Åldrande hos personer med
handikapp och utvecklingsstörning
Gotland
Våren 2008
Kent Thuresson
SU/Mölndal
[email protected]
Innehåll
•
Normalt åldrande
•
Nedsatt uppmärksamhet och
koncentration
•
Dysexekutivt syndrom
•
Demens
•
Prematurt åldrande
•
Behandling av demens
• Normalt åldrande
Åldrar
•
•
Biologisk ålder
Psykologisk ålder
Anger en persons förmåga att
anpassa sig till sin miljö och
förändringar till denna.
Den psykologiska åldern mäter i
sin tur intelligens, minne,
inlärningsförmåga och
personlighet
Utgör ett mått på hur en individ
fungerar fysiologiskt
•
Sociala åldern
Är en människas kontakter med
andra människor och dennes
positioner i samhället som helhet
och i grupp.
Typer av åldrande
• Primärt åldrande
-svårt påverka
• Sekundärt åldrande
-påverkbart
Vad är normalt åldrande
• Beteendet
förlångsammas
• Minnesstörningar
• Svårare att hitta ord
• Reaktionstiden ökar
• Glömska
• Svårare hitta namn
• Minskad respons eller
minskad vakenhet
Vad är normalt åldrande
• Personlighetsförändrin
gar
• Minskad drift
• Övrigt
• Minskat intresse för
nyheter
• Sämre sinnesfunktioner
• Rutiner blir viktiga
• Infektionsrisken ökar
• Bunden vid en struktur
• Inkontinens
• Minskad sömn
Åldrande och motorik
störningar
•
•
•
•
Svårare att titta uppåt
Svagare muskelkraft
Ataxi
Gångstörningar, postural
flexion
• Balansproblem
Tremor
Ökat muskulär tonus spec. i
benen
Orofacial dyskinesi
Minskad spontan motorik
Arm svängning
Dysartri
Åldrande effekter
• Fysiska
– Dålig hud pga av nedsatt
rörlighet
– Ökad risk för skador
pga glömska
– Ändrat näringsintag pga
dåligt matintag
• Funktionell
– Nedsatt mobilitet
– Svårighet att klara sig
själv
• Emotionell
– Utbrott av ilska eller
skrikande
– Bestående ångest
• Beteende
– Kissa offentligt
– Promenera osäkert
– Upprepande skrikande
–
• Socialt
– Olämplig sexuell aktivitet
– Försämrade familjs
relationer
• Omgivnings faktorer
– Svårighet att hitta
– Springa på tex
dörrkarmar pga av
perceptions störningar
• Annat
– Svårighet att sköta sin
ekonomi
Orsaker till minnesstörning
• Normal glömska
• Förvirringstillstånd
• Lindrig
minnesstörning
• Demenssjukdom
• Stress, oro,
sömnstörning,
utbrändhet
• Annan sjukdom i
hjärnan (infektion,
tumör)
• Alzheimers sjukdom
• Vaskulär demens
• Depression
Meningsfullt åldrande
• Relationer
• Fysisk förmåga
• Engagemang
• Psykisk förmåga
• Meningsfullhet i
vardagen
• Emotionellt
Ålders utvecklingen
——————————————————
• Nedsatt uppmärksamhet och
koncentration
Nedsatt uppmärksamhet och
koncentration
• Förekommer vid
• Depression
• Påverkar
• Mani
• Att klara skolan
• Ångest
• Att klara arbetet
• Schizofreni
• DAMP
• Att klara den sociala
vardagen
• Utvecklingsstörning
• Ta in information
Depression som del i demens
• Kan leda till
• Stress
• Kognitiv svikt
• Fysiologiska
• effekter
• Förstärkning
av symtom
•
Hypoteser
• Kan vara ett förtecken
till demens
• Depressionen
synliggör demens
symtomen
• Depression leder till
skada av hippocampus
pga glucocorticoid
kaskaden
Nedsatt uppmärksamhet och
koncentration
• Förekommer vid
• Medför
• Skalltrauma
• Påverkan på sociala
färdigheter
• Cerebralpares
• Epilepsi
• Prefrontala syndrom
• Dysexekutiva
• Dishinhibeted
• Apathetic
Dysexecutive Type
• Etiologi
• Karaktäriseras av
• Skada i dorsala
konvexiteten (den lilla
knölen i Brodmans
area nr 9)
• Nedsatt flexibilitet
