MOTKRAFT
Hur man kan motverka utflyttning bland unga vuxna från landsbygd
Modeller för lärare, lärcentra, ungdomsledare, organisationer, föreningar och
frivilligorganisationer med flera. Baserat på resultaten från Motkrafts utvecklingsarbete i
Sverige, Island, Rumänien och Irland.
1
Redaktion:
Projektkoordinator Klas Tallvid, Dr Aidan Kenny, Dr Lotta Svensson and Dr Anne Murphy
2
En översikt av projektet
Denna handbok är ett av de viktigaste resultaten från Erasmus+ projektet Motkraft
(Opposing Force) med underrubriken:
Motkraft - hur man motverkar flytt bland unga vuxna från landsbygden till större tätorter.
Behovet av ett project liknande detta har bland annat framkommit i ungdomsforskning
eftersom det finns en växande medvetenhet om en långsiktigt nedåtgående trend i antalet
unga vuxna på landsbygden och mindre orter efter skolåldern och hur det drabbar samhället
negativt. Det var uppenbart att unga vuxna som valde att stanna i sin landsbygd stod inför
särskilda utmaningar som rörde sysselsättning, bostäder, utbildningsmöjligheter, integration
och inflytandet I det lokala beslutsfattandet.
De krafter som drar unga vuxna från landsbygden är exempelvis möjligheter att få tillgång till
högre utbildning, bättre möjligheter till sysselsättning, tillgång till de varor och tjänster som är
viktiga för att höja sitt kulturella Kapital och större utrymme för att bli självständiga vuxna.
Det kan finnas förväntningar i samhället på landsbygden att unga människor kommer att
lämna, och kanske borde lämna. Dessa förväntningar påverkar attityder och värderingar
redan hos skolbarn vilka absorberar det urbana normvärdet av omgivningen. Sådan påverkan
kan inverka negativt på landsbygden ekonomiskt, socialt och kulturellt. Unga vuxna är sällan
aktivt involverade i lokal ekonomisk utveckling eller i det lokala beslutsfattandet, och
uppmuntras sällan att engagera sig. Inte heller finns det några goda möjligheter att starta
egna företag eller att ta över befintliga företag. Dessutom upplever ofta unga vuxna på
landsbygden utmaningar vad gäller könsstereotyper och rollförväntningar, som kan påverka
deras beslutsfattande för att stanna eller flytta.
Motkraft-projektet syftar till att utforska några av dessa frågor i tre av partnerländerna Sverige, Rumänien och Island. Den fjärde partnern, Irland, har som roll att ge expertråd och
utvärdera aktiviteter inom projektet. Projektets syfte är att utveckla och genomföra stödjande
nätverk för att stötta unga vuxna och göra det möjligt för dem att stanna i
landsbygdsområden om de väljer att göra det.
3
Denna handbok beskriver hur olika modeller och aktiviteter använts och vilka resultat som
uppnåtts. Ytterligare resurser finns tillgängliga på projektets webbplats:
www.opposingforce.eu.
Alla resurser som produceras av detta projekt är fria att använda och tillhandahålls gratis för
allmän användning (ange gärna Erasmus+ och Motkraft-projektet).
Projektgruppen förväntar sig att de modeller och aktiviteter som utvecklats kommer att vara
till nytta för lärare, ungdomsarbetare, skolledare med flera i andra landsbygdsområden.
4
Innehåll
Del 1: Om Motkraft-projektet Opposing Force
Del 2: Hur man använder handboken
Del 3: Hur man använder de viktigaste verktygen och metoderna
DEL 4: Reflektioner och lärande
DEL 5: Om projektet
Bilaga A
Bilaga B
Bilaga C
Bilaga D
5
Del 1: Om Motkraft-projektet
De viktigaste målen för projektet
Motkraft-projektet inspirerades av den forskning som bedrivs i Söderhamn sedan 2006 av Dr
Lotta Svensson1. Denna forskning identifierat de ekonomiska och sociologiska faktorer som
resulterade i att många unga människor lämnade landsbygden till större tätorter för
utbildning och sysselsättning. Denna process att lämna landsbygden förekom även då den
unga personen hade en önskan att stanna. Utflyttningen av ungdomar påverkade både
ekonomin i landsbygdsområdena och självbilden och motivation hos de unga människor som
stannade antingen genom val eller genom nödvändighet. Forskningen visade att unga vuxna
inte verkligen är inblandade i det lokala beslutsfattandet, antingen för att de inte har
möjlighet att göra det, eller för att de uppfattas som att de står långt ifrån, och kanske
betraktas som "mottagare av", lokal utveckling och lokalt styre. Ungdomar befanns vara
omedvetna om deras kollektiva och individuella makt att påverka samhället och lokal
utveckling. Få uppmuntrades att starta nya företag eller att ta över befintliga företag. Få
möjligheter att få tillgång till handledning eller företagsrådgivning fanns tillgängliga. Inte
heller fanns det möjligheter att få tillgång till företag och företagsutbildning lokalt och på ett
flexibelt sätt för både individer och grupper.
Motkraft-projektet syftar till att utforska några av dessa frågor genom att utveckla "Motkraft'verktyg, metoder, insatser - för användning av organisationer och grupper som kan hjälpa
unga vuxna att stanna i sina egna områden.
1
http://www.strath.ac.uk/media/departments/economics/fairse/specialissues/Special_Issue_N
o_4_-_Economic_and_Social_Aspects_of_the_Peripheral_Region_-_September_2013.pdf
6
Projektet startade 2014 och avslutades 2016.
Modeller och aktiviteter i denna handbok erbjuder en rad olika alternativ för att arbeta med
unga vuxna för att bygga upp kapacitet, öka förtroendet, öka det sociala engagemanget,
uppmuntra aktiv delaktighet i lokalsamhället, utveckla företagets kompetens, och medverka
till att unga vuxna ses som en viktig resurs I samhället.
Projektgruppen har testat och utvecklat de verktyg och tekniker som finns i denna handbok.
Projektgruppen vill rikta sitt tack även till de deltagare och andra som aktivt deltagit I
utvecklingsarbetet.
Den önskade effekten av projektet
Huvudsyftet med Motkraft-projektet var att konstruera och testa nya verktyg och tekniker för
att hjälpa landsbygdssamhällen med följande:
• Utveckla ungdomars ledaregenskaper för att engagera sig i landsbygdsdemokrati och
utveckling,
• Bygga kapacitet för företagsutveckling och företagsövertagande på landsbygden,
• Uppmuntra bredare användning av sociala medier för ömsesidigt stöd på landsbygden,
• Undersöka ökad flexibel tillgång till högre utbildning på landsbygden, så att unga människor
som väljer att stanna, arbete och delta i samhällslivet kan göra så.
Den önskade effekten av projektet är att unga vuxna kommer att finna en mer hållbar social,
politisk och ekonomisk uppbackning från det omgivande samhället (inklusive
utbildningsväsendet) så att de kan välja att stanna, bo och arbeta lokalt på landsbygden.
Specifika problem utforskas i projektet bland annat följande:
7
• Unga vuxna på landsbygden i många europeiska länder har hög arbetslöshet i förhållande till
deras urbana kamrater. De upplever färre möjligheter att starta ett nytt företag eller att ta
över ett befintligt företag, särskilt om de inte har förväntningar genom till exempel
familjeföretag. Detta påverkar både individen och lokalsamhället och ekonomin.
• Unga vuxna uppmuntras i allmänhet inte att delta som aktiva deltagare i lokala styrelser och
det lokala beslutsfattandet annat än som konsumenter av varor och tjänster. Ett resultat av
detta är att unga vuxna har få möjligheter att utveckla ledaregenskaper och att aktivt delta i
den demokratiska processen och att påverka riktningen för den lokala utvecklingen.
• På landsbygden i de flesta europeiska länder, lämnar unga skolan med få möjligheter att få
högre kvalifikationer lokalt främst på grund av en brist på resurser och infrastruktur. Medan
vissa länder har väl utvecklad distansutbildning och infrastruktur för online-lärande finns det
inte lika bra alternativ vad gäller möjligheter för högre utbildning. Följaktligen står många
unga människor inför beslutet att lämna landsbygden för att få högre utbildning. Forskning
har visat att de som lämnar av denna anledning alltför sällan återkommer till landsbygden.
Unga vuxna från låginkomstfamiljer drabbas särskilt hårt av det här problemet.
• Möjligheter till generationsväxling när det gäller företagsledning.
Projektets frågeställningar
I det inledande skedet av projektet, organiserades workshops i Sverige, Island och Rumänien
med unga vuxna för att identifiera de lämpligaste idéerna att jobba vidare med. Frågorna
nedan användes för att undersöka viktiga problemområden som var särskilt intressanta.
Partnern från Irland tillhandahöll teknisk rådgivning och återkoppling.
• Fråga 1: Hur kan arbetslöshet bland ungdomar på landsbygden minskas genom
företagsförlagd utbildning och hur kan detta ge stöd för att starta ett nytt företag eller att ta
8
över ett befintligt företag?
• Fråga 2: Hur kan utbildningsmöjligheter föras ut till landsbygden så att unga människor som
väljer att stanna kan få tillgång till dessa?
• Fråga 3: Finns det en roll som sociala medier kan spela och ta sig an de främsta
utmaningarna att backa upp unga vuxna som väljer att stanna, leva och arbeta utanför större
tätorter?
Partnerorganisationerna hade stor frihet att anpassa sin insats i projektet. Detta gjorde det
möjligt för partners att ta hänsyn till särskilda förutsättningar vad gäller befolkningstäthet,
geografiskt läge, lokal ekonomi, sociala aktiviteter och kulturella sammanhang. Dessutom kan
partner lägga större tonvikt på de områden de ansåg viktiga för lokalsamhället i just deras
miljö. Detta tillvägagångssätt möjliggjorde att en mångfald modeller och aktiviteter
organiserades inom partnerskapet med koppling till lokala behov.
Partnerorganisationerna var och är verksamma i mycket olika ekonomiska, sociala och
kulturella miljöer. Medan vissa partnerorganisationer har goda resurser för att erbjuda olika
utbildningsprogram, så har andra mindre bra stöd och möjligheter för detta. Projektpartnerna
är också på olika utvecklingsstadier i sina utbildningsaktiviteter. Några hade en lång
erfarenhet som utbildningsanordnare, medan andra var relativt nyutvecklade. Fokus för
partners varierade också där några hade en viktig funktion att stödja samhällsutveckling och
social delaktighet medan andra prioriterade utbildning och kompetensutveckling för
arbetslivet. Det geografiska läget hos partnerorganisationer var en sammanhållande
ingrediens: landsbygd med längre avstånd till större tätorter och den infrastruktur vad gäller
utbildningsmöjligheter som detta medförde. Projektarbetet har alltså förbättrats avsevärt
genom mångfalden av partnerorganisationer och ett utbyte dem emellan vad gäller kunskap,
expertis och insikter.
Befolkningen i många europeiska små landsbygdskommuner krymper långsiktigt, även om viss
uppgång sker just nu på grund av, framför allt, ett flyktingmottagande. Detta är främst på
grund av de låga födelsetalen som ytterligare förvärras av ungdomars flytt till större tätorter,
9
vilket resulterar i en ökning av andelen äldre människor på landsbygden. Detta innebär att
färre unga människor kommer att vara där för att stödja den åldrande delen av befolkningen.
Detta kommer att leda till problem: det kommer att bli svårare att rekrytera företag till
landsbygden eftersom rekryteringen försämras, lokala skatter måste höjas för att finansiera
offentliga tjänster, och kommunerna kommer att ha svårt att erbjuda attraktiva
utbildningsmöjligheter. Dessa faktorer kommer i sin tur att påverka unga människors beslut
att flytta eller stanna, det vill saga en negativ spiral byggs upp. En annan bidragande faktor är
den bakomliggande uppfattningen att normen för unga människor är att ett lyckat liv och en
lyckad karriär äger rum i en stadsmiljö. Attraktionskraften kring den urbana miljön är stark.
Den erbjuder resurser och möjligheter till arbete, utbildning och socialt liv. För att försöka
motverka denna flykt bland unga människor från landsbygden måste det finnas betydande
positiva insatser lokalt, inklusive gemensamma utvecklingsinitiativ, möjligheter till
generationsväxling och företagsutveckling och utbildningsmöjligheter.
Projekt inställning till arbetslöshet på landsbygden
Projektets partnerorganisationer har försökt locka unga vuxna som var arbetslösa att delta i
dess projektaktiviteter. Detta för att kunna ge råd och vägledning om möjliga alternativ när
det gäller utbildning och arbetsmarknad. I samverkan med deltagare, har
partnerorganisationerna försökt att förbättra förståelsen av regional utveckling och
företagande.
Projektet inställning till insatser för högre utbildning
Projektet har utvecklat flera skilda metoder för interaktion med högre utbildning och
högskolor/universitet. I vissa fall har de första kontakterna byggts upp mellan
partnerorganisationen och det lokala universitetet. I andra fall, där samarbete redan fanns
mellan projektpartners och högre utbildning, har detta utvecklats till verkliga program eller
pilotprogram för unga vuxna att få tillgång till högre utbildning.
10
Projektets strategi för sociala medier
Projektets partner har försökt engagera unga vuxna med hjälp av sociala medier främst
genom Facebook, Twitter, bloggar, hemsidan och Instagram. Det huvudsakliga syftet var att
dela information och främja utvecklingsmöjligheter av det lokala samhället. Även om det
fanns viss framgång och några unga vuxna engagerades i arbetet med sociala medier, var den
allmänna återkopplingen från unga vuxna att de inte ville att projektpartnerna skulle
interagera och uppta utrymme på olika sociala media. De använde sociala medier för ett
annat ändamål: de ville prata och chatta med vänner, gillar/ogilla frågor som är relevanta för
ungdomsgrupper med mera, även om de inte motsatte sig att utveckla sociala medier så gav
det ändå en känsla av att vår interaktion inte var önskvärd . De unga vuxna var också mycket
mer avancerade i sin förståelse och användning av den teknik som stöder sociala medier, i
användningen av smarta telefoner, surfplattor och en mängd olika plattformar och
applikationer.
Del 2: Hur man använder handboken
Motkraft-projektets handbok är avsedd för utbildningscentra, ungdomsarbetare, icke-statliga
organisationer, frivilligorganisationer, samhällsutvecklande föreningar, företag och kommuner.
