Fåglar och naturmiljön
i området Dållebo,
Ulricehamns kommun
Inventering med anledning
av planerad vindkraftsetablering
2
Sammanfattning
Eolus Vind AB planerar att anlägga upp till fyra vindkraftverk i området Dållebo i Ulricehamns
kommun. Aktuellt område är relativt höglänt och ligger cirka 250-270 meter över havet. Projektets
omfattning och utformning medför att tillåtligheten prövas av länsstyrelsen. l samrådsprocessen har
det framkommit att nedanstående förhållanden i området bör belysas i den kommande MKB: n:
•
Förekomst av eventuellt värdefulla biotoper och miljöer i området
•
Förekomst av fåglar i området med särskilt fokus på rovfåglar, ugglor, skogs höns, nattskärra
och lom
•
Eventuella flyttfågelsstråk i området
•
Andra viktiga flygstråk i området (mellan fiskesjöar och häckningsplatser)
•
Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB har därför på uppdrag av Eolus Vind AB under 2012-2014
inventerat och sammanställt ny och befintlig kunskap i aktuellt område med avseende på fåglar och
övriga naturvärden i området för planerade vindkraftverk.
Planerat verksamhetsområde domineras av barrskogsmiljöer där rationellt bedrivet skogsbruk utgör
den förhärskande markanvändningen. Förekommande miljöer domineras därför av produktionsskog i
olika stadier med hyggen, granplanteringar, gallrad barrskog, skogskörvägar mm. Generellt sett är
detta en typ av miljöer som innehåller låga naturvärden.
Områdets topografi innebär att det förekommer ett par mindre sumpskogsom råden. Sumpskogar
och våtmarksmiljöer utgör i allmänhet ofta värdefulla miljöer i skog, sett ur ett biologisk perspektiv.
En av sumpskogarna i området har bedömts hysa höga naturvärden, främst på grund av förekomst av
en värdefull kryptogamflora samt rik förekomst av död ved i olika former. Därutöver påträffas även
ett ytterligare delområde som hyser reproducerande hasselmus. Området med hasselmus utgörs av
ett tidigare kalavverkat område med kraftigt uppslag av lövsly. Som hasselmusmiljö är denna typ av
miljö ofta temporär och förutsättningar för hasselmus försvinner i takt med att träden växer upp.
l samband med byggnation och drift av planerade vindkraftverk bedöms dessa områden, med
dokumenterade högre naturvärden, inte att påverkas då inget fysiskt intrång kommer att ske.
Normala skyddsåtgärder i samband med en eventuell byggnation och drift av planerade verk bedöms
som tillräckliga för att minimera risken för skada på dessa områden.
Fågellivet i området präglas av aktuell markanvändning och häckfågelfaunan i området får anses som
förväntad i en produktionsskog. Totalt har 37 olika arter observerats i området under häckningstid.
Av rödlistade arter har det observerats göktytaNT samt tornseglareNT' varav göktyta bedöms som
möjlig häckfågel i området. Nattskärra, aktuell i samband med vindkraftsexploateringar, har inte
påträffats i området. stammarna av skogshöns i området bedöms i bästa fall vara svaga och inga spel
eller revir av tjäder, orre eller järpe har påträffats inom verksamhetsområdet. Vad gäller ugglor och
rovfåglar har inga spelande eller häckande ugglor påträffats och endast våra mer vanligt
förekommande rovfåglar (ormvråk, sparvhök, tornfalk och duvhök) har observerats inom
verksamhetsområdet. En konstaterad häckning av duvhök har gjorts inne i verksamhetsområdet på
ett avstånd av cirka 700 meter från närmsta planerade vindkraftverk. Inga tidigare observationer av
övriga rödlistade och hotade arter (inklusive skyddsklassade arter, uppgifter från ArtDatabanken j har
inte kunna påvisa förekomst av några sådana i anslutning till planerade vindkraftverk.
l
Förutsättningar för häckande stor- och smålom saknas i området och närmsta kända häckningslokal
för lom utgörs av sjön Tolken öster om planerat verksamhetsområde. Lokalisering av kända
häcklokaler för smålom medför bedömningen att det knappast föreligger någon större risk för att
planerade vindkraftverk hamnar i någon flygväg för arten i fråga.
En analys av befintliga flyttfågelstråk under vår och höst i Västra Götalands län, baserat på befintliga
data i Artportalen, har genomförts i området. Den visar att större flyttfågelstråken för höst- och
vårmigrerande fåglar i länet framför allt påträffas i Ätrans dalgång men en del tycks även passera
genom Viskans dalgång. Avståndet mellan Viskans dalgång och närmsta planerade vindkraftverk
uppgår till cirka 1400 meter. Det finns heller inga indikationer eller tidigare gjorda observationer
under genomförda fältbesök i verksamhetsområdet, som tyder på några större sträckrörelser genom
planerad vindkraftspark. Det som i litteraturen är känt, gällande fågelflyttning i relation till
vindkraftverk, är att majoriteten av fåglar på sträck väjer för eventuella uppkommande hinder i deras
flygväg.
Sammantaget, utifrån en ornitologisk och naturvärdesmässig synvinkel, görs bedömningen att
planerat verksamhetsområde utgör en lågriskmiljö med få motsättningar mellan fåglar och övriga
naturvärden i relation till projektets utformning (som det beskrivits i föreliggande dokument). Med
föreslagna specifika hänsynsåtgärder tillsammans med en generell allmän hänsyn bedöms
verksamheten inte innebära några större framtida risker för fåglar eller för övriga naturvärden i
området.
3
Jonas Örnborg och Tina Kyrkander
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
www.biologiochmiljo.se
Rapport 2014:12
Version 2014-06-10
Ansvarig handläggare: Jonas Örnborg (Örnborg Kyrkander AB)
Fältarbete: Jonas Örn borg, Tina Kyrkander (Örnborg Kyrkander AB) och Claes-Göran Ahlgren (lokal ornitolog, tillfälligt
anställd av Örnborg Kyrkander AB) .
G/5 arbete: Jonas Örnborg och Tina Kyrkander
Sammanställning och rapportskrivning : Jonas Örnborg
Foto: Jonas Örnborg & Tina Kyrkander
Rapportgranskning: Tina Kyrkander
Uppdragsgivare: Eolus Vind AB
Uppdragsgivarens ombud: Mikael Henriksson/Sirnon Landqvist
Omslagsbild: Stärre hackspett (Dendrocopus major)
4
l n n e hå Il sf ö r t e c k n i n g
SAMMANFATTNING ........................................................ ................................................................................. 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ................................................................................................................................. 5
INLEDNING ....................................................................................................................................................... 6
METOD ............................................................................................................................................................. 7
Naturvärdesinventering (NVI} ............................. ........................................................................................... 8
Häckfåglar ............... ............................................ .............. .... ............. ..................... ..... ...... .... ... .... .... ........ ..... 8
Ugglor ....................... .......... ... .. ................. ......... ............................................................................................. 8
skogshöns ......... ... ........... ....... ............................................................. ............................ .. .............................. 9
Smålom ........................................................................................................................................................... 9
Rovfåglar ........... .... .. ....................................................................................................................................... 9
Nattskärra ................................................................................................... ... .... ....... .................... ................. 9
Flyttfågelsträck ... ............ ................................................ .................................................... ........................ .... 9
RESULTAT ....................................................................................................................................................... 10
0MRÅDESBESKRIVNING UR ETI LANDSKAPSPERSPEKTIV ..................... .. ............... ..... ............ ............. ..... ... .....................
10
0MRÅDESBESKRIVNING LOKALT ................................................................................................................................
11
NATURVÄRDESINVENTERING (NVI) ........................ .... ........................... ......................... ........................... ..... ...........
14
1. Frisk mark ...... .... ....................................................... ................................................................................ 16
2. Hasselmusbiotop ..... ... ................................................................................................... ........................... 17
3. Frisk mark ................................................................................................................................................. 17
FÅGELINVENTERINGAR .... ........................................................................................................................................
18
Häckfåglar ................. ................................ ................................................................................... ........ ........ 18
Ugglor ........................ ................................................................................................................................... 20
Smålom ...... ......... ........... ..... ...................... ........ .. .. ................................................ ....... ................................. 20
skogshöns ................................... .................................................................................................................. 20
Rovfåglar ...................................................................................................................................................... 21
Nattskärra ............. ... ...... .............................................................................................................................. 21
STRÄCKANDE FÅGLAR ................................ . ... ..... ....... ... ........................ ·•·•·•·•·•·•· · ....................................................
22
DISKUSSION ................................................................................................................................................... 23
REFERENSER ................................................................................................................................................... 26
s
Inledning
Eolus Vind AB planerar att projektera och bygga vindkraftverk i ett område sydväst om Nitta i
Ulricehamns kommun (hädanefter benämnt Dållebo, se figur 1 för lokaliseringskarta). l projektet
ingår även byggnation och anläggandet av tillhörande och nödvändiga tillfarts- och försörjningsvägar
till planerade vindkraftverk. Planerad verksamhet definieras som miljöfarlig verksamhet enligt
miljöbalken och utformningen av projektet medför att det är tillståndspliktigt, där tillstånd söks hos
Länsstyrelsen. Projektet innefattar fyra vindkraftverk med en totalhöjd på 180meter i området.
Utformning av projektet tillsammans med planerade tillfarts- och försörjningsvägare visas i figur 2.
Figur l. Lokaliseringskartaför aktuellt verksamhetsområde.
6
l
Dållebo 4
Anneberg
Horsairl(
J( \r
Planerade tillfarts- och försörjningsvägar
~ J
Befintlig väg
Nyväg'
Figur 2. Lokalisering av planerade vindkraftverk (Dållebo 1-4) tillsammans med planerade tillfarts- och
försäljningsvägar i området. Under byggnation planeras en tillfällig tillfartsväg mot riksväg 40.
Samråd med länsstyrelsen har genomförts i januari 2012 där länsstyrelsen framhöll vikten av att i den
kommande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) betona följande:
•
Förekomst av eventuellt värdefulla biotoper och miljöer i området
•
Förekomst av fåglar i området med särskilt fokus på rovfåglar, ugglor, skogs höns, nattskärra
och lom
•
Eventuella flyttfågelsstråk i området
•
Andra viktiga flygstråk i området (mellan fiskesjöar och häckningsplatser)
•
Eventuella tidigare fynd av fåglar i området
•
Eventuella spelplatser för skogshöns i området
(
På uppdrag av Eolus Vind AB har Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB genomfört inventeringar i
området och sammanställt dessa data tillsammans med redan befintligt kunskapsmaterial om
naturvärden inom samma område . Redovisning av detta görs i föreliggande rapport, vilket ligger till
grund för behandlingen av naturvärden och fåglar i den kommande MKB: n i tillståndsärendet för
miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet i miljöbalken.
Metod
För bedömning av naturmiljön har eventuella naturvärden undersöks i området som ligger i direkt
anslutning till planerad verksamhet men även i närområdet som kan tänkas påverkas av planerad
verksamhet (inom cirka l 000 meterfrån planerade verk). Verksamhetsområdet och avgränsningar
7
för genomförda inventeringar har dock justerats i relation till befintliga motorvägar i området
(riksväg 40), se figur l. Naturmiljön och dess naturvärden har undersökts med hjälp av befintlig data
(främst från ArtPortalen samt ArtDatabanken) och information från Länsstyrelsen i Västra Götalands
län, skogsstyrelsen samt utförda inventeringar genomförda i området av Örnborg Kyrkander Biologi
och Miljö AB under 2012, 2013 och 2014. Kartor i rapporten är publicerade enligt medgivande från
Lantmäteriet Gävle(© Lantmäteriet Medgivande R50217891_140001).
Naturvärdesinventering (NVI}
En NVI har gjorts i området under 2012 och kompletterande fältbesök till området har gjorts under
2013 och 2014. NVI är en metod för bedömning av ett områdes ekologiska förutsättningar och
förekomst av lämpliga biotoper som kan tänkas hysa värdefulla arter. Inventeringen är översiktlig och
fokuserar mer på ekologiska förutsättningar och lämpliga biotoper som kan tänkas hysa värdefulla
arter än på förekomst av specifika arter. Metoden för NVI tar dock givetvis hänsyn till observationer
1
av naturvärdesarter (Tomas 2013) och viktiga strukturer och miljöer i aktuellt område. Syftet med
naturvärdesinventeringen är att identifiera objekt och avgränsa områden i landskapet som är
värdefulla naturmiljöer och som har betydelse för den biologiska mångfalden som avses i miljöbalken
1 kap 1§ punkt 2 och 3. Den syftar även till att bidra till att god ekologisk hushållning tryggas (l kap
1§ punkt 4MB). Bedömningarna ska kunna användas som underlag vid exempelvis
samhällsplanering, hänsyn vid areella näringar, exploatering och vid naturvårdande åtgärder och
naturskydd. Naturvärdesinventering är ingen exakt vetenskap utan bygger på en samlad kunskap
som finns inom naturvård, ekologi och naturgeografi där många aspekter värderas och vägs samman.
slutgiltiga bedömningen kan sålunda förändras om ny kunskap tillförs för aktuellt område. Med
tanke på det aktuella projektets karaktär (vindkraft) har fokus på inventeringar varit på fåglar.
