Målsättningen med en god metabol kontroll hos äldre är i första

DIABETES
GRUNDMATERIAL INFÖR INSULINDELEGERING
1
Innehållsförteckning
Utbildningsteamet vill rikta ett tack till Novo Nordisk och Vårdhanboken för att vi får
använda deras bilder till vårt utbildningsmaterial.
Inledning
3
Historia
4
Vad är diabetes?
5
Klassifikation
6
Behandling
7-9
Diabeteskomplikationer
10
Fötter / Munhälsa
11
Symtom och åtgärder vid lågt/högt blodsocker
12-14
Blodsockerkontroller
15-16
Insulingivning och insulinpennor
17
Insulingivning
18
Säkerhetskontroller
19
Insulininjektion
20
Förvaring av insulin
21
Ny insulinpenna
21
Hjälpmedel
21
Stick och skärskador
22
Referenser
23
Första utgåva Diabetes/Basutbildning 2009
Reviderat av Utbildningsteamet Läkemedel/Diabetes, våren 2016
Sammanställt material är godkänd av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Maja Sandström-Olsson
Det skrivna materialet är sammansatt av Utbildningsteamet med inspiration från litteratur och länkar
som finns i slutet av kompendiet. Alla bilder som finns i läromaterialet är hämtade från Clipart, privat,
Novo Nordisk och Vårdhandboken. Novo Nordisk och Vårdhanboken har godkänt att vi får infoga deras
bilder i vårt utbildningsmaterial.
2
INLEDNING
Diabetes tillhör en av våra största folksjukdomar och blir allt vanligare i hela
världen. I dag har runt 370 miljoner människor världen över diabetes, hälften av
dem är mellan 20 och 60 år. I Sverige har 4-5 % av befolkningen diabetes där
typ 2-diabetes är vanligast och svarar för cirka 85 % och typ 1-diabetes ca 15 %.
Målsättningen med behandling av diabetes hos äldre är i första hand att må bra
och få en god livskvalitet. Det är extra viktigt att undvika för låga
blodsockervärden. Många personer med diabetes kan inte hantera dem själva
och risken för falltrauma ökar. All trötthet beror inte på åldern, även äldre
patienter blir tröttare av höga blodsockervärden. Regelbunden
blodsockermätning, individuell farmakologisk behandling och regelbundet
matintag är minst lika viktiga när man är 90 år som när man är 20 år även om
målen för behandlingen är annorlunda.
Diabetes är en vanlig diagnos hos patienter inom äldreomsorgen. Detta innebär
att alla som arbetar inom äldreomsorgen måste ha goda kunskaper om diabetes.
För omvårdnadspersonal som utför blodsockerkontroller och insulingivning
efter delegering är kontinuerlig undervisning och fortbildning mycket viktig.
3
Historia.
 1550 f.Kr. beskrivs symtom på diabetes, såsom ett tillstånd där det
främsta symtomet är ett sjukligt överskott på urin
 50 f.Kr. Diabetessymtomen törst, stora urinmängder och viktnedgång
beskrivs som en njursjukdom
 100. Sjukdomen får sitt namn; Diabetes Mellitus. Diabetes = går igenom
och Mellitus = honungssöt
 200. Diabetes behandlas med diet på fisk och grönsaker tillsammans med
ångbad och åderlåtning
 1869. P Langerhan finner öliknande anhopningar av celler i
bukspottskörteln
 1893. Man konstaterar att de Langerhanska öarna bildar ett ämne som
förhindrar uppkomsten av diabetes
 1909. Man föreslår att ämnet från bukspottkörteln ska heta insulin efter
det grekiska ordet ”insula” som betyder ö
 1921. Insulinet upptäcks av Banting och Best i Kanada
 1922. En 13-årig pojke blir den första människan som behandlas med
insulin
 1978. Insulinpumpen introduceras
 1982. Det första syntetiska insulinet framställs
 1986. Världens första insulinpenna lanseras
 1990. Världens första förfyllda insulinpenna lanseras
 2007. Läkemedel som aktiverar tarmhormonet GLP-1 att frisätta mer
insulin från bukspottkörtel
4
Vad är Diabetes?