Det kan ge värdefull information samt verktyg och metoder för att komplettera det arbete
dessa organisationer redan bedriver med unga vuxna.
Handboken är i första hand inriktad på nya, eller lokalt anpassade, verktyg och metoder som
används av olika partner i deras arbete med tonåringar och unga vuxna i landsbygdsområden i
Island, Sverige och Rumänien. Syftet med detta material är att ge insikt i de verktyg och
metoder som fungerat i dessa olika områden. Partnerna har använt sig av olika utbildnings- och
utvecklingsstrategier för att öka unga vuxnas intresse för sina landsbygdsområden och för att
identifiera de stöd och möjligheter som finns tillgängliga. De verktyg som utvecklats är baserade
på grupparbetsmetoder och består av affärs- och förtroendeskapande spel samt seminarier
och workshops. Verktygen och metoderna bör betraktas som en komponent i en lokal strategi.
11
De andra nödvändiga beståndsdelarna är finansiering, infrastruktur och stöd från lokala
myndigheter och aktörer. Dessa verktyg och metoder kan användas separat för att utforska
ämnen och frågeställningar. De kan införlivas i andra befintliga program, eller de kan
kombineras tillsammans för att utveckla nya aktiviteter och program. Det rekommenderas att
verktygen och metoderna används av de som redan har kunskaper, kompetens och expertis i
att arbeta med grupper i utbildning och i samhällsutveckling.
De sex verktygen som valts ut för speciellt fokus är följande:
1. Kapacitetsuppbyggnad för lokal samhällsutveckling
2. Kamratutbildning och ledarskapsutbildning
3. Rollspel och teater för medvetenhet om könsroller
4. Företagsutbildningar
5. Idéeskapande för företagsutveckling
6. Snackgrupper i olika sammanhang.
Handboken innehåller också kritiska reflektioner och analyser av de verktyg och metoder som
används, och huruvida feedbacken från de unga vuxna om deras erfarenheter av att använda
dem i stort sett positiv var eller om de var av annan åsikt.
God praxis och etiska riktlinjer
Ett tryggt tillvägagångssätt är av yttersta vikt när man arbetar med grupper och unga vuxna.
Innan man använder verktygen i denna handbok bör läraren/ledaren vara medvetna om
vikten av att arbeta på ett förtroendeingivande sätt med grupper och vikten av att använda
metoder och riktlinjer för god praxis. Varje partnerland har följt riktlinjerna nedan när man
arbetat med unga vuxna.
Grupparbete
Grupparbete kan ses som en viktig resurs för att främja jämställdhet och integration. Det kan
ta upp frågor som diskriminering, funktionshinder och arbetslöshet genom att erbjuda ett sätt
för människor att diskutera frågor som berör dem. En balans måste upprätthållas mellan
gruppens uppgift (det jobb som måste göras) och de individuella behoven i gruppen (känsla
12
av tillhörighet, lära sig nya färdigheter). Läraren/ledaren måste vara medveten om behoven i
gruppen, dvs. innehållet i projektet, säkerställa tillgänglighet, utrustning som krävs, lämplig
användning av språket. En plats för inkludering och mångfald bör skapas, genom att fråga
deltagarna om deras synpunkter på tid och plats för aktiviteter, hur spel bör används,
storleken på grupperna, osv. Grupparbete kan utveckla ägandekänslan av projektet bland
deltagarna. Spel och olika övningar kan användas för att uppmuntra teambuilding och hur
man arbetar med uppgifter tillsammans. Detta kan bygga förtroende, och deltagarna kan lära
sig nya metoder. Problem och konflikter inom en grupp kan lösas genom återkoppling.
Deltagarna i gruppen bör uppmuntras att ge och ta emot feedback. Återkoppling är en
process där man går igenom och utvärderar de aktiviteter som utförts i en grupp. Den kan
vara både positiv och negativ. Feedback kräver att varje deltagare lyssnar och ger synpunkter
på ett objektivt sätt om en fråga som diskuteras i gruppen. På detta sätt kan konsensus
utvecklas som kan lösa tvistefrågor och åstadkomma positiva resultat.
Integritet
För att upprätthålla förtroendet i ett projekt måste läraren/ledaren vara ärlig och pålitlig. Det
behövs en medvetenhet om de värderingar och normer som finns hos både läraren/leadaren
och deltagare i projektet då de påverkar beteendet hos läraren/ledaren, deltagarna och
samhället. Läraren/ledaren måste skapa lämpliga relationer till deltagarna och sätta
personliga gränser så att lärandet sker i ett tryggt sammanhang. Anställningslagar och normer
för god praxis återspeglar de värden och normer som finns i samhället och ger skydd för
interaktion. Förväntningarna beträffande syften och mål måste vara realistiska. En god nivå av
ärlighet måste upprätthållas för att främja jämställdhet mellan deltagarna.
Säkra metoder
Lärare/ledare måste ha lämpliga kvalifikationer för att arbeta med unga vuxna. I vissa fall
ingår intyg från myndigheter/polisen att de är godkända för att arbeta med ungdomar.
Läraren/ledaren måste vara ärlig från början med deltagarna om de riktlinjer och förfaranden
som de är skyldiga att följa och informera om problem som kan orsaka konflikter på ett
respektfullt och tryggt sätt.
Underlättande
13
Att arbeta på ett underlättande sätt handlar om att skapa sätt genom vilka man kan utveckla
metoder för en grupp eller gemenskap att diskutera, utvärdera och skapa positiva resultat i
frågor som påverkar deras liv. Läraren/ledaren måste informeras om de frågor som påverkar
deras grupper och det område där projektet genomförs. För att underlätta grupparbete bör
läraren/ledaren ha god kommunikationsförmåga för att effektiv inlärning ska äga rum. Det
behövs en medvetenhet om verbalt och icke-verbalt språk för att förmedla icke-dömande
attityder utan skapa förtroende. Läraren/ledaren bör ha en respektfull, omtänksam attityd,
vara öppen, lugn och trygg, och ge rimliga råd och hjälp. Språket ska vara inkluderande, som
visar deltagarna att det finns en vilja att lyssna till deras oro.
Personlig utveckling
Personlig utveckling bygger på jämlikhet och respekt. Det handlar om delaktighet och
engagemang i samhället för att göra det möjligt för människor att ta mer kontroll över sina liv.
Det är viktigt att ett projekt bygger upp självförtroende och självkänsla, och hjälper deltagarna
att bygga vidare och få nya kunskaper. Genom att erkänna de orättvisor som finns mellan
individer, grupper och samhällen, kan olika sätt skapas för att ändra befintliga strukturer.
Kapacitetsuppbyggnad inom ett projekt kan ge grupper, individer och grupper de resurser och
möjligheter att ta itu med frågor som berör dem. Socialt kapital och nätverk kan byggas upp
för att ge tillgång till nya kunskaper och färdigheter. Läraren/ledaren bör bygga relationer
med andra organisationer och grupperingar för att dela resurser och erfarenheter.
Deltaktighet
Delaktighet handlar om att uppmuntra grupper som upplever social utslagning, ojämlikhet
och diskriminering att delta i ett projekt för att åstadkomma en förändring i deras liv, deras
samhällen och samhälle. Läraren/ledaren bör sträva efter att uppmuntra deltagande av de
unga vuxna i sina samhällen så att de har en direkt röst. Aktivt samhällsengagemang kan
stärka människor och samhällen. Deltagarna kan delta i lärandet genom att delta i eller
utvärdera ett projekt. Läraren/ledaren kan använda kreativa sätt att engagera deltagarna i ett
projekt och att bygga nätverk med andra grupper.
Värdighet och respekt
14
Respekt innebär godkännande av en person som jämbörding, att bli behandlad som en
individ, oavsett beteende eller livsval. Självaktning är känslan av att vara värd respekt och det
är denna självaktning som ger en person värdighet.
Ledare och deltagare måste respektera att varje person kan bidra i diskussioner och
aktiviteter, att varje person erkänns för sina egna egenskaper och förmågor. Detta innebär
inte godkännande av läraren/ledaren.
Genom att erkänna mångfalden i samhället och respektera kulturella skillnader kan
läraren/ledaren främja förståelse i arbetet i gruppen.
Etisk och respektfull medverkan av unga vuxna
Motkraft-projektet, Opposing Force, har observerat bästa praxis inom forskning med
människor.
Alla parter har enats om följande etiska principer:
1. Deltagande i projektverksamheten ska vara frivilligt i alla fall.
2. Deltagarna ska vara fullt informerade om syftet med projektet och omfattningen av deras
eventuella inblandning i det.
3. Deltagarna ska ge skriftligt/undertecknat medgivande för sin inblandning i någon aktivitet.
4. Minderåriga under 16 år behöver föräldrars/vårdnadshavares samtycke för att delta.
5. Deltagarna ska ha rätt att avsluta sitt deltagande när som helst.
6. Personuppgifter ska behandlas konfidentiellt.
7. Generella uppgifter ska endast användas för spridning eller reportage.
8. Deltagarna ska ge tillstånd för användning av lämpliga individuella fotografier i alla slags
medier. Detta tillstånd kan återkallas när som helst.
9. Fotografier av deltagarna ska inte användas i rapporter eller annan skriftlig spridning om
ämnet är känsligt. I dessa fall ska generiska bilder från fotobank användas.
10. Forskningsuppgifter ska hanteras på ett säkert sätt av projektets partner.
11. Tolkning av data ska kontrolleras genom flera redaktionella genomgångar.
12. Allmänhetens tillgång till data och dokumentation i projektetet ska strikt övervakas.
15
Partnerna var mycket medvetna om risken att blanda sig i ungdomarna liv genom
projektverksamheten, och om behovet av att se till att resultaten var positiva och
gynnsamma. För denna målsättning hade personerna som arbetade aktivt med de unga
deltagarna på uppdrag av projektet lämpliga kvalifikationer, var kompetenta och lyhörda för
syftena med projektet och risken för att höja förväntningarna eller störa den personliga
jämvikten hos varje enskild deltagare.
(Exempel på formulär för samtycke av deltagare ingår i bilagorna i slutet av handboken.)
Del 3: Hur man använder de viktigaste verktygen och metoderna
I denna del av handboken beskrivs de sex viktigaste verktygen och metoderna. Dessutom ger
projektets partner information om hur de använde verktygen och några av de metoder som
stödde processen under utvecklingsfasen av projektet.
Datainsamlingsverktyg
Under det inledande skedet av projektutvecklingen deltog parterna i olika aktiviteter med
unga vuxna för att diskutera de viktigaste målen för projektet. Under påföljande seminarier
och uppföljande arbete använde partnerna flera verktyg för att samla in uppgifter och ta reda
på åsikter och synpunkter hos de unga vuxna. De huvudsakliga verktygen som användes var:
gruppintervjuer, fokusgrupper och undersökningar. Dessa verktyg gav parterna hjälp att gå
igenom projektets syfte inom respektive landsbygdssammanhang. Det gjorde det också
möjligt för partner att antingen anpassa eller förändra projektets målsättning för att på bästa
sätt tillgodose det lokala behovet.
16
Gruppintervjuer
Partnerna använde gruppintervjuverktyget med grupper på mellan 8-12 unga vuxna.
Processen bestod av att bjuda in unga vuxna att delta i ett gruppintervjumöte. Detta
gruppintervjumöte leddes av en lärare/ledare som presenterade syftet och upplägget med
mötet och för gruppen. Deltagarna, som satt i en cirkel, uppmanades att presentera sig för
gruppen. Efter introduktionen informerade läraren/ledaren gruppen om upplägget med
intervjun där det behövdes samtycke för inspelning och fotografering. När deltagarna var
överens om tillståndsförfarandet, påbörjades en gruppintervju. Intervjun bestod av att
läraren/ledaren ställde ett antal förberedda frågor i tur och ordning till gruppen och noterade
svaren. Läraren/ledaren bemödades sig om att ge alla en möjlighet att tala. Läraren/ledaren
måste kunna hantera och kontrollera eventuella problem eller konflikter som kan uppstå
under intervjun. Gruppintervjun bör vara tidssatt så att den ger alla deltagare möjlighet att
yttra sig innan man går vidare till nästa fråga för att slutföra processen inom den
överenskomna tidsramen. Vid slutet tackades deltagarna för sitt engagemang.
Läraren/ledaren utarbetade sedan en rapport om diskussionerna i gruppintervjun.
Gruppintervjuer är användbara för att erhålla data på ett relativt snabbt och enkelt sätt. De är
överkomliga eknomomiskt sätt att organisera och genomföra. Gruppintervjuerna bör
genomföras av någon med erfarenhet av grupparbete. Resultatet av gruppintervjuerna bör
inte framställas som om de representerar åsikter hos vem som helst utan bara hos gruppen i
fråga.
Fokusgruppsintervju
Fokusgruppintervjuer är mycket strukturerade och planerade. En fokusgruppsintervju kan
utvecklas från resultaten av en gruppintervju, undersökning eller annan tillgänglig forskning
eller data. En fokusgruppsintervju syftar till att utforska mer i detalj och på ett djupare sätt de
åsikter, idéer, attityder i specifika frågor, spörsmål eller funderingar i gruppen. Urvalsgruppen
uppmanas att delta i ett fokusgruppmöte. Syftet med fokusgruppen förklaras. Urvalsgruppen
informeras om hur arbetet i fokusgruppen ska genomföras. Urvalsgruppen uppmanas att ge
sitt samtycke till inspelning av fokusgruppen och tillåtelse att använda fotografier (vid behov).
Fokusgruppen leds av en utbildad handledare/forskare. Förberedda och strukturerade frågor,
17
uppmaningar och scenarier presenteras för fokusgruppen för att få deras svar.