Ett uttag från ArtDatabanken avseende rödlistade och skyddsklassade observationer från planerat
verksamhetsområde (t.o.m. 2013-11-20) ingår i gjorda bedömningar. Tillgängliga skyddsklassade
observationer redovisas inte i närmare detalj i föreliggande rapport på grund av skäl enligt
Offentlighet och sekretesslagen (SFS 2009:400).
Häckfåglar
En allmän inventering av häckfågelfaunan i området har genomförts genom en kombinerad punkt2
och linjeinventering. Metoden följer i stort sett metoder framtagna inom Svensk Fågeltaxering , dock
med viss anpassning utifrån områdets och projektets förutsättningar. Inventeringen genomfördes
under 2012. Därutöver har även arter som observerats i området under lämplig häckningstid, och
som uppvisat någon grad av häckningsaktivitet, lagts till (häckningskriterier i enlighet med metodik
för Atlasinventeringen
3
)
i listan över häckfåglar i området.
Ugglor
Inventering av ugglor har genomförts genom besök vid lokalen under fyra olika tillfällen under den
tid när ugglor spelar som mest frekvent (februari-april). Därutöver har eventuella observationer av
ugglor noterats även vid fältbesök genomförda i andra syften.
1
2
3
Skyddade arter, fridlysta arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter och signalarter
http://www.zoo.ekol.lu .se/bird monitoring/metoder.htm
http://www.sofnet.org/atlasinventering/hackn ingskriterierl
8
skogshöns
Särskilt riktade fältbesök för inventering av skogshöns har genomförts vid tre olika tillfällen 2012
under den period när skogshöns uppvisar högst spelaktivitet (april-maj) . Vid dessa fältbesök har
specifika lokaler besökts, vilka har identifierats som mer intressant utifrån en fjärranalys av flygfoton
och/eller i samband med tidigare genomförda fältbesök till området. Därutöver har observationer av
skogshöns vid övriga genomförda fältbesök till området givetvis också noterats.
Smålom
En genomgång av befintliga observationer av kända häckningar av smålom inom ett område runt
planerat verksamhetsområde på cirka 10 kilometer har genomförts, vilket ligger till grund för
bedömningen om risken för att planerade vindkraftverk riskerar att hamna i flygstråk mellan häckoch födosökslokaler. Inom aktuellt verksamhetsområde (se figur l) saknas helt förutsättningar för
häckning av såväl stor- som smålom.
Rovfåglar
Inventering av rovfåglar har genomförts på ett sådant sätt att observationer av rovfåglar noterats vid
samtliga fält besök. Därutöver har två besök under juni och juli månad genomförts då luftrummet i
aktuellt område övervakats specifikt efter rovfåglar som uppvisar tecken på häckningsaktivitet
(spelflykt, föda i klorna, par i lämplig miljö etc.). En genomgång av observationer av häckande
rovfåglar inom närområdet till planerat vindkraftsområde har även gjorts, dock redovisas inte dessa
närmare på grund av Offentlighets- och sekretesslagen (Svensk författningssamling 2009) .
Nattskärra
Eftersök av nattskärra har gjorts vid ett tillfälle nattetid i juni månad 2012 genom att området
besökts för avlyssning efter spelande individer.
Flyttfågelsträck
Inga riktade och direkta observationer av eventuellt flyttfågelsträck har genomförts i aktuellt
område. Däremot har en sammanställning gjorts på länsnivå (O-län) av tillgängliga observationer av
sträckande fåglar inrapporterade under perioden 2000-2011 till Artportalen. Vid aktuell tidpunkt för
datauttaget från Artportalen fanns drygt 190 000 observationer av sträckande fåglar inrapporterade.
sträckfågelanalysen är genomförd på den systematiska nivån Ordningar. Syftet var att belysa vart i
länet eventuella ledlinjer för sträckande fåglar uppträder i relation till aktuellt verksamhetsområde.
För mer detaljer angående metod och resultat av denna analys, se bilaga l.
9
Resultat
Områdesbeskrivning ur ett landskapsperspektiv
Aktuellt område utgörs av ett höjdområde på upp emot 270-280 meter över havet. Höjdplatån reser
sig upp söder om Viskans dalgång som passerar förbi på ett avstånd av cirka 1,2-2 kilometer från
planerade vindkraftverk. Viskan breddar här ut i ett sjösystem bestående av Mellsjön och
Marsjöarna . Närmsta lågpunkt i landskapet efter det utgörs av sjön Tolken som ligger cirka 4
kilometer 050 om aktuellt verksamhetsområde. Landskapet är tämligen kuperat och byggs upp av
morän och berg i dagen med ett inslag av mossmarker och sumpskogar. Bergrunden i området är en
del av den sydvästra gnejsprovinsen och består enligt SGU :s berggrundskarta av gnejser i olika
4
omvandlingsstadier , som är sura bergarter fattiga på kväve och fosfor men rika på olika
kiselmineraler. En sådan berggrund ger därför ofta upphov till sura och tämligen näringsfattiga
jordarter, vilket också är fallet i det aktuella området. Den senaste istiden avsatte ett moräntäcke
som till största delen består av fragment av olika storlekar från den närliggande berggrunden.
Området ligger i den baranemorala vegetationszonen, som i trädskiktet domineras av gran och tall. l
topografiskt lägre delar av landskapet påträffas inte sällan miljöer med mer avsatt näringsrikt
isälvsmaterial, vilket ofta avspeglas i en mer rik vegetation, exempelvis nere i Viskans dalgång norr
om verksamhetsområdet. Här påträffas inte sällan ett större inslag av olika lövträd såsom exempelvis
bok, ek, ask och alm liksom klibbal på fuktigare platser. Dominerande markanvändning i landskapet
är skogsbruk, vilket resulterar i produktionsskogar över stora arealer, generellt innehållande låga
naturvärden. Helt eller relativt opåverkade skogar (naturskoga r) saknas nästan helt i landskapet.
Figur 3. Markanvändningen i aktuellt verksamhetsområde utg örsfrämst av skogsbruk.
Områden i landskapet där högre naturvärden påträffas är generellt påfallande ofta knutna till rester
av odlingslandska pet, befintliga lövskogar, våtmarker samt sjöar och vattendrag.
4
Granitisk magmatitisk gnejs
10
Planerat verksamhetsområde är beläget i Viskans huvudavrinningsområde "Viskan" (HARO 105000)
Två delavrinningsområden berörs; "Inloppet i Marsjön" (aroid. 641314-128294) samt "Inloppet i
Mellsjön" (aroid. 641449-134359). Området avvattnas i huvudsak via ett par mindre bäckar ner till
sjön M elisjön samt anslutande bäckar till Rågnedala ån som mynnar i Marsjön (figur 1). Närmsta
belägna sjö i relation till planerade vindkraftverk utgörs av Mellsjön, som redan omnämnts tidigare
och som ligger cirka 1-1,3 kilometer nordväst om närmsta planerade vindkraftverk. M elisjön ingår i
ett system av sjöar där Viskan rinner igenom. Strax väster om verksamhetsområdet ligger Finnekurnia
som är en provtagningsstation för recipientkontroll i Rångedalaån i Viskans huvudavrinningsområde.
Närmsta belägna naturreservat i relation till planerat verksamhetsområde utgörs av Sundholmens
naturreservat i Tolken, beläget cirka 6 kilometer söder om närmsta planerade vindkraftverk. Närmsta
riksintresse utgörs av Gingri väster om aktuellt verksamhetsområde samt odlingslandskapet i
Hökerum nordost om planerat verksamhetsområde. Delar av Gingri är också utpekat som Natura
2000 område (Mölarp och Kröklings hage). Avståndet till Gingri respektive Hökerum, från de centrala
delarna av aktuellt verksamhetsområde, är drygt 6 kilometer i båda fallen. l Viskans dalgång finns
även ett antal bevarandeplaner för odlingslandskapet (Varnumsjöarna och Rångedala, Finnekurnia
m .fl.).
O m rådesbeskrivning loka l t
Inom aktuellt område för planerade vindkraftsverk (cirka 1000 meter från respektive verk, se figur 4)
påträffas inga skyddade områden i form av naturreservat eller dylikt. Närheten till riksväg 40 gör sig
påmind i stora delar av området, främst i form av bullerpåverkan. l verksamhetsområdets norra delar
ligger en av skogsstyrelsen utpekad sumpskog (S och W Hultet) bestående av fuktskog med löv och
barr. Området omfattar cirka 42 ha och består av ett större samt ett par mindre delområden .
Lövinslaget i sumpskogarna ligger mellan 40-50 %. Strax öster om dessa områden finns ytterligare ett
par mindre sumpskogar (N Skoglund). Inget av dessa objekt överstiger mer än 2 ha vardera och
lövinslaget är generellt sett något högre jämfört med Hultet. Strax NV om planerat kraftverk D3 finns
en av skogsstyrelsen utpekad nyckelbiotop bestående av gransumpskog. Nyckelbiotopen, som
omfattar drygt 4 ha, utgör en del av sumpskogen S och W Hultet. l denna del av sumpskogen
påträffas rikligt med död ved, lågor och rotvältor. Området översilas regelbundet och hyser en
värdefull kryptogamflora.
Söder om planerade kraftverk förekommer ytterligare sumpskogar utpekade av skogsstyrelsen . l
huvudsak utgörs de av lövsumpskogar med litet inslag av barrträd.
l SV delen av verksamhetsområdet vid Algutstorp påträffas ett par naturvärdesobjekt i form av
hagar/lövhagar som Länsstyrelsens i lövskogsinventering gett naturvärdesklass 2. Inslaget av ädellöv
är på sina ställen påtagligt och i området förekommer även några riktigt stora askträd . Vissa av
träden beskrivs som jätteträd 5 och hålträd förekommer också. Andra träd är hamlade och hotas av
igenväxning framförallt av påträngande barrskog. Lav- och massfloran uppvisar intressanta inslag i
området. Avståndet från närmsta planerade vindkraftverk uppgår till cirka 600 meter och ingen
tillfartsväg genom dessa områden planeras .
5
Diameter i brösthöjd >lm
11
12
Figur~.
Markregleringar och tillgäugligafaktauuderlag (Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Skogsstyrelseu) i och omkring aktuellt
verksam/1etsområde.
13
Skogen i verksamhetsområdet består till absolut största delen av barrskog (fr. a. gran). Pågående och
förhärskande markanvändning i området är skogsbruk, vilket framträder på flygbilden över området
med tydliga föryngringsytor, granplantager och skogskörvägar (figur 5). Befintliga skogskörvägar i
området uppvisar överlag god standard och är till stora delar belagda med väggrus. l södra delen
korsar också en kraftledning med tillhörande kraftledningsgata.
•
Planerade_kraftverk
- - Ny vägdragning
- - Planerad försörjningsväg
Figur 5. Flygfoto över aktuellt verksamhetsområde med planerade vindla·aftverk, vägar samt tecken på
pågående markanvändning i form av skogsbruk.
Naturvärdesinventering (NVI)
Sammanlagt har 3 olika delområden som i någon omfattning har bedömts hysa naturvärden högre än
vad som påträffas i det övriga dominerande produktionslandskapet för skogsbruk identifierats (figur
6) . Varje delområde har kategoriserats till en av biotopgrupperna Frisk mark (vattendrag, mossar,
sumpskogar mm) och Hasselmusområde (bon av hasselmus påträffade vid inventering genomförd
2012 och 2013). Produktionsskogens olika ytor6 i området har inte kategoriserats som någon egen
biotopgrupp eftersom naturvärdena här är låga och dessa bedöms därför inte närmare i föreliggande
rapport. Som framgår av kartan i figur 6 påträffas de största sammanhängande områdena med
naturvärden drygt200meter norr om planerat verk 03 och 04.
6
Hyggen, planteringar, lövskog på hyggen etc.
14
15
Figur 6 !demifierade delområden (1-3) med påträlfade naturvärden högre än omkringliggande produktionsskog i anslutning till planerade vindkraftverk med tillhörande vägar.
16
1. Frisk mark
Värdebeskrivning
De största delarna av den friska marken (S och V Hultet) består av fuktskog med inslag av både lövoch barrträd. Andelen löv är cirka 50 % och krontäckningen är tämligen hög(> 70 %). Det
förekommer inget direkt öppet vatten i området utöver den lilla bäck som avvattnar området norrut.
Ytligt och rörligt grundvatten skapar fuktiga och våta miljöer i sänkor. Centralt i området finns idag en
skogsväg för utlastning av timmer. Den sammanlagda arealen av området uppgå r till42 ha och
skogen kan beskrivas som slutavverkningsskog. En mindre del av den friska marken utgörs av två
delområden (N Skoglund). Dessa mindre områden (sammanlagt ca 3 ha) består till ca 85 % av löv men
krontäckningen är densamma som i övriga delar av området. Sl<agen kan beskrivas som gallringsskog.
l området finns även en nyckelbiotop bestående
av gransumpskog. l sumpskogen beskrivs värdena
bestå av rikligt med död ved , lågor och rotvältor. Området som är cirka 4,1 hektar översilas och det
växer en värdefull kryptogamflora i området. Rikligt med spår efter hackspett observerades i
området. Två mindre alsumpskogar påträffas också i området, i huvudsak bevuxna med klibbal.
