Andra världskriget: en sammanfattning

Andra världskriget:
en sammanfattning
Basfakta andra världskriget
År: 1939-1945
Allianser: De allierade (USA, Storbritannien, Ryssland, Frankrike m. fl.) mot
Axelmakterna (Tyskland, Japan, Italien m.fl.).
Antal döda: Upp till 60 miljoner.
Bakgrunden till andra världskriget
Under trettiotalet bröt Hitler mot flera punkter i Versailles-avtalet. Bl.a. byggde
Tyskland upp en stark armé och placerade trupper i tyska Rhenlandet på gränsen
mot Frankrike. Hitler krävde också att Tyskland skulle få bli större och att delar
av Tjeckoslovakien där det bodde många tyskar skulle bli tyska. För att
förhindra krig gick Storbritanniens och Frankrikes ledare med på att Tyskland
skulle få stora delar av landet. Tjeckoslovakiens egen president tillfrågades inte
ens! Även Österrike hade anslutits till Tyskland genom att tyska trupper hade
marscherat in i landet och en folkomröstning hade ordnats för att visa om
Österrike ville tillhöra Tyskland och styras av Hitler. Den visade att nästan 100
procent av landets befolkning stödde anslutningen, eller Anschluss som det heter
på tyska.
Många av de västeuropeiska ledarna ville till varje pris undvika krig och såg
dessutom Nazityskland som ett skydd mot det kommunistiska hotet från Sovjet.
Därför lät de Hitler hållas. Mest känd av dessa ledare är kanske den brittiske
premiärministern Chamberlain, som slöt avtalet med Hitler om delandet av
Tjeckoslovakien och sedan åkte hem till Storbritannien och talade om fred i vår
tid, Peace in our time. Han gjorde den katastrofala felbedömningen att det gick
att lita på och förhandla med Hitler.
Samtidigt hade Hitler planer på att göra Tyskland ännu större genom att ta över
delar av Polen. Hitler slöt 1939 en pakt med Sovjetunionen, som också var
intresserade av polskt territorium, där man kom överens om att Tyskland och
Sovjetunionen inte skulle anfalla varandra. I hemlighet beslöt man också att
Polen skulle delas upp mellan de båda länderna, som ville ha tillbaka det de
förlorat efter första världskriget. Denna icke-angreppspakt är känd som MolotovRibbentroppakten efter namnen på Sovjets och Tysklands utrikesministrar. En
stor del av Hitlers propaganda gick ut på att måla upp Sovjet och kommunismen
som ett hot mot mänskligheten och Sovjets ledare Stalin å sin sida hade länge
pekat ut Hitler som arbetarnas största fiende. Därför beskrivs ofta MolotovRibbentroppakten som en ohelig allians.
Kriget startar
Den första september 1939 gick Tyskland till angrepp mot Polen och andra
världskriget hade börjat. Tyskarna avvände en ny metod: Blitzkrieg eller
blixtkrig. Blixtkrigstaktiken gick ut på att först anfalla fienden med flyg och
förstöra broar, järnväg, vägar och flygfält, sedan bomba fiendens trupper och till
sist anfalla de svagaste punkterna i fiendens linjer med stridsvagnar och skapa
kaos i försvaret. Nu först reagerade Storbritannien och Frankrike och förklarade
krig mot Tyskland, dock utan att gå till angrepp.
Polen, vars armé var gammalmodig, besegrades på mindre än en månad.
Sovjetiska trupper gick in från öster och landet delades mellan Tyskland och
Sovjet som det hade bestämts i Molotov-Ribbentroppakten.
Sovjetunionen ville liksom Tyskland göra sitt land större. Under hösten 1939
krävde de att få placera trupper i de Baltiska länderna och under 1940 tog de
total kontroll över de små länderna som inte hade något att sätta emot. Under
hösten 1939 krävde Sovjet även delar av Finland för att få tillgång till Östersjön
för Sovjetiska fartyg. När Finland inte gick med på kraven anfölls landet.
Finland höll ut i tre månader, bl.a. med hjälp av många frivilliga från Sverige,
men besegrades i mars 1940 och tvingades lämna ifrån sig delar av sitt land till
Sovjetunionen. Kriget är känt som finska vinterkriget.
Finska soldater under vinterkriget
I norra Sverige finns det gott om järnmalm och Tyskland var en viktig köpare av
denna malm. Tyskarna behövde stora mängder järmalm för att kunna tillverka
stål till vapen och annan krigsmateriel. För att kunna skydda transporterna av
järmalmen, som ofta gick med båt längs Norges kust, beslöt sig Hitler för att
även Norge och Danmark skulle ockuperas. Den 9 april inleddes ockupationen.