• Nedsatt
planeringsförmåga
• Nedsatt förmåga till ta
saker i ordning
Dysexekutivt syndrom
•
Orsak
•
Symtom
•
Skador av frontal loberna
•
Förändringar av
•
Kan förekomma i dagliga livet
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Emotioner
Planering
Organisering, sekvensering
Initiera och vara självgående
Monitorering
Adaptiv förmåga
Motivation
Personlighet
Beteende
Kognitivt flexibilitet
Bristande socialisering
Dysexekutivt syndrom hos ungdomar och unga vuxna med
ryggmärgsbråck och shunt kvarstår i vuxen ålder enligt Sven
Mattsson, med dr, överläkare, barn- och ungdomsmedicinska
kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping
Symtom
•
Effekter
• Dåligt minne
•
Uteblir från kontroller
• Svårt att se konsekvenser
•
Glömmer ta medicinen
•
Glömmer katetrisera
•
Ringer samma dag som katetrar
eller medicinen är slut
• Svag initiativförmåga
Orsaken
•
Är inte helt känd
Dys-exekutivt syndrom enligt Sven Mattsson
• Genes:
• Nedsatt blodcirkulation
frontala cortex o
limbiska systemet
• Sämre blodcirkulation
generellt i hjärnan?
• – Iddon et al. 1997
• – Barf et al. 2001
• – Gölge et al. 2001
• Dysexekutivt syndrom
- kognitiv störning
Specifik
•
beteendestörning frontallobssyndrom
• Uppmärksamhet
• Förnuft
• Aning och förväntan
• Planering
• Se konsekvenser
• Minne
• Målsättning
• ”Cocktail-partysyndromet”
Orbitofrontal disinhibited
syndrome
• Etiologi
• Karakteriseras av
• Skada i orbifronala
områden
• Dålig impulskontroll
• Explosiva aggressiva
utbrott
• Oanständigt tal
• Munterhet
• Hämningslös
• Den ventrala ytliga
delen av frontal loben
där denna har kontakt
med ”bentaket” till
orbitan
Mesial frontal apathetic
syndrome
• Etiologi
• Karakteriseras av
• Skada uppstår i
mediala delar av
frontalloben och i det
anteriora slutet av
cingulate gyri
•
•
•
•
Apati
Slöhet
Brist på initiativ
Emotionell
avflackning
• Minskad motorik
Dysexekutivt syndrom vid hydrocefalus
•
•
•
Beskrivits av
•
Iddon och medarbetare (1997)
som dysexekutivt syndrom
Symtom
•
Beteende störningar av social och
kognitiv karaktär
Inlärningssvårigheter
•
Förekommer hos
•
Barn/ungdomar med hydrocefalus
•
Hos vuxna individer med låg tycks
hydrocefalus
DYSTROPHIA MYOTONICA
EXEKUTIVA SVÅRIGHETER
• Typer
• Symtom
• Myotonic dystrophy
types 1 (DM1) och 2
(DM2)
• Muskelsvaghet
• Muskelatrofi
• Svårt slappna av
muskulaturen
• Cataract
• Kariomyopati
• Multipelt organ
engagemang
• Ärftlighet
DYSTROPHIA MYOTONICA
EXEKUTIVA SVÅRIGHETER
•
•
Förändringar i personligheten
•
Förändrad känslomässig kontroll (hög •
grad av anhedoni (oförmåga att känna
lust) och låg grad av uttrycksfullhet
•
(eng. expressiveness)) och
Bristande social förmåga (undvikande,•
rigiditet och svårigheter att uttrycka •
varma känslor)
•
•
Nedsatt initiativförmåga
•
•
Kan inte planera
Kan inte sätta igång även enklare
dagliga verksamheter (upplevs lata)
Svårt att hejda sina impulser
Kan inte styra sitt beteende
Inte kan avgöra vilka skämt
som passar i sammanhanget
Uppträder kränkande mot
omgivningen
Katarina Frank
Leg.psykolog & specialist i
neuropsykologi
Post
traumatisk encephalopati
• Orsak
• Symtom
• Dåligt korttidsminne
• Traumatisk hjärnskada
• Fatigue och ökad
stresskänslighet
• Dålig
• koncentration
• Svårt
• starta upp
• Kognitiv
• långsamhet
PCS - Postcommotionellt
syndrom
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Huvudvärk
