Abstract Nordens Frihet: Samfundet, tidningen, kretsen Tora Byström, Umeå universitet [email protected] Samfundet Nordens Frihet bildades som en direkt följd av finska vinterkrigets utbrott den 30 november 1939, och var en mycket aktiv del av den svenska Finlandsrörelsen. Det sovjetiska angreppet mot Finland uppfattades som ett hot även mot Sverige och hela Norden, och efter den hårda fredsuppgörelsen i mars 1940 mellan Finland och Sovjetunionen, propagerade Nordens Frihet för ett nordiskt försvarsförbund till skydd mot förnyade anfall från öster. När Tyskland den 9 april 1940 anföll och ockuperade Danmark och Norge tog samfundet, och dess tidning med samma namn, klart ställning även mot den nazistiska ockupationsmakten. Tidningen Nordens Frihet blev därmed en övertygad antinazistisk röst i Sverige under andra världskriget. Föredraget – som bygger på min avhandling om Nordens Frihet – behandlar hur samfundet och tidningen försökte förena de nordistiska och antinazistiska ståndpunkterna. Frågan ställdes på sin spets när Finland sommaren 1941 åter gick i krig mot Sovjetunionen, den här gången sida vid sida med Nazityskland som samtidigt ockuperade Danmark och Norge. Norden var alltså mer splittrat än någonsin. Trots det propagerade Nordens Frihet för nordisk enhet, nordiskt försvarsförbund, ja till och med en nordisk union. I centrum står tidningens redaktionskommitté – ”kretsen” – , den grupp på tio personer som i praktiken utformade och uttryckte samfundets politiska linje. I kretsen ingick bland andra Harald Wigforss – senare huvudredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – historikern Nils Ahnlund, bokförläggaren Kaj Bonnier och författaren Eyvind Johnson. De ingick också i några av de antinazistiska nätverk som ska beröras och exemplifieras. Nordens Frihet upphörde i december 1945 men kretsen bibehöll kontakten. När motsättningarna mellan öst och väst så småningom ökade, planerade kretsen 1947 en nystart av tidningen – dock ej genomförd. I det kalla krigets klimat ansåg de att Sverige måste lämna den isolationistiska neutraliteten och i stället ansluta till en västallians.