Diabetes är ett tillstånd med kroniskt högt blodsocker Sjukdomen orsakas av
brist på hormonet insulin och/eller en försämrad effekt av insulinet. Diabetes
förekommer i flera olika typer, gemensamt för alla är att det finns för mycket
socker i blodet, därav den gamla benämningen sockersjuka. Diabetes är en
ämnesomsättningssjukdom som påverkar blodsockernivån i blodet.
När en person som är frisk äter, tar tunntarmen upp socker/energi från maten,
detta går sedan ut i blodet. För att socker ska kunna tas upp av olika celler i
kroppen, behövs hormonet insulin. Det bildas i bukspottskörteln framför allt
efter att man har ätit. Insulinet fungerar som en nyckel som låser upp kroppens
celler så att socker/energi kan komma in i cellen från blodet, blodsockret sjunker
alltså. Socker i blodet tas också upp och lagras av cellerna i lever och muskler
för senare behov. Några timmar efter att man har ätit kommer inte längre socker
från tarmarna. Levern kan då släppa ut lagrat socker till blodet. Det är viktigt att
blodet har rätt koncentration av socker. Hjärnan är kroppens viktigaste organ
och att försörja den med energi är prioritet ett.
Vid diabetes råder en brist på insulin och/eller förmåga att utnyttja insulinet.
Därmed kan inte cellerna öppna sig, sockret stannar kvar i blodet och
blodsockret stiger till en för hög nivå.
Insulin sänker blodsockret
5
Klassifikation
Typ 1-diabetes.
De insulinproducerande cellerna förstörs av kroppens eget immunförsvar. Det
utvecklas alltså en total brist på insulin, som måste ersättas med injektioner för
att man ska överleva. Insulin kan inte tillföras som tabletter p.g.a. att de förstörs
av saltsyran i magsäcken. Endast 10 % av dem som insjuknar i typ 1-diabetes
har någon släkting som har sjukdomen. Det innebär att även om gener är viktiga
när det gäller risk för att få typ 1-diabetes så finns det också andra faktorer
inblandade såsom levnadsvanor, infektioner, miljö och klimat.
Symtom vid insjuknande i typ 1-diabetes:
Ofta ett akut insjuknande med 2-3 veckors symtom. Det höga blodsockret
behöver inte ge symtom i början men efterhand som blodsockret stiger ses det
typiska symtom. Dessa är: stora urinmängder, törst, muntorrhet, trötthet,
viktminskning och dimsyn. Den ökade urinmängden beror på att socker läcker
över till urinen när det når en viss mängd i blodet. Socker suger upp vatten från
kroppen och mängden urin ökar, vilket även ökar törsten.
Typ 2-diabetes.
Diabetes typ 2 förekommer främst bland äldre personer, men sjukdomen har på
senare tid krupit ner i åldrarna och upptäcks nu alltmer hos yngre personer.
Personer med denna diabetes har en viss förmåga att själva utsöndra insulin.
Kroppen bildar dock för lite insulin när man bäst behöver det, t.ex. efter en
måltid. Ett annat problem vid typ 2-diabetes är att det blir en försämrad effekt av
insulinet. Det krävs alltså mer insulin än kroppen själv kan bilda för att
blodsockret ska sjunka. Det är ett motstånd mot insulin och kallas
insulinresistens.
I början klarar sig de flesta som har typ 2-diabetes med en behandling av
kost/motion och/eller tabletter, men så småningom blir de flesta i behov av
insulin. Detta beror inte på att de har misskött sin sjukdom, utan det är ett
naturligt förlopp av sjukdomen. De insulinproducerande cellerna har blivit
”utmattade” och slutar att producera insulin, ca 10-20 år efter sjukdomsdebut.
Vid typ 2-diabetes är ärftligheten en mycket stark riskfaktor, samt ålder,
övervikt, låg fysisk aktivitet och rökning.