Karakteristiska arter
Gran, missne, bäckstjärnmossa, skogsfräken, klibbal (alsumpskog), glasbjörk, rikligt med kryptogamer
(fr.a. mossor ex bäckstjärn mossa, kammossa)
Naturvärdesarter/strukturer
Lågor, högstubbar, rotvältor, torrträd, massklädda block, flerskiktad skog, alsumpskog, spillkråka,
större hackspett
Naturvärdesklass
Påtagliga naturvärden (klass 2)
Figur 7. Bäckstjärnmossa (Mnium p unctatum) t.h samt miljöbildfrån nyckelbiotop t. v. innehållande torraka,
lågor, högstubbe, massklädda blockistenar och liggande död ved.
2. Hasselmusbiotop
Värdebeskrivning
Trivialt lövuppslag i ett tidigare kalavverkat område. På vissa ställen tunt jordtäcke och berg i dagen.
Körspår efter tunga skogsmaskiner påträffas i området. Vegetationen består i huvudsak av tät
björksly upp till drygt 2 meters höjd. Inslag av salix, en och ljung förekommer. Visst inslag av bärande
buskar (hallon/björnbär) finns. Bon av hasselmus påträffades i området både 2012 och 2013.
Karakteristiska arter
Björk, viden, hallon, björnbär, en
Naturvärdesarter/strukturer
Hasselmus
Naturvärdesklass
Visst naturvärde (klass 3)
Figur 8. Trivialt lövuppslag efter kalavverkning i området t.h. Ett av tvåfimna yngelbon av hasselmus i
området 2013.
3. Frisk mark
Värdebeskrivning
Mindre områden med mosseskog och övrig fuktskog (Sumparna) med en blandning av löv och tall. De
centrala delarna av mosseskogen domineras av tall (tämligen enskiktad) med en mycket liten andel
lövinslag (<15 %). Markens bonitet i området bedöms därmed vara tämligen låg och torvdjupet
tjockare än 30 cm. Krontäckningen är tämligen hög och området kan bäst beskrivas som
gallringsskog. Arealen på området uppgår till 6,6 ha. l den norra delen av delområde 2 återfinns ännu
en sumpskog med övrig fuktskog som har ett betydligt större inslag av lövträd,> 85 %.
Krontäckningen är även här hög(> 70 %) och området kan beskrivas som gallringsskog. l områdets
västra dellöper en kraftledning genom mosseskogen där regelbunden röjning av skogen sker.
Delområdet är påverkat av både riksväg 40 och kraftledningsgata. Död ved förekommer sparsamt
och trana hördes ropa från området.
Karakteristiska arter
Tall, björk, pors, gran, klockljung, Sphagnum sp.
17
Naturvärdesarter/strukturer
Sumpskog, död ved
Naturvärdesklass
Visst naturvärde (klass 3)
Figur 9. Mosseskog med dominans av tall i trädskiktet. Bakom trädridån cirka 200-300 meter löper
riksväg 40 förbi.
Fågelinventering a r
Häckfåglar
En sammanställning av häckfåglar från punkt- och linjeinventeringen genomförd i området plus
övriga observationer (gjorda under övriga fältbesök, vid normal häckningstid) redovisas i tabell l
nedan. Punktruttsinventeringen gav en artlista med 24 arter som sannolikt häckar inom eller i nära
anslutning till området, varav de mest frekventa utgjordes av lövsångare, bofink och koltrast.
Därutöver observerades ytterligare 13 arter i samband med linjeinventering och övriga fältbesök i
området (under lämplig häckningstid), vilka med viss sannolikhet även häckar i eller i närområdet.
18
Tabell l. Häckfåglar 2012 i aktuellt område för planerad vindkraft samt observationer i samband med övriga genomförda
fältbesök till området (utan förekomstfrekvens angiven}. Förekomstfrekvens avser antal individer observerade i förhållande
till totala antalet individer observerade under inventeringen.
Vetenskapligt namn
Bofink
Fri ng illa coelebs
Dubbeltrast
Turdus viseivorus
Rödlistning · · · ·
0
Fågeldirektii
Minskande populationer ·SO%
Extra känslig mot
vindkraft (bil. 3
NV rapport 6467)
•
.
0,13
0,01
Duvhök
Accipiter genti/is
0,01
Gransångare
Phyl/oscopus col/ybita
0,01
Grönsiska
0,05
Gärdsmyg
Carduelis spinus
Troglodytus
troglodytus
Gök
Cuculus canorus
-50%
0,01
Järnsparv
Prunel/a modularis
-50%
0,01
Koltrast
Turdus merula
0,08
Korp
Corvus corax
0,03
Kråka
Corvus corone
0,02
Kungsfågel
Regulus regulus
0,02
Lövsångare
Phylloscopus trochilus
0,10
Mindre korsnäbb
Loxia curvirostra
0,02
Nötskrika
Garrulus glandarius
0,02
Ringduva
Columba palumba
0,04
0,09
0,05
Rödhake
Erithacus rubecula
Spillkråka
Dryocopus martius
Svarthätta
Sylvia a tricapilla
0,05
FD
0,01
Svartmes
Parusater
0,03
Taltrast
Turdus philomelos
0,09
Tofsmes
Lophophanes cristatus
0,01
Trädkrypare
Certhia familiaris
0,03
Anthus trivia/is
0,04
Björktrast
19
Två rödlistade arter (göktyta ochtornseglareLen art upptagen i fågeldirektivet (spillkråka) samt två
arter som nationellt uppvisar en minskande populationsstorlek (gök och järnsparv) observerades i
området, och kan därmed antas häcka i eller i närområdet till planerade vindkraftverk. Av
observerade arter är endast tornseglare i litteraturen utpekad som mer känslig än andra arter
gentemot vindkraftsetablering. Tornseglare är för sin häckning främst knuten till miljöer i närheten
av människor och häckar med stor sannolikhet inte i skogsområdet för planerade vindkraftverk. En
genomgång av skyddsklassade uppgifter från ArtDatabanken visar inte på förekomst av några sentida
(efter 1985) skyddsklassade observationer av känsliga arter i området.
Ugglor
Inventeringar i området 2012 u nder speltider för ugglor (februari-mars) har inte resulterat i några
observationer av spelande ugglor inne i området. Vid övriga genomförda fältbesök till området har
inte heller ugglor observerats i området. Genomgång av skyddsklassade observationer från
ArtDatabanken samt observationer i Artportalen visar att ugglor observeras regelbundet i
närområdet (1,5-2 kilometer) till planerat vindkraftsområde. Häckningar av kattuggla, sparvuggla och
vissa år även hornuggla finns noterade norr om vindkraftsområdet i Viskadalen (Varnumsområdet)
och häckningar av respektive art finns noterade med viss regelbundenhet. Inne i själva
vindkraftsområdet finns dock inga sådana observationer registrerade men det är inte osannolik att
det förekommer åtminstone häckande sparvuggla i området vissa år. De öppna markerna vid
Algutstorp väster om vindkraftsområdet bör kunna attrahera även kattuggla men inga registrerade
observationer om häckande ugglor finns här.
Smålom
Smålom häckar ofta i isolerade och fisktomma mindre sjöar och m ossgölar och flyger därför i
skytteltrafik mellan häcklokal och lämplig fiskelokal för att hämta föda till ungar under
ungmatningsperioden . Genomgång av data från ArtDatabanken visar att närmsta kända registrerade
häckningar av smålom ligger väster och öster om planerat vindkraftsområde på ett avstånd av cirka
15 respektive 22 kilometer. Exakta platsen för kända häcklokaler av smålom redovisas inte närmare i
föreliggande rapport med tanke på Offentlighets- och sekretesslagen (Svensk författningssamling
2009). Smålom observeras också födasöka frekvent i sjöarna Öresjö (Borås kommunL Tolken (Borås
och Ulricehamns kommun) och Åsunden/Sämsjön (Ulricehamns kommun), vilka ligger på behörigt
avstånd från planerade vindkraftverk (Tolken ligger närmast, cirka 4 kilometer i OSO). Avsaknad av
lämpliga häckningsområden respektive dokumenterade häckningar i närheten till planerat
vindkraftsområde, innebär att det bedöms vara osannolikt att planerade verk hamnar i ett flygstråk
för smålom. Observationer av flygande smålom i Viskans dalgång har gjorts tillfälligtvis men i de fall
observationerna registrerats med ytterligare tilläggsinformation om flygriktning etc. framgår att det
företrädesvis utgörs av individer som flyger längs med Viskans dalgång (SW eller NO riktning) .
skogshöns
Inom aktuellt verksamhetsområde har det gjorts mycket få observationer av skogshöns, vilket i bästa
fall tyder på svaga stammar i området. Inga spelplatser av vare sig tjäder eller orre har påträffats i
området. Genomgång av skyddsklassade uppgifter från ArtDatabanken samt registrerade
observationer från Artportalen styrker detta i och med att antalet observationer i och i närområdet
till planerat verksamhetsområde är fåtaliga. l samband med genomförda inventeringar i området har
20
uppmärksamheten även riktats mot spår av skogshöns (spillning, spårstämplar, fjädrar etc.) och
överlag har påträffade spår varit mycket fåtaliga. Enstaka spillningsspår från orre har framförallt
observerats i mosseskogen närmast riksväg 40.
Rovfåglar
Genomgång av tidigare gjorda observationer av häckande rovfåglar (skydds klassade) i eller i
närområdet till planerat verksamhetsområde begränsas till ett fåtal, varav flera är från 80-talet och
berör häckande fiskgjuse. Närmsta tidigare konstaterad häckning ligger på cirka 2,5 kilometers
avstånd och härrör från 1976. Mer sentida observationer av häckande rovfåglar utgör en
spelflygande ormvråk 2009 och spelflygande bivråk 2012 strax öster om Tolkens sydspets.
Genomförda riktade inventeringar mot rovfåglar i området samt observationer gjorda vid övriga
fältbesök i planerat verksamhetsområde har varit fåtaliga under häckningstid. Gjorda observationer
utgörs av ormvråk, duvhök, sparvhök och en enstaka förbiflygande tornfalk, samtliga vanligt
förekommande arter. En häckning av duvhök har hittats cirka800meter norr om planerade
vindkraftsverk i riktning mot Mellsjön. l övrigt har inga häckningar av rovfåglar i området kunnat
konstateras vid genomförda inventeringar eller genomgång av befintliga data från Artportalen och
ArtData banken.
Nattskärra
Inga observationer av nattskärra har gjorts i området vid det fältbesök till området som genomfördes
under artens speltid. Genomgång av samtliga observationer av nattskärra i Borås och Ulricehamns
kommun visar att arten inte är vanlig förekommande i dessa trakter och tyngdpunkten på
observationer av nattskärra (sett till antal) ligger i trakterna kring Seglora i Borås kommun där
nattskärra ses/hörs mer regelbundet.
21
sträckande fåglar
En sammanställning av sträckrörelser i Västra Götalands län under perioden 2000-2011 redovisas i
bilaga l. slutsatserna från denna sammanställning faller väl in med de slutsatser som drogs i den
studie av flyttfåglar genom Borås kommun (figur 10) som genomfördes av Västergötlands
Ornitologiska Förening under 2008-2009 (Andersson 2009). Tillgänglig data pekar på att såväl norrsom sydsträcket i de sydöstra delarna av länet, där planerat verksamhetsområde är lokaliserat,
främst sker längs Ätrans dalgång i Ulricehamns kommun samt längs med Viskans dalgång i Borås
kommun. Detta mönster i denna del av länet tycks vara allmängiltigt för flera fågelgrupper och
särskilt tydligt för exempelvis svanar, duvor, rovfåglar, tranor och skarvar även om det givetvis
förekommer variation (bilaga 1). Planerat verksamhetsområde vid Dållebo ligger cirka 1-1,5 kilometer
söder om de centrala delarna av Viskans dalgång. Sannolikheten för förekomst av ett mer
koncentrerat sträck i planerat verksamhetsområde bedöms som liten. Viskans dalgång har i denna
del av sin sträckning en betydligt mer öst-västlig riktning från Öresjö och vidare österut mot sin
källsjö Tolken. sträckande fåglar på väg till häckningsplatser eller vinterkvarter som flyger efter denna
ledlinje torde generellt ha liten anledning till att ge sig upp över höjden och in i planerat
o
Term ikytor
10
Fågel ytor
Figur l O. Karta som visar sammanfattande slutsatser i den sträclifågelinventering som Västergötlands
Ornitologiska Förening genomförde mellan 2008-2009 inom Borås kommun (Andersson 2009).