Danmark gav upp utan strid efter att ha blivit hotat med att bombas av tyska
plan medan norrmännen stred i ca två månader innan de hade besegrats. Norges
kungafamilj och regering lyckades fly till Storbritannien.
Sverige ockuperades aldrig, bl.a. för att Hitler ville undvika att brittiska plan
skulle bomba de svenska malmfälten . Detta kunde inte ske så länge Sverige var
ett fritt, neutralt land. Men Sveriges regering var mycket rädd för att tyskarna
skulle ändra sig och hjälpte därför Tyskland med flera saker trots vår neutralitet.
Bl.a. fick ett stort antal tyska tåg med trupper och vapen tillstånd att passera
genom Sverige. Tyskt flyg och tyska fartyg tilläts också passera över svenskt
område.
Blitzen och operation Barbarossa
När Norge och Danmark ockuperades växte kritiken i Storbritannien mot
premiärminister Chamberlain som hittills inte hade gjort mycket för att stoppa
Hitler. Han fick avgå och en ny ledare bildade regering i maj 1940. Han hette
Winston Churchill och kom att bli en av de mest betydelsefulla personerna
under kriget. Han var en mycket stridsvilligare och handlingskraftigare ledare än
Chamberlain. ”Jag har inget annat att erbjuda er än blod, svett, möda och tårar”,
sade han i sitt första tal till folket. Dessa ord har blivit mycket berömda.
Samma dag som Churchill kom till makten i Storbritannien anföll Tyskland
Frankrike. Tyskarna använde samma krigslist som under första världskriget och
gick in genom den franska gränsen mot Belgien där fransmännen inte heller
denna gång hade byggt upp något starkt försvar. Men den här gången använde
de sig av sin kraftfulla blixtkrigstaktik och behövde inte fastna i något
skyttegravskrig. Frankrike gav upp efter 35 dagar då tyskarna hade tågat in i
Paris. Nu gick även Italien in i kriget på Hitlers sida. Italienarna ville snabbt
ställa sig på den vinnande sidan.
Hitler hade planer på att invadera även Storbritannien, men eftersom landet
består av öar kunde inte tyskarna lika enkelt använda sig av blixtkrigstaktiken. I
stället beslör Hitler att britternas stridsvilja skulle knäckas genom
terrorbombningar mot civila. Tyska flygplan började genomföra massiva
bombningar mot London och andra större städer som delvis lades i ruiner.
Civilbefolkningen fick lida mycket. Bombningarna har blivit kända som Blitzen.
Britterna lyckades till sist avstyra de tyska invasionsplanerna med hjälp av sitt
jaktflyg, små snabba plan som sköt ned bombplanen i en så snabb takt att
tyskarna inte hann bygga nya i samma takt.
Ett annat viktigt skäl till att tyskarna sköt upp planerna på att invadera
Storbritannien var att Hitler hade andra, större krigsplaner. Han skulle försöka
invadera det jättelika landet Sovjetunionen, trots de båda ländernas ickeangreppspakt. Planen kallades Operation Barbarossa. Hitler ville invadera
Sovjetunionen dels för att skapa Lebensraum, dvs.” livsrum”, eller utökat
landområde för det tyska foket att bo på, men även för att Sovjetunionen hade
enorma tillgångar som Hitler behövde i sitt krig: bl.a. järnmalm, olja och säd.
Hitler lyckades övertyga Bulgarien, Rumänien och Ungern att alliera sig med
Tyskland i kriget mot Sovjetunionen mot löftet att de skulle få stora
landområden när kriget var vunnet. Mot Sovjets gräns i norr lyckades Hitler
även få Finland på sin sida. Finnarna behövde en stark allierad för att kunna ta
tillbaka det de hade förlorat under vinterkriget.
Den 22 juni 1941 sattes anfallet igång. I början ryckte tyskarna fram mycket fort
över de ryska slätterna och mötte inte mycket motstånd. På kort tid hade de
trängt långt in i Sovjetunionen. Men i början av oktober stoppades de upp
utanför Moskva dit den sovjetiska armén, Röda Armén, hade lyckats få fram
stora förstärkningar. Tyskarna försökte inta staden, men lyckades aldrig, trots
enorma förluster i ryska människoliv. Nu slog också den hårda ryska vintern in.
