Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och
kränkande behandling i skolan
Läsåret 2011/2012
Alla elever och vuxna på skolan
ska uppträda i ord och handling
på ett sådant sätt, att ingen far illa eller mår dåligt.
Vi accepterar inte någon form av våld,
hot, trakasserier eller annan kränkande behandling.
Alla är lika mycket värda.
Sida
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
3
BAKGRUND / PLANENS INNEHÅLL
4
MÅLSÄTTNING MED DET FÖREBYGGANDE ARBETET I SKOLAN
5
BEGREPP I BARN- OCH ELEVSKYDDSLAGEN
7
DEFINITIONER AV DISKRIMINERINGSGRUNDERNA
8
UTVÄRDERINGAR AV 2009-2010 ÅRS LIKABEHANDLINGSPLAN
11
ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKANDE BEHANDLING
BILAGA 1: DOKUMENTATION FÖR LIKABEHANDLINGSPLANEN
2
Bakgrund
Den 20 november 1998 antogs konventionen om barnens rättigheter i FN och Sverige var ett av
de första länderna som skrev under konventionen.
I konventionens 2:a, 28:e och 29:e artikel står det att läsa om barnens skydd mot diskriminering,
rätt till utbildning och syftet med utbildningen.
Likabehandlingsplan är ett medel för att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan.
Enligt skollagen (2010:800 kap 6) är skolan skyldig att förebygga, förhindra, utreda och vidta
åtgärder mot kränkande behandling. Vidare skall skolan upprätta en plan med en översikt över de
åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.
Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses, påbörjas eller
genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har
genomförts ska tas in i efterföljande års plan 2010:800 kap 6).
Det är statens skolinspektion som ska se till att lagen följs.
I diskrimineringslagen (2008:567 kap 3 § 15 och § 16) står det att skolan skall förebygga och
förhindra trakasserier i samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder och sexuell läggning. Även i denna lag kan man läsa att skolan ska upprätta en
plan för att förhindra trakasserier enligt ovan nämnda diskrimineringsgrunder. Planen skall
innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja
eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna hr
genomförts ska tas in i följande års plan.
För diskrimineringslagens del är det diskrimineringsombudsmannen som ser till att denna lag
följs.
Dessa lagar har ersatt den tidigare barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling av barn och elever.
De båda handlingsplanerna kan sammanföras till en plan, så länge innehållet uppfyller lagarnas
krav.
Planens innehåll





Uppföljning av fjolårets åtgärder
Klara och tydliga mål för likabehandlingsarbete
Redovisning av de åtgärder som behövs för att främja likabehandlingen och förebygga
och förhindra trakasserier och kränkande behandling
Redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året
Rutiner för
a) Akuta åtgärder vid situationer av trakasserier och kränkande behandling, bland annat
hur personalen ska agera vid sådana situationer;
b) uppföljande insatser och
c) hur händelser och åtgärder ska dokumenteras.
3
Målsättning och vision med det förebyggande arbetet i skolan och på
fritidshemmet.
Det förebyggande arbetet skall vara långsiktigt och skall ske på såväl individ- som grupp- och
verksamhetsnivå:

Vårt arbete ska främja och skapa goda och trygga relationer.

Arbetet ska ske med respekt för att varje människa är unik. Vi ska skapa ett skol- och
fritidsklimat där alla är accepterade.

Arbetet skall syfta till att skapa en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för både barn och
personal i skolan och på fritids.

Arbetet ska integreras som en naturlig och självklar del i den dagliga verksamheten.

Arbetet ska involvera såväl barn som elever, personal och vårdnadshavare.

I vår verksamhet skall personal aktivt motverka alla former av kränkande behandling och
det ska råda nolltolerans.
4
BEGREPP I BARN- OCH ELEVSKYDDSLAGEN
DISKRIMINERING



KRÄNKANDE BEHANDLING
Direkt diskriminering
Indirekt diskriminering
Trakasserier
Diskrimineringsgrunderna
Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder.
Diskriminering
Det är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
missgynnandet har samband med några av diskrimineringsgrunderna.
Direkt diskriminering
Det är att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön.
Exempel på direkt diskriminering:

När en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan
går så många flickor på detta program.
Indirekt diskriminering
Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller förfaringssätt som verkar vara neutralt, men
som i praktiken missgynnar en elev enligt diskrimineringsgrunderna.
Exempel på indirekt diskriminering:

Om alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av sitt funktionshinder behöver annan mat.
5
Trakasserier och kränkande behandling




