steg under 2009 med nästan 20 %, och
vi har fortbildat ca 1 900 personer inom
Livsmedelssverige. Under sportlovet
erbjöd bl a vi ett antal kommuner att utbilda sin personal i Ekologisk grundkurs,
och bara den aktiviteten har medfört att
vi pratat om ekologisk mat med ca 400
storköksanställda.
40
KRAVs marknadsrapport - 2010
KOMPETENS OCH KUNSKAP
Ekoforskningen mest produktiv
Formas har granskat utvärderingar av fem forskningsprogram. Granskningen
skulle ge svar på hur många vetenskapliga artiklar som producerats per
miljoner kronor (MSEK) som programmet omfattat. I genomsnitt var produktiviteten 0,5 artikel/MSEK enligt utvärderingarna i de granskade programmen. Forskning inom ekologisk odling låg i topp med 0,94 artikel/MSEK som
genomsnittlig produktivitet.
De forskningsprogram vars utvärderingar ingick i granskningen var:
I programmen Staden som Livsmiljö och Den uthålliga staden,
II programmet Sunda Huset steg 2,
III forskning inom Ekologisk odling,
IV ramprogrammet vid Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI, och
V ramprogrammet vid Skogforsk.
Forskning inom ekologisk odling bestod av drygt 70 projekt med en total
budget på 200 MSEK. Den genomsnittliga produktiviteten var 0,94 artikel/
MSEK men den varierade mycket mellan delområdena, till exempel 0,6 för
”soils and nutrient management” och 1,4 för ”Crop production and protection.”47
Forskning om ekologisk produktion:
Nationella program:
– Formas program för ekologisk produktion
– SLU:s program för fältforskning inom ekologiskt lantbruk
– Jordbruksverkets försöks- och utvecklingsmedel
– Stiftelsen Lantbruksforsknings, Formas och Jordbruksverkets gemensam-
ma program för forskning inom ekologisk produktion och konsumtion
– viss forskning finansieras även via Ekhagastiftelsen och Stiftelsen Lantbruks-
forskning.
EU-program:
– Projektet Technology Platform organics är en strategisk forskningsplan om ekologisk konsumtion och produktion som IFOAM:s EU-grupp publicerade i december 2009.
– Core organic är ett gemensamt forskningsprogram inom ekologisk produk
tion och konsumtion där Sverige (Formas officiell partner) deltar tillsam-
mans med tio andra länder.
Finansiär
2001- 2003
2004 - 2007
2007 - 2009
Formas
23
23
23
Jordbruksverket
13
13
13
SLU-Ekoforsk
8
8
8
CUL forskningskoordinering
5
5
5
Statens veterinärmed. anstalt
5
5
5
Livsmedelsverket
2
2
–
ca 13
ca 13
3
ca 3
ca 2
ca 5
ca 72
ca 71
ca 62
Stiftelsen Lantbruksforskning
Ekhagastiftelsen
Totalt
2007 uppgick den statliga forskningsfinansieringen inom ekologisk produktion och konsumtion till
knappt 50 miljoner kronor per år. När även annan finansiering räknas in landar man på 60-70 miljoner
kronor. 48
Hallå där!
Professor Erik Steen Jensen vid
Sveriges
Lantbruksuniversitet Alnarp
kommenterar
årets hätska
mediedebatt
om ekologiskt
lantbruk kontra
konventionellt.
Varför tror du att debatten i Sverige
blir så laddad?
– Det har jag inget svar på. Främst
för att jag inte är bekant med den
svenska debattkulturen ännu.
Jämför gärna, om möjligt, med
debattklimatet mellan professorer i
Danmark?
– Debatten mellan danska forskare i
detta ämne har enligt min värdering
varit beskedlig. Kanske mest för att
det har rått ett större konsensus om
att forskning och utveckling inom
ekologisk jordbruk också kan bidra
till att öka hållbarheten inom det
konventionella jordbruket.
Vad tycker du om debatten? Varför
är den bra? Varför är den dålig?
Debatt är viktig för utveckling, om
alla tycker likadant så är det inte
säkert att världen förändrar sig. På
universitetet är det speciellt viktigt
med diskussion så att studenterna
ställs inför olika sätt att angripa
en given problemställning och att
de sedan kan utveckla deras egen
synpunkt.