Handledaren/forskaren måste hantera processen och försöka behålla fokus i deltagaranas
samtal på det allmänna ämnesområdet. Handledaren/forskaren bör sträva efter att
säkerställa ytterligare djup i svaren som presenteras under diskussionsfasen av intervjun. I
vissa fall kommer detta att kräva att man formulera om frågor. Handledaren/forskaren måste
ha god kunskap om ämnesområdet för att utveckla ytterligare, oförberedda frågor och göra
djupare undersökningar. Handledaren/forskaren kan söka ytterligare information eller
klarlägganden från en deltagare om dennes svar. Handledaren/forskaren måste vara
medveten om att deltagare i vissa fall kan känna sig illa till mods när de ställs inför ytterligare
frågor. I detta fall måste handledaren/forskaren gå vidare och inte fortsätta utfråga samma
person. Vid slutet av fokusgruppesssessionen tackar man deltagarna och påminner om
samtyckeskravet. Handledaren/forskaren skriver upp anteckningarna från fokusgruppen som
sedan kan analyseras och resultera i en rapport.
Fokusgruppsintervjun är ett sätt att få fördjupade insikter om ett specifikt förhållande eller
område. Det kan bli kostsamt på grund av det nödvändiga förberedelsearbetet och att man
måste anställa en handledare/forskare med expertis inom fokusgruppsmetodik. I de fall där
den metod som inkluderar provgruppsteknik tillämpas kan slutsatsen korrigerars utifrån
resultat beträffande provpopulationen.
Enkätundersökningar
Vissa parter använde sig av enkätundersökningar för att få in svar från lokalsamhället om
målen för projektet. Frågeformuläret konstruerades på att av följande två sätt 1) direkt sätt,
där frågorna formulerades utifrån projektets syfte och mål, 2) indirekt sätt, där frågorna
skapades utifrån resultaten av gruppintervjun eller fokusgruppsintervjun eller från ett
samrådsmöte med olika grupper. När enkätfrågorna utformades kunde
undersökningsprocessen påbörjas. Undersökningen var i vissa fall administrerad av en partner
eller i ett annat fall fick ett lärosäte i uppdrag att genomföra den. Partnern eller
administratören identifierade sen en urvalsgrupp från provpopulationen. Enkäterna skickades
sedan ut on-line till urvalsgruppen. Undersökningen innehöll riktlinjer och protokoll för
samtycke. Resultaten från undersökningen analyserades sedan och resultaten användes för
att informera partnergruppen om inställningen till projektet.
18
Frågeformulär och undersökningar kan vara ett relativt billigt och snabbt sätt att samla in en
första information. Dock, om resultaten skall användas för kampanj- eller lobbysyften, kan
kostnaden öka då arbetet kan behövas läggas ut till ett externt undersökningsföretag.
Kapacitetsuppbyggnad för lokal samhällsutveckling
Fokus: Gemenskap, grupputveckling, aktivt medborgarskap
Hur: Använder grupparbete att utforska sociala begrepp och lokala frågor i syfte att utveckla
ytterligare engagemang och deltagande i lokalsamhällets verksamheter.
Kamratlärande och ledarutbildning
Fokus: Självutveckling, grupputveckling
Hur: Skapar en säker plats att utforska komplexa samhällsfrågor, funderingar och idéer kring
sociala normer, metoder och begrepp, kultur, sexuell identitet och relationer.
Rollspel och teater för könsrollsmedvetenhet
Fokus: Grupp, självutveckling och kreativitet
Hur: Använder konstbaserade metoder för att främja trygg utforskning av komplexa begrepp
som rör kön och sexuell identitet.
Entreprenöriell utbildning
Fokus: Individuella, entreprenöriella färdigheter
Hur: Använder spel och grupparbeten för att stimulera deltagarna att intressera sig för
begrepp och idéer i samband med utvecklingen av entreprenöriell kompetens och
entreprenöriellt tänkande.
Idéer för företagsutveckling
Fokus: Individer, företagsutveckling
Hur: Använder sig av workshops och seminarier för att identifiera företagsbehov i ett
landsbygdsområde och kartlägger möjligheterna att utveckla små företag.
Snackgrupper i olika sammanhang
Fokus: Individuella kompetenser, företagsfärdigheter
19
Hur: Använder en sig av mentorskap för att utforska en affärsidé från första idé till utveckling
och implementering.
Alla verktyg och meotoder som presenteras i denna handbok syftar till att betona vikten av att
sätta strategier och insatser på plats för att hjälpa unga vuxna att bredda sina sociala nätverk
inom respektive kommun, landsbygd eller län. Vissa fokuserar på att föra unga vuxna samman
för att stärka deras kunskap och medvetenhet om deras situation, samhälle och öka
självkänslan. Andra gör det möjligt för unga vuxna att få kontakt med vuxna som mentorer
och rådgivare och bygga upp ett användbart socialt kapital (se Putnam, 1993, Making
Democracy Work: Civic Traditions in Modern Italy) och att vara mer integrerad i det lokala
samhället. För att uppleva detta sammanhang måste man vara inblandad och delta och bidra
till det lokala samhället som gör att man känner en tillhörighet (Minkler och Wallerstein,
2005, Community organizing and community building for health), vilket hjälper till att finna
mening och styrka i livet (Antonovsky, 1987, Unravelling the Mystery of Health: How People
Manage Stress and Stay Well).
Genom att organisera och genomföra möjligheter för möten mellan unga vuxna och ledare
för företag, utbildning och samhälle, kan idéer genereras som kan hjälpa till att förändra
landsorten och göra den ungdomsvänlig. Följaktligen kommer det sociala kapitalet hos vuxna
också att bli bredare. Äldre vuxna får en bättre insikt i vad som är viktigt för att tillgodose
behoven hos yngre vuxna och på ett bättre sätt fördela resurser för att möta dessa behov.
Verktyg och tekniker 1: Kapacitetsuppbyggnad för lokala samhällsutvecklingen
Landsbygdssamhällen står inför stora utmaningar alltefterom avfolkningsprocessen fortsätter.
Unga vuxna väljer, på grund av olika ekonomiska, sociala kulturella och andra faktorer, att
lämna sin landsbygd och gå till större tätorter. Denna förlust av unga vuxna påverkar det
sociala och ekonomiska livet i landsbygdssamhällen på ett negativt sätt.
Nya möjligheter behöver utvecklas för att göra det möjligt för unga vuxna på landsbygden att
vistas och arbeta i sitt hemområde. För att uppnå detta krävs det en sammanhållen strategi,
där samhällsorganisationer, företag och utbildningscentra arbetar tillsammans med unga
20
vuxna i en kapacitetsuppbyggnadsstrategi. Genom socialt engagemang och genom att skapa
möjligheter att engagera sig i samhället, i medborgerliga aktiviteter och i lokala företag, kan
positiva alternativ skapas för att göra det möjligt för unga vuxna att stanna.
Metoden för kapacitetsbyggande försöker använda lokalt engagemang hos alla
arbetsmarknadens parter och aktörer, för att identifiera brister och behov, och sedan
utveckla sätt att åtgärda dessa brister och att lösa problem. Kapacitetsuppbyggnadsstrategin
bygger på social interaktion och utbyte av resurser och kunskap för att utveckla något mer än
vad som ursprungligen fanns. Lokala samhällen, genom aktiva medborgarskapsaktiviteter och
engagemang, kan kartlägga alternativ och utveckla strategier för att möta deras behov.
Kapacitetsuppbyggnadsmetoder möjliggör externt stöd som erbjuder specialiserad kunskap
eller kompetens för att hjälpa samhällen bygga upp sin egen kapacitet. Många
landsbygdssamhällen och byar bildar egna lokala utvecklingsföretag eller sociala företag där
de kan erbjuda sina lokala medlemmar/bybor möjligheter att arbeta med gemensamma
uppgifter. Även om dessa lokala företag kan anses småskaliga beträffande resurser och
sysselsättning har de en mycket stor inverkan på det sociala välbefinnandet och det sociala
kapitalet i sina landsbygdssamhällen och områden. Denna typ av kapacitetsbyggande som
dessa sociala företag är inblandade i är mer intresserad av mänsklig utveckling och mänsklig
tillväxt än ekonomiska vinster.
Hur de användes i praktiken
Ung på landsbygd (Sverige)
Denna händelse involverade 30 deltagare i åldrarna 14-30 och ett litet antal vuxna i 30-65 års
ålder.
Evenemanget arrangerades över en helg, under 24 timmar, i olika seminarier i det lokala
museet. Deltagarna kom från ett stort geografiskt område. Följande är en lista över de verktyg
som användes i korta sessioner under evenemanget:
Verktyg A - Kartläggning – Mitt samhälle
Deltagarna placerade sig på en stor karta över Sverige och ombads att beskriva sitt samhälle.
21
Syftet var att fokusera introduktionen på individen i dennes hemmiljö.
Verktyg B - Hur landsbygdsutveckling fungerar
I sessionen förklarade experter för gruppen hur olika program för landsbygdsutveckling
fungerade och hur man ansöker om finansiering.
Verktyg C – Rollen som ungdomstränare och ungdomsledare förklarades
Beskrivningar av framgångsrika projekt presenterades.
Verktyg D – Generationsöverskridande styrelser
Syftet och uppgiften hos generationsöverskridande styrelser förklarades:
Processen och fördelarna med att arbeta genom kommittéer
Hur man identifierar lämplig finansiering och ansöker om finansiering
Hur man nominerar en representant till styrelsen.
Verktyg E - Fyra portar till engagemang - Paneldiskussion
En paneldiskussion ledd av invandrare och stödgrupper för migranter debaterade ämnen som
den förändrade profilen hos den unga befolkningen i landet. Panelen diskuterade olika sätt att
uppmuntra och främja engagemang hos nykomlingar i det lokala och det civila samhället och
samhällsutveckling.
Tool F - Hur svårt kan det vara? Logiskt tillvägagångssätt för att finna lösningar
Detta verktyg är ett exempel på en strukturerad diskussion enligt följande:
Steg 1: Ange tydligt problem, utmaningar och områden som behöver stöd
Steg 2: Överväg möjliga lösningar
Steg 3: Välj den bästa lösningen
Steg 4: Planera genomförandet av lösningen genom en projektplan
Steg 5: Presentera projektplanen för jämnåriga för återkoppling
Steg 6: Revidera projektplanen till följd av rekommendationerna.
Verktyg G - Handla, laga mat, äta och dela den globala matkassen
Att laga mat är ett lämpligt tillfälle för mindre formellt lärande. I det här verktyget handlar
22
deltagarna lokala och importerade livsmedel, lagar det och äter det tillsammans. Sedan
diskuterar de vikten av att stödja inhemska livsmedelsproducenter att upprätthålla
lokalsamhällen.
Verktyg H - Landet innanför – Workshop om genusmedvetenhet
Detta verktyg kräver kompetenta aktörer för att illustrera homosexuellas erfarenheter på
landsbygden. Verktyget är användbart för att skapa en trygg miljö där åsikter och
erfarenheter kan delas.
Tool I - Kontanter är här!
Detta är ett utbildningspass som vägleder deltagarna genom processen att ansöka om en rad
olika finansieringsmöjligheter för landsbygdsutveckling.
Deltagarna tränar på att formulera idéer för att passa in i olika ansökningsformat och system.
Verktyg J - Facebook-gruppen - Information om vad som händer i landsbygdssamhället.
Detta är ett användbart verktyg som låter unga vuxna informera och dela tankar om vad som
händer i deras landsbygdsområde. En Facebooksida skapades bland deltagarna som bidrog till
att upprätthålla energi och entusiasm efter en lång utbildninginsats.
Mitt samhälle - landsbygdsrörelse
Att involvera vuxna i landsbygdsutveckling är en komplex process i alla länder. Att uppmuntra
unga människor att delta aktivt är särskilt utmanande. Men för att stödja detta måste det
finnas en aktiv stimulans från näringslivet, utbildningsanordare och olika samhällsgrupper.
Tillvägagångssättet i Sverige är att använda sig av en integrerad strategi för
landsbygdsutveckling på det personliga, kollektiva och ekonomiska planet.
23
Att känna till att det faktum att man aktiverar sig kan leda till finansiell investering i ett
område med goda utvecklingsidéer är en stark drivkraft för engagemang.
Bra användning av nationella plattformar för landsbygdsutveckling
Partnerländerna i Motkraft-projektet har mycket olika strukturer för landsbygdsutveckling,
ungdomsutveckling och för att stödja nya företag. Alla länder och områden som genomför
liknande aktiviteter kommer alltid att arbeta med det som finns redan. De resurser som finns
tillgängliga kommer att variera avsevärt.
Akademiskt basårsprogram
Motkraftsteamet i Hälsingeutbildning, (HUTB), Sverige, kom på en kapacitetsuppbyggnadidé
för att förbättra unga vuxnas möjligheter att framgångsrikt registrera sig på ett program för
högre utbildning. Projektidén diskuterades med kollegor i HUTB och utvecklades till ett
program för att utveckla den kompetens som krävs för att komma in på högre utbildning.
Resultatet var starten av ett akademiskt basårsprogram. Programmet innehöll alla nödvändiga
högskoleförberedande färdigheter och kunskaper en ung vuxen skulle behöva. Medan vissa
universitet erbjuder en typ av akademiskt basår på campus för sökande, var projektidén att
utveckla och erbjuda programmet i regionerna och på landsbygden. Detta uppnåddes genom
att förhandla fram en tjänst inom HUTB, vilket fick stöd för idén och sedan hjälpte till vid
utvecklingen av programmet.
Programmet erbjöds därefter på de lokala lärcentra och kunskapscentra i regionen. I vissa fall
erbjöds deltagarna möjligheter att träffas eller studera, med tillgång till distansstudiematerial.
HUTB fick närmare samarbete med universitetet i regionen genom projektet beträffande
24
kreditering och behörighet för eleverna. Framgången för detta initiativ förutsatte
engagemang från flera intressenter och att man tilldelade resurser och lokaler.
Följande steg togs:
• Ett projektteam utvecklade idén
• Idén förhandlades med HUTB
• En skiss gjordes på det behörighetsgivande programmet
• Diskussion om programmet med andra aktörer och universitetet
• Pilotförsök med programinnehållet
• Fastställande av det slutgiltiga programinnehållet
• Reklammaterial utformades för att förklara programmet för unga vuxna
• Yrkesvägledare informerades om alternativet
• Öppet Hus-dagar och kvällar anordnades för att främja basårsidén.
• Unga vuxna fick detaljerade råd om basåret.
HUTB erbjöd pågående stöd och råd till de unga vuxna som framgångsrikt genomförde
programmet och antogs till ett program för högre utbildning på universitetet. Det akademiska
basårsprogrammet är nu ett fristående projekt, som finansieras av ESF med flera partner i
regionen.
