Kyrkan och klostren på medeltiden Gud låg bakom allt som hände i världen Påven och kyrkan hade en mycket stark ställning i Europa under medeltiden. Medeltidens människor i Europa var nästan uteslutande kristna och hade vanligtvis en gemensam syn på hur man skulle leva och vad som var viktigt i livet. Den dominerande föreställningen var att Gud hade skapat världen och låg bakom allt som skedde på jorden. Gud verkade för allt det goda och djävulen för allt det onda. Om man hade syndat vände man sig till kyrkan för att få botgöring. Kyrkans regler och tankesätt genomsyrade hela samhället, även lagstiftningen. För omvärlden framstod Västeuropa under medeltiden som en enhet med påven i Rom som överhuvud. Bild: Kyrkan hade stor makt under medeltiden. Bilden visar Karl den store på besök hos påve Adrian I, år 772. Kyrkan hade stort inflytande över folks liv Kyrkan och dess katolska lära hade ett enormt stort inflytande över medeltidens människor. Kristendomen och kyrkans syn på saker och ting formade därför deras liv och sätt att tänka. Påven räknades i stort sett som Guds ställföreträdare på jorden och hade makt över allt det andliga. De som inte levde enligt kyrkans regler och skötte sig blev förpassade till skärselden eller helvetet. Kyrkans lära gick ut på att livet på jorden endast utgjorde ett förspel till det kommande eviga livet efter döden. För att bli garanterad en plats i paradiset var man därför tvungen att leva enligt kyrkans regler. De som inte skötte sig hamnade helvetet. Kyrkan kunde också hota med bannlysning, vilket innebar att man blev utesluten ur kyrkan och därmed dömd till ett evigt liv i helvetet. Eftersom den kristna läran betonar betydelsen av att förlåta sin nästa, så fanns det också en ”bakdörr” till himlen – skärselden. I skärselden kunde de som begått mildare synder grillas tills de sonat sina gärningar. Därefter kunde de släppas in i paradiset. I det medeltida samhället var det prästerna som ansvarade för att befolkningen vårdade och stärkte sin kristna tro och respekt inför överhögheten, alltså de som bestämde. Prästernas inkomst togs från bönderna som var tvungna att betala en tiondel av sin inkomst i skatt till kyrkan. Kyrkan var därför en mäktig maktfaktor i hela Europa under medeltiden och ägde mycket mark. Kyrkan och religionen styrde människornas liv på medeltiden. Kyrkans lära gick ut på att livet på jorden endast utgjorde ett förspel till det kommande eviga livet efter döden. För att bli garanterad en plats i paradiset var man därför tvungen att leva enligt kyrkans regler. Medeltidens klosterväsen Det medeltida kristna klosterväsendet var en viktig del av utvecklingen i samhället under perioden. Klostren utgjorde delar av ett stort kristet nätverk, där klostret hade kontakt med andra kloster i Europa. På grund av det blev de ofta inkörsportar för ny teknik, uppfinningar och arkitektur. Klostren fungerade därför inte bara som ett ställe där man var för att man trodde på Gud, utan var samtidigt centrum för vetenskap och lärande vilket bidrog till att sprida både gamla och nya idéer till folket. Inom klostervärlden rådde det strikta skiljelinjer mellan könen. I de manliga klostren hade munkarna en prior eller abbot som föreståndare. Medan nunnorna i de kvinnliga klostren leddes av en abbedissa. Både munkar och nunnor ägnade sig åt ungefär samma sysslor med vissa undantag. Klosterväsendet utgjorde den enda möjligheten för kvinnor att utbilda sig i det medeltida Europa. De som levde sina liv som munkar och nunnor kom ofta från samhällets rikaste familjer. En av de viktigaste personerna bakom utformandet av det västerländska klosterväsendet var Benedikt av Nursia. Han levde på 500-talet och lät grunda ett kloster på berget Monte Cassino i södra Italien. Benedikt utformade tre klosterlöften som alla som skulle gå i kloster var tvungna att godta. Dessa klosterlöften innebar att en klostermedlem skulle leva i fattigdom, kyskhet (inget sexuellt umgänge) och visa lydnad inför sina ledare. Benedikts klosterregler sade också att klostermedlemmarna inte bara skulle ägna sig åt bön och meditation utan också utföra praktiskt arbete. Vid sidan av arbetet på fälten och med avskrifter, skötte munkar och nunnor också ofta sjuk- och fattigvården i det medeltida samhället. Man hade också undervisning och forskning vid klostren. De som inte kunde eller ville gå i kloster kunde istället skänka dem pengar, egendom eller landområden. Genom sådana gåvor blev det också lättare att komma till himlen efter döden. I samband med reformationen (förändringen av kyrkan) på 1500-talet togs många av klostrens egendomar över av staten, d.v.s. kungen, i de länder som blivit protestantiska. Sverige exempelvis blev protestantiskt 1523 när Gustav Vasa blev kung och då kan man säga att medeltiden slutade i Sverige. Vi slutade också med att ha kloster. Intressanta fakta om kyrkans medeltida kvinnosyn Visste du att: Vid kyrkomötet i Nicaea år 325 fastslog prästerskapet att kvinnan också har en själ. Vid kyrkomötet i Macon år 585 försökte prästerna avgöra om kvinnan liksom mannen har en odödlig själ. Efter en lång överläggning enades prästerna om att även kvinnan har en odödlig själ. De gamla kyrkofäderna beskrev kvinnan som besatt av sex, lösaktig (alltså var med många män) och skrämmande. De ansåg att det var kvinnan som var upphovet till det onda i världen. För det var Eva som hade blivit lurad av ormen i paradiset, så det var alltså hon som var orsak till syndafallet. Kvinnans farliga natur underströks av påven Gregorius VII (d. 1085), som tvingade prästerna till celibat, vilket betyder att de inte får ha sex eller gifta sig. Kvinnans hår betraktades länge som något syndigt och omoraliskt. Under medeltiden förbjöd kyrkan kvinnor att beträda en kyrka med bart huvud. Thomas av Aquino (d. 1274), medeltidens högst lärde teolog, ansåg att det bara fanns en godtagbar samlagsställning. Det var den med kvinnan under och mannen ovanpå. Enligt Aquino återspeglade det ordningen i naturen. Mannen var en högre och kvinnan en lägre stående individ. I Gamla testamentet finns sammanlagt 1 315 manliga personnamn och endast 111 kvinnonamn. Medan männen beskrivs i positiva ordalag, skildras kvinnorna ofta negativt. Uppgifter och frågor 1. Vad hade nästan hela Europas befolkning gemensamt under medeltiden? 2. På vilka sätt hade påven och kyrkan stor makt? Jämför också gärna med kyrkan idag. 3. Ge exempel på plikter och sysslor som munkar och nunnor ägnade sig åt under medeltiden. 4. Kyrkan med sina kloster blev mycket rika under medeltiden. Hur kunde de bli det? 5. Kyrkan skilde gärna på män och kvinnor i det mesta. Nämn några av kyrkans idéer som visar detta.