Tjugo barnavårdsärenden
- Ohälsosamma förlopp för barn,
familj, skola och socialtjänst
Lennart Nygren
Institutionen för socialt arbete
Innehåll
•
•
•
•
Vad är social barnavård?
Hur kan barnavårdsprocessen se ut?
Hur ser kopplingen till (o)hälsa ut?
Social barnavård och skola
Inledningsvis…
”I en rad svenska registeranalyser var
skolmisslyckande den enda starka
riskfaktorn för framtida negativa utfall
bland barn som växt upp i fosterhem,
oavsett vad forskarna granskade.
Omvänt var frånvaron av skolmisslyckande
den enda faktorn som predicerade goda
utfall i ung vuxen ålder, oavsett hur dessa
definierades”
Källa: Nordens välfärdscenter, sid 17.
Vad är social barnavård?
• Innefattar barn 0-18 år
• När barnen eller familjen är aktuella för
behovsprövade insatser inom socialtjänsten
(även kallat social barn- och ungdomsvård)
• Omfattar t.ex. anmälan, utredning, beslut om
och uppföljning av insatser.
• Omfattar även insatser som andra utför under
socialtjänstens ansvar; kontaktfamiljer,
familjehem, institutioner.
Källa: Andersson & Sallnäs 2012
Socialt utsatta barn
Vad menas med utsatthet?
Risk att fara illa och/eller att göra illa.
Både i lagstiftning och praktik görs en distinktion
mellan:
Miljöfaktorer ///// Beteendefaktorer
Miljö kan vara både hemmiljö och närmiljö.
”Oacceptabelt” beteende bestäms av rådande
normer (lagstiftning, riktlinjer, professionsetik etc.)
Fördelning: Miljö ca 52 %, beteende ca 42 %, övrigt
6 %.
Orsaker
•
•
•
Missbruksproblematik
Psykisk ohälsa i familjen
Övergrepp, våld, försummelse
Kön generaliseras ofta som å ena sidan:
- pojkars kriminalitet inklusive droganvändning och
våld,
å andra sidan:
- flickors rymningar, promiskuitet, olydnad och
alkoholförtäring.
- Även självskador, hedersrelaterat våld m.m. är könat
Källor: t.ex. Höjer et al. 2012
Dilemman
När ska samhället ingripa; vad är oacceptabelt?
Gränsen mellan frivillighet och tvång?
Familjen som skydd eller problem?
Övergången till vuxenlivet, samhällets ansvar?
Barn som rymmer: beteende eller miljö?
Barn som utagerar: beteende och miljö?
Källor: t.ex. Höjer, Sallnäs & Sjöblom, 2012
Förändringar av normer
Både miljö- och beteendefaktorer
förändras över tid.
Från religiös och social kontroll
hygien/medicin psykologism till
dagens barnperspektiv:
Två varianter av barnperspektivet:
a) Kunskap om barn och deras
utveckling används.
b) Barnets aktörskap tas tillvara.
Källor: Hamreby 2005; Andersson & Sallnäs 2012
Varje barn utvecklas i ett samspel med familjen,
förskola/skola, rättssystemet
och välfärdsstatens ramar.
Vilka barn hamnar i samhällsvård?
Källa: Nordens Välfärdscenter, 2015, s. 6.
Klass – kön - ålder - etnicitet
Klass: som markör antyds i tabellen
Kön: Något fler pojkar än flickor anmäls (58/42%)
Ålder: >50% är 13-17 år
Etnicitet: Ensamkommande är ny och
växande kategori.
Och:
Studier visar att personer med utländsk bakgrund är
överrepresenterade.
Men:
Om man kontrollerar för andra socioekonomiska faktorer så
försvinner detta samband. Fattigdom och resursbrister slår ut
etnicitet som förklaring till överrepresentationen av personer med
utländsk bakgrund i den sociala barnavården.
---------Källa: Socialstyrelsen, 2006, 2010; Skoog 2013.
Hur många?
• Ca ett barn per skolklass är någon gång placerad
i fosterhems- eller institutionsvård (3-4 %)
• 2011: 262 000 barn placerade någon gång
under året och vid ett tillfälle (1 nov 2011)
var 184 000 barn placerade. 4 000 av
dessa var 18-20 år.
