Bildtext lektion 3: Investera
Vad är en aktie? (bild 3)
En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag och aktiebolag är en bolagsform. Det finns andra bolagsformer såsom
enskild firma, handelsbolag, kommanditbolag och ekonomisk förening.
Aktiebolag delas in i två kategorier. Ni kanske har sett att det ibland står t.ex. ”H & M AB publ”. Det innebär att
företaget är publikt och är tillgängligt för allmänheten att köpa. Motsatsen till publikt aktiebolag är privat
aktiebolag. Även i privata aktiebolag bolag kan man köpa och sälja aktier men det sker då privat och inte på
marknaden. För att starta ett aktiebolag måste det finnas minst 100 000 kronor som du är villig att satsa. Kravet
på kapitalinsats i ett publikt aktiebolag är 500 000 kronor.
När företaget säljer ut aktier till allmänheten får de in pengar i utbyte mot aktier. Det ursprungligen satsade
aktiekapitalet utgör en del av företagets egna kapital och skall bl.a. fungera som en riskbuffert i dåliga tider.
Det kallas för företagets riskkapital. Aktieägare tar en risk när hon/han investerar pengar i ett företag och finns
det ingen garanti för att denne får en avkastning. Om företaget går bra får aktieägaren ta del av vinsten men
om det går dåligt måste kanske eventuella vinster användas för att investera i bolaget, betala av skulder eller
dyl. Företaget kan även använda aktiekapitalet för att göra större satsningar i företaget som på sikt skall leda
till ökade vinster.
Du har inga skyldigheter gentemot företaget som aktieägare. Du kan däremot inte kräva tillbaks de pengar du
förlorat på en dålig affär. Som aktieägaren har du däremot många rättigheter. Aktien kan säljas när aktieägaren
vill, förutsatt att det finns en köpare. Hon/han har rätt att gå på bolagsstämman, företagets årsmöte, där förra
årets resultat presenteras, styrelsen väljs, och beslut fattas om årets utdelning etc. Oftast bjuds det på lättare
förtäring och aktieägarna röstar på de förslag som läggs fram av styrelse och ibland andra aktieägare. Du har
alltså möjlighet att vara med och påverka företagets framtid som aktieägare. Den som äger flest aktier har mest
att säga till om men alla har rätt att begära ordet och tala för sin sak och på det sättet övertyga andra
aktieägare att rösta på ett visst sätt eller för att föra upp en fråga på agendan.
Exempel: Gudrun Schyman går på årsstämmor efter att ha köpt endast en aktie i bolagen. Genom sin närvaro
sätter hon frågan om kvinnor i styrelsen på agendan hos flera bolag.
Årsstämma eller Bolagsstämma? Enligt aktiebolagslagen är årsstämman den sammankomst där balans- och
resultaträkning fastställs samt frågan om styrelsens ansvarsfrihet ställs. Extra stämmor benämns som extra
bolagsstämmor. Bolagsstämmor används ofta som samlingsbegrepp för båda typer av stämmor.
Förutom en möjlighet att påverka företagets framtid utgör aktieköpet en kapitalplacering för köparen då denna
räknar med kursuppgång och eventuell utdelning. Om kursen går upp kan aktieägaren välja att sälja sina aktier
på börsen till någon annan som tror att företaget kommer att fortsätta stiga.
När du skall köpa aktier måste du ange vilken typ av aktier som skall köpas. Det finns A- eller B aktier där
skillnaden ligger i röstvärdet (ett fåtal företag har även C aktier). Röstvärdet bestämmer hur tungt din åsikt
väger på bolagsstämman. Den vanligaste skillnaden är att en A aktie har 10 gånger så stort röstvärde som en B
aktie. Skillnaden är reglerad enligt aktiebolagslagen (ABL) och får inte vara större än 10 i bolag bildade efter
1944. I bolag som bildades före 1944 kan skillnaderna vara större t.ex. B aktierna vara värda en tusendels röst
medan A aktierna har en röst.