Denna fiende, ”General Vinter”, blev det allra största hotet mot tyskarna som
hade räknat med att kunna vinna kriget under hösten och inte var utrustade för
vinterkrig. Ett annant mycket stort problem för tyskarna blev att hålla
förbindelserna med hemlandet och transportera mat, vapen, utrustning och
sårade de enorma sträckorna över de ryska slätterna på de mycket dåliga ryska
vägarna. Kriget hade helt enkelt gått för snabbt.
Tyska soldater och ryska krigsfångar
Kriget blir ett världskrig
Hitlers allierade Japan ville bli Nazitysklands motvarighet i östra Asien och ta
en ledande roll i denna del av världen. Det största hindret för detta var USA,
som också hade starka intressen i områden och länge hade konkurrerat med
Japan om inflytande i regionen. Den 7 december 1941 anfölls den amerikanska
flottbasen Pearl Harbor på Hawaii i Stilla havet av japanska flygplan och
USA:s flotta förstördes till stor del. Attacken utlöste krig mellan Japan och
USA, och eftersom Japan var allierat med Tyskland såg sig nu även Hitler
tvungen att förklara krig mot USA. För Storbritannien innebar det oväntad hjälp
från ett mäktigt land, men för Tyskland betydde det att landet nu hade fått en
mycket farlig fiende. Nu började USA i ledning av president Roosevelt ställa om
hela sin enorma industri till krigsproduktion och det var bara en tidsfråga innan
amerikanerna skulle gå in i kriget även i Europa
Hösten 1942 var Hitlers Tyskland som störst och mäktigast. Man hade ockuperat
Polen, Baltikum, stora delar av Sovjetunionen, Frankrike, Norge, Danmark,
Grekland och Jugoslavien. Italien, Ungern, Bulgarien, Rumänien och Finland
var allierade med Tyskland. Hitler ville skapa ett nytt system av stater i Europa,
där Tyskland skulle vara ledande och de övriga skulle följa nazistisk politik,
lämna ut judar och hjälpa den tyska industrin att bygga bl.a. vapen. Detta skedde
redan i de länder som hade ockuperats av Tyskland.
Även utanför Europa, t.ex. i Nordafrika, fanns det tyska trupper. De stred
tillsammans med italienare mot britterna i Egypten om tillgången till
Suezkanalen, som gjorde det möjligt att skicka fartyg till Asien och Australien
utan att behöva runda Afrika, och därmed var livsviktig för de brittiska
handelsförbindelserna.
Hitler hade en gigantisk plan för kriget som gick ut på att den tysk-italienska
armén som stred i Nordafrika skulle gå vidare mot och attackera de viktiga
oljefälten i Mellanöstern. I en jättelik kniptångsmanöver skulle de där möta en
annan tysk armé som skulle komma norr ifrån genom Sovjetunionen. På så sätt
skulle kontrollen över hela Europa säkras. Till en början gick allt enligt Hitlers
planer, men i ett mycket viktigt slag i den egyptiska staden El-Alamein under
1942 stoppades tyskarna av britterna och deras krigslycka vände. Tyskarnas
befälhavare general Rommel, Ökenräven, var mycket skicklig, men de hade
stora problem med att brittiska plan sänkte en stor del av de lastfartyg som
fraktade vapen och materiel till Nordafrika. Tyskarna hade inte längre lika stor
kapacitet att bygga vapen, flygplan etc som de allierade. I stället kunde den
brittiske befälhavaren general Montgomery bygga upp den brittiska armén i
Nordafrika tills den var så stark att tyskarna kunde jagas på flykt efter att ha
fölorat upp till 300 000 man! Den ena delen i Hitlers stora plan hade
misslyckats.
General Rommel
Slaget vid Stalingrad
Den andra delen av planen, att gå söderut genom Sovjetunionen, stoppades av
sovjetiska trupper vid staden Stalingrad. Där lyckades de stänga in över 300 000
tyska soldater och bryta deras förbindelser med den övriga tyska armén. I
januari 1943 kapiulerade denna del av den tyska armén efter att nästa två
tredjedelar av sodaterna dödats eller gått under av köld och sjukdomar. Tyskarna
återfick aldrig styrkan i området och även den andra delen av Hitlers plan var
stoppad.