Yrsel
Ljus- och ljudkänslighet
Öronsus
Sömnproblem
Irritabilitet
Koncentrationssvårigheter
Minnessvårigheter
Onormal trötthet och uttröttbarhet
Depressivitet
Förlorad libido (könsdrift, sexlust)
Förlorad förmåga att njuta av sex
Förvirringstillstånd
Emotionell labilitet
Ängslan, oro
Humörsvängningar
Svårigheter med nya eller abstrakta
uppgifter
Försämrat logiskt tänkande
Försämrad simultankapacitet
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Glömska
Personlighetsförändringar
Alkoholintolerans
Raseriutbrott
Flashbacks (återupplevande av traumat)
Mardrömmar
Annan värk än huvudvärk
Kan inte längre göra upp eller genomföra
planer
Försämrad intellektuell kapacitet
Svårt att hitta ord
Felsägningar
Svårigheter att följa en konversation
Sömnstörningar, aldrig utsövd, ökat
sömnbehov, etc
Fysisk och psykisk stressintolerans
Rastlöshet/nervositet
Ångestattacker
Svimningsattacker
Post traumatisk
encephalopati
• Svårt upptäcka pga
• Behandling
• Förvillande faktorer
• Allmänt
omhändertagande
• Svårt att tolka
• Physiostigming
• Dålig information
• Donezepin
• Svårt att konstatera
• The big four
• Hjärt sjukdom
• Cancer
• Diabetes
• Alzheimer’s sjukdom
• Demens
Frekvens demens hos
förståndshandikappade
• 2-3 % hos äldre än 40 år hos samtliga
förståndshandikappade
• Av dessa utgör ca 60 % personer med
Downs syndrom som visar tecken på
Alzheimers symtomatologi
Demens specifika kriterier
• Försämrad
allmänfunktion jämfört
med tidigare
• Varaktighet 6 månader
• Minnesförsämring (Större
än vid normalt åldrande)
• Närminnet
• Långtidsminne
• Kognitiv försämring
• Försämrat omdöme och
tänkande
• Minskad uppmärksamhet
på omgivningen
• Skilj ut konfusion
•
•
•
•
Beteendestörningar
Sömnstörningar
Irritabilitet, aggressivitet
Förlust av intressen och
initiativtagande
• Ändrade rutiner
• Rädsla
• Labilitet
• Minskad emotionell
kontroll
• Labilitet
• Irritabilitet
• Apati
Demens specifika kriterier
• Minskad motivation
• Sitter stilla
• Inte intresserad
• Aphasi
• Hittar inte ord.
• Förstår inte ord
• Språkförsämring
• Sluddrighet
• Försämrad social
funktion
• Försnävade sociala
aktiviteter
• Apraxia
• Kan inte ta på sig kläder,
borsta tänder
• Agnosi
• Förstår inte innebörden
av att använda föremål,
gester, tal
Kognitiv försämring leder till
problem inom
• Minne
• Uppmärksamhet
• Exekutiva funktioner
• Övrigt
• Minnesproblem
Minnesförändringar
• Man kan lägga märke
till om personen t.ex.
• Inte kommer ihåg att
hon skulle träffa en
person
• Inte kommer ihåg vad
han lägger saker
• Inte vet vad anhöriga är
• Glömmer sociala
aktiviteter
• Inte vet var anhöriga är
• Inte kan beskriva sin
dag
• Glömmer namn
• Inte hittar i kända
omgivningar
• Behöver påminnas för
att få saker gjort
• Uppmärksamhet
Uppmärksamheten
• Förmågan att upptäcka
en stimuli
• Behålla
uppmärksamheten under
en lång tid
• Förmågan att växla
uppmärksamheten på
olika
stimuli
• Behålla fokus på ett
relevant stimuli och
inte fångas av
irrelevanta
distraherande stimuli
• Exekutiva
funktioner
Exekutiva funktioner
• De exekutiva funktionerna
anses vara lokaliserade i
hjärnans frontala delar och
• Svårt lösa problem som kräver inkluderar högre kognitiva
tidigare erfarenhet
processer som t.ex.
• Svårighet att lösa problem där impulskontroll, planering,
samt olika
lösningen inte är uppenbar
minnesfunktioner.