Symtom vid insjuknande i typ 2-diabetes:
När man får typ 2-diabetes kan symtomen vara olika svåra. Många vet inte om
att de har sjukdomen eftersom man ofta inte har några symtom alls. Ett vanligt
symtom på typ 2-diabetes är att man blir trött, både mentalt och i kroppen. Ett
annat symtom är att man blir törstigare och kissar mer. Andra symtom kan vara
klåda i underlivet och dimsyn
6
Behandling
Diabetes ger ett kroniskt högt blodsocker, behandlingen innebär att sänka
blodsockret. Målet är att få en bra balans varken för högt eller för lågt
blodsocker.
Motion
Att motionera har mycket stor betydelse för att förebygga och behandla typ 2diabetes. Motion är det effektivaste sättet att öka känsligheten för insulin.
Motion gör att socker tas upp snabbare i kroppen efter att man har ätit. Då kan
skadliga mängder socker i blodet undvikas. Fysisk aktivitet är även bra för bland
annat blodtrycket, blodfetterna och skelettet. Det har visat sig att regelbunden
motion när man har typ 2-diabetes minskar risken för hjärtkärlsjukdomar.
Den bästa formen av motion är lågintensiv träning där stora muskelgrupper
engageras, som promenader, cykling och simning. För äldre ska aktiviteten vara
individuellt anpassad på ett sätt som passar och personen trivs med. I samband
med fysisk aktivitet kan man också behöva extra kolhydrater, så att inte
blodsockret sjunker.
7
Kost
Mat vid diabetes bör individanpassas så att hänsyn tas till blodsockerkontroll,
andra sjukdomar och livskvalitet. Målet med kostbehandlingen av diabetes är att
ha en jämn blodsockernivå. Genom att fördela maten jämnt över dagen hålls
blodsockret i balans, samtidigt ökar förutsättningarna för att patienten ska få i
sig all näring.
De flesta mår bra av att äta 3 huvudmål (frukost, middag, kvällsmat) och 2-3
mellanmål per dag. Huvudmålen bör vara så allsidiga och varierande som
möjligt. Bra att äta det största målet mitt på dagen. Vid dålig matlust är det bra
att äta innan tröttheten blir för påtaglig. Berika gärna maten med smör, grädde,
ost eller äggula.
Kolhydrater är kroppens främsta energikälla och samlingsnamn för socker,
stärkelse och kostfiber. Främst kommer kolhydrater från växtriket; potatis, pasta,
ris, bröd, mjöl, gryn, frukt/bär, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, mjölk. Det är
kolhydrater som huvudsakligen gör att blodsockret stiger. Kolhydraterna i maten
bryts ned och slutprodukten blir glukos (socker).
Lämplig dryck vid diabetes; Måltidsdryck ett glas innehållande 2-5 gr socker:
lättöl, lågkaloridryck eller mjölk. Törstsläckare innehållande 0-1,5gr socker:
vatten, mineralvatten och de flesta lightdrycker.
Ett bra mellanmål kan vara smörgås med pålägg eller frukt som kan bytas ut mot
bär, 2dl bär motsvarar 1 frukt.
Inga specialprodukter behövs i regel till äldre med diabetes. De allra flesta kan
äta en vanlig kaka eller vetebulle till kaffet eftersom blodsockret inte påverkas
nämnvärt av små mängder socker. Finns önskemål om extra socker kan man
använda sötningsmedel.
Den mat som alla borde äta är också den mat som rekommenderas till den som
har diabetes. Måltiden ska ge njutning och glädje.
8
Tablettbehandling
Om inte kostbehandling och fysisk aktivitet räcker för att få en bra
blodsockerbalans vid typ-2 diabetes, brukar man i första hand börja med
tablettbehandling.
Tabletter: intas i samband med måltid
 Kroppens eget insulin får bättre effekt (Metformin)
 Frisätter insulin från bukspottskörteln (Daonil, Mindiab)
För de flesta med typ 2-diabetes blir behandling med insulin förr eller senare
nödvändig för att ha ett bra blodsockervärde. Kombinationsbehandling med
tabletter och insulin förekommer också.
Insulinbehandling
Måltidsinsulin
 Direktverkande: NovoRapid/Humalog,
Har en snabbt insättande effekt och ges i direkt anslutning till måltid.