Höga siffror? I många länder finns de äldre av dessa
barn i kriminalstatistiken.
•
•
•
•
72 % sker med samtycke (SoL), 28 % enligt LVU
Omprövning var 6:e månad.
Relativt många stannar länge i vård. 1/5 i > 5 år.
Majoriteten placeras i fosterhem, färre i
institutionsvård (HVB eller SiS ungdomshem)
Källa: Vinnerljung et al., 2000; Skoog 2013
12
Medverkande forskare
•
Lennart Nygren, projektledare,
Institutionen för socialt arbete, Umeå
universitet
•
Kerstin Hamreby, forskare,
Institutionen för socialt arbete, Umeå
universitet
•
Malin Eriksson, forskare, Institutionen
för folkhälsa och klinisk medicin.
Epidemiologi och global hälsa
•
Disa Edvall Malm, forskare,
Institutionen för socialt arbete, Umeå
universitet och SAMVERKANTM
Projektet pågick under 2013-2015 och finansierades av Sveriges Kommuner och
Landsting inom ramen för PSYNK-satsningen
Bakgrund och syfte
• Den kostsamma sociala barnvården – kan vi lära mer
om processer och kostnader?
• Syftet med studien: att identifiera, beskriva och
analysera samhällsinsatser som riktats till personer
som under sin uppväxt haft behov av extra
stödinsatser
14
Frågeställningar
• Hur (och när) aktualiserar och åtgärdar skola,
socialtjänst och hälso- och sjukvården barns
behov av extra stödinsatser?
• Vilka insatser har riktats till barnen och
familjen för att tillgodose deras behov av extra
stödinsatser?
15
Frågeställningar forts.
• Hur har samordningen fungerat mellan skola, socialtjänst,
hälso- och sjukvård för den undersökta gruppen?
• Hur ser dokumentationen ut vad det gäller aktualisering och
insatser samt utvärdering av insatser?
16
Delstudie 1: Socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens och skolans
akter och journaler
a) Insatser som gjorts inom respektive insatsgivare dvs
socialtjänst, skola, hälso- och sjukvården och vad som
eventuellt gjorts i samverkan mellan två eller flera av dessa:
insatsgivare, typ av insats, tidsförlopp, frekvens.
a) Anteckningar om risktecken för dessa barn och ungas
utveckling: både miljöfaktorer som familjeförhållanden,
umgängeskrets, skolmiljö och beteendefaktorer som skolk,
missbruk, kriminalitet m.m.
17
Delstudie 2: Intervjustudien
a) Kvalitativa forskningsintervjuer med unga
(16 av 20)
b) Kompletterar journalstudien
c) Ger unik erfarenhetsbaserad kunskap om den
sociala barnvårdsprocessen
d) Ytterligare intervjuer genomförda med
föräldrar och andra viktiga personer (f.n. 11)
18
Urval och arbetsprocess
•
•
•
•
•
Tre kommuner
30 ärenden, minskat till 20
Etikprövning, samtycke och sekretess
Kodning av akter och journaler – ett tidskrävande uppdrag
Hög detaljnivå: Risktecken (>100 x tre aktörer) resp. insatser
(ca 500).
19
Inklusionskriterier
1) Personer som 2013 var mellan 19-25 år och som bott i
kommunen i minst 10 år.
2) Personer som varit placerade minst ett år vid SIS-, HVBeller familjehem åtminstone en gång vid 16-18 års ålder.
3) Personer som av socialtjänsten varit registrerade för
insatser minst 5 gånger före 16 års ålder.
20
Akter och journaler som data
•
•
•
•
Socialtjänsten
Hälso- och sjukvården; barnhälsovård
Skolan; skolhälsovård
Stadsarkiven
Stor variation i datakvalitet, journallagring och
accessmöjligheter
Lång tidsperiod systembyten
21
Typfall: Kim och Love
• Kim – tidigt dokumenterade risktecken ”en
lång och kontinuerlig process”
• Love – sent dokumenterade risktecken ”en
relativt kort och intensiv process”
• Följande bilder visar diagram över antal
insatser över tid för Kim och Love.