22
verksamhetsområde söder om dalgången . Dessutom utgör sannolikt Varnumssjöarna i området en
dragningskraft för vissa sträckande fåglar som torde bidra till att koncentrera sträcket nere i
dalgången . Vid de fältinventeringar som genomförts i området har heller inga observationer av
sträckande fåglar gjorts i någon större omfattning, vilket stärker bedömningen av att området inte
frekvent genomkorsas av flyttande fåglar.
Diskussion
Det aktuella läget vid Dållebo domineras vegetationsmässigt av barrskog. Förhärskande
markanvändning i området utgörs av rationellt skogsbruk, vilket skapat miljöer av brukade
produktionsskoga r, vilka är en miljö som det i dagsläget inte råder någon brist på i Sverige. Generellt
hyser även dessa miljöer också relativt sett låga naturvärden . Längs med de södra delarna av aktuellt
område löper riksväg 40 samt en kraftledning med tillhörande kraftledningsgata, vilka också påverkar
områdets naturvärden negativt i viss omfattning. De naturvärden som finns i områdets påträffas
främst i sluttningen ner mot Varnumsjöarna i områdets norra delar. Även här dominerar
barrskogsmiljöer som brukas aktivt men områdets terräng medför att det här förekommer en del
sumpskogar. Sumpskogar utgör generellt sett miljöer som innehåller högre naturvärden jämfört med
omkringliggande produktionsskog, vilket också är fallet här. l detta område påträffas rikligt med död
ved, både stående och liggande, massbeklädda stenar samt ytligt och rörligt grundvatten . Delar av
området uppvisar såpass höga naturvärden att det är utpekat som nyckelbiotop av skogsstyrelsen.
De naturvärden som ligger till grund förutpekandetär även närvarande i dagsläget. Planerade
vindkraftverk vid Dållebo medför inga direkta ingrepp i detta område utan är planerade cirka 200250 meter söder om aktuell sumpskog. Dock är sumpskogen och dess värden beroende av
avrinningen från området ovanför, varför hänsyn måste tas att minimera påverkan på områdets
hydrologi i samband med byggnation (vid ev. passage av vattendrag i området, grävning under
grundvattennivån etc.). l synnerhet gäller detta för de planerade verken D2 och D3 som ligger inom
samma delavrinningsområde som sumpskogen innehållande aktuell nyckelbiotop. Normala
skyddsåtgärder vid exploateringar i skogsmiljöer, som förhindrar påverkan på områdets befintliga
hydrologi, bedöms vara tillräckligt för att bibehålla de naturvärden i form av mindre våtmarker som
finns i området.
strax söder om den befintliga skogskörväg som planerar att användas som tillfartsväg, påträffas ett
mindre lövslyområde (fr.a. björk) i anslutning till en mindre mossesumpskog. Efter en kalavverkning
sker inte sällen ett uppslag av björk som, om det inte gallras bort senare, successivt övergår i ung
björkskog. Generellt sett innehåller ett sådant område inga eller mycket få högre naturvärden . l det
aktuella fallet befanns dock delområdet hysa hasselmus. Yngelbon av hasselmus har observerats i
området både 2012 och 2013 . Hasselmus är inte rödlistad men fridlyst enligt artskyddsförordningen
(Miljödepartementet 2007) samt upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv. Det innebär att arten
omfattas av ett starkt juridiskt skydd som förutom förbudet att skada individer även innefattar artens
olika livsmiljöer. Hasselmus är knuten till rika lövbiotoper med ett rikt utvecklat buskskikt där många
olika arter av bär- och fruktbärande buskar och träd finns i närheten (Ahlen 1992 (rev. Lena berg
1994, Boris Berglund & Lena Berg 2002)). Traditionella hasselmusmiljöer utgörs därför ofta av
strandzoner vid sjöar och vattendrag, lövkärr, buskrika hag- och betesmarker, bergbranter mm .
Hyggen med rikligt uppslag av lövsly har under senare tid också uppmärksammats som en
betydelsefull miljö för hasselmusen. Dessa miljöer är dock ofta temporära och tappar successivt i
23
attraktivitet när lövträden växer upp alt. gallras bort. Utan någon form av hävd försvinner på sikt
förutsättningarna för hasselmusen i området. Ett nyligen upptaget hygge mittemot (på andra sidan
skogskörvägen l kan möjligtvis utgöra ett alternativ om några år. Kraftledningsgatan i söder utgör
också lämpliga och mer "permanenta" miljöer för hasselmössen i området. Tidigare genomförda
inventeringar av hasselmöss i Borås (Borås Stad Miljöskyddskontoret 2007) och Ulricehamns
kommun (Wredin 2008) har också gjort fynd av hasselmöss i denna kraftledningsgata såväl öster som
väster om fyndet inne i verksamhetsområdet . Planerat vindkraftverksprojekt berör inte direkt
hasselmusområdet inne i verksamhetsområdet men under eventuell byggnation bör särskild hänsyn
tas till det utpekade området. Nedtagning av lövträd och buskar bör således undvikas i området,
åtminstone under den närmsta 3-5 års perioden .
För övrigt är bedömningen att området vid Dållebo domineras av brukade barrskogsmiljöer, vilket är
miljöer det inte råder någon brist av i dagens landskap. Det är också främst brukade skogsmiljöer och
befintliga skogskörvägar som tas ranspråk av aktuellt vindkraftsprojekt. Längs med planerad
vägdragning och placering av verk Dl-04 har inga miljöer påträffats som hyser några högre
naturvärden eller som hotas av planerade projekt.
Vindkraftens generella påverkan på fåglar utgörs i huvudsak av störning, barriäreffekter och
kollisioner. Av dessa tre har vi idag bäst generell kunskap om kollisionsrisker. Högrisklägen för just
kollisioner utgörs av områden (stora våtmarksområden och kustloka ler) där fåglar av olika
anledningar ansamlas i stora antal och som ofta utgör både viktiga häcknings- och rastloka ler.
Beteenden som medför att fåglar koncentreras i tiden eller rummet har visat sig medföra en ökad
risk för fatala kollisioner med vindkraftverk (Rydell, Engström et al. 2011). Sådana beteenden
inkluderar exempelvis häckning, övervintring och att rasta. Flyttningsbeteendet i sig utgör inget mer
riskfyllt beteende jämfört med andra beteenden (Rydell, Engström et al. 2011). Skogsmiljöer, och
särskilt brukade produktionsskoga r, anses generellt sett utgöra lågriskmiljöer där man förväntar sig
konflikter mellan olika ornitologiska värden och vindkraftsparker.
Fågelfaunan i området präglas av aktuell markanvändning och häckfågelfaunan i området, utifrån
genomförda inventeringar samt sammanställning av befintliga uppgifter, bedöms vara representativ
för brukad barrskogsmiljö. Totalt har 37 arter observerats i området. Artgruppen skogshöns (tjäder,
orre och järpe) bedöms i bästa fall ha svaga stammar i området baserat på de få observationer som
gjorts i området av såväl individer som övriga spår. Inga spelplatser för orre eller tjäder finns kända
eller har påträffats. Lokala ornitologer som rör sig regelbundet i områdets norra delar har även
meddelat att antalet observationer av skogshöns i området har varit väldigt fåtalig under åren.
Relativt få observationer av rovfåglar har gjorts vid genomförda inventeringar och enkom våra mest
vanliga arter är påträffade (ormvråk, sparvhök, duvhök och tornfalk) . En häckning av duvhök har
konstaterats (2012 kläcktes minst två ungar) i områdets norra delar och på sådant avstånd att risk för
störning från aktuellt vindkraftsprojekt bedöms som liten.
Av rödlistade arter och arter upptagna i Fågeldirektivet har göktytaNr, tornseglareNT samt spillkråkaFD
observerats i området. Göktyta och spillkråka är sannolika häckfåglar i området medan tornseglare
med största sannolikhet häckar närmare bebyggelse (och utanför aktuellt verksamhetsområde) och
främst tillfälligtvis födasöker inne i verksamhetsområdet. Göktyta och spillkråka är inte utpekade
som arter extra känsliga gentemot vindkraftsexploatering i sitt närområde (Rydell, Engström et al.
2011).
24
Tillgängliga data pekar inte på att området berörs direkt av några flygvägar för häckande
smålommars födosök. Närmsta kända häckning av smålom ligger på betryggande avstånd från
planerade vindkraftverk(> 15 kilometer) och är lokaliserade på ett sådant sätt att risken för att en
flygväg för smålom mellan häck- och födasökslokal bedöms som osannolik.
Vad gäller migrerande fåglar under höst och vår har en sträckfågelanalys av befintliga data från
Artportalen genomförts på länsnivå (bilaga 1). Analysen visar att de större identifierbara mer
koncentrerade flyttfågelstråken i Västra Götalans län under vår- och höstflytten i huvudsak sker i
Ätran men en del tycks även passera genom Viskans dalgång. Avståndet mellan närmsta planerade
vindkraftverk och Viskans dalgång i norr uppgår till drygt 1300 meter. l områden där sträckande
fåglar av olika anledningar koncentreras i luftrummet medför detta inte sällan att fler fåglar
förolyckas i samband med kollisioner med vindkraftverken. l samband med fältbesök till området
(både inom och utom sträckperioder) under perioden 2012-2014 har inga observationer gjorts av
några större mängder av flyttfåglar över eller genom området. Detta styrker antagandet att sträcket
som passerar genom Viskans dalgång i huvudsak sker längs med Varumsjöarna och madmarkerna vid
Viskan och inte genom höjdområdet för planerade vindkraftverk. Befintligt kunskapsläge angående
fågelsträck och vindkraftverk pekar på att flyttningsbeteendet inte utgör ett mer riskfyllt beteende i
sig ifråga om kollisioner med vindkraftverk jämfört med flera övriga beteenden hos fåglar (Rydell,
Engström et al. 2011). En sentida studie vid Hörnefors vindkraftanläggning 7 kunde tämligen tydligt
visa att absoluta majoriteten av det undersökta sträcket i området undviker och väjer för den
aktuella vindkraftsparken (Andersson, Delin et al. 2012). Verksamhetsområdet erbjuder heller inga
miljöer som utgör viktiga rast- och övervintringslokaler för fåglar. Givetvis kommer enstaka
kollisioner med fåglar ske även i den planerade vindkraftsparken vid Dållebo. Omfattningen av
sådana olyckliga händelser förväntas dock inte i genomsnitt avvika från det olyckstal (2-3 fatala
kollisioner per vindkraftverk och år) som utgör medianvärde för undersökta vindkraftverk i Sverige
och Europa (Rydell, Engström et al. 2011). Artsammansättningen i området vad avser häckfåglar
innebär att risken för fatala kollisioner eller övrig påverkan på särskilt känsliga arter bedöms som
liten.
Sammantaget, utifrån en ornitologisk och naturvärdesmässig synvinkel, görs bedömningen att
planerat verksamhetsområde utgör en lågriskmiljö med få motsättningar vad gäller fåglar och övriga
naturvärden i relation till vindkraftsprojektets utformning som det beskrivits i föreliggande
dokument. Med föreslagna specifika hänsynsåtgärder tillsammans med en generell allmän hänsyn 8
bedöms verksamheten inte innebära några större framtida risker för fåglar och övriga naturvärden i
området.
7
Cirka 20 kilometer söder om Umeå
8
l möjligaste mån spara lövträd, döda och döende träd, stora och gamla träd samt minimera påverkan på hydrologiska
förhållanden i området.
25
Referenser
Ahlen, l. (1992 (rev. Lena berg 1994, Boris Berglund & Lena Berg 2002)). Artfaktablad: Muscardinus
avellanarius, hasselmus, Artdatabanken.
Andersson, M., S. Del in, et al. (2012). Kontrollprogram för sträckande fåglar vid Hörnefors
vindkraftanläggning. Delrapport från 2011 års inventering och sammanfattning av resultaten 20032011., Umeå Energi, Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB samt Enetjärn Natur AB.
Andersson, Å. (2009). Rapport sträckstudier Borås 2008-2009, Västergötlands Ornitologiska Förening
(V gO F).
Borås Stad Miljöskyddskontoret (2007) . Hasselmus i Borås Stad.
Miljödepartementet (2007). SFS 2007:845. Artskyddsförordningen.
Rydell, J., H. Engström, et al. (2011) . Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar- En
syntes ra pport, Natu rvå rdsverket, ra p port 6467 .
Svensk författningssamling (2009). Offentlighet- och sekretesslag. SFS 2009:400.
Tomas, H., Ed . (2013) . Naturvårdsarter. Uppsala, Artdatabanken SLU .