Basinsulin
 Medellångverkande: Humulin/Insulatard/Insuman Basal
Långverkande: Lantus/Abasaglar/Levemir/Tresiba
Har en lång och jämn effekt, ges 1-2 gånger dagligen som en bas.
Mixinsulin
 Blandinsulin: NovoMix 30/ Humalog Mix25,
Är en blandning av direktverkande och medellångverkande. Dessa ges
vanligen två gånger/dygn i direkt anslutning till måltid.
Insulin sänker blodsockret.
9
Diabeteskomplikationer
Normal blodsockernivå minskar risken för att utveckla komplikationer.
Vid typ-2 diabetes kan komplikationerna redan finnas där när sjukdomen
upptäcks.
Hjärta och blodkärl
Den allvarligaste konsekvensen av att ha typ 2-diabetes är att man snabbare får
åderförfettning i pulsådrorna. Det kan då uppstå en förträngning av pulsådern
som gör att blodflödet minskar. I hjärtat kan det leda till kärlkramp och i benen
kan smärtor uppstå.
En annan fara med åderförfettning i pulsådror är att det där lättare bildas små
blodproppar. De kan helt stoppa blodflödet och ge upphov till hjärtinfarkt. Om
det fastnar en propp i en pulsåder i hjärnan kan man få en stroke. Det är framför
allt hjärtinfarkt och stroke som ökar risken att dö för tidigt när man har typ 2diabetes.
Njurar
I njuren kan de nystan av blodkärl där blodet renas och urinen bildas skadas.
Kroppen får svårare att göra sig av med avfallsprodukter och dessa ansamlas i
blodet. Njurproblem vid diabetes ger inga särskilda symtom förrän njurens
funktion är allvarligt försämrad vilket kan leda till dialysbehandling.
Ögon
Högt blodsocker påverkar ögats blodkärl så att blödningar och blodproppar
uppstår. För att upptäcka eventuella förändringar bör ögonen kontrolleras med
ögonbottenfotografering regelbundet. Om personen är över 80 år och inte har
några diabetesförändringar kallas de inte. Det är viktigt att upptäcka
förändringar i ögats blodkärl tidigt och man kan ofta laserbehandla med gott
resultat, därför är blindhet och svår synnedsättning ovanligt idag.
Hjärnan
Kärlen i hjärnan kan också skadas vilket kan leda till demensutveckling t.ex.
med sviktande minne.
10
Fötter
Känseln i fötterna blir nedsatt på grund av skador i nerver och små blodkärl.
Stickningar, domningar och andra obehagskänslor kan uppstå. Även fötternas
muskulatur kan försvagas och i vissa fall leda till missbildningar. Nedsatt
svettsekretion ger torra fötter och risk för hudsprickor. Då känseln är nedsatt kan
sår uppkomma utan att man känner av det. När blodcirkulationen är försämrad
tar det längre tid för sår att läka.
Viktigt att tänka på:
Fotvård
 Inspektera fötterna dagligen.
 Hjälp till att tvätta och smörja fötterna samt byta strumpor dagligen.
 Uppmuntra patienten att använda fotriktiga skor och gå på fotvård
regelbundet.
 Patienten ska inte gå barfota utan använda inneskor.
 Kontakta sjuksköterskan om du upptäcker några förändringar, såsom
tryck, svamp mellan tårna eller sår. Tänk på att ett litet sår snabbt kan
förvärras.
Munhälsa
Personer med diabetes har inte mer karies än andra människor i samma
åldersgrupp. Hos dem som haft sin sjukdom länge och som har höga
blodsockervärden är tandlossningssjukdomar däremot vanligare. Detta beror på
småkärlsskador som minskar blodflödet till tandköttet och ger ett försämrat
näringsutbyte i vävnaderna kring tänderna. Vid diabetes minskar också
salivutsöndringen ibland pga. det höga blodsockret.
Råd
 Förebygga muntorrhet genom att normalisera blodsockret, äta kost med
bra tuggmotstånd, skölja munnen ofta med vatten samt använda
salivstimulerande medel
11
Symtom och åtgärder vid lågt/högt blodsocker
Lågt blodsocker under 5.0 mmol/l.