Webbsändningar
Nyheimar (Island) i samarbete med studenter på mediaprogrammet.
Motkraft-projektet i Nyheimar, Island, har undersökt användningen av sociala mediealternativ tillsammans med studenter som studerade media på det lokala gymnasiet (FAS) och
utvecklade ett projekt som kallas "Ung Rodd" eller "Ung röst" vilket presenterades på en
webbplats: http://ungrodd.fas.is/ . Målet var att skapa en plattform för unga människor att
göra sin röst hörd, för att få ungdomar att kritiskt iaktta sina egna förutsättningar och den
sociala statusen för ungdomar i samhället genom att ge dem verktyg för att utföra sina egna
upptäcktsfärder. Dessutom försökte projektet erbjuda utvecklande och inspirerande medier
för ungdomar i Hornafjordur samt även göra ett försök att använda sociala medier för att
styrka och utveckla ungdomar.
25
Genom sitt arbete med media, har de eleverna, bland annat, behandlat frågor inom Motkraftprojektet: Samhällsdeltagande, sysselsättning och utbildningsmöjligheter. De diskuterade
också andra frågor som berör ungdomar i Hornafjordur. De intervjuade unga i
lokalbefolkningen och undersökte vad unga människor gör, vad de engaerar sig i och vilka
möjligheter de ser för sina egna framsteg i kommunen. I sina diskussioner ville eleverna visa
på vad som kunde göras bättre och samtidigt ha en positiv inverkan på ungdomars attityder
till platsen och de möjligheter den har att erbjuda. En väl övervakad radiotid för och av
ungdomar underlättar kompetensutveckling inom en rad olika områden och kan vara ett
mycket kraftfullt verktyg när den är lämpligt utformad för specifika åldrar och målgrupper.
Kontakter med kommunen för att främja samhällsengagemang
Island, Sverige, Rumänien: Nivån på samarbete med lokala lednings- och administrativa
strukturer beror på åldern hos målgruppen och profilerna hos ungdomarna.
Yngre åldersgrupper är mer benägna att behöva kunskap och förståelse för "hur saker
fungerar".
Äldre åldersgrupper kommer alltid att vara intresserade av att delta i det lokala styret och
påverka politiken och de tjänster som påverkar dem.
Denna nivå av engagemang kräver en betydande steg-för-steg kapacitetsbyggnad bland
ungdomar, samt ett attitydskifte bland äldre politiska ledare och administratörer.
Utbildning i ledarskap inom samhällsliv och på politisk nivå kan krävas.
Samarbete för distans/online-utbildning på lokala lärcentra
Tillgång till distansutbildning på landsbygden beskrevs som mycket angeläget av ungdomar i
Island, Sverige och Rumänien. En av utgångspunkterna till Motkraft-projektet var att det
existerade bevis för att en av de viktigaste krafterna som drar ungdomar från landsbygden
26
och mindre städer är att man vill gå på universitet eller specialistutbildning någon annanstans.
Ett sätt att motverka denna kraft för dem som väljer att stanna och fortsätta driva
familjeföretaget eller att starta eget företag är att ge särskild utbildning för dem på deras
lokala lärcentra, kanske genom distansutbildning från en utbildningsanordare i ett
stadsområde.
Även om stordriftsfördelar och verkliga kostnader eventuellt hindrar uppsökande verksamhet
i landsbygden finns det ingen anledning till varför lokala lärcentra inte skulle kunna underlätta
online-lärande för både individer och grupper då deltagarna själva är benägna att betala för
det. Detta föreslogs av unga vuxna i alla partnerländer.
Projektpartnerna utvecklade och gav ungdomarna tillgång till olika typer av webbmaterial.
Vissa partners, som HUTB, har en specialistavdelning som producerar online-material, medan
andra partner precis börjat utforska detta område. Projektpartnerna anser att onlineutbildning är av avgörande betydelse för ungdomar på landsbygden. Det måste finnas en
sammanhållen strategi för online-stöd och distansutbildning på landsbygden. Detta kan ske
genom att knyta samman lokala utbildningsanordnare och högskolor. Partnerna har åtagit sig
att utveckla dessa alternativ ytterligare.
Kamratlärande och ledarskapsutbildning
Peer-to-peer learning/Kamratlärande
Peer-to-peer-lärande, kamratlärande, är en teknik där ungdomar med i stort sett samma
profil (ålder, geografiskt läge) delar information och kunskap, och diskuterar sina alternativ
och val i livet. Det är ett kraftfullt verktyg för att bygga kompetens beträffande självkännedom
och självförtroende. Processen leds av en person som är utbildad i metodiken för
kamratlärande.
Utbildning för ledare i kamratlärande
Ledare i processer där man använder sig av kamratlärande måste utbildas i denna unika
metod. Ledaren måste själv genomgå en sådan utbildningsprocess så att de är medvetna om
de utmaningar, risker, resultat och uppföljning som krävs.
27
Hur det fungerar
Ett projekt där man använder sig av kamratlärande brukar anordnas av en
utbildningsorganisation eller samhällsgrupp eller organisation. Organisationen/gruppen
genomför en samrådsprocess med unga vuxna i det lokala området. Samrådsprocessen kan
använda olika metoder för att ta reda på vilka åsiketer/orosmoment/frågeställningar som
finns hos de unga vuxna. När dessa är identifierade försöker organisationen hitta en ledare
som har rätt kompetens för att genomföra workshops/seminarier med kamratlärande
tillsammans med en grupp unga vuxna.
Kamratlärande underlättar djupgående bearbetande av frågor som är av intresse för
deltagarna. Workshopen/Seminariet arrangeras i en lämplig lokal där deltagarna trivs.
Workshopparna/seminarierna är privata och konfidentiella inom gruppen. Ledaren
presenterar hur man går tillväga i workshoppen. Den handledda processen möjliggör socialt
engagemang, interaktion och kunskapsutbyte inom gruppen.
Workshoppar för kamratlärande kan omfatta 10-20 unga vuxna. Dock krävs tid i ett tidigt
skede för att bygga upp förtroende inom gruppen för att möjliggöra ett fritt flöde av kunskap
och erfarenhetsutbyte. Processen kan resultera i ökad självkänsla och självförtroende för
deltagarna, och uppmuntra socialt engagemang.
Hur det användes i praktiken
28
Kamratlärande som det genomfördes på Island
Projektgruppen på Island använde flera olika steg och metoder för att rådgöra med ungdomar
i syfte att identifiera nyckelfrågor för att planera workshops där man använder
kamratlärande.
Steg 1: Systematisk online-undersökning
Projektgruppen genomförde en första online-undersökning bland unga vuxna i små städer
och på landsbygden. Detta var ett bra sätt att identifiera nyckelfrågor som berör
projektgruppen, samhället eller lokala företag innan man utformade de viktigaste
projektaktiviteterna. Urvalsgruppen var representativt för ålder, kön och
landsbygdssamhällen i regionen.
Steg 2: On-line-telefonintervju
Intervjuer är ett användbart verktyg för analys av undersökningsresultaten för att ytterligare
identifiera viktiga frågor och få fördjupad förståelse av attityder, åsikter och erfarenheter när
man utformar åtgärder för ungdomar. Projektgruppen kontaktade ett litet urval av unga
vuxna på telefon och utforskade undersökningsresultaten.
Steg 3: Fokusgrupper
Projektgruppen inbjöd ett urval av unga vuxna att delta i en fokusgruppsintervju. Detta bestod
av att utveckla frågemallar baserade på resultaten av undersökningen och
telefonintervjuerna. Denna grupp av unga vuxna ombads reflektera djupare över vissa delar.
Ledaren för gruppintervjun noterade de viktigaste punkterna som togs upp under
diskussionen. Processen som användes var noga planerad runt strukturerade
diskussionsfrågor med ett specifikt syfte. Syftet var att planera framtida åtgärder.
29
Steg 4: Problem som identifierats för kamratlärande
Ämnen som var viktiga för ungdomar som deltog i Motkraft-projektet:
a. könsstereotyper hos både män och kvinnor
b. samhälleliga förväntningar på sexuellt beteende
c. isolering och psykiskt välbefinnande
d. alkoholmissbruk
e. integration av nyanlända.
Steg 5: Aktiviteter
När väl projektet omfattade områden som var av intresse för unga vuxna, satte de igång med
att identifiera människor lokalt som var lämpliga och som hade erfarenhet inom
ämnesområdena. Ett antal seminarier planerades in. Seminarierna hölls antingen kvällstid
eller under helgerna. Vid varje seminarium var en medlem i projektgruppen och en
kamratledare närvarande liksom den inbjudna experten. Efter seminarierna identifierade
gruppen av unga vuxna åtgärder som de vill utforska. Projektmedarbetarna hjälpte gruppen
att planera och genomföra de olika åtgärder och insatser som utvecklats av dem.
Rollspel
Rollspel är en etablerad praxis inom konst, teater och kreativa områden. Rollspel som
tillvägagångssätt har använts inom andra områden som företag, samhälle, inlärning,
rådgivning och terapi. Rollspel gör det möjligt för deltagarna att engagera sig i diskussioner
eller handla ur en annan persons perspektiv (tecknet). Deltagarna har friheten att inte vara sig
själva och agerar som de anser att någon annan skulle.
30
Rollspel som en metod gör det möjligt för grupper att utforska komplexa frågor, situationer
och händelser på ett tryggt och kreativt sätt. Deltagarna, som arbetar från scenarier eller
skript, engagerar sig i en process av kreativ utforskning. Detta gör det möjligt för deltagarna
att simulera livssituationer och/eller erfarenheter och prova olika perspektiv och
personlighetstyper.
Hur man använder det
Trots att rollspel är en kreativ process betyder inte detta att det är en ad hoc-metod. Inom
samhällsutveckling och ungdomsarbete fungerar rollspel på ett strukturerat sätt med
definierade roller, karaktärer och sätt att agera. Rollspelet måste ledas av en utbildad eller
kompetent ledare/tränare. Förberedelse av innehåll och metoder måste utvecklas innan
rollspelet. Alla deltagare måste göras medvetna om syftet och processen som ska användas
för det särskilda rollspelet.
31
I allmänhet finns det tre steg till rollspel:
• Förberedelser inför rollspelet
• Deltagande i rollspelet
• Utvärdering av rollspelet
Under rollspelet måste läraren/ledare förklara gränserna för aktiviteten och de
trygghetsföreskrifter som bör följas. Detta innnebär att man försäkrar deltagarna om att
rollspelet stannar kvar i rummet och inte bör diskuteras utanför efter aktiviteten. Detta gör
det möjligt för deltagarna att engagera sig fritt utan rädsla för att bli hånade för sitt agerande
under rollspelet efter sessionen.
Effektivt rollspel kräver ett definitivt ändamål som består av en beskrivning av ämnet,
(scenario), uppgifter om karaktärerna och deras roller, och en fråga eller problem som man
vill utforska. Det bör noteras att avsatt tid krävs för att bearbeta och utföra ett rollspel.
Rollspel är en standardteknik i ungdomsarbete, skolor och högskolor. Det är en effektiv teknik
för att representera verkliga situationer såsom företagsutveckling - och utforska komplexa
och känsliga samhällsfrågor som könsroller och rasstereotyper. Det är också en bra teknik för
att träna olika typer av möten med tjänstemän, politiker och andra i vuxenvärlden.
Debatter, presentationer och att tala inför publik
Island: Att hålla tal, debattera och uppträda offentligt är nyckelkompetenser för ett
engagemang i det civila samhället och för att driva ett framgångsrikt företag. Ledare som
tillämpar kamratlärande, unga samhällsaktivister, ungdomsorganisationer och unga
entreprenörer behöver sådana kompetenser eftersom de uppmuntrar rationellt tänkande,
argumentationsstruktur och lämpligt engagemang med betydelsefulla personer, system och
strukturer. Det är ett effektivt verktyg för att stärka deltagarnas självkänsla och
självförtroende i sociala interaktioner.
32
Demonstrationståg
Island: Ett demonstrationståg med unga som syftar till att uppmärksamma vad de uppfattar
som en viktig social, miljö- eller politisk fråga. Exemplet här (se bilder) är unga kvinnor som
riktar uppmärksamheten mot stereotyp uppfattning av flickor i det moderna isländska
samhället. En demonstration som planerades att sammanfalla med hundraårsminnet av
kvinnlig rösträtt. En sådan demonstration bör planeras så att deltagarna utvecklas och stärks.
"Det levande biblioteket"
Island: Att utforska känsliga ämnen genom litteratur, bokrecensioner och diskussion. Denna
teknik kan användas för att undersöka frågor om exkludering eller skillnader i samhället
genom att unga vuxna, under ledning av erfarna vuxna handledare, läser och diskuterar
publicerad litteratur i dessa ämnen. Ett "levande bibliotek" anordnades där fokus låg på
skillnaden mellan människor. Biblioteksbesökare valde böcker med fokus på människan och
33
diskuterade bokens huvudperson och bakgrund, såsom ursprung, ålder, funktionshinder, yrke
och sexualitet. Folk samlades för att prata med varandra och ställa frågor om varandras liv.
Tillställningarna var välbesökta.
"Storytelling" - och rollspel med syfte att utforska känsliga ämnen
Rollspel och storytelling kan användas som ett verktyg för att ta itu med frågor som påverkar
unga vuxna i samhället. Många organisationer på landsbygden (bland dem
ungdomsorganisationer) använder rollspel och storytelling som verktyg för att synliggöra
utmaningar i samhället som annars skulle förbli outtalade. Teman som är gemensamma i
rollspelet inkluderar rollkonflikter inom familjestrukturer och samhällen. Att använda rollspel
och storytelling som verktyg för att ta itu med problem kan vara effektivt om kompetenta
handledare är inblandade dvs upplägget ställer stora krav på ledaren.
Facebookgrupp
Landsbyggðin lifi (LBL) skapade en Facebookgrupp "Mitt samhälle" som ett resultat av en serie
aktiviteter som anordnades under en helg. Facebook-gruppen gjorde det möjligt att dela med
sig av händelser och idéer om samhället. De som var intresserade kunde skicka idéer, åsikter,
problem och andra som kunde, svarade med förslag och lösningar. Projektet omfattade
människor i alla åldrar och visade på värdet av ett samarbete mellan generationer.