•
Att kunna komma ihåg det
viktigaste
•
Planeringsförmågan nedsatt
•
Att minnas det man planerar
•
Initiativförmåga
•
Lust och vilja
•
Reglera uppmärksamheten
• Övriga symtom
Övriga symtom
• Tanke störningar
• ADL problem
• Personlighets
förändringar
• Motoriska problem
• Beteende störningar
• Psykiatriska problem
• Spatial desorientering
• Fysiska problem
• Tankestörning
Tankestörningar leder till
• Dålig selektiv
uppmärksamhet
• Bristande sammanhang i
tankarna
• Dålig
verklighetsanknytning
• Bisarrt innehåll i tankarna
• Förändrat ordflöde (t.ex.
ord associationer)
• Oförmåga att följa ett
resonemang på ett sätt
som är begripligt för
andra
• Personlighetsförändring
Personlighetsförändring
• Aggressivitet
• Bristande insikt
• Omdömeslöshet
• Trötthet
• Misstänksamhet
• Förlångsamning
• Känslomässig avflackning
• Oföretagsam, apati,
inaktivitet
• Nedsatt vitalitet
• Bristande energi
• Beteende
symtom
Beteendesymtom
• Behov av mer stöd
• Förlångsammad motorik
•
• ”Hoare”
• Misstänksamhet
• Ätstörningar
• Ökade stereotypa
beteenden
• Vandrande
• Försöker lämna hemmet
• Psykiska symtom
Psykiska symtom
• Depression
Minskade affekter
Förlångsammad motorik
Övergående gråtattacker
• Illusioner
• Misstänksamhet
• Fantasier
• Emotionell labilitet
• Ångest
• Konfusion
• Hallucinationer
• Pseudohallucination (t.ex.
titta sig i spegeln)
• Paranoida symtom
• Desorientering
• Spatsial
desorientering
Spatsial desorientering
• Kan inte skilja på dag
och natt
• Hittar inte till rummet
• Svårt skilja höger
vänster
• Svårare sätta ihop
saker
• ADL problem
ADL problem
• Laga mat
• Sköta hygienen
• Klä sig
• Ringa
• Socialt
• Motoriska fysikaliska
symtom
Motoriska fysikaliska symtom
• Vid måttlig demens
• Sen effekter
• Palmomental reflex
• Superficiala reflexer t.ex.
snout och glabella reflex
• Ändrad muskeltonus
tonus och bradykines
• Mer utvecklad demens
• Ökad muskeltonus spec. i
arm flexorer
• Myoklonier
• Svårighet med att titta
uppåt
• Sugreflexer och
gripreflexer tillkommer
• Palmomental reflexen
försvinner
• Urininkoninens
• Hemiparesis
• Hemianopsi
• Fysiska symtom
Fysiska symtom
• Epilepsi
• Förstoppning
• Gångstörningar
• Viktnedgång
• Minskad muskulatur
• Urinvägar
• Hud
• Hyperreflexibilitet
• Prematurt åldrande
Prematurt åldrande
• Genetiska syndrom
• Downs syndrom
• Cockaynes syndrom
• Cutis laxa (Ehlers-Danlos
syndrome)
• Ärftlighet
• Progeria hos barn
(Hutchinson-Gilfords
syndrom)
• Progeria hos vuxna
(Werners syndrom)
Medicinska orsaker associerade
med prematurt åldrande
• Diabetes mellitus
• Tetraplegi
• Gravt
förståndshandikapp
• Ateroskleros
• Hypertension
• Dyspne/apnea
• Epilepsi
• Skallskada
• Downs syndrom
Demens hos personer med Downs
syndrom
• Frekvens vid Downs
syndrom
• Frekvens i
normalpopulation
• 35-49 år
6-8 %
• 50-59 år
50-55 %
•
•
•
•
•
• 60 år
70 %
65-69 år 1%
70-74 år 3%
75-79 år 6%
80-84 år 11%
85-89 år 21%
•
LANGDON DOWN AND
DOWN'S SYNDROME
(1828 - 1896)
Debut symtom vid Down demens
• Diffusa symtom som
irritabilitet
• Minnesstörning
• Språkfunktionsförsäm
ring, svårt hitta ord
• Talrubbningar
• Emotionella
störningar
• Spatiala störningar
Störd nattsömn
Nästa fas vid Down demens
• Förlust av orientering
• Amnesia,
minnessvaghet
• Agnosi, oförmåga
känna igen med
känseln, synen,
hörseln
• Talrubbning
• Aphasi
• Dyspraxi, svårighet
utföra koordinerade
rörelser
• Ökad muskeltonus
Slut fas vid Down demens
• Apraxi, oförmåga att trots
behållen rörlighet rätt
utföra vissa rörelser eller
använda saker
• Epilepsi
• Infektionsrisk
• Aggressivitet
• Förlorar basala
funktioner, inkontinens
