Barry Karlsson
Neuropsykolog
26 september 2016
AGENDA
• Demens, förlopp, utredning och behandling
• Transition: att bli äldre med utvecklingsstörning
• Kort introduktion till kartläggningsinstrumentet Tidiga Tecken
Nya omsorgsboken
en bok om människor med begåvningsmässiga
funktionshinder
Normalitetsprincipen
• Avvecklingen av institutionsvården och de
s.k. vanföreanstalterna
• Rätten till ett vanligt liv
– Arbete
– Bostad
– Fritid
– Primärvård
– Specialistvård och heldygnsvård
• Normala behov och särskilda behov
Ny diagnostisk population
• Medellivslängden för personer med
intellektuell funktionsnedsättning har
under 1900-talet ökat dramatiskt
• Vårdhemmen är avvecklade och från
mitten av 1990-talet bor personerna
nu ute i normalsamhället
• Demografiska förändringar och
befolkningspucklar
Demografi. Personer födda med
utvecklingsstörning i Sverige (1%)
1600
1400
1390
1350
1200
1000
1050
800
1247
1230
920
850
600
1991
1983
1966
1954
1945
1933
1920
400
Statistisk fördelning
Förväntad medellivslängd
8
Demenspanorama
FLD
10%
Övriga
5%
Lewy Body demens ?
Vaskulär
25%
AD och VAD
10%
Alzheimer
50%
Demensförekomst vid
intellektuell
funktionsnedsättning – statistisk
och verklighet
Epidemiologi.
Utvecklingsstörning och åldrande
Register eller teoretisk statistik 18% över 65 års ålder?
Demens:
normalstörda & utvecklingsstörda
100
Procent
80
70
60
Normala
35
40
20
6
0
1
65-69
8
2
70-74
10
4
75-79
15
8
80-84
50
20
25
12
85-89
90-94
95-99
UVS
Hälsoproblem i procent vid ID
100
85
90
75
80
70
60
60
50
40
49
55
70
55
40
30
20
10
0
Stuart Todd, 2016
10
12
15
8
Dödsorsaker
Demens vid Down’s syndrom
Demensdebut vid Downs syndrom
100
Prevalens i procent
90
80
70
Zigman (1996)
60
Tyrell (2001)
50
Prasher (1995)
40
Holland (1998)
30
20
10
0
30-39
40-49
Åldersgrupper
50-59
60-69
Begåvningsnivåer hos DS i procent
44
25
17
8
Mycket svår
(Day 2005)
1
Svår
Måttlig
Lindrig
Marginell
Olika kognitiva funktionsnivåer
kräver olika strategier vid åldrande
•
•
•
•
Lindrig
Måttlig
Svår
Mycket svår
• Tillägg
• Autism
• ADHD
• Språkstörningar
• CP
• Epilepsi
Boende? – Daglig verksamhet? – Pensionering? – Fritid?
INDIVIDUALISERING
Psykisk ohälsa hos åldrande personer
med intellektuell funktionsnedsättning
• Ångest och psykossjukdomar ökar inte med
åldern
• Depression ökar
• Många står på mångårig antipsykotisk
medicinering med ökad fallrisk, förstoppning
och risk för förvirring
• Ofta systemfel när ordinationslistorna ökar
Emotionella problem vid åldrande
Personer med demens och funktionsförluster är inte
”passiva lidare” utan använder olika copingstrategier
för att kompensera. Det är emotionella signaler som
styr dessa copingstrategier.
• Överkrav ger kontrollförluster och stress som
märks genom personens beteende:
– Rädsla
– Osäkerhet
– Förvirring
– Undvikande
– Aggressivitet
– Otålighet eller passivitet
Institutionella hinder vid omvårdnad
för ett friskt åldrande
Personliga hinder vid omvårdnad för
ett friskt åldrande
Bemötande och delaktighet
Tre etiska principer
Tydlighetsprincipen
Kontrollprincipen
Ansvarsprincipen
Tillrättavisningar och restriktioner
Tillrättavisningar har ingen visat långvarigt effekt
Verbala, sociala, materiella och medicinska
restriktioner
Strukturera bemötandet
1. Kartlägg. Förstå funktionshindret och varför
individen tar till problemskapande beteenden
•
•
•
•
•
När uppstår beteendet/problemet?