Kriget vänder
Nu hade de allierade alltså för första gången kraft att gå till motangrepp och
driva tyskarna tillbaka. 1944 satte Sovjet in 10 miljoner man i ett väldigt anfall
västerut och började röra sig in mot Europas mitt och Tyskland. Stalin hade
länge bett Storbritannien och USA om en invasion av Europa västerifrån, och
den 6 juni 1944 skulle den komma. Under denna dag, som kallades D-dagen,
genomfördes den hittills största invasionen i krigshistorien, där 4000 fartyg och
1000 skepp landsatte över 250 000 brittiska och amerikanska soldater på den
franska nordkusten inom 24 timmar! Sex månader senare nådde britter och
amerikander tysk mark. Tyskarna var nu ännu en gång tvungna att strida på två
fronter, klämda mella sovjetiska trupper österifrån och britter och amerikaner i
väst. Våren 1945 möttes amerikanska och sovjetiska trupper vid floden Elbe i
Tyskland och kunde skaka hand som segrare. Den 30 april tog Hitler sitt liv i en
bunker i Berlin när de stod klart att Tyskland skulle förlora kriget. En vecka
senare kapitulerade Tyskland utan villkor.
Nu var kriget vunnet i Europa, men Tysklands allierade Japan fortsatte att göra
motstånd i Stilla havet. 1941-1943, efter Pearl Harbor, hade de byggt upp ett
imperium i området, men nu hade de börjat trängas tillbaka av amerikanerna.
Men de var mycket svåra att besegra, bl.a. eftersom de aldrig gav sig utan alltid
kämpade till sista blodsdroppen. De använde även självmordspiloter, s.k.
kamikazeflygare. En invasion av Japan bedömdes vara mycket svår att lyckas
med och skulle kräva många amerikanska soldaters liv. I stället valde USA att
för första gången prova ett nytt vapen: atombomben. Den 6 augusti 1945
släpptes en atombomb över staden Hiroshima. 80 000 människor dödades
omedelbart och 70 000 skadades. Staden jämnades med marken. Tre dagar
senare släpptes en liknande bomb över staden Nagasaki. I många år efteråt
drabbades dessa städer av oräkneliga fall av cancer, missbildade barn och
diverse sjukdomar orsakade av den radioaktiva strålning bomberna lämnade
efter sig. Det är hittills den enda gången atombomber har använts i krig. Japan
kapitulerade omedelbart och andra världskriget var slut.
Kamikazepiloter
Förintelsen
När Tyskland hade besegrats avslöjades Hitler och nazisternas fruktansvärda
planer att utrota judar, romer, homosexuella och handikappade. I takt med att
koncentrationslägren befriades av allierade soldater började man förstå
omfattningen av den nazistiska förintelsepolitiken. Under Hitlers tid vid makten
och framför allt under själva kriget hade miljontals människor först med tåg till
de nazistiska koncentartionslägren och förintelselägren. Koncentrationsläger var
fångläger där mäniskor levde under vidriga förhållanden och arbetade till de dog
av sjukdomar eller utmattning. Förintelseläger var rena dödsfabriker vars enda
syfte var att döda människor så effektivt som möjligt. Tågen som gick dit förde
människorna direkt till gaskammare där de gasades ihjäl varpå liken brändes och
askan spreds. Mycket få överlevde dessa läger.
Hitler och nazisterna ansåg att judar var fiender till det tyska folket och en lägre
stående ras. Dessa, liksom romer, homosexuella och handikappade, hotade att
smutsa ned den rena ariska rasen och måste därför utrotas. Idén kallades av
nazisterna Die Endlösung der Judenfrage – den ”slutgiltiga lösningen på
judefrågan”. Totalt dog sex miljoner judar, en ofattbar siffra.
Järnvägen som leder in i Auschwitz, det mest kända förintelselägret
Förhör dig själv: vad kan du berätta om dessa ord och begrepp?
Anschluss
Chamberlain
Molotov-Ribbentroppakten
Stalin
Blixtkrig
Vinterkriget
Ockupationen av Norge ochDanmark
Sveriges roll i kriget
Churchill
Blitzen
Operation Barbarossa
Lebensraum
General Vinter
Pearl Harbor
Roosevelt
El-Alamein
Rommel
Montgomery
Stalingrad
D-dagen
Hiroshima
Förintelseläger
Den ”slutgiltiga lösningen”
Tips
Informationen i detta häfte räcker för att klara provet, men den ambitiöse eleven
kan även fördjupa sig i ämnet via böcker eller internet. Sidan NE.se
rekommenderas varmt, där finns mycket bra information. Du når den genom att
logga in på skolwebben där det finns en länk. Och har du tid över någon lat
lovdag, varför inte se en film om andra världskriget, t.ex. ”Rädda menige Ryan”,
”Schindlers List” eller ”Undergången”.