För mig är det dessutom viktigt
att lyssna till varandras synpunkter
i en diskussion och att diskussionen är konstruktiv, det vill säga att
oenigheter leder till förbättringar
eller lösningar. Sverige har beslutat
att det ska vara 20 procent ekologiskt jordbruk 2010 och det är en
fortsatt stor uppgift att öka hållbarheten på det ekologiska så väl som
det konventionella jordbruket.
KRAVs marknadsrapport - 2010
41
Utmaningar och möjligheter
2009 har varit ett spännande ekologiskt år. Fortsatt stort konsumentintresse
för ekologisk mat har resulterat i ett rekordår, i flera dimensioner. Aldrig
tidigare har försäljningen varit så stor, utbudet så brett och antalet aktörer så
många . Framöver finns det däremot flera utmaningar för ekobranschen. Men
som i alla utmaningar, finns möjligheter. Vi på KRAV vill ta vara på dessa möjligheter, tillsammans med kunder, medlemmar och konsumenter.
Matens
klimatpåverkan
Utmaning: Idag pratar många om
”klimatfrågan” och menar då global
uppvärmning samt att det är den enda
stora miljöfrågan. Det har medfört att
flera andra viktiga miljöfrågor, som
att främja biologisk mångfald och att
minska användningen av be­kämp­­
ningsmedel i jordbruket, har fått
mindre uppmärksamhet.
Möjlighet: Klimatfrågorna har lyft
konsumtionen av ekologiskt. Redan
2007, i KRAVs SIFO-undersökning,
uppfattade 30 procent av konsumenterna att eko­logisk mat minskar den
globala uppvärmningen. Den andelen
har troligen ökat sedan dess.
Under 2009 har mer fakta publicerats,
som SEIs rapport om stora brister i
flera av ekosystemens motståndskraft.
Biologisk mångfald har också fått mer
fokus, bland annat i en rapport från
Sveriges lantbruksuniversitet.
KRAV möter utmaningen: KRAV
fortsätter att lägga till regler som
minskar matens klimatpåverkan ännu
mer. Samtidigt förbättrar vi dialogen
med de aktiva konsumenterna via
Facebook och en konsumentklubb,
vilket gör att vi kan få veta mer om
dessa konsumenters förväntningar
Mat och tillsatser
Utmaning: En ny debatt om tillsatser
startade med kraft under 2008 och
har fortsatt under fjolåret. Till viss
del kantrade debatten i att alla sorters
tillsatser är av ondo.
Möjligheter: 2009 avslutades med
lanseringen av märket Äkta vara, en
märkning som många KRAV-märkta
produkter lever upp till. KRAV-
42
KRAVs marknadsrapport - 2010
märkt har länge haft skarpa regler
för onödiga tillsatser, vilket många
konsumenter känner till. Svensk lagstiftning tillåter ca 300 tillsatser. De
34 tillsatser som KRAV godkänner är
resultatet av en balansgång mellan att
inte förändra de naturliga råvarorna
och att göra en miljöinsats genom
att öka produktionen av ekologiska
livs­me­del. Bland de tillsatser som
tillåts ingår bara naturliga färg- och
smakämnen.
KRAV möter utmaningen: KRAV
har förbättrat den information vi
har om tillsatser och bakgrunden till
varför vi valt att godkänna ett fåtal.
Vi på KRAV uppdaterar oss ständigt i
forskning inom området och reglerna
utvecklas när ny kunskap kommer
till. Framöver kommer vi att arbeta
mer med kom­munikation om tillsatser, bland annat producerar vi en kort
film under 2010.
Lokalproducerad mat
Utmaning: Att äta naturligt har blivit
allt viktigare för många konsumenter.
Enklare, fräschare mat där lant­bruk­
arens insats blir synligare. Lokalt
producerat förknippas med allt detta.
Men lokalproducerat garanterar inte
att produktionen sker utan kemiska
bekämpningsmedel, tvärtom fortsätter
användningen av bekämpningsmedel
att öka.
I klimatprojektet och andra studier
vi tagit del av framgår att transporten
utgör en liten del av hela produktions­
systemet. Det är mer effektivt att
utveckla den ekologiska produktionen
globalt om vi ska ta mer ansvar för
ekosystemens framtid.
Dessutom är begreppet lokalpro-
ducerat svårdefinierat. För att lokalproducerat ska vara trovärdigt behövs
en tydlig definition och en verifiering
av en tredje part.
Möjlighet: KRAV-lantbrukarna har
under flera år bidragit till att intresset
för lokal mat har ökat, exempelvis via
Bondens egen marknad. Flera KRAVproducenter har även lyft in en regional prägel, utöver ekologiskt. Samtidigt har vi på KRAV tidigare saknat
tydliga regler om lokalt ursprung.