22
Kim – en representation av insatser
över tid
23
Love
24
Risktecken
a) Kopplade till föräldrarna (missbruk, våld,
kriminalitet, bristande engagemang,
vanskötsel etc.)
b) Kopplade till beteende (oro, trötthet,
normbrytande, motoriska problem,
stökighet, missbruk etc.)
c) Skolgång: nio av elva flickor men bara två av
nio pojkar hade godkända betyg i åk 9
25
Intervjuerna – exempel
Skolfrånvaro
”Jag ville vara hemma mycket och se vad mamma gjorde”
- hänga med kompisar
- vantrivsel, utanförskap
”Det går inte att fästa sig i en skola, när man hoppar runt till
skolor”
Svårigheter i skolan – hängde inte med:
”jag har aldrig fått slutföra en riktig mattebok”
26
Hjälpinsatser - journalerna
• Mycket stor variation mellan olika ärenden.
Svårt att se någon systematik på basis av
journalmaterialet
• Ibland kontinuerlig (och eskalerande) process,
ibland långa uppehåll
• Möjligt mönster: tidiga insatser fördröjer
placering
27
Hjälpinsatser - intervjuerna
Särskilt betydelsefullt:
- Familjehemmen: ”jag hamnade hos en extremt underbar
familj”
Brister:
- Passiviteten från skolan
- Behandlingshemmen: ”Det är ingen behandling, bara
förvaring”; ”14-åringar ska inte umgås med 19-åringar som
missbrukat i fem år”;”...man lär sig så mycket om droger”
28
Hjälpinsatser - intervjuerna
Brister forts.
- Bristande kontinuitet känsla av svek, minskad tilltro: ”…”en
dålig sak att man ska behöva byta [socialsekreterare]”;
”man…öppnar sig för en och sedan lämnar de en efter ett år”;
”de..var de enda som jag tyckte var bra för de stannade så pass
länge att jag kommer ihåg vad de hette”.
- Övergången till vuxenheten innebär brott i kontinuiteten
(mindre hjälp, byte av handläggare)
- Att inte bli lyssnad till: ”min fostermamma satte sig alltid ner
och pratade med mig. Det var bara hon som gjorde det.
29
Kopplingen mellan social
barnavård och hälsa
Brist på nationell statistik
Studier oftast baserade på tvärsnittsdata – hur ser
kausalförhållandena ut?
Ohälsa risk för samhällsvård
Samhällsvård risk för ohälsa
Social utsatthet risk för ohälsa OCH
samhällsvård
Källa: Andersson & Sallnäs 2012
Somatisk ohälsa
Överrepresentation av t.ex. huvudvärk, magvärk,
infektioner etc.
Exempel:
- 120 placerade undersöktes. Ca hälften behövde
remitteras vidare till vård (99 remisser) ca 50% hade
djupgående karies
- Självskattning i ett annat urval. 2 av 3 rapporterade
hälsoproblem som var okända av soc.
- Finsk studie: 25 % av placerade barn hade
allvarliga/kroniska sjukdomar.
- Danska och norska studier: de som varit placerade var
överrepresenterade i sjukstatistiken som vuxna.
- Dansk studie: samhällsvård förmår inte kompensera
för hälsobrister
Källa: Nordens välfärdscenter 2015
Psykisk ohälsa
Internationella studier visar extrema förekomster av
allvarlig psykisk ohälsa. Överrepresentation av en rad
psykiatriska/neuropsykatriska tillstånd m.m.
Nordiska exempel:
- Danmark: en av fem placerade barn uppfyllde kriterier
för diagnos enligt ICD-10, > 50% uppfyllde minst ett
kriterium enl DSM IV.
- Danmark: ca hälften hade abnormal SDQ, jfrt med 5
% i normalpopulationen.
En rad indikationer i övriga studier:
- Självskadebeteende vanligt hos 15-åringar
- Finland: hög andel i psyk tvångsvård före 21 års ålder
- 1 av 7 flickor vårdats för suicidförsök mellan
grundskola och 28 år.