Företagsutbildning
Tillsvidareanställningar är normalt tillgängliga i stadsområden som har den nödvändiga
infrastrukturen. På landsbygden är sysselsättningsmöjligheterna mer begränsade. För att
34
uppmuntra tillväxten av arbetstillfällen strävade lokala samhällen efter att främja
företagsutbildningsinitiativ och för att stimulera en affärsutvecklingskultur.
Unga vuxna har normalt inte de kunskaper, färdigheter och den kompetens som behövs för
att starta eget eller överta ett befintligt företag. Att utveckla företagskompetens uppfattas
som ett positivt initiativ för att stimulera unga vuxna. För att förbättra denna process kan
företagsutbildning erbjudas till unga vuxna.
Hur det fungerar
Representanter för samhället, lärcentret eller andra organisationer genomför en översiktlig
analys av företag och sysselsättningsbehov på landsbygden. Kontakt tas med några lokala
arbetsgivare och småföretagare för att undersöka deras erfarenheter av att starta och driva
företag. Projektgruppen utvecklar ett företagsutbildningsprogram och utbud av lämpliga
verktyg. Med hjälp av en urvalsprocess bildas en grupp av unga vuxna som ska delta i
företagsutbildning.
Utbildningen består av affärsinriktat grupparbete inklusive spel, rundabordsmöten med
arbetsgivare, entreprenörer och andra intressenter. Under organiserade gruppmöten, får de
unga vuxna en möjlighet att bilda nätverk med lokala affärsmän och ställa frågor om att starta
och driva ett företag.
Projektgruppen organiserar aktiviteterna inklusive lokaler och material. Projektgruppen
fastställer gränser och ansvar tillsammans med deltagarna i början av utbildningen.
Allteftersom utbildningen fortlöper gör man upp med arbetsgivare att låta unga vuxna besöka
verksamheten och få en förståelse för hur ett företag drivs. Deltagargruppen uppmuntras
35
under hela utbildningen att dela information och utveckla ett stödnätverk för sina egna
framtida företagssträvanden.
Hur det lades upp i praktiken
Utbildning i företagsutveckling: Verktyg och metoder (använda i Rumänien)
Projektgruppen använde en rad olika företagsspel, rundabordssamtal och besök på
arbetsplatser under företagsutbildningen.
Förhållandet till pengar och affärer - Me and My Money - interaktivt spel
Tid: 20 -25 minuter
Verktyg: Flera mynt
Antal: 10 - 20 deltagare med en eller två deltagare
Syfte: Att kartlägga deltagarnas attityder till pengar
Hur man använder spelet
Deltagarna sitter i en cirkel och placerar mynt i mitten. Varje deltagare väljer ett mynt och
turas om att tala om följande frågor:
Vad tycker du om pengar?
Vilken roll spelar pengar i ditt liv?
Hur hanterar du pengar?
Deltagarna låter varandra besvara dessa frågor. Ledaren sammanfattar deltagarnas tankar om
pengar och hur man kan hantera dem i slutet av uppgiften.
Utforska risk och strategi – Hoppstenar för grodor – Interaktiv lek
36
Tid: 1,5-2 timmar
Verktyg: A3-papper
Antal deltagare: 10-20
Syfte: Att presentera planeringsprocessen, risk och strategi för deltagarna, och att observera
hur de agerar i planeringsprocesser.
Hur leken går till
Välj några av deltagarna till observatörer (antalet bestäms baserat på det totala antalet
deltagare). Betraktarnas uppgift blir att notera beteendet hos spelarna, vad de talar om och
vad de säger under spelets gång.
Under spelets gång försöker två lag med grodor komma över floden genom att hoppa från
sten till sten utan att falla i vattnet.
I den första omgången av leken bildas ett jämnt antal lag, vart och ett av tre personer.
Placera 7 stycken A3-ark på golvet och skapa linjer/rader som representerar språngbrädor
(om det är 4 lag, skapa 2 rader, eller om det finns 6 lag, skapa 3 rader)
Lagen positionerar sig på raderna på ett sådant sätt att de är mittemot varandra och
pappersarket i mitten är tomt.
Uppgiften är att byta plats och följa följande regler:
• Endast en person i taget kan röra sig;
• Man kan bara gå vidare om det finns ett tomt ark framför en, eller om en person från det
andra laget är framför er och bakom honom finns det ett tomt ark (så att man kan hoppa över
en person från det andra laget men bara en);
• man inte kan hoppa över personer från sitt eget lag
• man inte kan hoppa av "stenarna" (arken)
• man inte kan gå tillbaka
• om man gör ett felsteg kan man inte rätta till det utan man måste starta spelet igen.
37
Om några lyckas i den första omgången, gör grupper om fyra i nästa omgång, senare i grupper
om 5. Allteftersom antalet spelare/lag ökar, ökar svårighetsgraden och att planera och
dokumentera hela processen blir allt viktigare.
När leken är över sitter deltagarna i en cirkel och delar med sig av sina erfarenheter under
hela processen.
Därefter rapporterar observatörerna om vad de såg under lekens gång, och sedan börjar hela
gruppen diskutera processen med hjäp av följande frågor:
• Vad lärde du dig av spelet?
• Är det nödvändigt att planera? Om ja; varför? Om inte; varför inte?
• Vilka risker tar vi i de fall där vi inte har gjort någon planering i förväg?
• Möter vi samma situationer som upplevdes i leken i verkliga livet?
• Hur reagerar vi på dessa?
Ledaren för anteckningar under denna fas och gör en sammanfattning av vad de har lärt sig
om att planera ett företag och ta risker för gruppen.
Att formulera en affärsvision: Hur kommer världen se ut om 30 år?
Tid: 1 till 1,5 timmar
Verktyg: A3-ark, färgpennor
Antal deltagare: 10-20
Mål: Kartlägga framtiden och potentiella utmaningar som måste mötas.
Hur man använder spelet
Deltagarna får ett A3-ark och färgade markörer.
Uppgiften är att rita och fantisera om hur näringslivet kommer att se ut om 30 år.
38
Deltagarna har 25-30 minuter på sig för denna uppgift, varefter de presenterar sina ritningar
och förklarar vad de ritade.
Efter presentationerna följer en ett antal frågor:
• Hur ser vår framtid ut?
• Vilka utmaningar väntar oss?
• Vilka värderingar/kompetenser kommer att behövas för att möta utmaningarna?
Resultaten av dessa diskussioner kan användas i nästa uppgift, till exempel, vilka är de
framtida utmaningar/möjligheter för våra egna företag om man utgår från den framtida
bilden vi kan förutse?
Besök på ett framgångsrikt företag och intervjuer med arbetsgivare (Rumänien)
Eftersom hela utbildningen utformats för att erbjuda en balanserad metod beträffande teori
och praktik i utvecklingen av entreprenörsförmåga, inriktades den andra delen på goda
exempel på små företag som startats och drivs av unga människor i området, vilket var fokus
för diskussion och studium.
På den första dagen utarbetade praktikanterna ett frågeformulär som skulle användas under
besöken på företagen som valts ut som goda exempel.
Under den andra sessionens påföljande dag besökte deltagarna fyra företag som visat på
goda exempel.
39
Praktik / Lärlingsutbildning
Införandet av praktik eller lärlingsutbildning för nya företag och för övertagande och drift av
befintliga företag
I Motkraft-projektet identifierades behovet av lämpliga typer av lärlings- eller praktikplatser
för nystartade företag och för övertagande av befintliga företag.
Även om det var utanför projektets målsättning att erbjuda dessa möjligheter var behovet av
dem uppenbart och förmedlades till lokala beslutsfattare och företagsintressenter.
Generera idéer för företagsutveckling
Att ge möjligheter till sysselsättning är av stor vikt för att uppmuntra unga vuxna att stanna i
det lokala samhället. Skapa sysselsättning förutsätter att lokala myndigheter samarbetar i
syfte att identifiera möjliga områden för utveckling. Lokala myndigheter kan genomföra
initiativ som stöds av lokal företagsutveckling. Att utveckla idéer för lokal företagsutveckling
kräver engagemang från alla berörda parter.
Hur man använder det
Att utveckla idéer för lokal företagsutveckling är en strategi som bygger på socialt
engagemang från lokala aktörer, företag, allmänheten, offentliga företrädare, myndigheter
och unga vuxna. Idéer kan utvecklas i organiserade event för socialt engagemang, vilka
fokuserar på behov och möjligheter för lokal företagsutveckling. Eventen anordnas vanligtvis
av en aktör som organiserar och ansvarar för programmet och registrerar resultaten.
40
I denna interaktiva process kan många olika metoder användas, såsom samarbetsspel,
brainstormingsmetoder och grupparbeten. Avgörande för framgången med processen är:
• Alla aktörers engagemang
• Stimulera till debatt och diskussion
• Spela in idéer som uppstår
• Testa potentialen i idéerna
• Återkoppling och förfining av idéer
• Utveckla genomförandeplaner
• Identifiera resurser och finansieringsalternativ
• Agera enligt överenskomna planer
Unga vuxna bör involveras i alla skeden av processen. Detta kommer att öka engagemanget
och utveckla en känsla av att äga och tillhöra processen. Detta engagemang kommer att
hjälpa unga vuxna att inse att de har potential att åstadkomma lokal företagsutveckling, och
att de kan vara en del av utvecklingen av nya företag i deras närområde, vilket kommer att
skapa arbetstillfällen i framtiden.
Hur det användes i praktiken
Idéforum (Sverige)
Arbetsförmedlingen i Bollnäs reagerade på den lokala oron beträffande den höga
arbetslösheten bland 16-24-åringar. Arbetsförmedlingen kallade till en ungdomskonferens
kallad Idéforum. Den förväntades bli en inspirerande och utvecklande dag om kommunens
framtid.
Idéforum förde samman ungdomar, politiker, tjänstemän, företag och fackföreningar för att
dela sina erfarenheter och idéer om framtiden för Bollnäs. Totalt över 300 personer deltog.
41
Idéforum var det första tillfället för ungdomar från kommunen att engagera sig i en sådan
aktivitet. Idéforum är i huvudsak en roterande diskussion under två intensiva timmar.
Så fungerar metoden:
• En uppsättning av 12 olika frågor formuleras innan evenemanget, vilka bygger på farhågor
som redan framförts av ungdomar i andra sammanhang.
• Deltagarna är organiserade runt små bord med färre än 10 personer vardera, blandade
efter sektor och organisation.
• En utsedd person tar ansvar för en fråga för listan. Den personen börjar med ett bord och
förklarar varför just den fråga valdes på inte mer än en minut.
• Sedan ber denne deltagarna runt bordet att föreslå svar på frågan på maximalt 7 minuter.
• En deltagare skriver ner svaren på ett stort papper.
• Sedan flyttar de två till ett annat bord och upprepar övningen.
• När varje bord har haft möjlighet att diskutera de 12 frågorna anslås papprena på väggen i
12 uppsättningar. Deltagarna går sedan runt i rummet och läser alla svaren på frågorna.
• De olika svaren skrivs ner och publiceras på kommunens hemsidor för respons från
allmänheten.
• Hållbara idéer följs upp av kommunerna.
"Hur svårt kan det vara?” Från identifiering av problem och utmaningar
Detta är en idékläcknings- och lösningsorienterat verktyg för att hjälpa unga människor att
tänka igenom tänkbara situationer i logiska steg:
Steg 1: artikulera problem som de upplever det
42
Steg 2: spåna fram möjliga lösningar
Steg 3: utvärdera lösningarna kollektivt
Steg 4: fatta beslut om åtgärder
Metoden kan användas för att föra samman medborgare i alla åldrar inom det lokala
samhället. Det är viktigt att utse ansvariga för att genomföra de överenskomna uppgifterna,
annars är det lätt att glömma några av idéerna som följaktligen inte åtgärdas.
Metoden kan användas inom alla åldrar..
Det är att föredra att bjuda in kompetenta externa föreläsare för att skapa såväl objektivitet
som förtroende.
”Getingbon” i olika sammanhang
En beskrivning av pilotmodellen och dess aktiviteter:
Förberedelse
En resursperson som arbetar med unga vuxna förklarar processmodellen. De unga vuxna
föreslår en idé/idéer som är relevant för modellen såsom: aktiviteter i det lokala samhället,
yrkesutövning, nätverk, entreprenörskap och event. Idén/idéerna måste kunna realiseras idet
lokala samhället. Resurspersonen diskuterar idén/idéerna och ger feedback för att hjälpa de
43
unga att utveckla och förfina sin(a) idé(er).
Idén/idéerna beskrivs av den unge först muntligen och sedan skriftligt. Beskrivningen av
idén/idéerna utvecklas sedan ytterligar med syfte att lägga fram idén/idéerna till ett
”Getingbo” för vidare behandling. De viktigaste delarna i beskrivningrn av idén/idéerna för
Getingbogruppen beskrivs i textrutan nedan.
Genomförande
Resurspersonerna, 3-5 personer, är inbjudna att delta i en Getingbo grupp tillsammans med
den unge vuxne. Resurspersonen har en kopia av idén/idéerna i god tid före mötet.
A. "Getingbokgruppen” börjar med en kort introduktion av deltagarna.
B. Idén/idéerna presenteras av den unge vuxne.
C. Var och en av resurspersonerna ger feedback på idén/idéerna.
D. En allmän diskussion sker om idén/idéerna.
E. Diskussionen sammanfattas och åtgärder identifieras för nästa möte, man enas om ett
datum, tid och plats.
F. Mötet är avslutat.
G. Minnesanteckningar sammanställs av "Getingbogruppens" diskussion.
Uppföljning
Samma resursperson (inklusive andra experter om det behövs) bjuds in till uppföljningsmöten
för att ge råd och synpunkter på utvecklingen av den unge vuxnes idé/idéer.
44
Hur man använder sig av "Getingbo grupper”
• En Getingbo grupp varar högst 1,5 timme. Samma idé/idéer som diskuterades vid mötet kan
kräva uppföljningsmöten.
• Resurspersonen uppmanas att behandla allt som skrivits och sagts i samband med en
Getingbo grupp som konfidentiellt.
• Uppdraget som resursperson är en ära och kompenseras inte ekonomiskt.