Det kallas insulinkänning eller hypoglykemi. Vid behandling med insulin eller
tabletter som gör att frisättningen av insulin från bukspottskörteln ökar, kan
blodsockervärdet ibland bli för lågt. Symtomen på lågt blodsocker kan vara
många t.ex. svettning, huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Om blodsockret blir
ännu lägre får patienten svårt att koncentrera sig, blir irriterad och aggressiv och
kan till slut bli dåsig eller medvetslös. Blodsockret kan sjunka väldigt snabbt.
Symtomen kan variera och bero på patientens ålder, hur länge han/hon har haft
sin diabetes eller hur snabbt blodsockernivån sjunker.
Lågt blodsocker kan bero på;






För mycket insulin
För lite mat eller för långt mellan måltiderna
Kräkning eller diarré
Ökad fysisk aktivitet
Högt alkoholintag
Tabletter som frisätter insulin från bukspottskörteln
12
Åtgärd när patienten är vaken och kan svälja:
 Kontrollera blodsocker
 Ge något sött t.ex. 3-4 druvsockertabletter eller sockerbitar, ett glas söt
saft/ juice, eller 2 tsk honung
 Kontakta alltid sjuksköterska om blodsocker är under 5mmol/l
Om det är långt till nästa måltid ska man även ge smörgås och ett glas mjölk.
Insulingivning får inte ske förrän det är ok med sjuksköterskan
Åtgärd om patienten är påverkad och inte kan svälja:
 Kontrollera blodsocker
 Ring 112
 Kontakta sjuksköterska
När man blir äldre och samtidigt har gått ner i vikt behöver den
blodsockersänkande behandlingen ofta minskas, annars kan blodsockervärdet bli
för lågt. Även personer med diabetes som behandlas med tabletter (som
stimulerar frisättningen av insulin) kan råka ut för lågt blodsocker. Det räcker då
inte att bara behandla med druvsocker, för patientens blodsockervärde sjunker
snart igen. De måste läggas in på sjukhus 1-2 dygn och behandlas med
glucosdropp p.g.a. att tabletterna är långtidsverkande.
13
Högt blodsocker över 15.0 mmol/l.
Det kallas hyperglykemi. Ett högt blodsocker gör att patienten blir trött, törstig,
torr i munnen och kissar mer än vanligt, även på natten. Enstaka
blodsockervärde upp till 25 mmol/l är sällan farligt i sig om patienten mår bra.
En patient som inte mår bra kan vara på väg in i ett allvarligt tillstånd redan vid
blodsockervärden mellan 10-15 mmol/l. Det som är farligt är om patienten
samtidigt som ovanstående symtom också har illamående, kräkningar,
magsmärtor, andnöd eller att andedräkten luktar aceton.
Högt blodsocker kan bero på;





Diabetesdebut
För lite insulin
Infektioner, feber
Kolhydratrik kost
Läkemedel, t.ex. Kortison
Åtgärd:
 Hur mår patienten? Vilka symtom? Allmänpåverkad?
 Kontroll av blodsocker
 Ge extra vätska/vatten
 Kontakta alltid sjuksköterska om blodsocker är över 15 mmol/l.
 Insulingivning får inte ske förrän det är ok med sjuksköterskan
14
Blodsockerkontroller.
För friska individer är blodsockret normalt mellan 4-8 mmol/L.
Blodsockervärdet är ett mått på den mängd socker som finns i blodet vid en viss
tidpunkt. Det mäts enkelt och snabbt med en blodsockerapparat.
Hur ofta blodsockervärdet ska mätas är individuellt och bestäms i samråd med
patientens läkare/diabetessjuksköterska.
Blodsockerkurva är när man tar blodsockerkontroller flera gånger på ett dygn
både före och efter måltid. Detta för att kunna se variationer av blodsockervärdet
över dygnet och justera behandlingen därefter.
Viktigt att känna patienten så väl att man kan tyda symtomen på lågt eller högt
blodsocker och då kontrollera blodsocker.