KRAV möter utmaningen: KRAV
har utvecklat ett verifierbart regelverk
för att bringa klarhet i vad som menas
med ursprung. Nu kan producenterna
få en tydligare märkning av det lokala
ursprunget i anslutning till KRAVmärket. Framöver kommer dessutom
vi att ta fram mer fakta i frågan om
klimatpåverkan av lokalproducerat
och ekologiskt. Under 2010 tar klimatprojektet bland annat fram regler
för transporter.
KRAV-märkt är Sveriges bredaste
miljömärke för mat, vilket vi har
byggt upp under 25 år tillsammans
med kunder, medlemmar och konsumenter. Nu ser vi fram emot ett nytt år
med stora utmaningar och möjligheter.
Lars Nellmer, VD
[email protected]
Statistik om KRAV-certifiering
På den här sidan finner du KRAVs statistik om antal anslutna kunder och produkter, som också ökar. Under 2009 har många nya företag och lantbrukare
anslutit sig till KRAV. Över 400 nya växtodlare har tillkommit, och mer än
300 djurhållare har anslutit sig. Mer än 100 nya livsmedelsförädlare kommer
att arbeta med att förädla dessa råvaror till nya attraktiva produkter.
2006
2007
2008
2009
Restaurang och storhushåll
233
270
863
1124
Butik
462
444
837
839
Livsmedelsförädling
305
337
441
542
Import/införsel
Växtodling
140
151
164
178
2 819
3 028
3 178
3 600
Växthus
Djurhållning
122
112
100
105
1 284
1 631
1 835
2 130
11
41
31
Fiske
Ett och samma företag kan vara anslutet till flera regelområden.
antal st
tkr
6000
4000000
3706371
3500000
5235
5491
5000
3000000
4000
3817
4127
2321077
2500000
2000000
Antal KRAV-certifierade produkter
Försäljningsvärde KRAV-certifierade
produkter i grossistled
1992585
2044715
3000
1500000
2000
1000000
1000
500000
0
0
2005
2006
2007
2008
På KRAV samlar vi årligen in försäljningsvärdet
från de KRAV-certifieriade produkterna från våra
anslutna kunder. Statistiken har ett års fördröjning.
2008 kunde vi se en ökning på 59 procent vad gäller
försäljningen av KRAV certifierade produkter. Försäljningsvärdet mäts i grossistled.
2006
2007
2008
2009
Under 2009 fanns 5 491 KRAV-certifierade produkter
registrerade hos KRAV.
KRAVs marknadsrapport - 2010
43
25 år med KRAV
I början av 1980-talet var den ekologiska marknaden i
Sverige väldigt liten och det fanns flera olika märkningar
för ekologiska produkter. När både handeln och konsumenterna efterfrågade en enhetlig märkning bildade fyra
organisationer Kontrollföreningen för Alternativ Odling,
KRAV. Idag, 25 år senare, är framstegen uppenbara. Tack
vare producenter, konsumenter och handeln har den ekologiska marknaden gått från liten till stor. Nu arbetar vi för
att den ska bli ännu större.
Illustratör: Robert Hilmersson, Celebratedesign
44
KRAVs marknadsrapport - 2010
Noter.
1
ATL 091117:http://www.atl.nu/Article.jsp?article=56654&a=Höginkomsttagare%20köper%20mer%20ekologiskt)
2
Axfoods konsumentundersökning 2009 - Synovate
3
Coop-rapporten 2009
4
Med ekologi in i framtiden, en etnografisk studie om relationen mellan ekologisk mat, hälsa och miljö - Inculture i samarbete med Skånes Livsmedelsakademi, 2008.
5
Soil Association Organic Market report 2009
6
Ekoweb 090513
7
Ica Nyheter 090204
8
Debio
9
Källa: 090505 Soil’s Today’s News
10 Soil Association Organic Market report 2009
11 Här ingår kategorierna Livsförpackat, Djupfryst, Mejeri, dryck, Färskmat, Centralpackat kött och Konfektyr. Nielsen DVH inkl hard discount, helår 2009, försäljningsvärde.
11a Nielsen DVH inkl hard discount, helår 2007, 2008, 2009, försäljningsvärde.