För vem är det ett problem?
Hur ser beteendet ut?
Vilka faktorer som vidmakthåller beteendet?
Vilken funktion problembeteendet fyller för individen?
2. Förebygg. Omgivningsförändrande strategier som
gör att personen inte behöver agera
3. Hantera uppkomna situationer utan hämnd,
restriktioner och upptrappning
Organisation av insatser
•
•
Insatser med högre
signifikanta resultat
Insatser med lägre
signifikanta resultat
Personalhandledning
Utbildning
Omgivningsförändrande
arbeten
• Biologisk intervention
(medicinering)
• Inlärning av alternativa
ersättningsbeteenden,
belöningssystem (token), straff
(aversiva metoder)
• Utsläckningsmetoder
• Insiktsmetoder.
Systematisk översikt över 137 meta-analyser och reviews av gruppstudier av interventioner
för personer med utvecklingsstörning och challening behavior.
Därpå en meta-analys på 598 individer fördelade på sammanlagt 285 olika single-case
studier eller small-n-studier.
Heyvaert, M., Maes, B., Van den Noortgate, W., Kuppens, S., & Onghena, P. (2012). A multilevel meta-analysis of single-case and small-n research on interventions for reducing
challenging behaviour in persons with intellectual disabilities. Research in Developmental Disablities 33 (2), 766-780.
Bemötande
Vid våldsamhet och självskadande beteende
Palliativ vård. Att möta livets slutskede
– 10 års regeln
• Hantera ökade hälsorisker
– Fysiska sjukdomar, multisjukdomar,
ökad skörhet
• Ökad risk för demensutveckling
• Risk för problemskapande beteende
– Psykiska sjukdomar
• Hantera sorg (annorlunda sörjande)
• Förlust av närstående (anhöriga och personal)
• Samordnad specialiserad palliativ vård om så krävs
– Begravningsfrågor
• Ceremonier
• Kostnader
Optimera ett friskt åldrande för
åldrande personer
• Hälsoundersökningar
– Cancerscreening, mammografi, epilepsikontroller
• Friskvårdsprogram
• Tandläkare och tandhygienist
• Psykisk hälsa
– Adekvat medicinering (ångest, depression)
– Polyfarmakologi, viktigt vid ökad ålder med
noggranna medicinronder
Utredning av åldrande och
demens
Somatik undersöks alltid först
• Den somatiska undersökningen måste föregå såväl de
psykiatriska behandlingarna som de psykologiska och
specialpedagogiska insatserna.
– En grundlig somatisk och neurologisk status som utesluter tänkbara
tillstånd av irritationer
•
•
•
•
•
Sömn
Mat, mage och tarmar (helicobacter)
Sinnen (hörsel och syn)
Hudåkommor
Endokrinologi
– Ordentlig provtagning
Psykologisk utredning
• Testning/Skattning
– WAIS; WISC; NEPSY; Leiter; RCFT; WCST; CD; DKEFS; CPT-II; etc.
• Diagnostisk intervju
– ADI-R, DIVA, ABAS-II
• Observationer
– ADOS-2; In Vivo
• Frågeformulär
– ASSQ; ASDASQ; 5-15; Brown-ADD;
• Informationsinsamling
– Journaler, elevvård, tidigare utredningar
Psykiatrisk utredning
Psykologutredning
• Evidensbaserat
Test och frågeformulär ska vara validerade för
svenska förhållanden
• Replikerbarhet
Observationerna ska kunna göras om i intervall
• Oberoende
Observationerna ska vara oberoende av
administratör, dvs en ersättare ska kunna genomföra
retest
Kartläggningsinstrumentet
TIDIGA TECKEN
- en översikt
www.tidigatecken.se