Fysiska: bli utsatt för slag och knuffar.
Verbala: hot, svordomar, öknamn
Psykosociala: utfrysning, grimaser, blickar och rykten.
Text- och bildburna: klotter, brev/lappar, SMS / MMS, fotografier och ”chatt” via
Internet.
Trakasserier
Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
Annan kränkande behandling
Är samma sorts uppträdande som utgör trakasserier men med den skillnaden att kopplingen till
diskrimineringsgrunderna saknas.
Exempel på annan kränkande behandling;
 Kroppsstorlek
 Ekonomi
 Utseende
6
Definitioner av diskrimineringsgrunderna
Kön
Kvinnor, män och transsexuella (personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska
könstillhörighet).
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Personer med en könsidentitet eller könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från
könsnormen, exempelvis transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar
könstillhörighet), intergender (personer som väljer att inte definiera sin könsidentitet alls) och
transgender (personer som trots sitt biologiska kön känner sig som det motsatta könet och kan
även uttrycka sig som det motsatta könet).
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande. Alla människor kan ha en eller flera etniska tillhörigheter. Alla
kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering – samer, romer, personer med svensk, somalisk,
bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation.
Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning
Alla som har en religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister
och ateister.
Funktionshinder
Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har
uppstått senare eller förväntas uppstå. Funktionshinder kan märkas mer eller mindre i olika
situationer som till exempel allergier, dyslexi, ADHD, hörsel och synskador med mera. Andra
kan förväntas bli ett hinder i framtiden som till exempel HIV och cancer .
Sexuell läggning
Homosexuella, heterosexuella och bisexuella.
Ålder
Ingen får diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder.
7
Analys av 2010-2011 års likabehandlingsplan för Nysäter skola
Åk3-6
Det har skett en klar förbättring på hur barnen trivs på mellanstadiet. Hela 100 % trivs mycket bra
eller bra i skolan. Det samma gäller i klasserna där 94,6 % trivs mycket bra eller bra. Rasterna ser
bra ut med 94,6 som trivs alltid eller ofta. Vi upplever även en positiv ändring i hur många som
blir retade i skolan. Här ser vi att 54 % aldrig känner sig retade mot 36 % året innan. Lägger vi
till de barnen som bara känner sig retade ibland kommer vi upp i 100 %. Vi har inga barn som
svarar att de känner sig retade ofta, och även här ser vi en positiv framgång. När det gäller hur
barnen följer reglerna är det 59,5 % som alltid gör som de skall medan bara 41,7 % svarade
likadan förra året. Lägger vi till dem som oftast följer reglerna kommer vi upp i 83,8 %. Något
färre barn upplever idag att de är mer ensamma än år 2010-2011, men det är dock inget vi
kommer att nöja oss med.
86,5 % av eleverna känner sig trygga på skolan, och detta är ett arbetsområde inför nästa period
så vi får en skola där 100 % känner sig trygga hela tiden. Att 7 elever inte känner sig trygga på
rasterna kan mycket väl kopplas ihop med att 5 barn bara ibland har någon att vara med i klassen,
och 4 säger att de bara ibland har någon att vara med i skolan som helhet.
De planerade åtgärderna har genomförts förutom att kuratorn, på grund av sjukdom, inte har haft
samtal med berörda elever en gång per vecka.
De läromedel som används är ofta aktuella. Till och med när det gäller elevers deltagande vid
utvärdering och val av läromedel liksom hur utvärderingarna påverkar kommande val av
läromedel har vi en spännvidd mellan personalen från alltid till sällan.
Skolans mat är anpassad utifrån de eleverna med funktionshinder vi har på skolan.
Målsättning



Nolltolerans mot kränkningar utifrån diskrimineringsgrunden Etnisk tillhörighet.
Varken barn eller vuxna ska bli utsatta för fysiska trakasserier.
Varken barn eller vuxna ska bli utsatta för verbala trakasserier
Åtgärder





Förstärka det positiva i klassen.
Arbeta med hur man handskas med ilska och konfliktlösning.
När någon blivit kränkt så markerar vi ytterligare för den som kränkt genom samtal med
eleven och även samtal med hemmet. Likadant gör vi med den eleven som har blivit
kränkt.
Barnen ska gå in och ut i sina egna ingångar.
En gång per månad har vi en avstämning med elever genom en trivselenkät om hur de har
det i skolan utifrån trygghet, fysiska och verbala trakasserier. Vi skickar även ut en
8



frivillig enkät till föräldrarna där vi ber dem svara på och skicka in, hur de och deras barn
upplever skolans psykosociala miljö.
Återkoppla enkätsvar till elever och föräldrar i månadsbrev.
Identifiera elever och informera även hemmet.
Arbeta med inkludering under hela skoldagen.
Kompetensutveckling