• Kommunikationen
försämras
• Minskad muskelmassa
• Cerebrala katastrofer
• Liggsår
Vad utmärker demens utvecklingen
hos personer med Downs syndrom
• De har tidigare debut
• De patologiska förändringarna i hjärnvävnaden kommer
tidigare än symtomen
• Sjukdomsprocessen kanske, lite kortare än normalt
• Man lägger ofta inte märke till minnesproblemen utan det
är förändringar i de dagliga aktiviteterna man ser
• Kan observeras tack vare epilepsi debut
• Visuspatsiala problem uppstår
• Försämrat språk
• Ökad förekomst av stereotypier
• Inaktivt och apati
• Personlighetsförändring
• Livliga reflexer
Omvårdnads behovet
Klarar sig mycket själv
Behöver tillsyn och stöttning
Måste ha helhetsvård
• FXTAS
The fragil X-associated
tremor/ataxia syndrome (FXTAS)
• Hos
• Män och kvinnor över 50 år
• Genetik.
• Permutation som lett till fragil X
• Ökad FMR1 transcript har föreslagits som
molekylär bas
• Diagnos
FXTAS
• MR visa hyperintensivitet vid T” viktad
undersökning i cerebellar vit substans och
middle cerebellar peduncels
• Post mortem visar ubiguitin incklusioner
intra nucleärt och astrozyter i cortex och
hjärnstam. Minskning av purkinjeceller och
tillhörande glios
FXTAS
• Symtom
•
•
•
•
•
•
Fronto subcortical
Intentions tremor
Ataxi
Parkinsonism
Neuropati
Autonom dysfunktion
FXTAS
• Övriga symtom
•
•
•
•
•
Agitation/aggression
Irritabilitet
Depression
Apati
Ohämmade
• Landau-Kleffners syndrom
Landau-Kleffners syndrom
• Alternativa namn
Förvärvad epileptisk
språkstörning
• Debut
Oftast i tidig förskoleålder
Sällan i skolåldern
• Förekomst
Sällsynt < 10 per år
Fler pojkar än flickor tycks
drabbas.
• Orsak
Avvikande elektrofysiologisk
aktivitet i hjärnan
Oförmåga att uppfatta talat
språk på rätt sätt
Landau-Kleffners syndrom
• Symtom
• Barnet förlorar plötsligt eller gradvis, under relativt kort tid, sitt
talspråk samt förmågan att förstå talat språk (ordförståelse).
• Debut av epileptogen eller annan patologisk (sjuklig) EEGaktivitet (ofta tydligast märkbar under sömn), med eller utan
klinisk epilepsi.
• Kan komma som plötslig och periodvis, oförmåga att förstå
vad omgivningen säger
• Vid det första insjuknandet men även upp till månader
därefter, förvirringstillstånd eller autism liknande symtom.
Landau-Kleffners syndrom
• Differentialdiagnoser
• Hörselskada (hörseltesterna är normala)
• Autism (dessa symtom går över)
• Progressiv hjärnsjukdom
Landau-Kleffners syndrom
• Behandling/åtgärder
• Prognos
• Medicinskt
• Vissa blir friska eller bättre
• Epilepsi medicin tveksam
effekt
• Kortison
• Speciell kirurgi
• 50 % kanske får
kvarstående symtom
• Övrig
• Logoped
• Teckenspråk
• Information
•
•
•
Dysphasi
Inlärningsproblem
Beteende problem
• Sällan epilepsi i vuxenålder
• Livsstil relaterat
Livsstil relaterat till prematurt
åldrande
• Alkolism
• Fysisk inaktivitet
•
•
•
•
•
Rökning orsakar
Cancer
Hjärtsjukdom
Impotens
Sänkt IQ
• Bristfällig kost
• En studie i Skottland
• Såg hos personer som
testades vid 11 års ålder
och sedan vid 64 år att
rökare var sämre i 5 test
än icke rökare
• Dr Lawrence Whalley
University of Aberdeen
Aggressivitet
Olämpliga beteende vid demens
• Emotionella utbrott
• Vandrande
• Beteendestörningar
• Agitation
• Emotionella utbrott
Emotionella utbrott
•
•
Vid demens sjukdomen kan den
emotionella förmågan försämras och leda
till försämrade möjligheter att handskas
med sin vardag
•
Som medför lyhördhet inför
andras känslor och behov,
förmåga att växla perspektiv, att
kunna läsa komplicerade
situationer med känslomässigt
innehåll och inse olika människors
olika sätt att känna och förstå.