Eftersom A aktierna är röststarka så innehas dessa oftast av personer som vill ha makten/behålla kontrollen i
ett företag. Har t.ex. ett familjeföretag som ägs av en familj noterats på börsen så vill familjen ofta behålla
kontrollen i företaget och behåller då majoriteten av A aktierna för att ha kvar bestämmanderätten i företaget.
1
Olika typer av aktier (bild 4)
Det finns otaliga metoder för att välja aktier. Ett sätt att förenkla besluten är att se sitt aktieägande ur ett
portföljperspektiv. Detta tankesätt underlättar och kan liknas med att bygga ett hus. Det behövs olika slags rum
för att vardagen ska fungera. Köper man aktier i enbart en bransch/sektor kan det liknas med att bygga sju kök
eller tio vardagsrum och inget mer. För att kunna identifiera dels hur aktier beter sig samt vad de påverkas av i
omgivningen är det bra att dela in aktierna i branscher/sektorer. På bilden kan vi se fyra exempel på detta.
För att beskriva vilken bransch ett företag tillhör undersöks vad företaget sysselsätter sig med. Hennes &
Mauritz är i konfektionsbranschen, Ericsson är i telekombranschen. Dessa båda företag är exempel på aktier
som idag beskrivs som tillväxtaktier. Företag inom denna sektor befinner sig vanligen på marknader som växer,
som inte är mättade. Det är många företag som är med och slåss om att ta hem vinsterna. Jämför Ericssons
mobiltelefoner idag med hur de såg ut för 10 år sedan. Det är ganska stor skillnad. Det har hänt mycket och det
är det som kännetecknar ett tillväxtföretag. Konsumenterna köper hela tiden nya telefoner. Marknaden växer
fortfarande (långtifrån alla i världen har en mobiltelefon) och det finns fortfarande marknadsandelar att ta.
Riskerna i en tillväxtbransch är relativt höga eftersom det mycket väl kan vara så att en konkurrent går om
företaget. Nokia kanske är det företag som lanserar nästa mobiltelefon som alla vill ha och då går det kanske
sämre för Ericsson. Det kan svänga snabbt i dessa branscher och det gäller att du som investerar följer med i
vad som händer med företaget och branschen
Cykliska aktier är sådana branscher som följer konjunktursvängningarna. I en lågkonjunktur har t.ex. ett
verkstadsbolag eller skogsbolag en större benägenhet att följa med ner i lågkonjunkturen än ett
bemanningsföretag. Verkstadsföretagen har stora och dyra maskiner. Maskinerna kostar lika mycket när
efterfrågan på företagets produkter är låg som när den är hög. Det är svårt att snabbt skära fasta kostnader
vilket behövs för att bibehålla vinsten när intäkterna sjunker. När efterfrågan på inhyrd personal sjunker är det
enkelt för bemanningsföretaget att göra sig av med sina största kostnader – personalen, eftersom de är rörliga.
Den inhyrda personalen får ingen lön om de inte har ett uppdrag och bemanningsföretaget kan minska sina
kostnader i takt med att inkomsterna minskar. Därför drabbas de inte lika hårt av en lågkonjunktur.
Man kan även dela in aktier i olika kategorier beroende på hur de reagerar på att räntan höjs eller sänks.
Räntekänsliga aktier är som namnet antyder känsliga för ränteförändringar. Banker och finans har mycket inoch utlåning. Om räntan förändras, förändras deras förutsättningar. Fastighetsbolag har stora lån och påverkas
därmed också av ränteförändringar eftersom ökad ränta ger ökade kostnader.
Defensiva aktier är företag som har produkter som alla behöver oavsett vad det är för konjunktur. Livsmedel
behöver vi alla även fast det är lågkonjunktur, samma sak med läkemedel. Men tänk på att det trots detta finns
risker inom dessa branscher och att ett defensivt företag inte nödvändigtvis måste gå bra för att vi alltid
behöver livsmedel. Det finns ju olika livsmedelsföretag och konkurrensen är hög. Vem skulle inte vilka
sälja/tillverka varor som ständigt efterfrågas?
