Romarriket
Historia
Rom - staden som växte fram.
Rom växte fram vid floden Tibern. Staden passade bra för
handel då det fanns flera landsvägar som möttes samtidigt
som det gick att segla in med stora skepp. Dessutom var det
lätt att fly upp på någon av de stora kullarna som omgav
platsen om rövarna försökte stjäla.
Ca 600 f.kr bodde så många personer där att det uppstått en
liten handelsstad. Vid denna tid var det ca 20 olika folkslag
med olika språk på den italienska halvön.
Latin blev språket i Rom.
Genom en lång serie krig mot andra folkslag på halvön
förvandlades Rom långsamt till ett sammanhållet rike. Genom
krigen vann de mark och tillgång till handel.
.
Romarriket
Romarna krigade också mot grekerna under 200-talet f.kr och
krigen slutade med att grekerna fick ge upp sin
självständighet.
De tre krigen mot Karthago. Karthago var en stadsstat i
Tunisien, känd för sin handel världen över. Där bodde
Fenicierna som kallades puner av romarna. Romarna kände en
konkurrens med dessa och en konflikt startade. Detta ledde
till tre stycken krig mellan romare och Fenicier. Krigen
kallades det första, det andra och det tredje puniska kriget.
Krigen blev svåra och blodiga.
Romarna vann tillslut det sista kriget och de som överlevde av
de andra blev romerska slavar.
Rom var en republik, vilket innebär att de inte hade någon
kung som ärvde sin tron. Rom skulle styras av senaten och två
konsuler. Senaten bestod av 300 män ifrån de rikaste
familjerna. De två konsulerna hade folket valt (fria män).
Romarna tog efter grekernas kultur. De stal grekernas böcker,
konstverk och statyer. De greker som hade hög utbildning
fick i sitt slavjobb undervisa sina ägare.
På grund av alla krig och erövringar så blev Rom rikt och
mäktigt, men den vanliga befolkningen blev bara fattiga av
krigen.
Alla romerska bönder över 17 år skulle göra krigstjänst.
Billig säd köptes från norra Afrika (som tillhörde Rom),
därför kunde inte bönderna sälja sin säd så de började flytta
till städerna och söka andra jobb. Men det var inte heller lätt
eftersom det fanns så mycket slavar. Eftersom bönderna hade
rösträtt så försökte senaten ändå hålla dem glada genom att ge
gåvor i form av mat och pengar.
..
..
...
Vatten
Bland det viktigaste när människor ska bosätta sig någonstans är vatten. Det var svårt att få vattnet i Rom att räcka till när staden växte.
Källor och brunnar sinade.
Då började man bygga vattenledningar från andra källor som låg längre bort (upp till 60 km ifrån Rom).
Man byggde dessa så att vattnet skulle rinna av sig självt in i staden. Först rann vattnet i underjordiska kanaler men sista biten in till
staden gick vattenledningen uppe på pelare. Det var för att ingen skulle stjäla eller förgifta vattnet.
En sådan vattenledning kallas akvedukt.
.
Slavarna i Rom.
Romarriket var det första riktiga slavsamhället (tillsammans
med Grekland). Krigen som fördes ledde till att tillgången på
krigsfångar och slavar ökade. Under en period tror man att det
fanns så mycket som 3 miljoner slavar i Romarriket, medan
befolkningen var 7-8 miljoner.
Slavar användes till så gott som allting men framförallt i
jordbruket. Många kvinnliga slavar utnyttjades sexuellt,
antingen av sina ägare eller som prostituerade.
Frigivning eller friköpande av slavar har förekommit under
hela forntiden och antiken. I Rom kunde en frigiven slav bli
romersk medborgare och barn till frigivna slavar sågs som
fullständigt fria medborgare.
Rymningar och slavuppror förekom också. Slavarna i
gruvorna eller på godsen var de som oftast levde under mest
outhärdliga förhållanden och var också de som deltog i mest
uppror.
Gladiatorspelen.
..
Populärt spel hos romarna. Gladiatorerna var oftast
krigsfångar, slavar eller brottslingar (men kunde
också vara frivilliga). De tränades och hölls inlåsta i
gladiatorskolor.
Det fanns olika sorters strider och nästan alla var på
liv och död. Det kunde vara en mot en, en grupp
gladiatorer som stred mot soldater eller en gladiator
som fick slåss utan vapen mot vilda djur.Vid en mot
en-spel satsades det ofta pengar på vem man trodde
skulle vinna.
Om en gladiator hade kämpat väl, men låg i
underläge kunde han lägga sig på rygg och sträcka
upp vänster hand som ett tecken på att han bad om
nåd. Kejsaren bedömde om han skulle få leva genom
att visa tummen upp eller tummen ner (tummen upp
betydde att han skulle dö och tummen ner att han
skulle få leva - alltså tvärtom mot hur vi skulle göra.)
Gladiatorspelen förbjöds av kejsar Honorius år 404
e.kr.
Spartacus.
Den mest kände gladiatorn, och slaven, var Spartacus. År 73 f.kr ledde han en
armé på 70 000 män, bestående av gladiatorer och slavar, i kamp mot Rom.