Självkännedom
Förmåga att observera sig själv, att kunna
känna igen och tydligt urskilja de olika och
motsägelsefulla känslor fyller en för
ögonblicket
•
Förmågan att handskas med sina känslor
Innebär att kunna förstå orsaken till sina
känslor och kunna hantera sin rädsla, ilska
och sorg på ett adekvat sätt
•
Förmågan att motivera sig själv
Att kunna kanalisera sina känslor så att de
gagnar ens syften, vara förmögen att styra
sina impulser och vänta med egen
behovstillfredsställelse
Empati
•
Relationskompetens
Förmågan att handskas med
andras känslomässiga reaktioner
och kunna samspela med andra
människor på ett konstruktivt
• Vandrande
Vandrande
• Går fram och tillbaka och
flyttar saker från en plats
till en annan. Letar efter
saker som kommit bort.
Gör paket och därefter
gömma dessa.
• Ångestfylld och rädd för
att vara ensam, kan hon
(även på natten) söka
trygghet hos grannar
genom att ringa på dörren
eller telefonera till
anhöriga, vill ständigt gå
ut.
•Kan leda till depression. Kriser
och aggressivitet gentemot
personal, medboende och
anhöriga.
• Beteendestörningar
vid demenssjukdom
Beteendestörningar vid
demenssjukdom
• Socialt oacceptabelt
beteende
• Svärande
• Skrikbeteende
• Rastlöshet
• Samlande
• Bristande sexuell
hämning
Orsaker till beteendestörning pga
demens
•
Den demenssjukas verklighet
kan se annorlunda ut än
omgivningens.
•
Den sjuka kan ha svårighet att
tolka syn- hörsel- och
känslointryck.
•
Plötsliga och oväntade
förändringar i rutiner och
vårdmiljö.
•
Otillräcklig eller inadekvat
hjälp.
•
Ett rörelsebehov som inte
tillfredsställs.
•
Läkemedelsbiverkning.
•
Smärtupplevelse som hon
saknar förmåga att beskriva.
• Aggressivitet
Orsaker till aggressivitet pga
förståndshandikappet
•
•
•
•
•
•
•
•
Det föreligger ett stort antal
riskfaktorer pga av
förståndshandikappet
• Moralisk utveckling
• Förstår inte orsak och
Kommunikations och
konsekvens
minnesproblem
• Kan svara att de är ja/nej
Svarar för att tillfredställa
utan att förstå vad det
Säger vad han eller hon tror att
innebär
man skall säga
Svårigheter att beskriva vad som • Förstår inte sina rättigheter
hänt
Förstår inte tillsägelse
Dåligt minne
Dåligt omdöme
Orsaker till aggressivitet pga
förståndshandikappet
•
•
•
•
•
•
•
•
Det föreligger ett stort antal
riskfaktorer pga av
förståndshandikappet
• Moralisk utveckling
• Förstår inte orsak och
Kommunikations och
konsekvens
minnesproblem
• Kan svara att de är ja/nej
Svarar för att tillfredställa
utan att förstå vad det
Säger vad han eller hon tror att
innebär
man skall säga
Svårigheter att beskriva vad som • Förstår inte sina rättigheter
hänt
Förstår inte tillsägelse
Dåligt minne
Dåligt omdöme
Orsaker till aggressivitet pga
förståndshandikappet
•
•
•
•
•
•
Impulsivitet och
uppmärksamhet
Förstår inte vad en handling
leder till
Uppträder upprört när de blir
kvarhållna
Agerar i stället för att reflektera
Klarar stress dåligt
Svårt tolka omgivningen
•
Intellektuellt
•
•
Svårare med inlärning
Svårare med förståelse
•
Kognitiv funktion
•
•
Tankeprocess
Aktiv intellektuellbearbetning
av information
Begripa
Meningsfullt användande av
information
•
•
Orsaker till aggressivitet pga
förståndshandikappet
•
Nedsatt förmåga
•
•
•
•
•
•
Personerna överskattar sin förmåga •
Brist på basala fakta
•
Vet mindre
Har sämre utbildning
•
