Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten
Bakgrund
Ungdomarnas psykiska hälsa har lyfts fram alltmer de senaste åren, eftersom det har blivit allt mer
vanligt att unga känner sig nedstämda, oroliga, eller har svårt att sova. Socialstyrelsen skriver i sin
rapport, Psykisk ohälsa bland unga (2013), att ett tydligt budskap i många tidigare rapporter är att
psykisk ohälsa ökar bland barn och unga, och inte bara hos de som är särskilt utsatta genom psykosociala faktorer, utan även i normalgruppen. Detta ger indikatorer på att förändringar har skett i miljöer
där unga vistas. Förklaringar som kan lyftas fram är ökade krav på utbildning och individualiseringen i
samhället. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma den psykiska ohälsan; symptom av oro, ängslan och
ångest kan ge allvarliga konsekvenser för hälsan också på längre sikt, med risk för svårare psykisk
sjukdom och en oförmåga att etablera sig i vuxenlivet (Socialstyrelsen, 2013).
På initiativ från Norrbottens Folkhälsopolitiska Råd (NFR) har Landstingets Folkhälsocentrum,
Kommunförbundet och Länsstyrelsen inlett ett samarbete med gemensamma kommunbesök för att
inventera kommunernas behov. I nuläget ser aktörerna över rollfördelningen utifrån den identifierade
behovsbilden. Tanken är att låta resultaten av detta pilotprojekt ligga till grund för att i samarbete med
övriga aktörer sprida de insatser som fallit väl ut gällde prevention av psykisk ohälsa. Anpassade överenskommelser med kommuner, kommunförbundet och länsstyrelsen kan vara ett alternativ, utifrån
behov i enskilda kommuner
Kommunförbundet samt länsstyrelsen är vidtalade och intresserade av att samverka i projektet.
Nuläge Norrbotten
År 2010 infördes, genom den nya skollagen, krav på olika former av kompetens för att förebygga och
främja elevhälsa. Norrbottens läns landsting har sedan 2006 genomfört årliga mätningar och avrapporterar dem i syfte att de ska fungera som underlag för kunskap och beslutsfattande i arbetet med att
införa hälsofrämjande insatser. Rapporteringarna bygger på en sammanställning av enkätsvar från barn
och ungdomar i Norrbotten, och svaren visar på en utveckling som är oroande gällande framför allt
flickors psykiska välmående. Den psykiska hälsan har mätts genom frågor om självupplevda symptom
rörande psykisk ohälsa under de senaste tre månaderna. Andelen flickor som uppger att de mår bra har
sjunkit stadigt sedan mätningens start. Rapporten från läsåret 2012/2013, Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten, befäster denna utveckling. Flickor mår psykiskt sämre för varje år, från årskurs fyra fram till gymnasiet, och i förhållande till pojkarna är skillnaden markant. Den har aldrig varit
så stor som vid den sista mätningen
Definitioner
Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser väl, att de kan vara delaktiga i samhället
och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar
Psykisk ohälsa används i dag ofta som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och
psykisk sjukdom.
Kön och psykisk ohälsa
Andelen flickor som upplever känslor av nedstämdhet är tre gånger högre än andelen pojkar, både
läsår 2009/2010 och 2011/2012, respektive fyra gånger högre läsår 2012/2013. Således har denna andel stigit med 3 procent jämfört med förra läsåret, från 13 procent till 16 procent. Även nivån på irritation ligger mycket högre bland flickor, och den stiger med cirka 1 procent från år till år. Exempelvis
ligger irritation bland flickor med 4 procent högre läsår 2012/2013 jämfört med läsår 2009/2010, 22
procent respektive 18 procent. Ett annat utvecklingsmönster ser vi i pojkarnas situation. Nivån på nedstämdhet är låg bland dem, 4 procent. Denna ändras inte med tiden, medan graden av irritation är två
gånger högre och den har stigit med 1 procent jämfört med tidigare läsår, från 8 procent till 9 procent.
För att kunna förklara den ojämna utvecklingen på psykiskt välmående gällande kön analyseras vidare
samband mellan olika variabler med syftet av att både skapa en bild och förstå hur flickornas livssituation har förändrats under de senaste fyra läsåren i Norrbotten, på gymnasiet årskurs 1.