Upproret startade i ett träningsläger för gladiatorer. Upprorsmännen besegrade
flera romerska arméer som skickades ut mot dem. Efter två år korssades upproret,
år 71 f.kr.
Man tror att 6 000 slavar korsfästes vid vägen som än idag leder in i Rom
söderifrån.
Romerska källor hävdar att Spartacus stupade i slaget även om detta aldrig kunde
bevisas då hans kropp aldrig hittades. Han kan också ha blivit korsfäst med resten
av slavarna som överlevt slaget.
Julius Caesar
Julius Caesar föddes år 100 f.kr. När han var liten ville han bli politiker som sin far. Han
övade latin och talekonst. När han blev lite äldre deltog han i strider och fick många priser
för sin tapperhet.
.
Han gjorde snabbt karriär och redan hans första tjänst gjorde honom till Senator, då var han
30 år. Caesar ville att folket skulle tycka om honom så han bjöd bland annat på gratis
cirkusföreställningar, pengarna räckte dock inte alltid till så hans kollegor fick vara med och
betala dessa. Givetvis blev Caeser mycket populär bland folket.
Caesar fick ansvaret för det romerska området Gallien. Under 8 år ägnade han sig åt att
erövra resten av Gallien (som idag motsvarar Frankrike och Belgien). Bytet blev stort och
upp emot 1 miljon av Galliens ca 8 miljoner invånare blev slavar. En del av inkomsten från
säljandet av dessa slavar använder Caesar till att belöna sina soldater med, vilket gjorde
honom ännu mer populär. Hemma i Rom blev senaten oroliga eftersom Caesar blev så
hyllad, så de kallade hem honom. De krävde att Caesar skulle upplösa sin armé och komma
hem ensam. Han kom hem men tog med sig 1500 män.
Det blev ett inbördeskrig mellan Caesar och Senatens soldater som Caesar vann, därmed
utnämndes han också till diktator över Romarriket.
Den 15 mars 44 f.kr mördades Caesar av männen som satt i Senaten.
Kejsar Augustus
Augustus föddes 63 f.kr och efterträdde Julius Caesar efter hans död. Augustus blev
Romarrikets förste kejsare (ordet kejsare kommer från Julius Caesars namn). Augustus
regerade fram till sin död 14 e.kr.
Under hans tid vid makten var det fred under långa perioder. Krigen innan hade kostat en
massa pengar och nu försökte Augustus återställa ekonomin.
Han började också bygga om staden Rom, han delade ut bröd åt folket och han återbyggde
templet.
Hur kan vi veta detta? Han antecknade allt han gjorde, och detta finns kvar än idag.
.
Kristendomen.
Kristendomen kom till Romarriket genom
handel, slavar, soldater och så vidare.
I kristendomen var alla välkomna oavsett om
du var fattig eller rik, kvinna eller man, slav
eller fri. Detta gjorde att många människor
(framför allt de som fanns i utsatta grupper)
anslöt sig till kristendomen.
Kristendomen växte snabbt och detta oroade
romarna som förbjöd kristendomen som
religion. De som ändå höll sig till religionen
blev förföljda och utsatta.
På 300-talet e.kr tyckte kejsare Konstantin att
kristendomen inte längre skulle vara
förbjudet och de kristna skulle inte heller
förföljas.
I slutet på 300-talet blev kristendomen till och
med Romarrikets statsreligion och var
därmed den enda tillåtna religionen.
Romarrikets fall.
Tillslut blev det ändå omöjligt att hålla ihop det stora
riket och 395 e.kr delades det i två; Östrom och
Västrom. Västrom styrdes från staden Rom och
Östrom ifrån Konstantinopel.
År 476 avsattes den sista kejsaren i Västrom, vilket
brukar markera slutet på den antika epoken.
Romarriket hade då funnits i nästan 1000 år.
Det finns olika anledningar till att romarriket föll och
det gick inte under en natt..
1.
Andra folk trängde sig på in i riket.
2.
Staten hade inte råd att betala alla soldater
som behövdes för det stora riket. Samtidigt
som de fattiga som staten försörjde blev allt
fler , skatterna behövde höjas men det fanns
allt färre som kunde betala skatt - ekonomiska
skäl.
3. Människor blev arbetslösa och lämnade städerna.
4. Med brist på pengar så kunde inte heller
vattenledningarna och avlopp underhållas, livsmedel
hade svårt att komma fram och städerna började
därmed falla.
Efter alla anfall och plundringar upphörde Västrom
att finnas år 476 och Östrom höll sig samman i ca
1000 år till innan även de gick under.
Arvet idag.
Det finns väldigt mycket kvar i vår tid som
grundades eller kommer ifrån Romarriket och
dess tid.
Till exempel:
- Romerska siffror
- Kulturen som lever vidare
- Latin som än idag används av präster,
läkare och biologer (bland annat)
- Dialekter utvecklade ur latin; spanska,
portugisiska, franska, rumänska,
italienska.
- En del av rättsystemet som de hade
finns kvar
- Kristendomen som utvecklades enormt
under Romarriket.
- De latinska bokstäverna som romarna
utvecklade från en form av grekiska =
vårt alfabet idag.