Har mindre drivkraft
•
•
•
Motivation
•
•
•
Man litar på individer som har
auktoritet
Blir överväldigade av auktoriteters
närvaro
Ökad sårbarhet
Detta leder till att man reagerar
kraftigare
Vill inte att handikappet synliggörs
Emotionellt
Reagera annorlunda
känslomässigt
Orsaker till aggressivitet pga
omhändertagandet
• Dåligt
omhändertagande
• Bristande stimuli
• Pedagogiskt
• Bristande
kommunikation
• ADL mässigt
• Bristande kontinuitet
• Socialt
• Psykologiskt
Orsaker till aggressivitet pga
psykiatriska och sociala orsaker
• Psykiatriska orsaker
• Konfusion
• Psykos
• Depression
• Sociala orsaker
• Stress
Orsaker till aggressivitet pga
medicinska orsaker
• Medicinska orsaker
• Epilepsi
• Smärta
• Sköldkörtel
dysfunktion
• Sinnes dysfunktion
• Förstoppning
• Infektioner tex Borelia
• Mediciner
Att bemöta aggressivitet
• Kunskap, tydliga mål, och
klara handlingsplaner
• Låt personen bestämma
det den kan
• Regelbunden bemanning
med möjlighet till
avlösning
• Respektera
självbestämmandet
• Lyssna till vad personen
säger, försök förstå vad
hon menar
• Säg inte emot!
Att bemöta aggressivitet
• Visa tolerans. Tag
konflikten men undvik att
låta dig provoceras. Tala
lugnt i dämpat röstläge
• Argumentera inte. Håll
med om det hon eller han
uttrycker, för det är
förmodligen så hon
känner. Möt personen i
ilskan innan du försöker
avleda. "Ja, visst blir man
arg, men...”
• Försök att erbjuda
valbara alternativ
• Ibland måste man sätta
gränser. Var då bestämd
• Inte låta sig provoceras
• Undvik höga ljud från
radio och TV
Behandling vid aggressivitet
• Öka vällbefinnandet
• Behandla medicinskt
sekundära problem
• Habilitering
• Sällan botande
• Ej rehabilitering
-Neurologiska
-Somatiska
-Psykiska
Eftermiddags oro (sundown
syndrom)
Orsak
Understimulering
• Överstimulering
Att sitta ensam i ett
tyst rum och höra ett
obegripligt sorl utanför
• Bli utsatt för saker
som man inte kan
förstå, t.ex. TV:n står
på, ljud och bilder
flödar
• Behandling och utredning
Varför är det viktigt att ställa en demens diagnos
• Utreda differential
diagnoser
• Erbjuda rätt
vårdmiljö/boende
• Behandla
tilläggsdiagnoser
• Hitta rätt nivå för
patienten
• Ge en förståelse för
den aktuella
problematiken
• Försöka förebygga
riskfaktorer
• Erbjuda rätt
behandling
• Erbjuda en förståelse för
problematiken
Vad är speciellt vid
utvecklingsstörning och demens
•
•
•
•
•
Heterogen grupp
Personen kan inte själv rapportera
Symtomen är inte så tydliga
Måste ofta bedömas efter ADL symtom
Gravt förståndshandikappade är svåra att
bedöma
• Det finns inga bra skattningsinstrument
• Medverkar dåligt
• Har ofta avvikande beteende frånbörjan
Utredning
• Sjukhistoria
• Medicinsk och psykiatrisk
bedömning
• Arbetsterapeut
bedömning
•
•
•
•
Neuropsykologiska test
Skattnings formulär
Frågeformulär
Psykometriska test
• Fysikaliska
undersökningar
• Blod och liquorprover
• Globala bedömningar
Differentialdiagnoser vid demens
• Hypotyreos och
hyoparatyroidism
• Sinnesdefekter (syn,
hörsel)
• Folatbrist och B-12
brist
• Mediciner
• Sockerrubbningar
• Depression
• Konfusion
• Apnea
• Infektioner (borelia,
HIV, lues)
• Vaskulära orsaker
• Hjärtproblem
• Understimulering,
social depravation
• Mag tarm problem
• Urinvägsproblem
Behandling av demens
Hur behandla
Omvårdnad
• Försök upprätthålla
basalfunktioner t.ex.