12 Beräkning av KRAV
13 Kategori Mejeri är här exkluderat Ägg.
14 I kategorin ingår: frukostflingor, sädesprodukter, flingor & gryn, mjöl, vuxenvälling och cerealiemixer, krossade gryn.
15 I kategorin ingår: matbröd, skorpor & kringlor, hårt bröd, smörgåskex&kaffekex, torrt bröd och kaffebröd.
16 I kategorin ingår centralpackat kött, korv, pastej, kassler, färsk kyckling, djupfrysta kötträtter och charkprodukter
17 I kategorin ingår DF fiskkomponenter och Konserverad fisk
18 I kategorin ingår Kaffe, juice/nektar, te, saft, öl klass II, stilldrinkar, kakao, vin/cider, lättöl/akoholfritt, övriga drycker, läsk
19 http://www.systembolaget.se/Applikationer/Knappar/Press/Pressmeddelanden/Pressmeddelande+2010+01+20.htm
20 Svensk ekologisk livsmedelsmarknad 2009; Ekoweb, 2010.
21 Ekologiskt i offentliga storhushåll 2009, EkoMatcentrum, Ekologiskt marknadscentrum och Miljöresurs Linné
22 Landja marknadsanalys: Sveriges Lantbruk hösten 2009. En undersökning bland lantbrukare
23 Jordbruksverkets rapport 2008:10
24 Jordbruksverket 2009
25 ATL 091215
26 Svensk Mjölks strukturrapport nr 3 2009
27 Ekologiska mjölkföretag på frammarch, 2008-06-13, Svensk Mjölk
27a Svensk Mjölk. 2009 års siffra är en prognos.
28 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2009, SCB
29 Enligt en beräkning baserad på Skördestatistiken och KRAVs statistik. Beräkningen är gjord på de största grödorna: höstvete, vårvete, vårkorn, havre, vårvete och rågvete
30 LRF konsult Svante Kaijser
31 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2009, SCB och KRAVs statistik
32 Mat för ett bättre klimat, Naturskyddföreningen
33 www.sjv.se
34 Ekologisk grönsaksodling nr 6 2009
35 Ekologisk fruktodling nr 5 2009
36 www.sjv.se
37 FiBL http://www.organic-world.net/graphs-2009.html
38 Organic agriculture and food security in Africa
39 ”Organic agriculture and the global food supply” publicerades den 4 juli 2007 i tidskriften ”Renewable agriculture and food systems”, vol 22, sid 86-108
40 Eating the planet – how can we feed the world without trashing it , Friends of the Earth och Compassion in world farming. Rapporten baseras på forskning gjord av the Institute for Social Ecology I Österrika och Ptsdaminstitutet för Climate Impact I Tyskland.
41 Källa: http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/jordbruk-och-mat/ekologiskt-jordbruk/
42 Ekoweb 091230
43 Organic Monitor: Global market for Organic Food&Drink: Market Overview 2008
44 Landja marknadsanalys: Sveriges Lantbruk hösten 2009. En undersökning bland lantbrukare
45 Källa: Jordbruksverket och Hushållsningssällskapet
46 KRAVs marknadsrapport 2009
47 Källa: http://www.cul.slu.se/nyheter/index.asp#Formas
48 CUL
Omslagsfoto: Bodil Johansson - bildarkivet.se
Tryck: Grafiska Punkten
Kontakta KRAV: 018-15 89 00,
Box 1037, 751 40 Uppsala,
[email protected], www.krav.se
KRAVs marknadsrapport - 2010
45
KRAV har varit drivande inom ekologisk produktion i 25 år. Tillsammans med kunder,
medlemmar, konsumenter och andra medvetna personer har KRAV utvecklats till ett
attraktivt varumärke för ekologiska livsmedel. Nu tar KRAV ett nytt steg mot målet om
en hållbar livsmedelsproduktion. Vi utgår från
den ekologiska grunden och lägger till regler som minskar matens klimatpåverkan ännu
mer. Vi börjar med växthus och fiske i januari
2010 och fortsätter successivt inom samtliga
områden t.o.m. 2012. För att det ska bli tydligt att KRAV innehåller mer än tidigare, har vi
ett nytt KRAV-märke.
KRAV ekonomisk förening – Box 1037, 751 40 – Uppsala
www.krav.se – [email protected]
KRAV-ekonomisk förening
Box: 1037
Kungsängsgatan 12 - 751 40 Uppsala
Tel: 018-15 89 00 - Fax: 018-13 80 40
E-post: info @krav.se
Webbplats: www.krav.se