- Överrisker kvarstår när man kontrollerat för psykisk
ohälsa och missbruk hos föräldrarna.
- Vissa studier visar negativa effekter av placering i
fosterhem.
Källa: Nordens välfärdscenter 2015
Skolmisslyckande som
riskfaktor (Nordens välfärdscenter 2015)
Svår uppväxt - sociala problem, missbrukande föräldrar, dålig
ekonomi etc. – inte tydlig riskfaktor jfrt med skolmisslyckande.
60 % av långtidsplacerade pojkar har inga/låga/ofullständiga
betyg, jämfört med 20 % i normalpopulationen.
Flickor har något bättre utfall i absoluta tal, men skillnaden
mellan placerade och normalpopulationen är större än för
pojkar.
Låga betyg verkar vara kopplade till till vuxnas låga
förväntningar (fosterföräldrar, lärare, socialarbetare) och inte till
biologiska föräldrars missbruk/ohälsa eller barnets ålder vid
placering.
Placerade har sämre betyg än andra med samma IQ.
Placerade barn hade svårare att reparera dåliga betyg högre upp i
systemet än normalpopulationen.
Vad göra?
Det finns en rad arbetsmodeller, de flesta saknar evidens men ser
lovande ut.
* Samverkansmodeller – skola, familj och andra professioner
jobbar tillsammans, t.ex. SkolFam.
* Tutoring – särskilda resurser satsas på läskunnighet, ex. Paired
Reading.
* Anpassat inlärningsmaterial – ex. Letterbox club
* Särskilda skolstödsprogram – ex. Läger/Learning Camp
* Skolförberedande insatser – Kids in transition to school
* Ont om program för övergång skola-arbetsliv
Källa: Nordens välfärdscenter 2015; Höjer et al. 2012.
Som sagt: viktigt att undvika
skolmisslyckande
”I en rad svenska registeranalyser var
skolmisslyckande den enda starka
riskfaktorn för framtida negativa utfall
bland barn som växt upp i fosterhem,
oavsett vad forskarna granskade.
Omvänt var frånvaron av skolmisslyckande
den enda faktorn som predicerade goda
utfall i ung vuxen ålder, oavsett hur dessa
definierades”
Källa: Nordens välfärdscenter, sid 17.
TACK
FÖR ER
UPPMÄRKSAMHET!
Referenser:
Andersson, G. (1999) Andersson, G. & Sallnäs, M. (2012) Social barnavård och barns utsatthet. I
Höjer, I., Sallnäs, M. & Sjöblom, Y. (red.) När samhället träder in – barn, föräldrar och social
barnavård. Lund: Studentlitteratur, sid 13-30.
Berlin, M., Vinnerljung, B. & Hjern, A. (2011) School performance in primary school and
psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term foster care.
Children and Youth Services Review, 33:2489-97.
Höjer, I., Sallnäs, M. & Sjöblom, Y. (red.)(2012) När samhället träder in – barn, föräldrar och
social barnavård. Lund: Studentlitteratur.
Nordens välfärdscenter (2015). Barn kan inte vänta. Översikt av kunskapsläget och exempel på
genomförbara förbättringar. Stockholm: Nordens Välfärdscenter.
Nygren, L., Edvall Malm, D., Eriksson, M. & Hamreby, K. (2015). Barnavårdskarriärer – en
studie av risktecken och insatser för unga vuxna som varit föremål för omfattande
interventioner från socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård. Stockholm: SKL.
Sjöblom, Y. (2012) Ungdomsproblem och ungdomars problem. I Höjer, I., Sallnäs, M. & Sjöblom,
Y. (red.) När samhället träder in – barn, föräldrar och social barnavård. Lund:
Studentlitteratur, s. 119-146.
Skoog, V. (2013) Barn som flyttas i offentlig regi. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för
socialt arbete.
Socialstyrelsen (2006/2010) Social rapport. Stockholm: Socialstyrelsen.
Vinnerljung, B., Berlin, M. & Hjern, A. (2010) Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam
utveckling hos barn. I Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen; 2010:227-66.