att äta, klä sig,
duscha
• Undvik förändringar i
miljön
• Förenkla rutiner så att
frustration inte
uppstår
• Ha tålamod
• Vägled
• Enkelt språk
• Var observant
Behandling enligt The Arc
• Försök bevara de
färdigheter som ger
personen värdighet t.ex.
att kunna äta själv, sköta
hygienen och inte lära in
nya färdigheter
• Undvik förändringar i de
dagliga rutinerna
• Underlätta att eventuella
förändringar i vardagen
inte blir till hinder
• Förenkla rutinerna
så man undviker
ångest och frustration
• Använda tålamod
och vägledning, ha
enkla krav, var
allmänt hjälpande
• Återförsäkra och
lugna patienten varje
dag
Behandling enligt The Arc
• Visa att man bryr sig
genom att använda en
låg röst och att genom
beröring skapa trygghet
• Tillhandahåll en familjär
och trygg omgivning
och ge en tätare kontakt
till personen för att
undvika konfusion och
desorientering
• Anpassa de dagliga
aktiviterna efter
personens ADL-förmåga
• Undvik toalettolyckor
genom ha toalett rutiner
• Ge personen tillräckligt
att dricka och äta
Behandling enligt The Arc
• Behåll
orienteringsförmågan
genom att upprepa
datum, ha ett dags
schema, namnge
personerna som är kring
patienten.
• Pressa inte personen för
hårt för att få denne
tillbaka till ”verkligheten”,
men undvik samtidigt att
förstärka inbillning.
• Försök behålla den
nuvarande
självständigheten
genom att öka
personalinsatsen,
ledningen,
tillgängligheten och
närheten.
• Undvik onödig
medicinering
Medicinsk behandling
Kolinesteras hämmare
Exelon (Rivastigmin)
Reminyl
Aricept (Donepezil)
(Galantamin)
Medicinsk behandling
NMDA-antagonist
• Ebixa (Memantin)
NMDA receptorn
är viktig för
exciterande
transmission,
bindning av
glutamate och
glycine aktiverar
Medicinsk behandling
Framtida
• Sjukdomsbromsande
• Regenerativa nervcells
återskapande
• Propentofylin sägs skydda
nervceller i hjärnan från att
skadas och minskar hastigheten • Tillväxtfaktorer
på sjukdomsförloppet.
Det påverkar gliaceller i hjärnan • Profylaktisk behandling
som man tror är inblandade i
bildningen av det skadliga plack • Antioxidanter (vitamin E
och C, selen)
som bildas vid Alzheimers
sjukdom.
• Anti amyloid läkemedel
• Anti inflammatoriska
ämnen
efter vaccination med antikroppar
• Födoämnen
har hos råttor uppvisats lägre
halter amyloidi hjärnan och bättre
minnesförmåga
Behandla tilläggs diagnoser
• Psykiatrisk sjukdom
• Somatisk sjukdom
• Depressioner
• Psykoser
• Ångest
• Epilepsi
• Diabetes
• Högt blodtryck
Uppföljning
Mycket
viktigt
• Vård i livets slutskede
Vård i livets slutskede
Boende
Omvårdnad
Sjukvård
Anhöriga
Vård i livets slutskede
• Socialt
Närhet
Trygghet
Omsorgsanda
• Somatiskt
Kunskap
Närhet
• Psykiatriskt
Kunskap
Närhet
Omvårdnad
Boende
Anpassat
Sjukvård
Tillgänglig
Demens information på nätet
• www.vardalinstitutet.net
•
•
•
•
•
gå in på ”Tematiska rum”
klicka vidare till ”Leva med demens”
vidare till ”Vad är demens”
vidare till ”Olika demens sjukdomar”
så är man framme vid
”Förståndshandikapp och demens”.
• Tack från
• Kent Thuresson