Wredin, P. (2008). Hasselmus i Ulricehamns kommun 2008. Ulricehamns kommun, Miljö- och
samhällsbyggnadskontoret
26
Förstud ie Dållebo 1 - 4
Arkeologisk- kulturhistorisk förstudie för vindkraftpark
Dållebo 1 - 4, Ulricehamns kommun, Västergötland
A Berglund
Västergötlands museum
Rapport 2014:08
västergötlands museum
Förstud ie Då llebo 1 - 4
Arkeologisk- kulturhistorisk förstudie för vindkraftpark Oxhagen, Gullspångs
kommun
Rapport 2014:08
T"~VÄSTRA
'W"
T
qöTALAN DSREG lON EN
VAS TARVET
Innehåll
Sammanfattning ................................................................................ 1
INLEDNING .............................................................................................. 1
Genomförande .................................................................................... 2
Områdesbeskrivning ......................................................................... 3
INVENTERINGSRESULTAT .................................................................. 10
Befintliga vägstråk i området ....................................................... 10
Ny väg mot verk 1 ........................................................................... 10
Ny väg mot verk 2 och 4 ............................................................... 13
Ny väg mot verk 3 (Norr) .............................................................. 13
Verk l - 4 .......................................................................................... 13
KONFLIKTER MED KULTURMILJÖER? ............................................... 17
Övergripande bedömning ............................................................... 17
Förslag på vidare insatser .............................................................. 18
Författare A Berglund
Omslagsbild: (montage A Berglund)
Västergötlands museum
Box 253
532 23 Skara
Tel 010 4414270
www.vastergotlandsmuseum.se
Förstudie Kulturmiljö Dållebo l - 4
2014:08
Förstudie i samband med planering av vindkraftverken Dållebo l - 4, Ulricehamns
kommun, Västergötland.
Sammanfattning
De planerade vindkraftverken med tillhörande befintliga samt planerade vägar ligger högt i ett
landskap med produktionsskog. Platserna for själva verken präglas i hög grad av skogen som
består av produktionsytor i olika stadier. Inom området finns inga tecken på forekomst av
fornlämningar. Terrängen inom området är av sådan karaktär att man säga att forutsättningarna for t ex förhistoriska bosättningar varit dåliga. I anslutning härtill bedöms också att forutsättningarna för att på ett fornuftigt sätt bedriva arkeologisk utredning ter sig som mycket
dåliga, bl a på grund av den blockrika marken. Inom området forekommer inga av de i denna
del av regionen annars relativt vanligt forekommande röjningsröseområdena. Den övergripande påverkan på kulturmiljön är obefintlig.
INLEDNING
Västergötlands museum har på uppdrag av Eolus vind genomfört en förstudie i form av en
arkeologisk-kulturhistorisk inventering av markområden i Ulricehamns kommun i anslutning
till planering av en vindkraftpark. Kulturmiljöenheten vid Länsstyrelsen Västra Götaland har
lämnat rekommendationer om vad sådana arkeologiska förstudier bör innehålla. De kan i
kotthet sammanfattas med
• Övergripande kart- och arkivstudier
• Inventering (brukar normalt specificeras som ett område med en radie av ca l 00 meter kring vart och ett av de
planerade vind/a·aftverken samt av närområdet kring befintliga vägar och områden som berörs av nya vägsträclmingar och/eller ledningsdragningar, ca 30meterfrån vardera sida om vägmitt.)
• Övergripande bedömning av kulturmiljöpåverkan
• skriftlig avrapportering med tydligt kartmaterial (denna rapport)
• Anmälan, om så e1jordras, till fornminnesregistret
Figur 1. Översiktskartan visar läget
för planerad vindkraftpark Dållebo
1 - 4. Platsen ligger i anslutning till
Rv 40 mellan Ulricehamn och
Borås.
1
2014:08
Förstudie Kulturmiljö Dållebo l - 4
För det aktuella området har en arbetslayout med verk och vägar upprättats som använts som
underlag för det här arbetet. Den omfattar de fyra verken Dållebo l - 4 (mittpunkt och kranplats/etableringsområde) samt vägar. De senare består dels av befintligt vägnät, där forstärkningsåtgärder kan komma att ske, samt helt nya sträckningar som utgår från befintligt vägnät
och som forbinder verken.
Målet med arbetet har varit att klarlägga vad slags tydliga kulturlämningar som kan komma
att beröras vid ett genomforande av projektet enligt redovisad plan. Medlen för att nå målen
har specificerats ovan (länsstyrelsens "kravspecifikation"). Syftet har varit att resultatet skall
kunna användas i miljökonsekvensbeskrivning. Resultatet skall också kunna användas i fottsatt planering inom projektet. Förstudien skall även kunna användas i länsstyrelsens bedömning av behov av fotisatta antikvariska eller arkeologiska insatser. Sådana kan generellt sett
bestå av utredning, och efter det att tillåtlighet enligt lagen om kulturminnen prövats, forundersökning och undersökning (se Figur 2). Fält- och rappottarbete har utfåtts av Anders Berglund, Västergötlands museum i april2014.
Genomförande
Genomforandet har följt den "kravspecifikation" som nämnts ovan. Arbetet har skett som
förberedande, övergripande katt-, arkiv- och litteratursökning som bestått av kontroller och
relevant extrahering av kunskap ur följande arkiv/institutioner: ATA/arkivet VGM Skara;
Fornminnesregistret (FMIS); projektet Skog och historia (skogsstyrelsens inventering av kulturlämningar i skog) samt lantmäteriverkets äldre kattor. I forberedelserna har även upprättande av ett GIS för GPS-bruk i fålt gjorts. Det senare har inneburit georeferering av äldre
kattgenerationer, så att man i praktiken med GPS kunnat navigera sig genom det äldre eller
omvandlade landskapet som det redovisas i äldre kattor. Det primära arbetet har dock bestått
av inventering i fålt. Vid verken har den genomfötts inom ett område med en radie av minst
l 00 meter kring vatt och ett av de planerade vindkraftverken. Planerade såväl som befintliga
tillfattsvägar har inventerats om ca 30 meter från vardera sida om vägmitt. Inventeringen har
delvis utsträcks till områden utanför det primära inventeringsområdet i förstudien, dels som
ett slags referens, dels för att få en uppfattning om konsekvenserna for mindre justeringar av
den föreslagna layouten.
2
Förstudie Kulturmiljö D~ l lebo l - 4
2014:08
UlC:
FÖREMÄLSFY N D :
O
Z m
slage n flinta, redskap, kärno r,
eldskadad flinta, bergart (motsv)
som eJ förekommer J övrigt,
kera mik, övriga före mål, brända
be n, j ärnslagg, rödjo rd
o· z
i':::
l-l;:tJ
:z,
(;')
Ul"TT
o: o.
;.::;:o
MA RKFÖ RHÅLLAND EN :
2C:
ku lt urlager,konstru
ktloner1 skö rbrånd
sten, sotfärgnlngar,
övriga betyde lsebara re i kulturlandska pet
~-~z
zo
G:'lm
;o
l
c:
-l
;:o
m
o
,O:
TOPOGRAFI :
.........
n.!!rhet till k~n d a fornlämningar, närh et t ill
vatten drag , upphöjda
ter räng lägen
Figur 2. Den arkeo logiska förstudiens
generella läge i
planering och arbetsgång är inring ad. Den innebär en
tidig översiktlig
kunskapsinsamling
fö r planeringssyften. På så vis går
det tidigt att fast ställa om kulturmiljöer påverkas och
hur de fortsättningsvis skall han teras . Utförd i rätt
skede kan här finnas utrymme för
justeringar så att
följande steg kan
undvikas om så är
påkallat. Den inra made illustrationen
visar saker som är
värda att uppmärksamma vid fältin ventering. Den som
vandrat i markerna
vid Dållebo 1 - 4
inser snabbt att
många av de här
kriterierna på fornlämningsförekomst
inte uppfylls.
Områdesbeskrivning
Verken numreras l - 4 från SV mot NV (se plan fig 4). Tillfatt till arbetsområde och vägnätplaneras som under byggtid tillfällig avfmt från RV 40, som ligger omedelbart öster om området. Dållebo l - 4 ligger i den del av Västergötland som ur agrarhistoriskt hänseende kallats
Skogs- och höglandsområdet i södra Västergötland. Benämningen är tagen ur "Agrarhistorisk
landskapsöversikt" (Mascher red 2002:209 ff; man kan också se det som en del av i utkanten
av området "Svältorna - Gäsene -Ås"), och där karaktäriseras naturgeografin som skogsbygd
med mycket kuperade skogs- och bergsområden med stort inslag av sjöar och mossar. Här
präglas dagens landskapsbild av produktiv skogsmark, med inslag av begränsade odlingsstråk
Agrarhistoriskt ser man kulturlandskapet som småskaligt med en kombination av spannmålsodling och boskapsskötsel. Många små gårdar har bevarat äldre brukningsformer in i sen tid.
Fornlämningsmiljöerna i "Skogs- och höglandsregionen" består bl a av en koncentration av
hällkistor mellan Öresjö och Tolken och det finns även flera inslag av t.ex. järnåldersgravfalt i
anslutning till äldre bebyggelselägen. Dessutom finns rikligt med lämningar efter skoglig
verksamhet/utmarksnäringar. Det fossila odlingslandskapet, d v s övergivna fragment av äldre
odlingslandskap består ofta av röjningsröseområden från förhistorisk tid/medeltid. Kanske
man till den agrarhistoriska översikten även bör tillägga att likatiade, röjda områden även bör
ha avsatts under historisk tid. Det finns inga tidigare kända fasta fornlämningar i det område
som berörts av förstudien.
3
2014:08
Förstudie J< ul tu rm ilj ö Dåll ebo l - 4
Figur 3. stenbunden mark
är ett uttryck so m k an a nvändas för mesta delen av
det område som ligger
utanför de befintliga vägarna i området. I bilden en vy
från trakten strax V om
verk/kranplats l, vars planerade tillfartsväg går i den
huggna marken utanför,
grovt sett i pilens riktning .
391000
l
39 1500
l
392000
l
6<109500 -
, /l
· -/
l
l
- 6-109500
o
- .
-.
6·109000
6-109000 -
den
. - 6~0850 0
6-108500 - .
_-. '
l
f
/ Dålfebo
:!91 00 o
l
39 1500
---""'1200
fT1
392'00 o
Figur 4. Översiktsplan över inventerat område för vindkraftverken l - 4 samt vägar. Inventeringen
har primärt skett nom det markerade området som avståndsmässigt specificerats i länsstyrelsens
önskemål (se text ovan) . Koordinater: Sweref.
4
2014:08
Förstudie Ku lturmiljö Då llebo l - 4
,e
---~
~ J
"
..,
Figur 5. Ekonomisk karta från år 1961. Man kan notera att det då saknades den sortens skogsvä gar man idag möter i området. Då fanns inga rester av bebyggelse och endast undantagsvis "fläckar" eller områden som kan ha brutits upp för ängsmark eller odling tidigare (jfr m följande karta
som är drygt 100 år äldre).
Området hör till de högre belägna landskapsavsnitten. På slänterna, ned mot och till en del i
dalgångarna finns ett blandat fornminnesbestånd. De fornlämningsmiUöerna berättar om bebyggelse, men de ger ingen vägledning för att söka efter hittills okända fornlämningar i den
utmark där verken planeras. I studieområdet finns nämligen inga kända fornminnen .
5
Förstudie Kulturmiljö Dållebo l - 4
2014:08
Figur 6. Den s k "häradskartan " (eg koncept till ekonomisk karta
n andra hälften av 1800-talet:)
visar i stort sett ingen annan tidigare markanvändning än den som kanske antytts i kartan från
1961. 1870/80-talets kartvy ger litet tydligare information om att delar av de tidigare skogs markerna öppnats upp, men själva förstudieområdet var då enbart skog . Följande bild tar oss enbart
ytterligare ett 20 - tal år tillbaks i tiden.
Området bör ha använts som skogsbete till den närliggande byn Dållebo. Bebyggelsen vid
Rångedala, tycks bildligt talat vänt ryggen åt den blockrika terrängen på höjderna öster orn
Rångedala. I beskrivningen av till Dållebo angränsande utmarker framgår att området betraktades som höglänt och stenig mark med hassel och björk, stenbackar med hasselbuskar och
enstaka sankmarker (ca 1720-tal, beskrivningen likartad 1866). Den grundläggande karaktären av mycket sten- och blockrika bergryggar är givetvis kvar än idag, men nu härskar främst
skog. Mellan höjdryggarna finns såväl små som större kärr- och mossmarker och en hel del
skog i olika stadier. Fornminnesregistret omnämner inga forn- eller kulturlämningar inom
området för vindkraftverken eller tillfartsvägarna. Det finns heller inga noteringar om kulturlämningar i den inventering som utfötis inom projektet Skog och Historia (vilken möjligen
6
Förstudie Kulturmiljö D311ebo l - 4
2014:08
kan bero på att området inte inventerats). Det finns heller inga arkivuppgifter på VGM (eller
AT A) som kan belysa situationen for eventuella äldre kulturlämningar i området.
Generellt sett innebar utmarken eller "skogen" som resurs inte enbart skogsproduktion (timmer, bränne, träkol, beck, tjära, hatts). Den fungerade också i hög grad som betesmark. Det
var på utmarken djuren fanns under huvuddelen av sommaren. En utmark kunde även rymma
uppodlade intagor, svedjeland, och användes for jakt och insamling av bär, ris, näver, nötter,
honung och annat. Det etablerades inga torp/boställen "på skogen" i historisk tid (1800-tal)
vilket annat tycks ha förekommit i omgivningarna (t ex N delen av Vamums sn). Mindre nyodlingar tycks ha skett i delar av utmarkerna under andra hälften av 1800-talet att döma av
kartor (laga skifteskartan 1866).