“Getingbogrupp”: en ung persons beskrivning av idén/idéerna
1. Vem är du? Beskriv kortfattat, på några få rader, din
utbildningsbakgrund, din familj, din arbetslivserfarenhet (om möjligt;
aven sommarjobb, praktik etc.)
2. Beskriv din idé/idéer kortfattat på några rader.
3. Vad hoppas du att “Getingbo gruppen” ska leda till?
Ge detta till den som är ansvarig för Getingbogruppen.
NOTERA. Skriv inte eller dela något som du inte vill ska lämnas ut eller föras vidare till andra!
Hur det används i praktiken
Tänka och talaprojektet med Getingbogrupper (Sverige)
Tänka och talaprojektet anordnades gemensamt av fyra kommuner och kallades för Ung i
45
Tornedalen. Syftet var att uppmuntra unga människor att engagera sig i utvecklingen av
lokalsamhället så att de kunde påverka inriktningen av sina egna liv.
Målgruppen var ungdomar i 12-25 års ålder.
Organisations- och finansieringsevent
Lokala arbetsgivare och ett antal individer i de fyra kommunerna lovade tillräckliga medel för
att genomföra hållbara idéer för Tänk och Talaprojektet.
Själva eventet finansierades av de fyra kommunerna, Svenska Arvsfonden och två landsting.
De teman som valdes ut för Tänk och Tala projektet var:
a. attityder hos ungdomar gentemot vuxna
b. svårigheter som unga invandrare upplevt när man försökt bli integrerade i
lokalsamhället
c. farhågor och förväntningar om framtiden
d. varför unga män väljer att lämna eller stanna
e. varför unga kvinnor väljer att lämna eller stanna
f. vad ungdomar blir besvikna över i lokal förvaltning
Processen innehöll en kort presentation av ungdomar för små grupper av vuxna deltagare.
Projektet var ett formellt, organiserat och strukturerat sätt för ungdomar att göra sina åsikter
kända för viktiga makthavare i regionen med förväntningen att åtgärder skulle följa. Om en
idé var intressant arrangerades uppföljningsmöten av gruppen.
De idéer och åsikter som de unga deltagarna enades om diskuterades på lokalradion och i
artiklar i lokalpressen. Vissa idéer granskades och diskuterades med stora organisationer och
företag. En nätverksprocess igångsattes av deltagarna med liknande grupper i andra delar av
Sverige.
Ett ungdomsforum inrättatades för att samarbeta med administrationen i varje enskild
kommun och en förening bildades för att ansöka om finansiering för att genomföra de unga
46
deltagarnas idéer.
Mini-Getingbogrupper vid konferenser eller stora möten
Att använda sig av mini-getingbogrupper på stora sammankomster som konferenser eller
årsstämmor är ett mer interaktivt sätt att sprida information och få feedback än en
posterpresentation eller en broschyr. Det är också effektivt eftersom publiken redan
sammankallats av en annan arrangör!
Mini-getingbogrupper runt stå bord om specifika ämnen gör det möjligt för ungdomar att
presentera sina idéer för intresserade vuxna i en bekväm miljö och att få omedelbar feedback.
Ungdomar kan använda mini-getingbo gruppevenemang som ett bra nätverksverktyg för att
få kontakt med berörda aktivister som skulle kunna stödja deras idéer i framtiden.
Om ungdomar under 18 år är inblandade behövs det att lämpliga vuxna mentorer och ledare
är inblandade i processen.
Getingbo grupper med mentorer - Mig och min affärsidé
47
Baserat på resultaten från vår första utbildning och diskussion med Motkrafts partnerskapet
beslutade vi att genomföra Getingbogruppsmodellen som en möjlig lösning för att tillgodose
behoven vad gäller entreprenörskap hos unga vuxna från vår region i Rumänien.
Getingbo gruppsaktiviteter
Det första steget var att bilda Getingbo grupperna genom att bjuda in "mentorer"
(resurspersoner) för att arbeta tillsammans med unga vuxna som var villiga att dela med sig
av sina egna idéer och samarbeta med andra för att genomföra en idé. Mentorgruppen
bildades av heltidsanställda vid Soros Education Centre (SEC) och två tillfälligt anställda som
var aktiva i uppstarten och erkända av näringslivet utanför SEC.
Utifrån idé och intresse valdes tre unga vuxna ut från gruppen som deltog i det första
utbildningspasset som organiserades av Motkraft-projektet.
Flera enskilda Getingbo gruppsmöten anordnades för var och en av de tre unga vuxna. Under
de första sessionerna presenterade de unga vuxna sina egna idéer, varpå mentorerna gav
feedback på idéerna.
Därpå följde mer detaljerade diskussioner om hur idén skulle kunna genomföras (första
åtgärder som ska vidtas, problem som uppstått, behov av mentorskap etc.), och vilka åtgärder
som skulle vidtas i hela processen av varje medlem i Getingbo gruppen (information som
skulle samlas in, ytterligare resurspersoner som skulle kontaktas, när nästa Getingbo
gruppmöte skulle organiseras).
48
I några av fallen insåg idéägarna att de antingen behövde ytterligare utbildning för att
framgångsrikt genomföra sina idéer, eller att deras idéer inte var tillräckligt lönsamma. Så de
tänkte om och följde en annan väg. Oavsett vilken situation de unga vuxna mötte fick de fullt
stöd av sina mentorer i snackgruppen.
Summering av aktiviteter
Aktivitet Användning Beskrivning
Informationsinsamling
Frågeformulär (on- Syfte
Att samla allmän data / information om ämnen, frågor, oro i
line)
samhället, ett område eller region.
Hur
Små till stora provgrupper, administrerade på distans via epost och URL-länk till undersökningen.
Behov av
IT kompetens, IT utrustning
Telefon intervju Syfte
Att undersöka och samla in adekvat information om aktuellt
problemområde
Hur
Intervjuer, dessa spelas in och analyseras
Behov av
Telefon och inspelningsmöjligheter
Fokus grupp Syfte
Att undersöka attityder mm kring aktuellt problem
Hur
Liten grupp av deltagare (5-8 personer) och mötesledare
ställer frågor om ämnet, svaren registreras och analyseras i
ett senare skede
Behov av
Mötesrum, flip-chart, skrivmaterial
Grupparbete
Rollspel Syfte
Kreativt utforska ämnen, situationer, händelser i trygg miljö,
kan användas för “uppvärmning” och “isbrytare”.
Hur
Grupp introduceras i rollspelstekniker och engageras sedan I
att spela upp ett scenario
Behov av
Mötesrum, mötesledare, skrivmaterial
“Storytelling” Syfte
Att underlätta samtal mellan generationer med hjälp av
“storytelling” metoder.
Hur
Grupp bjuder in äldre generation som berättar om sitt liv
med efterföljande samtal om kopplingar till nutid.
Behov av
Mötesrum, mötesledare
Debatter Syfte
Tillåter grupper att fokusera på ett ämne och formulera sina
egna åsikter på ett strukturerat sätt
Hur
Två eller flera grupper av 3-5 personer, presenteras med
ämnet för debatten, led sav en mötesledare.
Behov av
Mötesrum, mötesledare, skrivmaterial
Entreprenörskapsspel
“Jag och mina Syfte
För att diskutera och lära mer om pengars betydelse
pengar” Hur
Liten grupp arbetar med ett “fall” under ledning av en
mötesledare
Behov av
Mötesrum, mötesledare
Grodan
Syfte
Lärande om strategier
49
Hur
Behov av
Framtidsspan Syfte
Hur
Behov av
Nätverkande Syfte
Hur
Behov av
Utveckling
“Peer” lärande Syfte
Hur
Behov av
Levande bibliotek Syfte
Hur
Demonstrationståg
Behov av
Syfte
Hur
Behov av
Hålla tal Syfte
Hur
Behov av
Idé workshops
Getingbo (se bilaga) Syfte
Hur
Behov av
Mini getingbo Syfte
Hur
Behov av
Ide forum Syfte
Hur
Behov av
Social media
Facebook grupp Syfte
Lärare utgår från ett problem där små grupper av deltagare
samverkar för att finna lösning
Mötesrum, lärare, skrivmaterial
Upptäcka nya möjligheter vad gäller entreprenörskap
Lärare arbetar med en mindre grupp deltagare kring möjliga
framtidsscenarier
Mötesrum, lärare, skrivmaterial
Introduktion och idéutbyte
Målgruppsmöten där rollspel ingår under ledning av lärare
Mötesrum och lärare
Att möjliggöra erfarenhetsutbyte vad gäller komplicerade
sociala förhållanden
En mötesledare leder en grupp I discussion kring komplexa
socoiala förhållanden och hur dessa kan hanteras
Kvalificerad mötesledare, skrivmaterial, mötesrum
Att skapa diskussion kring aktuella ämnen med hjälp av
litteratur
Grupp bjuder in “gäst” där gästen berättar en adekvat
historia med utgångspunkt I litteratur
Mötesrum, mötesledare, gäst
Att bygga självförtroende hose n grupp genom gemensam
manifestation
Deltagargrupp identifierar ett problem, bestämmer metod
och genomför denna inför allmänhet
Lärare, mötesrum, plakat alt. annat
demonstrationsmaterial, skrivmaterial
Att bygga upp självförtroende
Grupp arbetar med organisation av mindre workshop med
föredrag.
Mötesledare och workshoputrymme
Att skapa nätverksstöd och möte mellan professionella och
ungdom
Mötesledare identifierar intresseområde och ordnar mote
mellan 2-3 professionella inom området och ungdom
Lärare/mötesledare, frivilliga professionella,mötesrum
Att använda workshop/seminaritillfälle för mini getingbon
En idé presenteras för professionella, samtal mellan dessa
och ungdom vid till exempel ståbord
Små ståbord
Att utforska affärsidéer med kommuner, företag och
deltagare i syfte att identifiera lokala behov och möjligheter
Ett forum arrangeras där aktuella grupper möts och
diskuterar. Brainstormanteckningar som sammanställs
Mötesledare, stort konferensutrymme, skrivmaterial
Utvecklande av Facebookgrupp med utrymme för discussion
och erfarenhetsutbyte
50
Hur
Behov av
Instagram Syfte
Hur
Behov av
Twitter Syfte
Hur
Behov av
Facebook grupp som är sluten och bara tillåter discussion
mellan medlemmar I gruppen.
IT kompetens och IT utrustning
Grupp som arbetar med marknadsföring av egna samhället
Bilder och videofilmer med koppling till egna hembygden
publiceras för allmän tillgång
IT kompetens, IT utrustning
Grupp arbetar med spridning av notiser och nyhetsblänkare
med koppling till hemorten
Grupp ansvarig för Twitter konto och hur det ska
uppdateras
IT utrustning, IT kompetens
DEL 4: Reflektioner och lärande
Har Motkraft-projektet ställt de rätta frågorna?
Huvudsyftet med Motkraft-projektet var att utforma och pröva verktyg och tekniker för
följande:
• ledaregenskaper för unga för att engagera sig i lokala demokratiska och
utvecklingsfrämjande processer,
• företagsutveckling och övertagande av företagande,
• bredare användning av sociala medier för ömsesidigt stöd,
• ökad flexibel tillgång till högre utbildning lokalt, så att unga människor som väljer att stanna,
arbeta och delta i samhällslivet kan göra det.
Den önskade effekten av projektet och dess resultat var att unga vuxna ska finna ett mer
hållbart socialt, politiskt och ekonomiskt stöd från det omgivande samhället så att de kan välja
att stanna, bo och arbeta lokalt.
Aktiviteter med fokus på att få svar på följande frågor:
Fråga 1: Hur kan arbetslösheten bland ungdomar på landsbygden minskas genom
företagsutbildning och ge stöd för att starta eget eller att ta över ett befintligt företag?
Fråga 2: Hur kan utbildningsmöjligheter föras ut till landsbygden så att unga människor som
51
väljer att stanna kan få tillgång till dem?
Fråga 3: Finns det en roll som sociala medier kan spela för att inrikta sig på de främsta
utmaningarna som unga vuxna som vill stanna, leva och arbeta i sina närområden står inför?
Det är rimligt att säga att dessa frågor hade olika betydelse och prioritet i de olika länderna
och mellan olika åldersgrupper.
För unga vuxna från 18 till 30 års ålder hade företagsutbildning och tillgång till högre
utbildning lokalt, eller åtminstone med hjälp av lärcentra för distansutbildning, högsta
prioritet. Beroende på sammanhanget var denna åldersgrupp också intresserad av aktivt
deltagande i beslutsfattandet i sina lokala områden, vilket påverkade deras möjligheter att
stanna eller lämna.
För yngre människor i 14-18 års ålder handlade de viktigaste prioriteringarna mest om gap
mellan generationerna beträffande förväntningar, livsstilar och könsroller.
Det fanns inget stort intresse bland unga vuxna i att utforska den roll som sociala medier
spelar, möjligen därför att de var så bekanta med dem redan. Men i två fall ansågs Facebookgrupper vara så värdefulla att sådana grupper bildades.
Vad fungerade bra
Det som fungerade bra var inställningen att alla insatser, verktyg eller metoder skulle vara
särskilt anpassade till lokala förhållanden och det man ansåg skulle fungera där. Lokala
utvecklingsaktörer och vuxenutbildare är bäst lämpade att veta vad som kommer att vara
"kulturellt acceptabelt" lokalt och vad som skulle vara oacceptabelt. Formell utbildning i
företagsutvecklingskompetens är viktig för att stödja unga entreprenörer att starta egna
företag i sina närområden eller ta över ett befintligt företag. Unga vuxna fick i dessa en
möjlighet att engagera sig i processer som hjälpte dem att utveckla egna lösningar på frågor
och funderingar beträffande utbildning, företagande och självutveckling.
52
Baserat på feedback från de unga vuxna deltagarna i workshopparna stod det också klart att
engagemang från vuxna var mycket viktigt för framgångsrika grupparbeten och workshops.
Deltagarna ansåg att verktygen och metoderna främjade kunskapsutbyte och social
interaktion. Genom grupparbetsprocessen hade de unga vuxna tid att undersöka på ett
djupare sätt sina frågor, problem och idéer. Detta hjälpte dem att kartlägga sina framtida
planer.
Det är uppenbart att det fanns ett behov av företagsutbildning och tillgång till
företagsmentorer, med tanke på de höga arbetslöshetssiffrorna bland unga utanför större
tätorter och stor andel nyanlända unga vuxna.