Grundprincip I (bild 5)
Det är viktigt att förstå varför en krona idag är mer värd än en krona imorgon, eftersom det kanske är den allra
mest grundläggande av de finansiella principerna. Varför är det så? Jo, det är egentligen ganska enkelt. Tänk dig
själv att du står inför alternativet att antingen få 1 000 kronor idag eller att få samma summa pengar om exakt
ett år. Vad väljer du? Med största sannolikhet att få pengarna idag, då kan du ju själv välja om du ska
konsumera dem nu eller om du ska spara dem. Om du väljer att spara pengarna kan du ju dessutom få ränta på
pengarna. Med t.ex. 5 procent ränta på banken kommer du om ett år kunna hämta ut 1 050 kronor. Banken har
som intermediär – eller mellanhand – under tiden lånat ut dina pengar till någon annan som haft ett
investeringsbehov och som i sin tur lånat pengarna till sin investering av banken.
2
Grundprincip II (bild 6)
Om man har förstått logiken bakom den första grundprincipen är det inte heller svårt att förstå den andra. När
man väljer att spara sitt kapital istället för att konsumera, vill man ha en så stor ersättning som möjligt. Allt
annat lika – vem vill inte ha tio procent i ränta istället för fem procent? Nu är det dock sällan allt annat är lika
mellan investeringsalternativ med olika ränta. Investerare vill dessutom inte ha en hög avkastning till vilket pris
som helst. Varken investerare, du eller jag vill bli av med våra sparpengar. Därför kräver vi till att börja med
ersättning för den tid vi skjuter upp vår konsumtion. Den ersättningen ska också skydda vårt sparkapital mot
inflation. Om investeringen dessutom innebär att vi tar en risk, att vi riskerar att förlora delar eller hela vårt
sparkapital, måste vi dessutom kräva ersättning för den risken, en riskpremie.
Anta att du står inför två alternativ; i ditt första alternativ kan du låna ut dina 1 000 kronor till banken i ett år
och efter ett år få tillbaka 1 050 kronor. Ditt andra alternativ är att låna ut dina pengar till en klasskompis som
säger sig ha hittat det perfekta systemet på Lotto. Enligt hans beräkningar är det 60 procents chans att
systemet ger minst pengarna tillbaka. Om han får tillbaka pengarna han spelar för får du också tillbaka dina
pengar, plus samma ränta som banken ger. Vilket alternativ väljer du? Det första alternativet får vi hoppas. Din
kompis med sitt Lottosystem måste helt enkelt erbjuda en mycket högre ränta för att du ska ta risken att
förlora dina pengar. En högre risk måste helt enkelt ersättas med en högre förväntad avkastning, annars kan
man lika gärna investera sina pengar i det mindre riskabla investeringsalternativet.
I finansiella sammanhang brukar risk ses som sannolikheten att avkastningen inte blir den förväntade (d.v.s.
avvikelsen från det förväntade utfallet). I fallet med din Lottospelande kompis var risken 40 procent att du inte
skulle få tillbaka dina pengar. När det gäller investeringar i risktillgångar som t.ex. aktier vet man inte exakt i
förväg hur avkastningen kommer avvika från den förväntade. Man får då titta på hur avkastningen har rört sig
historiskt. De aktier vars kurser och utdelning rört sig kraftigt upp och ned innebär en högre risk att investera i,
än aktier vars kurser inte rört sig lika kraftigt. Ofta mäts dessa kurssvängningar med hjälp av de statistiska
måtten standardavvikelse eller varians, som alltså är de vanligaste måtten på risk
Avkastningskravet (bild 7)
Från den andra grundprincipen kan vi dela upp avkastningskravet, den avkastning investerare kräver för att
investera i aktier (eller annat tillgångsslag), i två delar. Till att börja med måste en investerare ersättas för den
tid han skjuter upp sin konsumtion med, den ersättningen är den riskfria räntan. Den riskfria räntan är det
avkastningskrav som marknaden (kollektivet investerare) kräver av riskfria investeringar. Exempel på riskfria
investeringar är statsskuldväxlar (egentligen är det en sanning med modifikation eftersom inflationsrisken
kvarstår). Ersättningen för den risk investeringen innebär, riskpremien, är skillnaden mellan marknadens
avkastningskrav och den riskfria räntan.
3