Figur 7. Sammanläggning av lagaskifteskartor från Varnum och Dållebo byar, närmare bestämt de
delar där respektive bys skogs/utmark mötts. I kartan har markerats några stenmurar som finns
kvar idag, och spm är från den här tiden (efter 1850). Vid a) finns en mur som överensstämmer
med en tidigare gräns gentemot Varnums bys skogsmark; muren lades sannolikt upp i anslutning
till Varnums laga skifte år 1862, men några år senare ändrades gränsen och flyttades till den plats
vi idag finner ytterligare en stenmur, C). Bokstav b) indikerar med streckad linje platsen där man
kanske skulle förväntat sig att finna den äldre muren, men där finns inget idag. Kanske flyttades
muren ut till det nya läget vid c) i slutet av 1860-talet. De äldre kartorna över Dållebo (före 1800)
beskriver de berörda markerna som utmarks/skogsområde .
7
Förstudie Kulturmiljö Dål lebo l - 4
2014:08
\
\
l :3
l
-
/ /\
/
\
!
l
'\.
l
l
l
)- - - - ~-- -
Vamum 70:1
/
' ........._Rängedala 13: 1
....
Dål lebo verk l - 4
ö versikt: vägnät, verks- och
kranp latser 1 - 4
200 meter
o
...........
Rångedala 207:1
~--
-
Väg, ny dragning
- - Befintlig skogstransportväg
o
•
111 111
•
Fornliimning, fornm inne
Scenmur i bef. gräns e/lik n.; yngre än 1840;
ej fornlämning
Förstudiens primära inventeringsomräde:
min 30 m vardera sida vägmitr, min ca 100m
radie vid kran/verksplats
Figur 8. Översiktskarta över området med observationer gjorda utifrån genomförd förstudie.
8
2014:08
Förstudie Kulturmiljö Dållebo l - 4
Figur 9 . Bilder över befintligt vägnät, vars närområde specialinventerats. Överst anslutning
till Rv 40 (en tillfällig
lösning för tyngre transporter under byggtid) .
Den idag av väg 40 avklippta vägen fortsätter
in mot området för verket l - 4.
Här möter den en fungerande skogsväg, "transportvägen" i texten. Den
sluter an mot en vänd plats i riktning mot verk
3.
9
Förstudie Kulturmiljö Dållebo l - 4
2014:08
INVENTERINGSRESULTAT
Vid inventeringen märktes ganska snati att de äldre beskrivningarna av markslagen stämmer
ganska väl än idag. Marken är i hög grad synnerligen stenig och mycket ojämn. Det innebär
inte att den varit samt svårinventerad eftersom den låga vegetationen hållits nede i mycket
hög grad.
Befintliga vägstråk i området
I den plan för de fyra verken vid Dållebo som legat till grund för försturlien avser man att leda
in trafik via Rv 40 i en tillfällig anslutning i körfålt från öster (trafik från Jönköping, se bild
fig 8). Här ansluter man till en befintlig väg som ligger strax innanför viltstängslet. Större
delen av den här redan förstärkta vägen för skogstranspotter kommer att användas för trafik
vid etablering. Den benämns här litet oriktigt för transpmivägen, åsyftandes timmetiransporterna. Den mot Rv 40 idag avstängda vägen fotisätter mot V och ansluter till en likaledes förstärkt, men mer välanvänd skogsväg för större timmetiranspmter. Vägen fotisätter mot söder
och mynnar slutligen ut till en anslutning nära TP Rångedala. Vid inventeringen utefter de
befintliga vägarna kunde enbmt terrängens karaktär av att vara rik på stenblock bekräftas.
Utmed de befintliga vägarna kan nödvändig breddning och/eller avverkning ske utan att det
sker någon påverkan på kulturmiljöer (notera dock den lämning som omnämns i anslutning
till transpmtvägen utanför förstudiens område). Till det befintliga vägnätet kommer några
sträckor där ny väg skall byggas fram till de olika verken.
Ny väg mot verk l
Ny väg anläggs från transpmivägen igenom delvis avverkad skogsmark V om transportvägen,
på en sträcka om drygt210meter till verk l.Vägen dras upp på en höjd med inslag av berg i
dagen och området är rikt på block. Vid laga skiftet i Dållebo 1866 namnges området som
"Hvarnumsmarken", vilket antyder antingen närheten till Varnums utmark, eller att marken
tidigare legat under V arnums by. En titt på laga skifteskartan över Varnum från år 1862 visar
att området då registrerats på Varnums by. Drygt 50 m från transpmivägen möter en stengärdesgård lagd i NNV-SSO riktning. Den är delvis genombmten (av skogsmaskiner). Den ligger
inte i någon nuvarande gräns. Snarare är det så att muren lagts i gränsen mellan Dållebo och
Varnums ut/skogsmarker, som den redovisats i laga skifteskattan över Varnum från 1862. Vid
Det senare skiftet flyttades gränsen några hundra meter mot ONO, och den gamla muren blev
levar. Kanske hade den någon praktisk nytta, och kanske låg den för långt bort från den nya
gränsen för att flyttas. Den äldre gränsen går idag att följa en bit bort i skogen. Därefter upphör den. Givet de uppgifter man ser i kartorna är det ett rimligt antagande att den lagts upp
efter 1850 (sannolikt i samband med skiftena på 1860-talet), och om än på sätt och vis övergiven så är det därmed inte frågan om en fornlämning.
lO
2014:08
Förstudie Kulturmiljö Dållebo l - 4
Figur 10. Från den i
bildtexten ovan
nämnda vändplatsen dras vägen ut
över huggen mark,
ungefär där pilen
lagts in. Den tar
grovt sett vid i
kanten sv
skogsudden i bilden
(se översta fotot
Fig 11).
"Transportvägen"
på det ställe där
man avser lägga ny
väg ut mot verken
2 och 4. Detta är i
likhet med andra
områden rikt på
stenblock. Jämför
mitt bilden i Fig 11.
I höjd med verk 2
fortsätter en nyplanerad väg mot verk
4. I bilden anas
stenmuren som
motsvarar c) i Fig
7. Det förtjänar att
påpekas att muren
inte är fornlämning.
11
2014:08
Förstudie Kulturmiljö Dållebo l - 4
Figur 11. Verk 3
ligger i ett område
där skogen idag
inte avverkats .
Väg från transportvägen genom
området dras mot
verk 2, genom en
avverkad yta, och
sedan i en sluttande blockmark med
skog.
Vy mot läget för
verk l och dess
tillfartsväg. stenmuren i förgrunden motsvarar a) i
Fig 7. Inte heller
denna mur skall
räknas som fornlämning.
12
2014: 08
Förstudie Kulturmiljö Dållebo l - 4
Ny väg mot verk 2 och 4
Väg mot verk 2 och 4 utgår från den rejält byggda transportvägen. Den dras mot nordväst,
forst genom nyligen avverkad och planterad skogsmark och mot verks- och kranplats for verk
2. Här borde man ha mött den äldre gränsmur som nämnts ovan, men kanske den här inte bestod av en lagd stenmur; i laga skifteskattan från 1866 ritas den gamla gränsen här ut med
streckad linje. Vägen dras därefter mot en skogsridå, där man idag finner en stenmur i en befintlig ägogräns. Gränsen markerar den linje som 1866 fastställdes som gräns mellan Dållebo
och Varnums bys sockenskog. Muren är därmed inte en fornlämning.
Från stenmuren och resterande väg till verk 4 sänker sig vägen genom skogsmark som är rik
på stenblock. Här finns inga objekt eller platser som är relevanta att beakta ur kulturmiljöaspekt.
Ny väg mot verk 3 (Norr)
Väg mot verk 3 utgår från transportvägens vändplats, från vilket vägen skall dras mot N genom ett relativt nyligen skogsplanterat område, för att efter en km1 sträcka dras in i ett skogsområde vid ett gränshörn (ca 40- 50 m N o verkets mittpunkt). Marken kan beskrivas som
skogsmark (produktionsskog, delvis avverkat område, delvis nyplanterad skog) i blockrik till
mycket blockrik made. Den föreslagna vägsträckan berör i sin helhet inga objekt eller platser
som är värda att beakta ur kulturmiljöaspekt Vid verksplatsen finns dock stenmurar i befintliga gränser. De kommenteras närmare nedan.
Verk l - 4
Området vid Verk l består av en bergknalle med stenblock, blockrik terräng och skog.Här
finns inga kultur- eller fornlämningar att beakta. Området vid verk 2 är likaledes rik på stenblock av varierande storlekar. Ett av de största ligger i sto11 sett i mittpunkten for verk 2. Området kring verk 2 omfattar den ovan nämnda gränsen/stenmuren mot Varnums bys utmark. I
den uthuggna terrängen avsöktes även området i anslutning till den högre höjden, ca 150 m
SV om verk 2 (mittpunkt; här står idag ettjakttorn). Den här platsen innehåller i likhet med
forstudiens område heller inga kulturlämningar. Verk 3 planläggs till ett område med granskog i blockrik mark. Inom förstudieområdet kring verket finns inga spår av äldre bruk, signaler på arkeologiska lämningar eller liknande. Inom området finns dock den ovan nämnda
stenmur som ligger i befintlig gräns (mellan Dållebo och Varnums bys sockenskog). Den är
varken ett arkeologiskt objekt eller en kulturhistorisk lämning. Verk 4 planläggs till ett slags
platå i marker som tidigare hört till Varnums bys utmarksskog. Även om terrängen Ö om platsen sluttar upp mot verk 2 är det här ett höjdläge. Vid det planerade verkets mittpunkt står
idag ett jakttorn. I området för verk/kranplats finns inga tecken som går att tyda som spår efter
fornlämningar .
13
2014:08
Förstudie Kulturmiljö Dållebo l - 4
Figur 12. Den stenmur
som skärs av vägen
till verk 1 (se fig 7
samt 11 ovan) ligger
idag inte i någon aktuell gräns, men skal
Iför den skull inte
räknas som fornlämning. Muren är redan
genombruten på flera
ställen.
Figur 13. O
et för verk 2 be
r idag av huggen och planterad mark i en terräng rik p stenblock. Vyn är tagen från ett jakttorn en kort bit OSO om verk 2. Även det kär kringliggande området besiktigades utan resultat, varför det finns utrymme för justeringar av kranplats m m.
14
Förstudi e Kulturmiljö D~llebo l - 4
2014:08
Figur 14. Vy mot
det stenblock som
ligger på den plats
där verk 2 planeras . Från den
punkten dras vä gen mot verk 4
vidare genom
skogsmarken i
bakgrunden.
Läget för verk 4
signaleras idag
med ett jakttorn
från vilket man få
en vy genom gran ridåerna mot Varnumshållet/NV.
Inom radien för
verk/kranplats 3
finner man idag
ett gränshörn, där
gränsen markeras
med en stenmur.
Den är dock inte
fornlämning.
15
Förstudie Kulturmiljö D311ebo l - 4
2014:08
Resultat av inventering/förstudie:
ingen forn l ~- m n ing i fö r tudiens primäre inventeringsomräd Il r dess närhet.
Vatm1mlO:I
Vid evt ändring av väg/breddning
här mc: s te Rå ngedala 13:1 bea ktas!
•
Rängeda/a 207: l
o
Väg, ny dragning
•
Befinrlig skogstransporrväg
IIIIII
•
200 meter
Fornlämning, fornminne
stenmUr j be f. gräns eli/k n,; yngre Ö/l ]840;
ej fornlämning
o
Förstudiens primöra inventeringsomrckle:
rnin 30m vardera sida väg mitt, min ca l 00 m
radie vid kran/verksplats
Figur 15. Översiktskarta med konsekvensanalyser avseende kulturmiljöer/arkeologi/kulturhistoriskt innehåll. Att den påminner mycket om figur 8 är kanske inte så konstigt, eftersom förstudlen visat att det i stort sett inte finns någon tydlig kulturmiljö i om rådet.
16
2014:08
Förstudie Ku lturmiljö Då llebo l - 4
KONFLIKTER MED KULTURMILJÖER?
Förstudien har bl a inriktats på den i omlandet sedan ett antal år allt oftare återfunna kategori
av lämningar som består av spår efter ålderdomligt jordbruk. De kan tex bestå av röjda ytor
som en gång brukats, och de är sin tur signaler på att man vid en inventering bör ha ökad observans på röjnings/adligsrösen i anslutning till de röjda ytorna. Eftersom de kan vara nedsjunkna i marken kan de ofta vara svårare att spåra än t ex mer sentida röjningsrösen. Vid
inventeringen hittades inga områden av sådan karaktär. I förstudiens område finns inga tecken
på sådana röjda ytor, röjningsrösen eller ens fornlämningsliknande lämningar. Röjda ytor, där
t ex åtminstone några mindre block skulle ansamlats fanns ej. Inventeringen utökades i anslutning till platser där det på teoretiskt plan borde ha funnits fårutsättningar att spåra den här
typen av lämningar som annars ter sig väldigt vanliga i den här delen av regionen. Ställvis
kontrollerades områden utanfår l 00 m radie vid verken, liksom väl utanför inventeringsområdena får nybyggnad av vägar.