En annan form av blodsockerkontroll är det som kallas HbA1c eller
långtidssocker. Sockret i blodet fastnar på de röda blodkropparna och sitter kvar
under hela dess livslängd. Genom att mäta hur mycket socker som sitter runt de
röda blodkropparna kan man få fram hur blodsockret legat i medeltal under de
senaste 6-7 veckorna.
Blodsockerkontroller görs med omvårdnadspersonalens egen mätare Ascensia
Contour XT.
 Denna kvalitetskontrolleras en gång i veckan.
 Blodsockermätare och stickor ska följas åt och förvaras i rumstemperatur
 Mätaren larmar om den ligger utanför tillåtet intervall mellan +5˚C och
+45˚C. Låt mätaren temperaturutjämnas i 20 min innan du gör en
blodsockertest
 Kontrollera utgångsdatumet på teststickorna, ca 2 år
 Förvara alltid teststickorna i originalburken. Stäng burken omedelbart
efter du har tagit ur en teststicka. Om locket inte sitter på ordentligt ska du
kassera teststickorna.
 Det går inte att sätta stickan fel, ska sättas in med den ”mönstrade grå
sidan upp”
 En teststicka med bloddroppe blinkar i displayen
 Håll spetsen på teststickan i bloddroppen tills mätaren piper
 Efter 5 sekunder kan testresultatet avläsas, mätaren stängs av automatiskt
Om mätaren visar LO innebär detta att värdet är så lågt att det inte går att mäta –
under 0.6 mmol/L. Om mätaren visar HI är värdet så högt att det inte går att
mäta – över 33.3 mmol/L.
15
Medtag alltid blodsockermätare vid insulingivning.






Rengör dina händer med handsprit, låt torka, använd handskar
Patientens fingertopp ska vara ren, torr och varm
Använd återfjädrande engångslancetter vid provtagning
Stick enligt bild nedan
En bloddroppe räcker, behöver inte ta bort första droppen
Vid blodsockervärden under 5.0 mmol/L eller över 15.0 mmol/L,
kontakta alltid sjuksköterskan
 Om blodsockermätaren visar LO eller HI tag ytterligare ett värde och
kontakta därefter sjuksköterskan
 Ta av handskarna, rengör dina händer med handsprit
 Dokumentera blodsockervärdet
Illustratör: Björn Brinkman, 2B Tecknare
Vårdhandboken
16
Insulingivning och insulinpennor i den kommunala hemsjukvården
När patienten med diabetes inte själv kan ge sig sitt insulin utan behöver hjälp
av den kommunala hemsjukvården är det viktigt att insulingivningen sker på ett
korrekt och säkert sätt.
När patienten ligger på en stabil blodsockernivå kan leg. sjuksköterska enligt
lag delegera injektion av insulin med penna till omvårdnadspersonal som har
tillräckliga kunskaper för uppgiften. Insulin med penna innebär i detta fall en
penna som är förfylld med insulin. Utbildning inför insulingivning ska ske hos
utbildningsteamet.
Det finns i dag fyra förfyllda insulinpennor som fungerar på likartat sätt och är
lätta att använda. Dessa insulinpennor FlexPen (Levemir, Insulatard,
NovoMix30, NovoRapid), KwikPen (Humulin, Humalog Mix25, Humalog,
Abasaglar), SoloStar (Lantus, Insuman Basal) och FlexTouch (Tresiba)
fungerar så att aktuell insulindos ställs in med en dosväljare och injektionen sker
genom att trycka injektionsknappen helt i botten. Den förfyllda insulinpennan är
personbunden och det kan förekomma att patienten behandlas med två olika
insuliner.
Före insulingivning skall alltid kontroll ske mot ordinationsunderlag och given
dos skall signeras. Det är värt att notera att handhavandet av insulinpennan utgör
en del av själva insulininjektionen. Lika viktig del är att ge insulinet inom rätt
område, variera inom injektionsområdet, att se till så att insulinet förvaras på rätt
sätt och att känna till symtom på högt och lågt blodsocker.