Där formell företagsutbildning erbjöds verkar den ha varit mycket framgångsrik och hållbar så
långt vi kan se.
Projektet visade i vissa fall att det är sannolikt att unga vuxna medverkar i större utsträckning i
lokalt beslutsfattandet genom ungdomsplattformar, forum etc. Hur väl dessa verktyg kommer
till användning framöver kommer att bero på lokala förhållanden, lokal ledning och tilldelade
resurser.
Vad som fungerade mindre bra
1. Det är uppenbart att erbjuda möjligheter till högre utbildning lokalt var bortom ramen för
Motkraft-projektet. Medan vissa länder redan har bra infrastruktur och varaktigt utbud av
distans- och onlineutbildning, så existerar detta inte i andra länder. Det skulle ha varit
intressant att sammankalla ett forum med universitet och unga vuxna för att utforska
passande verktyg och metoder för flexibla utbildningsformer i de fall där de inte redan finns.
Detta är något som projektets olika parter undersöker för framtida samarbete.
2. Olika sätt måste utvecklas för att överbrygga klyftan i socialt kapital och
kapacitetsuppbyggnad för medlemmarna i partnerskapet/projektet. Ungdomsledare och
utvecklingsorganisationer är beroende av de resurser och medel som står till förfogande för
dem lokalt, nationellt och internationellt. Små organisationer kan utföra ett mycket bra arbete
53
lokalt, vilket framgår från Rumäniens Motkraftsaktiviteter. Det verkar vara mycket annorlunda
i Sverige där det finns redan flera paraplyorganisationer, etablerade nätverk och icke-statliga
organisationer som har byggt upp kapacitet över tid. Dessa skillnader måste beaktas när man
överväger resultatet av aktiviteterna.
3. Getingbo gruppmetoden visade på några potentiella framgångar, men mer finansiering
skulle krävas för att hålla metoden igång och utvidga den till en bredare grupp av unga
människor.
4. Det står nu klart att det inte fanns något behov av att utveckla den roll som sociala medier
spelar. Men att få reda på detta var bra. Ungdomar på landsbygden i partnerländerna verkar
redan ha stor kunskap om, och är bekväma med sociala medier. I detta avseende verkar det
finnas en likhet med ungdomar från storstadsområden. Det var viktigt för projektgruppen att
förstå att unga vuxna använder sociala medier dagligen och att det är ett naturligt
kommunikationsverktyg för dem.
Områden att fundera över inför framtiden
Social isolering
Resultaten från det isländska genomförandet av Motkraft-projektet visar hur tonåringar och
unga vuxna på landsbygden kan känna sig frånkopplade från det lokala samhället, särskilt när
det gäller samhällets förväntningar om livsstilar. Att använda åldersanpassade aktiviteter
såsom rollspel, ”storytelling” och demonstrationer kan vara användbara för att utforska detta
"utanförskap" och göra äldre och makthavare uppmärksamma om detta.
Generationsklyfta
Det finns en "generationsklyfta" mellan unga vuxna och äldre vuxna. De yngre vuxna känner
inte att det finns ett behov av att de deltar eller fungerar i det konventionella, sociala livet,
eller i den sociala strukturen i samhället. Unga vuxna har skapat sina egna sociala liv som inte
kan kopplas till samhällets normer eller seder: det är normalt i tonåren. På grund av bristande
54
engagemang eller uppmuntran att engagera sig kan unga vuxna känna att de har en
begränsad roll som deltagare eller utvecklare av det samhälle de lever i.
Tillhörighet och delaktighet
Vikten av tillhörighet och meningsfullhet tillsammans med ett tillfredsställande liv, och dess
relation till utflyttningen av ungdomar kan inte underskattas. För att människor ska vilja leva
på en viss plats måste det finnas en känsla av sammanhang och meningsfullhet (Antonovsky,
1996). Om man inte har detta, är det osannolikt att man har djupa rötter eller ansvar
gentemot platsen eller samhället. Därför anser vi att detta är nödvändig information och ett
budskap till dem som förvaltar kommuner och organisationer att det måste inrättas en
funktion som erbjuder rådgivning för såväl unga vuxna som äldre i samhället.
Att veta hur det lokala styret fungerar
Det är också viktigt att förbättra flödet och tillgången till information om de möjligheter som
finns för unga vuxna. Enligt vår forskning kan ungdomar skapa sig olika idéer om hur
samhället fungerar och vad som förväntas av dem: det är normalt i alla samhällen. Dessa
idéer verkar vara baserade på relativt låga nivåer av engagemang i gemensamma aktiviteter,
och kanske en brist på strukturerade möjligheter lokalt genom frivilligorganisationer. För att
stoppa utflyttning av unga vuxna kan det hjälpa om det fanns en bättre strukturerad och
åldersanpassad tillgång till information för unga människor att bilda sina egna åsikter och
synpunkter i samhället. Ett sätt att uppnå detta är att använda sociala medieverktyg som
redan används av ungdomar, även om ett beroende av sociala medier för detta ändamål kan
vara riskabelt (vuxna är ju som sagt ”efter” vad gäller social media användning).
Anställningsmöjligheter
I diskussionen om sysselsättningsmöjligheter och möjligheten att ta över och driva ett lokalt
företag, finns det också en märkbar brist på kunskap och möjligheter. Det finns en känsla av
att möjligheterna är begränsade till vissa privilegierade grupper baserat på familjeband,
nätverk och ekonomiska förbindelser. Unga vuxna från familjer med högt socialt kapital och
kulturellt kapital kan vara mer gynnade och få fler möjligheter än andra. Återigen, detta är
normalt i de flesta samhällen. Utmaningen är att minska gapet mellan unga vuxna som har
tillgång till möjligheter och de som inte har, genom positiv diskriminering och strategisk
55
utdelning av resurser.
Sociala hinder för företagsstart
I allmänhet uttrycktes de sociala hinder som finns för att starta eget bland deltagarna som
bristande tillgång till finansiering, familjebakgrund, brist på socialt stöd, brist på utbildning,
brist på affärsrådgivning och möjligheter. Unga människor upplever sig ha låg motivation när
det gäller företagsstart. Att uppleva att du kan vara involverad, kan delta och bidra till det
lokala samhället gör att du känner att du tillhör (Minkler och Wallerstein 2005, Community
organizing and community building for health), och hjälper dig att hitta mening och styrka i
livet (Antonovsky 1987) och engagera dig i lokalsamhällen där stöden inte var tillgängliga,
synliga eller inte tillgängliga. För ungdomar som redan var på arbetsmarknaden tycktes det
finnas mer positiv attityd till att driva ett lokalt företag i deras landsbygdsområde. Men för
unga arbetslösa finns ytterligare hinder att övervinna:brister i formell utbildning. De
identifierade också utbildning som en nyckelfaktor för att möjliggöra egenföretagande och
skapandet av arbetstillfällen.
Orsakerna till migration: tillträde till högre utbildning
Det är uppenbart att ett av de viktigaste motiven för utflyttning av unga vuxna från
landsbygden är att förvärva högre utbildning.
Även om det inte alltid är möjligt att lokalisera satellit-campus på universitetsnivå i alla
regioner finns det alternativ som distans- och onlinekurser vid lokala utbildningscentra och
högskolor.
Tips för användare av verktyg och tekniker
a. Generellt sett kan man säga att det ofta finns lämpliga verktyg och metoder. Såsom med
allt väl genomfört arbete, är det alltid bäst att använda det lämpligaste verktyget, även om
det är gammalt, utprövat och testat! Det viktigaste rådet är att använda verktyg som passar
syftet i det lokala sammanhanget. Vissa aktiviteter är lämpliga i en viss kulturell kontext, andra
inte.
b. Verktyg och metoder ska i princip användas av kompetenta lärare/handledare som känner
sig bekväma att använda dem.
56
c. Den troliga effekten av något verktyg eller någon metod på enskilda ungdomar bör
övervägas noga i förväg, särskilt när ämnena kan vara känsliga.
d. Att involvera äldre vuxna på höga positioner som mentorer, rådgivare, Getingbo
gruppdeltagare etc. är alltid en bra idé, men förutsätter att de är noga utvalda och de kan
följa sekretessregler.
e. Verktyg och metoder måste vara åldersanpassade. Det kanske inte alltid kan vara bra att
blanda åldersgrupper med alltför stor åldersspridning.
f. Använd lokaler som är lämpliga för verktyget eller metoden, beträffande tillgänglighet,
integritet och utrymme.
g. Planera hur man ska följa upp en aktivitet.
h. utvärdera alltid och avrapportera på lämpligt sätt bland deltagarna och bland arrangörerna.
PART 5:
Om projektets partner
Projektgruppen samlades utanför parlamentsbyggnaden med Senator Gerard Craughwell
under ett möte i Irland mars 2015.
Foto: Tommy Clancy
57
Hälsingeutbildnings Ekonomiska Förening (HUTB) är ett samarbete mellan de sex kommunerna
i Hälsingland; Ljusdal, Ovanåker, Bollnäs, Hudiksvall, Söderhamn, Nordanstig samt med
Hälsinglands utbildningsförbund (HUF) där CFL Söderhamn ingår som en del. Inom HUTB
samarbetar de sex kommunernasamt HUF kring utbildning på olika nivåer inom
vuxenutbildning och yrkesutbildning för vuxna. Kommunerna och HUF inom HUTB organiserar
utbildning och yrkesutbildning för ca 5000 studenter per år. HUTB gör det möjligt för de sex
kommunerna och HUF att erbjuda ett brett spektrum av kurser som varje
kommun/utbildningsanordnare var och en för sig inte skulle kunna erbjuda på grund av
ekonomiska skäl. Samarbetet fokuserar också på FoU om till exempel distansundervisning
med hjälp av IKT-teknik och lämpliga pedagogiska metoder. HUTB bildades 1997.
Hela Sverige Ska leva (Hela Sverige ska leva) är en icke-statlig organisation på nationell nivå.
HSSL stödjer den lokala utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Man stimulerar samarbete,
rådgivning och stödjer lokala grupper, och förser dem med verktyg för att hjälpa dem att
lyckas i arbetet med lokal utveckling. Målet är också att påverka den allmänna opinionen och
landsbygdspolitiken för att hela Sverige ska leva.
Den svenska byarörelsen består av cirka 5000 aktionsgrupper, och antalet fortsätter att öka.
Uppskattningsvis deltar cirka 100 000 personer direkt i aktionsgrupper på landsbygden och
deras arbete påverkar tre miljoner människor - en tredjedel av den svenska befolkningen.
Hela Sverige Ska Leva samverkar internationellt. Man är en av de drivande krafterna i Hela
58
Norden Ska Leva ( "All North shall live"), samt en del av byarörelsen i Europa, och samarbetar
med europeiska landsbygdsnätverk, som exempelvis ERCA, PREPARE och ELARD. Man
kommer att genomföra resultatet från det första europeiska landsbygdsparlamentet, som
hölls i november 2013 Bryssel.
Hälsingeutbildning och Centrum för flexibelt lärande (CFL Söderhamn).
Områdesprofil:
Skogsbruk och fiskeindustrier har alltid varit centrala för ekonomin i kommunen och står
fortfarande för cirka 24% av sysselsättningen. Produktionsteknik är för närvarande en
betydande sektor, särskilt tillverkning av handverktyg och tunga fordonssläp.
Arbetslösheten bland 16-25-åringar är hög,cirka 25%. Nyanlända är bland de som har högst
arbetslöshet.
Partner på Island
59
Nyheimar kunskapscentrum bildades som en paraplyorganisation för olika institutioner och
organ som arbetar inom utbildning, forskning, innovation och kultur. Dess centrala roll är att
underlätta samarbetet mellan de olika sektorerna i organisationen samt som en del av
kommunen Hornafjördur.
Ett av huvudmålen är att samarbeta med samhället som helhet i Hornafjordur, inte bara inom
regionen men även angränsande landsbygdsområden.
En annan viktig målsättning är att främja ett närmare samarbete mellan individer, företag,
organisationer och offentliga organ med särskild tonvikt på integration av kultur, utbildning,
60
innovation och forskning. Centrets slutliga mål är att förbättra livskvalitén för människor på
landsbygden.
Område:
Sydöstra kustområdet i Island.
Områdesprofil:
Sydöstra Island är världsberömt för sina glaciärlandskap, molnformationer och unik topografi
som lockar turister, forskare och spänningssökande. Turist- och hantverkssektorn är
ekonomiskt viktiga liksom havsfiske och fiskförädling.
Landsbyggðin lifi - LBL, är en civil organisation som samlar människor på Island som vill
stimulera och stärka befolkningen i hela landet. Tonvikten ligger på att koppla samman
människor för att hjälpa varandra genom att bilda en stark paraplyorganisation, ett forum för
individer och civila grupper, som är fast beslutna att stärka och förbättra sitt lokala samhälle
och därmed bidra till utvecklingen av regional harmoni i hela landet både ekonomiskt och
kulturellt. Landsbyggðin lifi - LBL är en del av Hela Norden Ska Leva och tittar på andra civila
organisationer i Europa för att hitta exempel på gott arbete och idéer för utveckling av
landsbygden. Landsbyggðin lifi arbetar för en nationell utvecklingspolicy samt ett
ungdomsprojekt, med målet att se vad landsbygden måste erbjuda för att unga människor ska
vilja bo där; grundläggande service, arbetstillfällen och deras ansvar i denna framtid.
Landsbyggðin lifi finansieras med bidrag.
Partner i Rumänien
Soros Educational Centre Foundation (SEC)
Soros Educational Centre Foundation (SEC) har i uppdrag att främja det öppna samhället och
utveckla regionen genom utbildningsrelaterade tjänster och projekt. SEC erbjuder icke61
formella kurser och utbildningar för olika målgrupper, inklusive små och medelstora lokala
icke-statliga organisationer, som även omfattar marginaliserade individer i samhället.
Eftersom regionen är ett ekonomiskt mindre utvecklat område i Europa, måste utveckling och
egenmakt i små samhällen stimuleras genom livslångt lärande och gränsöverskridande utbyte
av erfarenheter. Därför, för mer än tio år, har man deltagit i olika Grundtvig, Leonardo och
Tvärgående projekt för livslångt lärande som har haft utveckling av lokalsamhällen som
målsättning. Högt kvalificerade vuxenutbildare (heltidsanställda 6, deltid personal 15), med
erfarenhet av europeisk projektledning deltar i projektverksamheten.