Givet terrängens/markytans karaktär kan man efter inventeringen klassificera området som
arkeologiskt ointressant, och utan inslag av bevarandevärda betydelsebärare med relevans får
aspekter på kulturlandskap. Man skall alltså inte ha någon förväntan på att området i fårstudien skall ha några dolda kvaliteter vad gäller bevarande- eller undersökningsvätt arkeologiskt
eller agrarhistoriskt innehåll. Som ett slags typterräng brukar den här typen av mark salrna
spår av tydliga, tolkningsbara spår efter äldre markbruk, särskilt om det, som i det här fallet
saknas t ex torpbildningar från historisk tid (t ex sent 1800-tal). Sådana kan annars skvallra
om att det inom torpens marker redan funnits sedan länge röjda, men förfallna odlingsmarker
som bröts upp på nytt, långt efter det att de en gång övergivits. Det kan i sådana fall ha gått
flera hundra eller tusentals år. Inom inventeringsområdet eller förstudiens område finns dock
inga sådana torpbildningar redovisade i vare sig äldre kattor eller som fragment i terrängen.
övergripande bedömning
Vari består påverkan på kulturmiljön? Inventeringen har grovt sett svarat på vari kulturmiljön
består av: i statt sett förekommer igen identifierbar kulturmiljö. Inventerade områden innehåller inga tecken eller signaler på att här skulle förekomma t ex äldre odlingsmarker, gravar,
bosättningsspår, järnfamställningsplatser eller liknande från äldre tid, eller spår från yngre tid,
som kolbottnar, milor etc. Området är helt enkelt fattigt eller snarast barskrapat på den här
typen av objekt. Förutsättningarna för att på ett bra och realistiskt genomförhatt sätt utföra en
arkeologisk utredning i området bedöms som mycket liten.
Sett till terrängens beskaffenhet är bedömningen att en kvalitativt sett godtagbar arkeologisk
utredning inte ter sig som genomfårbar inom ramarna får en skälig arbetsinsats/kostnad; det
finns heller inga platser som tymmer tillräckligt goda kriterier för att de skall kunna anses
intressanta att utredas med sedvanliga arbetsmetoder. Hade det funnits sådana skulle de ha
redovisats i rappmten. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det studerade området saknar egentlig kulturmiljö.
Men hänsyn till vad som nämnts om förstudieområdets eller dess närmsta/omedelbara omgivnings innehåll konstateras de planerade vindkraftverkens och vägarnas inverkan på kuturmiljön som obefintlig. Sett ur en perceptionsaspekt, där vi försöker sätta oss in i hur den här delen av landskapet skulle upplevas vid ett besök i vindkraftparken, bör vi väga in att området
idag redan ligger i omedelbar anslutning till en motorväg, där området präglas av bruset från
17
2014:08
Förstudie Kulturmiljö Dållebo l - 4
motorvägen. Sett i ett större perspektiv är det givetvis så att verken kommer att synas från
långt håll, från t ex inägamarkerna till de historiska byarna i omlandet, men det kan inte sägas
ha någon bäring på upplevelsen av det mer accentuerade eller tydliga kulturlandskapet. Inverkan är alltså att betrakta som obefmtlig.
Figur 16. "Skapareds sten"
Ligger utanför förstudieområdet, men i omedelbar närhet av "transportvägen" (se
karta ovan, fig 15). Eftersom
man kanske kan räkna med
viss byggtrafik på vägen har
det tett sig som lämpligt att
kommentera den i det här
sammanhanget så att platsen inte skadas av oaktsamhet i händelse av att projektet övergår i byggfas.
Eftersom platsen med de tre
synliga stenarna klarat åtskilliga timmertransporter lär
ett bevarande inte bli något
problem. Förslagsvis kan
platsen säkras med tydlig
markering under byggtid.
Förslag på vidare insatser
Västergötlands museums mening är att förstudien inte behöver kompletteras med arkeologisk
utredning av skäl som anges ovan. Det innebär givetvis inte att Länsstyrelsen kan ha en helt
annan menmg.
Tillfatt under byggtid planeras som tillfällig tillfatt/avfart från RV 40. Om den här lösningen
inte kan genomfåras med hänsyn till RV 40 ter det sig som annan tillfattsväg måste sökas. Av
det skälet kan det vara värt att nämna de fyra (tre idag synliga) stenar som finns väster om
vägen in i området. Det benämns i fornminnesregistret som Rångedala 13: l , och återfinns vid
gränsmuren mellan Rångedala 2:2 och 2:3. Sambandet mellan de resta stenarna och "minnet"
av ett rån av en postdiligens är idag oklatt, men platsen är ett slags "plats med tradition", en
"övrig kulturhistorisk lämning" (alltså ej fast fornlämning) . I händelse av att man avser använda befintlig väg bör givetvis den här platsen säkras, och vägen ej breddas på den västra
sidan.
18
2014:08
Förstudie Kulturmiljö Då ll ebo l - 4
A Berglund Maj 20 14
Referenser:
Lantmäteriet - äldre lantmäterikattor:
0199-5 :1 Älvsborgs län Varnums socken Dållebo nr 1-2 Geometrisk avmätning
1708 Johan Bosson kempensköld
O 199-5:2 Älvsborgs län Varnums socken Dållebo nr 1-2 Geometrisk avmätning 1720 Erik Filmer
0199-14:5 Älvsborgs län Varnums socken Varnum nr 1-8 Laga delning 1758 (Sockenskog) Georg Fineman
5-VAT-15 Älvsborgs län Ulricehamn1866-06-15 Dållebo Laga skifte
15-VAT-2 Älvsborgs län Ulricehamn1866-06-15 Varnum Laga Skifte Laga skifte
J133-7c2i63 Ekonomisk katta 7C BORÅS 2i (1961)
- "Häradskartan"
- Ekonomisk karta 1958
Arkivet Västergötlands museum
Mångfaldigat material:
Mascher K (red) 2002 Ag rarh istorisk landskapsöversikt Västergötland och Dal sland .
19
1
Inventering av fladdermöss vid Dållebo (Borås kommun,
Västra Götalands län) infor ansökan om uppförande av
vindkraftverk
Till
Eolus Vind AB
Box26
44721 Vårgårda
Projektör: Mikael Henriksson- [email protected]
Bild l. Brafladdermusmiljö runt Viskan vidAgården i Varnum. Foto J Rydell.
Jens Rydell
[email protected] (070-5181431)
2013-04-22
2
Inledning
Eolus Vind AB projekterar inför en vindpark med fyra kraftverk på den skogklädda höjden
mellan Nitta och Rångedala i Borås kommun. Området som berörs direkt av vindparken är
relativt höglänt och består i huvudsak av brukad barrskog "produktionsskog" inklusive en del
äldre skog. Den planerade vindparken gränsar i nmT och väster till kultmmark i Viskans och
Rångedalaåns dalgångar, där flera potentiellt bra fladdermusmiljöer och andra naturvärden
finns.
A v sikten med den här inventeringen är att ta fram underlag inför bedömning av risken att den
föreslagna vindkraftparken kommer att få negativa effekter på lokala och flyttande bestånd av
fladdermöss. Sådana effekter kan uppstå dels genom a) direkt påverkan, vilket innebär att
fladdermöss dödas när att de kolliderar med rotorerna (vanligtvis i samband med att de jagar
insekter mnt kraftverken) och b) indirekt påverkan, vilket innebär att fladdermössens
livsmiljö förstörs eller fårändras negativt till följd av utbyggnaden. Man bedömer vanligen att
det är den direkta påverkan som är viktigast när det gäller fladdermöss, men detta beror till
viss del på att kunskapen om hur bestånden kan påverkas indirekt är dålig (Rydell et al. 2011 ).
Konkret är det följande frågor som skall belysas.
Kommer utbyggnaden eller driften av kraftverken att
a) få negativa effekter på miljöer eller platser, som är särskilt värdefulla får fladdermöss?
b) få negativa effekter på hotade eller sällsynta arter och deras livsmiljö, i den mån
sådana atter förekommer?
c) attrahera fladdermöss, vilket i så fall innebär att de riskerar att de dödas, när de söker
föda kring kraftverkstomen?
Den här inventeringen blev ganska översiktlig på gmnd av dåligt väder under
inventeringsperioden. Detta gjorde arbetetsvått och ineffektivt, eftersom fladdermöss inte var
aktiva i nmmal omfattning. Tillsammans med två andra fladdetmusinventeringar somjag
gjmt för Eolus Vind AB i angränsande områden under bättre förhållanden (RångedalaFalskog och Nitta-Fänneslunda, respektive; Rydell2010, 2013) ger den här inventeringen
ändå en god bild av fladdernmsfaunans sammansättning och miljökrav i det aktuella området.
3
a
c
d
e
Bild 2. Några representaUva miljöer från produktionsskogen på höjden där vindparken
planeras. Bilderna a och b visar äldre granskog längs vägen strax öster om Mellsjön, medan
c, d och e visar miljön nära placeringen av verken Dållebo l, 2 och 3, respektive. Foto J
Rydell.
4
Översiktlig miljöbeskrivning
Den planerade vindparken ligger 250-275 meter över havet på en höjdsträckning med en
relativt brant sluttning mot Viskan och Rångedalaån i nord och nordväst och en flackare
sluttning mot sjön Tolken i sydost. Skogen på vindytan består huvudsakligen av intensivt
bmkad granskog, som får närvarande utgörs av en hel del uppvuxen och ganska gammal skog
och med mer eller mindre nyupptagna hyggen längs fyra skogsvägar (bild 2). Miljöer av den
här typen är normalt ganska fattiga på fladdermöss både när det gäller antal atter och
individer, även om den utnyttjas mer eller mindre regelbundet av en del at1er. En eventuell
påverkan från vindkraftsparken på fladdermöss kommer därför att bli liten, särskilt i
jämförelse med effekten av det skogsbmk som bedrivs.
Fig. l. Karta över den projekterade vindparken vid Dållebo. Planerad lokalisering av
vindkraftverken är markerad med röda rotorsymboler. Lokaler som inventerades är
markerade med cirklar (automatiskt) eller linjer (manuellt), där färgerna refererar till datum
för inventeringen en!. tabellerna.
Skogen på vindytan har ändå betydelse för fladdermöss , eftersom den delvis ligger på en
västsluttning och i nära anslutning till betydligt rikare fladdermusmiljöer i dalen nedanför.
Sluttningar i västläge är värdefulla i det här sammanhanget, särskilt om skogen är intakt,
eftersom de värms upp av kvällssolen och därfor generellt håller en något högre temperatur än
s
omgivningama under natten. Detta gör i sin tur att insektemas aktivitet blir högre och pågår
längre, vilket ger bättre förutsättning for fladdermöss att hitta föda. En sluttning har även
fördelen att den åtminstone i de högre delarna förblir fri från dimma även under relativt svala,
vindstilla nätter, då dimma bildas på lägre nivå. Att det finns dimfria områden är viktigt för
fladdermöss, eftersom deras ekolokalisationssystem inte fungerar särskilt bra i dimma.
a
Bild 3. Exempel på potentiellt brafladdermusmiljöer längs Rångedalaån; a och b vid
Rångedala, c och d vid kvarnen vid Sjöbacken. Foto J Rydell.
Viskans dalgång med sjöarna St. Kleven, Mellsjön, Marsjöarna och Rångedalaån utgör en
potentiellt värdefull miljö för fladdermöss, och där finns även många andra naturvärden. Det
är i forsta hand kombinationen av öppen mark, lövskog och vattendrag av olika slag som gör
den här miljön värdefull. Bebyggelse i form av hus, kvarnar och stenvalvbroar samt äldre
ihåliga lövträd erbjuder en mångfald av boplatser åt fladdermöss. Det är i första hand
vattendragen som producerar de insekter som utgör fladdermössen lever av, exempelvis
fjädermyggor, nattsländor och dagsländor. De eutrofa sjöarna i Viskans dalgång, exempelvis
6
Örsj ön (bild 4b), är med all säkerhet viktiga insektsproducenter och således av central
betydelse får fladdermöss i området.
-
a
-
-
--·
~
-.r
-
... _._
.
.
~
b
Bild 4. Två exempel på miljöer vid Dållebo som är potentiellt artrika och värdefullaför
fladdermöss; Agården i Varnz1m (a) och Örsjön vid Nitta (b). Foto J Rydell.