17
Insulingivning
Det är viktigt att ha personlig kännedom om patienten inför insulingivning.
Insulinet ska injiceras i fettvävnaden som finns under huden.
Lämpliga områden är magen, skinkans övre yttre del och lårets framsida.
Olika områden på kroppen suger upp insulinet olika fort. Snabbast är upptaget i
magen, därefter kommer skinkans övre yttre del och långsammast är upptaget i
låret. Vilket område som ska användas står på ordinationsunderlaget för insulin.
Om injektionen sker på samma ställe varje gång finns risk att det bildas
fettkuddar/knutor under huden. Om insulin ges i dessa kan det leda till ett
förändrat upptag av insulinet och ett svängande blodsocker.
Känn alltid efter fettkuddar/knutor före insulininjektionen och tag kontakt med
sjuksköterska om du känner någon förhårdnad.
18
SÄKERHETSKONTROLLER
Ansvar före insulingivning
Du måste alltid utföra säkerhetskontroller före insulingivning
• Hur mår patienten
• Rätt person (kontrollera mot signeringslista
läkemedel/ordinationsunderlag för insulin)
• Att patienten inte har fått sitt insulin (signeringslista läkemedel)
• Rätt tillfälle (datum/klockslag)
• Rätt läkemedel (jämför insulinpennan med ordinationen på
ordinationsunderlaget för insulin)
• Rätt dos (antal enheter)
• Rätt sätt (injektionsområde)
Om patienten inte mår bra, tag blodsocker och kontakta sjuksköterska innan du
ger insulinet
Ansvar efter insulingivning
 signera på signeringslista läkemedel
 ge mat
Efter insulingivning har du ansvar för att patienten äter annars
kan blodsockret bli för lågt.
19
Insulininjektion














Rengör dina händer med handsprit
Känn efter fettkuddar/knutor på det ordinerade injektionsområdet.
Vänd insulinpennan 20 ggr så att insulinet blandas, får inte skakas
Ta alltid en ny kanyl vid varje injektion
Montera kanylen rakt på insulinpennan
Håll insulinpennan rakt upp, testa genom att trycka ut 1-2 enheter tills
insulin syns på nålspetsen
Ställ in rätt antal enheter
Om för många enheter vrids fram är det bara att vrida tillbaka
Insulinet ges i fettvävnaden på ordinerat område; lyft upp ett hudveck
med två- eller trefingergrepp och håll kvar hudvecket under hela
injektionen
Stick rakt in i 90 grader och injicera dosen genom att trycka
injektionsknappen helt till ”0”
Låt nålen vara kvar under huden minst 10 sekunder för att undvika
läckage
Dra ut nålen
Använd SafeClip för att avlägsna nålen
Rengör dina händer med handsprit
20
Förvaring av insulin
 Den insulinpenna som används förvaras i rumstemperatur högst en
månad, övriga insulinpennor förvaras i kylskåp
 Insulin får inte frysas, utsättas för stark värme eller solljus
 Det måste finnas minst 2 stycken oöppnade insulinpennor hemma,
meddela sjuksköterska
Ny insulinpenna
 Kom ihåg att ta fram en ny penna från kylskåpet när den du använder
håller på att ta slut
 Ska förvaras i rumstemperatur minst 15 minuter innan den kan användas
 Kontrollera utgångsdatum på den nya pennan
 Vid ordination på mindre än 10 enheter/dygn märk pennan med datum
 Rulla pennan 10 ggr och vänd 10 ggr, upprepa detta ännu en gång (detta
behöver endast göras på ny penna)
 Tryck ut 1-2 enheter tills insulin syns på kanylspetsen
Hjälpmedel
 Kanyler och tillbehör för blodsockerkontroll ska finnas hemma hos
patienten
 Kanyler av storlek 5-6 mm ska användas
 Vid blodsmitta används särskild kanyl
 Vid blodsockerkontroll ska blodprovtagare/lancetter med återfjädrande
spets användas, dessa är för engångsbruk
Övrigt
 Använd inte de sista 10 enheterna från insulinpennan
 Insulinpennor ska återlämnas till apoteket när de ska kasseras
 Kanyler med avklippt nål och blodprovtagare/lancetter efter användning
kastas i brännbart
 SafeClip kan slängas i brännbart när den ska kasseras. Ny fås av
sjuksköterska eller på Apoteket.