Område:
Harghita County, Transylvanien, Rumänien
Områdesprofil:
Harghita län ligger i norra och centrala Rumänien. Det är ett bergigt område med stor
naturskönhet. Folkräkningen 2011 visade att befolkningen uppgick till cirka 302.432 med en
densitet av 46 personer per kvadratkilometer. Befolkningen är främst av ungerskt ursprung 85%, med rumäner utgör 12,9% och romer och andra utgör återstående grupper med 1,76%.
Det är ett område med relativt hög arbetslöshet och låg rikedom. Unga människor tenderar
att lämna länet och även Rumänien för att arbeta och bo någon annanstans.
62
Partner i Irland
Lärarförbundet i Irland (TUI)
TUI är en erkänd fackförening som företräder mer än 15.000 lärare, föreläsare och forskare
som arbetar inom utbildningssektorer på högre nivå i Irland. TUI:s medlemmar arbetar också
med vidareutbildning, vuxenutbildning, gymnasieutbildning och yrkesutbildning,
”Youthreach” och i en mängd andra specialiserade centra.
TUI bedriver direkta förhandlingar med regeringen om villkoren för anställning av lärare,
lektorer och forskareTUI engagerar sig i samarbetsprojekt med andra fackförbund i Irland,
Europa och internationellt. TUI är ansluten till Irish Congress of Trade Unions, Europeiska
fackliga rådet och Education International.
TUI bedriver utveckling av policydokument för Ministeriet för utbildning och kompetens,
Undervisningsrådet, Högskoleverket, Institutet för teknologi i Irland, Utbildningsnämnderna,
SOLAS och många andra utbildningsorgan i Irland.
63
TUI bidrar till utvecklingen av utbildningspolitik genom att delta i konferenser, seminarier och
nätverksträffar med regeringen, Europeiska kommissionen, OECD, Unesco, ILO och andra
organ.
TUI har expertis inom ett brett spektrum av utbildningsforskning och policyområden och
organiserar fortbildningskonferenser och seminarier för medlemmarna. TUI:s medlemmar är
kvalificerade lärare och föreläsare som frivilligt bidrar till TUI:s verksamhet på grund av ett
större, allmänt intresse av utbildning, studenter, elever, medborgare och samhälle.
Vad varje partner gjorde i Motkraft-projektet
Projektet startade med fyra vanliga, tematiska frågor som skulle behandlas enligt följande:
1. Minska arbetslösheten bland ungdomar som vill stanna i sina landsbygdsområden genom
att erbjuda företagsutbildning och kapacitetsuppbyggnad för att starta eget företag eller ta
64
över ett befintligt företag.
2. Föra utbildningsmöjligheter till glesbygd/mindre tätorter för att förhindra utflyttning bland
unga människor till större tätorter.
3. Ökad kapacitet hos ungdomar att delta i den lokala utvecklingen, i det lokala styret och
förändra attityder i allmänhet och könsstereotyper i synnerhet.
4. Undersöka den potentiella rollen av sociala medier för att stödja ungdomar på
landsbygden.
Ett första fältarbete i varje land visade att det fanns mindre behov bland unga människor att
utforska rollen hos sociala medier som en utgångspunkt för aktiviteterna. Unga vuxna verkade
mycket mer intresserade av företagande, lokalt utbildningsutbud och av att uppvisa ett
bredare engagemang i samhället.
Partnernas verksamhet i projektet
Rumänien
Soros Education Centre Foundation (SEC)
• Fokusgrupper med unga vuxna för att identifiera teman och ämnen
• Pilotprojekt för att utforska de viktigaste projektfrågorna
• Konsulterade unga vuxna 17-27 som var intresserade av att starta eget företag eller ta över
befintliga företag.
• Utvecklade två utbildningsprogram om företagsfärdigheter för unga vuxna
• Organiserade nätverksbyggande
• Organiserade rundabordssamtal med företag och intressenter
• Organiserade arbetsplatsbesök
• Organiserade och genomförde snackgrupper
Sverige
Hälsingeutbildnings Ekonomiska Förening (HUTB)
• Intervjuer med unga vuxna
• Fokusgrupper med unga vuxna för att identifiera teman och ämnen
• Pilotprojekt för att utforska de viktigaste projektfrågorna
• Evenemang för unga vuxna och seminarier rörande företagande och företag
• Utvecklat utbildningsprogram om företagsfärdigheter för unga vuxna
• Organiserade nätverksbyggande
65
• Organiserade möten med intressenter och politiker
• Organiserade och genomförde Getingbo grupper
• Utvärderande besök hos partnerorganisationer, följeforskning I Rumänien och I Irland
• Utvecklade EuropeActive PT utbildning för unga vuxna.
• Utvecklade tekniskt basår på lokalt lärcentra för unga vuxna.
Hela Sverige Ska leva
• Fokusgrupper med unga vuxna att identifiera teman och ämnen
• Pilotprojekt för att utforska de viktigaste projektfrågorna
• Deltagit i evenemang för unga vuxna
• Tänka och tala getingbo grupper
• Organiserat och deltagit i Landsbygdsriksdagen med Getingbo grupp i ett workshoptema.
Island
Nyheimar lärcentra
• Systematisk undersökning bland unga människor i småstäder och på landsbygden i norra
och västra Island.
• Intervjuer med 6 personer
• Intervjuer med 4 grupper
• Utbildningsprogram i att utforska ledarskap för ungdomar i ungdomsråden, 42 ungdomar i
åldern 13-20 deltog
• Deltog i en konferens och videovisning om utbildningsmetoder
• Publicerade artiklar om projektet
• Ytterligare aktiviteter och händelser som ett resultat av de 2 utbildningsprogrammen
• Seminarium i Nyheimar om ungdomar på landsbygden och migration
• Sociala medier; webbplats - Ung Röst
• Webbplats: www.ungrodd.fas.is
• Offentligt demonstration för att uppmärksamma könsstereotyper om flickor på 100årsdagen av rösträtt för kvinnor
• Levande bibliotek – litteratur och storytelling
Landsbyggðin lifi - LBL
• Genomförde intervjuer med unga vuxna
• Genomförde en undersökning bland unga vuxna
• Utveckling av ungdomar på 16-19 som kamratlärare
• Utbildning av unga vuxna 13-20 år och medlemmar av ungdomsråd, för politisk aktivism och
lobbying
Irland
Lärarförbundet Irland (TUI)
• informerade om forskningsansats
66
• informerade om etik och säkerhet när man arbetar med unga vuxna
• informerade om dataskyddskrav
• utvecklade utvärderingsmall
• informerade om rapporter och handboksutveckling
• informerade om tillvägagångssätt för spridning
• assisterade i organisationen och arrangemanget av möten
• assisterade i registreringen av möten
• råd om effektiv organisation av möten
Användbara resurser och webbplatser
Hälsingeutbildning:
http://www.halsingeutbildning.se
http://www.opposingforce.eu
TUI :
http://www.tui.ie/
Hela Sverige Ska leva (HSSL):
http://www.helasverige.se/kansli/hem/
LBL Enkätresultat
http://www.rha.is/static/files/Rannsoknir/2015/landsbyggdin_lifi_busetuskilyrdi_rha_2015loka.pdf
LBL:
http://landlif.is
Thekkingarsetrid Nyheimar
http://nyheimar.is
SEC, Romania:
http://sec.ro
67
Bilaga A
Samtyckesformulär vid intervjuer
Som en del av det ursprungliga projektarbetet för (ange namnet på projektet), har teamet för
avsikt att genomföra inledande intervjuer med ungdomar och unga vuxna om deras åsikter
om tre huvudteman: Sociala medier, företagande och stöder.
Den insamlade informationen kommer att användas endast för detta ändamål i projektet.
Deltagarnas kontaktuppgifter kommer inte att delas med någon annan part eller användas för
något annat ändamål. Projektets partner kommer att lagra informationen på en säker plats
och endast under projektet livscykel. När som helst under projektet, kan en deltagare begära
att hans/hennes samtycke återkallas.
Jag förstår syftet med denna intervju och samtycker att delta. Mitt samtycke gäller för
följande:
Anvädning
Kryssa för
Kommentarer för att skriva rapport
Publisera foton på mig
Publisera video med mig
Namn
Signatur
Datum
Obs: Om du är under 16 år måste du ha förälders/vårdnadshavares medgivande.
Den ansvariga personens namn
Datum för intervju
68
Bilaga B
Samtyckesformulär för utbildning
Som en del av det ursprungliga projektet (ange namnet på projektet) anordnar teamet
workshops för att få synpunkter från ungdomar och unga vuxna i samband med utvecklingen
av projektverktyg.
Den insamlade informationen kommer att användas endast för projektets ändamål.
Deltagarnas kontaktuppgifter kommer inte att delas med någon annan part eller användas för
något annat ändamål. Projektets partner kommer att lagra informationen på en säker plats
och endast under projektets gång. När som helst under projektet, kan en deltagare begära att
hans/hennes samtycke återkallas.
Jag förstår syftet med denna workshop och samtycker att delta. Mitt samtycke gäller följande:
Anvädning
Kryssa för
Kommentarer för att skriva rapport
Publisera foton på mig
Publisera video med mig
Namn
Signatur
Datum
Obs: Om du är under 16 år måste du ha förälders/vårdnadshavares medgivande.
Den ansvariga personens namn
Datum för intervju
69
Bilaga C
Exempel på utvärderingsformulär
Fyll i och lämna in efter workshoppen/mötet. Det individuella svaret är konfidentiell men en
sammanfattande rapport kommer att sammanställas utifrån alla utvärderingar. Resultaten
kommer att bidra till planeringen av andra möten/workshops.
Tack för din hjälp.
Utvärdera alternativen nedan genom att kryssa i rutan du anser vara mest lämplig.
Skalan för utvärderingen går från 1 till 4, där 1 är det lägsta och 4 det högsta
Dålig = 1
Okej = 2
Bra = 3
Mycket bra = 4
Vänligen utvärdera följande genom att kryssa i lämplig ruta.
Aspekt
Påstående
Lokal
Mötesplatsen var lämplig med resurser.
Agenda
Dagordningen innehöll alla de punkter av
Dålig
Okej
Bra
Mycket
1
2
3
bra 4
betydelse som togs upp vid mötet.
Tid
Fördelningen av tid för mötet var
lämplig.
Information
Den information som lämnas före mötet
hjälp till att arrangera mötet.
Form
Form och stil på mötet var lämplig.
Deltagande
Mötesledare gjorde det möjligt för mig
att delta aktivt i mötet.
Målsättning
Mötet ligger i linje med de mål som
anges i projektförslaget.
Planering
Mötet förde planeringen av projektet
framåt.
70
Uppgifter
Mötet behandlade de viktigaste
uppgifterna för projektet fördelade
arbetsuppgifterna.
Resultat
Mötet identifierade tydliga resultat och
tidsramar.
Sociala
aspekter
De sociala aktiviteterna förbättrade
nätverkandet och sammanhållningen i
projektgruppen
Ytterligare kommentarer
Som du ser det, vad var bra med mötet?
Som du ser det, vad kunde ha gjorts bättre?
Vilka delar kan ingå i nästa mote?
71
Bilaga D: Getingbo
”Getingbo”
Kortfattat innebär idéskissen att resurspersoner ur ett nätverk ger återkoppling till en ung vuxen med
en identifierad fundering om hur det egna livet och/eller lokalsamhället skulle kunna bli bättre.
Nedan följer en beskrivning:
1. Förberedelse
En idé/en fundering identifieras hos en ung vuxen som lämplig för upplägget. Det kan gälla
allt från en idé om aktiviteter i lokalsamhället, karriärval, nätverksbyggande, entreprenörskap
med mera: det som är viktigt är att idén/funderingen lämpar sig för upplägget. Kortfattat kan
en lämplig idé/fundering beskrivas som dels något som kan diskuteras och dels något som
resurspersonerna med stor sannolikhet kan bidra med bra återkoppling till.
Idén/funderingen beskrivs av den unge vuxne, muntligt eller skriftligt, se bilaga hur en sådan
beskrivning kan utformas. Den sammanställda beskrivningen lämnas sedan till ansvarig på
CFL för vidare hantering.
2. Genomförande
Resurspersoner, 3-5 personer ur CFLs resursnätverk, bjuds av ansvarig på CFL in till ett
”Getingbo” tillsammans med den unge vuxne: Idén/funderingen har i förväg delgetts
resurspersonerna.
A. Getingboet inleds med att en kort presentationsrunda genomförs.
B. Idén/funderingen presenteras av den unge vuxne.
C. Var och en av resurspersonerna ger sin återkoppling på idén/funderingen.
D. En allmän diskussion sker där idén/funderingen och de återkopplingar som getts
diskuteras.
E. Diskussionen sammanfattas och det klargörs vad som ska ske vid nästa möte samt datum
och tid för detta fastställs.
F. Mötet förklaras avslutat.
G. Minnesanteckningarna handhas av ansvarig på CFL.
3. Uppföljning
Samma personer och/eller andra som inbjuds som resurspersoner träffas vid ytterligare
tillfällen och arbetar för att föra idén/funderingen framåt.
4. Övrigt
72
Getingboet pågår under maximalt 1,5 timmar. Samma idé/fundering behandlas
under ytterligare möten.
Resurspersonerna som bjuds in behandlar allt som skrivs och sägs med koppling till
det aktuella Getingboet med sekretess.
Uppdraget som resursperson är ett hedersuppdrag och någon ersättning utgår för
närvarande inte.
Bilaga
Getingbo, beskrivning av idé/fundering:
1. Vem är du? Beskriv kortfattat, några rader, om din skolbakgrund, din familj, ditt boende, din
eventuella arbetslivserfarenhet (även PRAO, sommarjobb, praktik etc) med mera.
2. Beskriv kortfattat, några rader, din fundering/din idé.
3. Vad hoppas du att Getingboet kan leda till?
Lämna detta till den som du varit i kontakt med kring ett Getingbo.
OBS. Skriv/meddela inget som du inte vill ska spridas till andra.
Idé: Klas Tallvid
73