Inventeringsmetodik
Inventeringen gjordes av undetiecknad genom så kallad attkattering med hjälp av akustisk
metodik. Jag använde mig av fyra automatiska ultraljuds-detektorer (Pettersson D-500X) och
en handhållen detektor (Pettersson D-1 OOOX). Med uttustningen registreras kotia
ultraljudssekvenser (i det här fallet 3 sekunder) från passerande fladdermöss. sekvenserna
lagras digitalt på minneskmi och analyseras sedan i efterhand i datorn med hjälp av speciell
mjukvara (Pettersson BatSound 4). De olika atierna känns igen på egenheter i deras
ultraljudssignaler som pulslängd, intervall, frekvensband m.m. och artbestämningen gjordes
enligt gängse metodik (Ahlen 1981).
De automatiska detektorerna placerades ut på i förväg utvalda platser, vilka efter
rekognoseling under dagtid bedömdes ligga strategiskt med avseende på olika atier av
fladdermöss. Detektorerna samlades in dagen efter och minneskortens information överfördes
då till datorn. Några lokaler inventerades manuellt med en handhållen detektor. Vilken
metodik som användes på respektive lokal framgår av tabell l och 3.
Vid automatisk inventering har man ingen möjlighet att se den eller de fladdermöss som ger
upphov till registreringarna, och det är därför oftast omöjligt att avgöra hur många individer
det rör sig om. I tabell 3 anges därför antalet registreringar av arten ifråga. Man skall komma
7
ihåg att en enda individ som flyger fram och tillbaka inom ett litet revir i princip kan ge
upphov till hundratals registreringar under en och samma kväll. Vid manuell inventering är
situationen annorlunda, eftersom man då ofta kan se fladdermössen och således göra en
uppskattning av antalet individer. I det här fallet anges alltså det uppskattade antalet individer
snarare än antalet registreringar.
Tabell l. Beskrivning av de lokaler vid Dållebo som inventerades sommaren 2012.
Lokalernas numrering refererar till kartan (flg. l) och tabell 3. Metod refererar till manuell
(D-JOOOX detektor) resp. automatisk (D-500X detektor) registrering av ultraljud (se
metodikavsnittet).
Lokal
l
2
3
4
5
6
7
8
9
JO
11
12
13
14
15
16
17
Metod
auto
au to
au to
au to
au to
au to
au to
au to
manuell
manuell
au to
au to
au to
auto
au to
au to
au to
Beteckning
Rångeda la kyrka
Algutstorp
Vindytan Då llebo l
Vindytan Då llebo 3
Reningsverket Rångedala
Åkeriet Rångedala
Rångedalaån, stenbron
Skogen ovan Mellsjön
Varnum, Viskan
Rangedalaan
Örsj ön
Töve Bosgården
Töve Stommen
Reningsverket Nitta
Vamum, Ågården
Mellsjön
Rångedala, v. Algutstorp
Miljöbeskrivning
Kyrkogård med kyrka, öppet
Betesmark, skogsbryn
Ung granplantering, hygge (bild 2d)
Vuxen granskog (bild 2e)
Lövskog, reningsverksdamm
Lövskog, bebyggelse
A, stora alar, stenvalvsbro (bild 3a)
Granskog (bild 2a & b)
Å, hus, stenvalvsbro, damm , lövträd (bild l , bild -la)
A, lövskog, kvarn mm (bild 3c-d)
Betes mark, sjö (bild 4b)
Betesmark, björkar
Villa, trädgård, lagård
Å, åkermark, vi llor
A, hus, stenvalvsbro, damm, lövträd (bild I , bild 4a)
Sjöstrand, hus
Tallskog, gård
Tabell 2. Vädret under de kvällar som inventeringen genomfördes. Temperaturen gäller i
skymningen ca. l timme efter solnedgången.
Datum
23 juni
26 juni
27 juni
21 aug
Temp (°C)
12
14
14
17
Vind
lugnt
lugnt
lugnt
måttli g SV
Molnighet
mulet
klatt
väx lande
klart
Övrigt
blött, dimma
blött, dimma
ås ka. regnskurar
8
Resultat
Totalt påträffades sex mter (tabell3), vilket är ungefår som väntat, utifrån vad som är känt om
fladde1musfaunan i närbelägna områden (Rydell2010, 2013). Demter som påträffades utgör
den standarduppsättning arter som normalt finns i södra Västergötlands skogsbygder.
De altrikaste fladdermusmiljöerna ligger dels vid vattendragen i Viskans dalgång, exempelvis
vid Mellsjön (lokal16; 5 mter), Ågården i Varnum (lokal 9; 3 mter) samt vid Rångedalaån
(lokal5, 6 och 7; 5 mter). Produktionsskogen på vindytan (lokalerna 3, 4 och 8) är däremot
genomgående attfattig och visade även låg täthet av fladdermöss . Endast två vanliga mter,
nämligen nordisk fladdermus och dvärgfladdermus, registrerades i den sistnämnda miljön.
Tabell 3. Resultat av inventeringen vid Dållebo sommaren 2012. Lokalernas numrering och
färg refererar till kartan (fig. l) och tabellerna l och 2. Förkortningarna indikerar arternas
latinska namn. Mm/b betyder mustasch- och/eller Brandts fladdermus (Myotis mystacinus
resp. M. brandtii). Sifji-orna anger antal identifierbara ljudfiler eller uppskattat antal
individer (vid manuell inventering- vid automatisk inventering går det vanligen inte att
bedöma hur många individer som förekommer) . Manuell inventering anges med kursiv stil.
Asterisk(*) anger en lokal där en yngelkoloni av gråskimligfladdermus funnits tidigare.
Datum
23 juni
26 juni
27 juni
21 aug
Lokal
l
2
3
4
5
6
7
8
9
JO
ll
12
13
14
15
16
17
Benämning
Rångedala kyrka
Algutstorp
Vindytan Dål lebo l
V indytan Dållebo 3
Reningsv ., Rångedala
Åkeriet Rångedala
Rångedalaån, stenbron
Skogen ovan Mellsjön
Ågål'den, Varmun
Rtmgedalaån
Örsjön
Töve, Bosgården
Töve, Stommen
Reningsverket, Nitta
Vamum
Me llsj ön
Rångedala, Algutstorp
En il
Ppyg
Mdau
nordisk dvärg- vatten3
11
2
8
2
4
l
3
2
2
I
Mm/b
P a ur
Vmur
mu/b r
långärad
gråskimlig
6?
l
2
l
l?
2
JO
l
l
2
2
2
78
9
46
l
15
*
4
7?
2
l
9
Diskussion
De sex fladdetmusarter som påträffades vid Dållebo utgör den standarduppsättning som
förekommer nästan överallt i södra Västergötlands skogsbygder inklusive liknande miljöer
vid sjöarna Tolken och Åsunden (Borås och Ulricehamns kommuner, respektive; Rydell
2011, 2012, 2013a). Inga sällsynta eller rödlistade atier hittades under den här inventeringen.
Däremot har andra inventeringar i närbelägna områden, närmare bestämt vid RångedalaFalskog och Nitta-Fänneslunda (Rydell2010, 2013b) visat att ytterligare två atier, nämligen
stor fladdetmus (Nyctalus noctula) och Leislers fladdermus (Nyctalus leisleri), fårekommer
åtminstone sporadiskt inom några kilometer från det inventerade området vid Dållebo.
Leislers fladdermus är en mycket sällsynt och hotad at1 (kategori EN; "endangered" =starkt
utrotningshotad; Gärdenfors 2010) som möjligen är på spridning norrut i Sverige. Denna at1
och stor fladdermus är båda migrerande atier som under 2012 verkar ha gett sig iväg söderut
redan tidigt på sommaren (slutet av maj eller bötjan av juni). Detta var med största säkerhet
en effekt av det kyliga och regniga vädret som verkar ha resulterat i misslyckad reproduktion.
Att ovanligt få fladdetmusungar fåddes under sommaren 2012 har betydelse får hur man skall
tolka resultatet av den här inventeringen. Man bör vara medveten om att det fanns fårre
individer än vanligt att inventera och att de vuxna individerna var aktiva i betydligt mindre
utsträckning än normalt, eftersom de inte var dräktiga eller hade ungar att försötja. De
fladdermöss som fanns var alltså svårare att hitta. Artema verkar dock ha drabbats olika, hos
exempelvis vattenfladdermus, Brandts fladdermus och långärad fladdermus kom ungar på
vingarna åtminstone i vissa kolonier, medan detta antagligen inte var fallet hos nordisk och
gråskimlig fladdermus samt de migrerande arterna dvärgfladdermus, stor fladdermus och
Leislers fladdetmus.
Stor fladdermus, Leislers fladdermus och gråskimlig fladdermus anses vara särskilt utsatta vid
vindkraftverk, eftersom de ofta söker föda i fria luften på relativt hög höjd och därför dödas
när de kommer i kontakt med vindkraftverkens rotorer (Rydell et al. 2011). Även nordisk
fladdermus och dvärgfladdermus tillhör den grupp at1er som anses vara utsatta vid
vindkraftverk, men de är betydligt vanligare, och får därför anses vara i mindre behov av
hänsyn än de förstnämnda. Den gråskimliga fladdermusen har av allt att döma en stark
förekomst i det aktuella området och en stor yngelkoloni i byn Töve är känd sedan länge.
lO
Kolonin var dock inte på plats sommaren 2012 (tabell 3). Arten påträffades ändå på flera
lokaler under den här inventeringen, men bara i litet antal.
Den föreslagna etableringen av vindkraftverk på höjden vid Dållebo kommer inte att innebära
att några särskilt värdefulla fladdermusmiljöer förstörs. Produktionsskogen på höjden används
som jaktmark av fladdermöss av flera arter, men särskilt i jämförelse med sjöarna och
våtmarkerna i dalgången är den här miljön antagligen av relativt liten betydelse. Värdet av
den här miljön är givetvis avhängigt av att skogen får stå kvar, medan uppförande av de
planerade vindkraftverken har liten betydelse i sammanhanget.
Det förefaller däremot troligt att individer av stor fladdermus, Leislers fladdermus, gråskimlig
fladdermus, nordisk fladdermus och dvärgfladdermus kommer att söka sig till de högre
belägna partierna och vindkraftverken när dimma lägger sig över sjöarna och i dalgångarna,
eller under stilla varma nätter då insekter svärmar på hög höjd. Det är under sådana
omständigheter som fladdermöss omkommer när de träffas av vindkraftverkens rotorer.
Risken fcir direkt påverkan på flera atier innebär i det här fallet att det kan vara lämpligt med
någon f01m av uppföljning efter byggandet av vindkraftverken, alternativt att verken redan
från bötjan drivs i "bat mode". Detta innebär att de står stilla under milda sommarnätter med
svag vind eller under andra omständigheter som framkommer under ett eventuellt
kontrollprogram.
Sintsatser
Vindparken kommer inte att forstöra några för fladdermöss särskilt viktiga miljöer. Sådana
finns inte i det område som berörs direkt av utbyggnaden. Det finns således ingenting som
talar fcir att förekomster av fladdermöss förhindrar uppförandet av de aktuella vinkraftverken.
Det finns däremot en risk att vindkraftverken, när de väl är byggda, kommer att påverka en
del arter (inklusive en starkt hotad ati), vilka normalt jagar över omgivande sjöar och
våtmarker. Fladdermössen lockas till vindkraftverken under speciella väderbetingelser (lugna
varma nätter) och de riskerar då att dödas. Om det anses befogat kan man därför driva verken
i "bat mode" från bötjan eller utvärdera risken för olyckor genom ett kontrollprogram året
efter uppförandet.
11
Referenser
Ah len, I. 1981. Identification of Scandinavian hats by their sounds. Institutionen får
Viltekologi, SLU, Uppsala, rappott 6.
Gärdenfors, U. (red.) 2010. Rödlistade mter i Sverige 2010. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Rydell, J. 2010. Inventering av fladdermöss vid Rångedala-Falskog, Borås kommun (Västra
Götalands län), inför ansökan om vindkraftsutbyggnad. Rappott till Eolus Vind AB,
Vårgårda, 2010-10-15.
Rydell, J. 2011. Inventering av fladdermöss i Ulricehamns Stad 2011. Rappott till
Ulricehamns kommun, 2011-12-04.
Rydell, J. 2012. Inventering av fladdermöss vid Lövaskog i Borås kommun (Västra
Götalands län) inför ansökan om uppförande av vindpark. Rappott till Eolus Vind AB,
Vårgårda, 2012-11-14.
Rydell, J. 2013a. Inventering av fladdermöss vid Rallabron i Borås och Ulricehamns
kommuner (Västra Götalands län) inför ansökan om uppfårande av vindpark. Rappott till
Eolus Vind AB, Vårgårda, 2013-01-25.
Rydell, J. 2013b. Inventering av fladdermöss vid Nitta- Fänneslunda i Ulricehamns kommun
(Västra Götalands län) inför ansökan om uppfårande av vindkraftpark. Rappott till Eolus
Vind AB, Vårgårda, 2013-03-29.
Rydell, J., H. Engström, A. Hedenström, J. K. Larsen, J. Pettersson & M. Green. 2011.
Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss-En syntesrappmt. Naturvårdsverket,
rappott 6467.
(