21
Stick och skärskador
Åtgärder vid stick- och skärskador
Om du fått en stick- eller skärskada av föremål som varit förorenat med blod, synbart blodiga
kroppsvätskor, fått direkt kontakt av blod på slemhinna (öga eller mun) eller på sår/eksem,
gör så här:
Desinfektera omedelbart, tag rikligt med alkohol, minst 70 %. Använd vad som finns
tillgängligt, till exempel handdesinfektionsmedel eller klorhexidinsprit.
Vid stänk i munnen, skölj med alkoholen.
Vid stänk i ögonen, ta ut eventuella kontaktlinser: Skölj omedelbart, använd rikligt med
ögondusch eller fysiologisk natriumklorid. Finns inte detta, använd rikligt med kranvatten.
Säkerställ om möjligt den misstänkt smittades identitet.
Se även Vårdhandboken
Kontakta infektionsklinikens jourhavande läkare för konsultation/bedömning om vilken
åtgärd som bör göras. Jourhavande infektionsläkare når du genom CSK:s växel tel. 044–
30910 00.
Provtagning på den som har stuckit/skurit sig bekostas av den skadades arbetsgivare.
Kostnaden för patienten/boendens provtagning bekostas också av den skadades arbetsgivare.
Ange rätt kostnadsställe på remisserna i rutan ”Betalningsansvarig om inte mottagaren” på
båda remisserna. Kostnadsställe för omsorgsförvaltningen är KDKMOM. Om behandling
krävs står även arbetsgivaren för denna kostnad. Ta efter ordination blodprov på dig själv och
patienten eller den misstänkt smittförande.
Blodprovstagning
Ta blodprov på dig själv och patienten. Observera att patientens medgivande krävs för
provtagning. Patienten informeras vid provtagningen att den som stuckit sig kommer att få
information om patientens provtagningsresultat. Provet tas för att få en tidig indikation på
risken för överföring av blodsmitta. dvs. om patienten bär någon av blodsmittorna. Resultatet
styr uppföljningen. Använd gult SST eller rött serum rör, ett för dig och ett för patienten.
Märk rören med namn och personnummer. Använd remiss Labmedicin Skåne Remiss
Serologi/virologi (V1101) som skickas till Malmö. Ta två remisser och fyll i en remiss för dig
och en för patienten. Kryssa för alternativet, ”Blodsmittescreening (HIV, hepatit B och C)”.
Fråga även efter Immunitet – anti-HBs om osäkerhet råder när det gäller vaccination för
Hepatit. Markera på remisserna att det rör sig om en stick- och skärskada. På patientens
remiss bör även begreppet ”index” skrivas. Det underlättar arbetet om provet skulle visa sig
vara positivt.
Sidansvarig: Maja Sandström-Olsson
Senast ändrad: 2013-04-25
22
Referenser
Ajanki, Tord: Historien om diabetes och insulinets upptäckt. Historiska Media 1999
Agardh, Carl-David; Berne, Christian och Östman, Jan: Diabetes. Almquist och Wiksell 2005
(3:e upplagan)
Bakgrundsmaterial till Skånelistans rekommendationer 2016
Berne, Christian och Fritz, Tomas: Diabetes mellitus. Läkemedelsboken 2014, s.587-613.
Läkemedelsverket
Hanås, Ragnar: Diabetes typ 1 hos barn, ungdomar och unga vuxna. Beta Med 2008 (4:e
upplagan)
Sundin, Anki: Diabetes. Hälsoförlaget 2008
Hofstedt, Anette: Diabetes inom äldreomsorgen. Sanofi 2014
www.alltomdiabetes.se
www.dagensdiabetes.se
www.diabeteshandboken.se
www.diabetesnurse.se
www.novonordisk.se
www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/VardOmsorg/HandbockerRed/Handbocker/Halso-och-sjukvardshandbok/
23