3 tillfällen med SET utbildning för arbetslaget
Implementering




Klassråd
Samverkansråd
Föräldramöten
IUP/Utvecklingssamtal
Utvärdering av 2010-2011 års likabehandlingsplan för Nysäter barnskola


Planen utvärdera på utvärderingsdag och personalmöte i slutet av varje läsår (maj/juni).
I början av hösten görs en ny kartläggning och en ny plan för kommande läsår (aug/sept).
Alla våra planerade åtgärder har genomförts förutom arbetet med
SET, som legat på is i hela kommunen. Vi avvaktade med övningar.
Analys av kartläggningen 2011
Mellan 97-98 % av barnen trivs både i sin klass och på skolan. Detsamma gäller att de har någon
att leka med och att de tycker om rasterna. Likaså upplever över 94 % av barnen att de får se ut
hur de vill utan att bli retade, att de inte är rädda för att svara fel i klassrummet och att någon är
dum mot dem. Men det finns ett barn av 36 som sällan trivs i sin klass, sällan har någon att vara
med i klassen, sällan tycker om rasterna och fyra elever som ibland är rädda på rasterna. Det är
också ett barn som upplever att det inte får se ut hur det vill utan att bli retad, är rädd för att svara
fel i klassrummet och som upplever att barn är dumma emot honom/henne.
Ifråga om skolans regler tycker över 94 % av barnen att det är bra och att de följer dem oftast .
Barnen deltar i upprättande av skolans ordningsregler.
9
Barnen upplever att det alltid eller oftast finns någon vuxen att prata med om något har hänt på
skolan.
Vi upplever att barnen har ett bra språkbruk.
Det är vi pedagoger som väljer innehåll och läromedel till eleverna utifrån målen.
Vi arbetar för att tjejer och killar skall ha lika stort utrymme i klassrummen samt att de skall
trivas i skolan.
Skolan är inte tillgänglig för rörelsehindrade. Däremot är skolans mat anpassad efter de
funktionshinder som finns.
Det finns lokaler för avskildhet och miljön kan anpassas efter olika arbetssätt
Vi upplever att alla barn kan känna sig trygga både utomhus och inomhus.
Lokaler och utrustning inspekteras regelbundet men personalen måste påpeka för de ansvariga
flera gånger innan bristerna åtgärdas.
Implementering
Utförs genom:




Föräldramöte
Klassråd
Samverkansråd
Övrig personal inom skolan
Utvärdering


Resultatet skall mätas i nästkommande elev- och lärarenkät, samt genom diskussioner i
personalgruppen. Detta sker i slutet av varje läsår (maj/juni).Elevenkät ev.även på
höstterminens slut
En ny kartläggning och plan görs för kommande läsår i början av höstterminen (
augusti/september).
10
Att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling
Alla som vistas i skolan har ett ansvar för att skolan ska vara en trygg plats att vistas på. Det
yttersta ansvaret har alltid rektorn.
Misstanke om kränkning ska alltid tas på allvar!
Här på skolan arbetar vi enligt Farstamodellen, (se bilaga).
Kränkning mellan elever:
1. Konflikten löses på plats, genom att den som ingriper reder ut konflikten själv eller
vänder sig till ansvarig lärare.
Inblandade elever och ansvarig lärare har ett samtal där konflikten reds ut.
2. Om konflikten inte går att lösa, eller om kränkningarna upprepas utgår vårt arbete efter
Farstamodellen.
Vi dokumenterar kontakter och åtgärder ifrån varje elev.
3. I samförstånd med rektor tas beslut om ev. anmälan till sociala myndigheter och/ eller
polis.
Vuxnas kränkning av barn/elev:
1.
2.
3.
4.
Rektor samlar information.
Rektor kallar till enskilda samtal.
Rektor är ansvarig för att dokumentation sker.
Vid uppföljning deltar ev. en facklig representant/ skyddsombud.
Barn/elevers kränkning av vuxna:
1. Konflikten löses på plats genom att den som ingriper reder ut konflikten själv eller
vänder sig till arbetslaget/rektor.
2. Om konflikten inte går att lösa på plats eller om kränkningarna bedöms vara av allvarlig
art, påbörjas arbete enligt Farstamodellen.
Vi dokumenterar kontakter och åtgärder för varje elev.
Ansvarig: rektor
11
Bilaga 1
Dokumentation
Elevens namn:_______________________________________________________
Klasslärare:_________________________________________________________
När?
Var/Hur?
Vem?
Åtgärd?
Uppföljning
Ärendet avslutat:__________________________________________________________
____________________
Elev
______________________
Klasslärare
12