Högre stressnivå bland flickor
En analys är av sambanden mellan variablerna som mäts i ”Hälsosamtalet i skolan” utfördes:
-
Skolstress
Somatiska besvär,
Kroppsuppfattning,
Mobbning
Boendeform
…och psykisk ohälsa samt kön
Resultat: Nivån på alla dessa fem stressrelaterade faktorer är betydligt högre bland flickor jämfört
med pojkar. Skillnaderna kan ge en del av svaret på varför psykisk ohälsa bland flickor stiger och
det stora gapet i graden av nedstämdhet mellan flickor och pojkar (16 procent respektive 4
procent).
Nivån på skolstress är dubbelt så hög bland flickor (28 procent respektive 13 procent), och den har
stigit med fyra procent sedan 2009, från 24 procent till 28 procent. Graden av somatiska besvär ligger
också tre gånger högre bland flickor (20 procent respektive 6 procent) och den har ökat med två
procent jämfört med läsår 2011/2012, från 18 procent till 20 procent.
När det gäller kroppsuppfattning är bara hälften av flickorna nöjda med sin kropp, och denna nivå har
minskat med en procent sedan 2009, från 52 procent till 51 procent. Pojkarna blir samtidigt allt mer
nöjda med sitt utseende (74 procent läsår 2011/2012 respektive 77 procent läsår 2012/2013) och detta
är tecken på att de också mår bättre psykiskt. Nivån på mobbning, som representerar en annan form av
stress för ungdomarna, är tre gånger högre bland flickorna jämfört med pojkarna (tre procent
respektive en procent). Denna nivå är oförändrad sedan 2009. Boendeform genererar också starka
känslor för unga som inte bor tillsammans med båda föräldrarna, och i flickornas situation är denna
nivå högre (22 respektive 17 procent).
Självmord
4-årsmedeltal självmord unga (15-29 år), utveckling över tid.
(Källa: Socialstyrelsen)
Antal per 100 000 i befolkningen
30
25
20
15
Män (BD)
Kvinnor (BD)
10
5
Män (RIKET)
Kvinnor (RIKET)
0
Självmorden bland unga kvinnor har ökat i länet, och vi ligger nu klart över genomsnittet för riket.
Sifforna för de unga männen har minskat och ligger nu på riksgenomsnittet Det är ungefär 10 ggr fler
självmordsförsök än självmord. Enligt hälsa på lika villkor 2010 är det dessutom tre gånger fler som
har självmordstankar än de som gör självmordsförsök.
Psykisk ohälsa unga i riket
Stockholms Stadsmissions ungdomsrapportrapport Nr. 1 (2013), sammanfattar aktuell svensk, till del
internationell forskning, i syfte att kartlägga omfattningen och situationen gällande psykisk ohälsa hos
unga. Stadsmissionen har också genomfört en egen kompletterande enkätundersökning hos 1 000 unga
i åldern 18-25 år, geografiskt spridda i landet, för att få en bild av den egenupplevda synen på psykisk
ohälsa. Forskningen visar att ohälsan rörande psykiskt mående ökar i Sverige, särskilt bland tjejer i
åldrarna 16-25 år (Stockholms Stadsmission, 2013: s.6). Enligt SCB (2012) upplever var tredje ung
tjej känslor av oro eller ångest. Orsakerna är inte helt klara. Bland forskningen som finns har fokus
lagts på att kartlägga omfattningen, men att få fram orsakssamband är inte lika enkelt. Säkert är dock
att det handlar om olika förändrade livsvillkor, som innebär prestationskrav och rädsla att misslyckas.
Tuffare miljö och pryl- och utseendebaserade värderingar är andra orsaker (Stockholms Stadsmission,
2013).
Ungdomsstyrelsen (2012) visar i en forskningssamanställning att nedstämdhet, ängslan, magont och
huvudvärk var dubbelt så vanliga symptom bland tjejer som bland killar 2010.
Övriga tidiga samband:
Det finns ett klart och starkt samband mellan depression hos modern under barnets först år och depression hos unga.
Det finns ett starkt samband mellan grad av fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Att ha god kondition har
visat sig kunna förebygga depressioner (Taube 2012). Interventioner för att öka fysisk aktivitet hos
barn och ungdomar har å andra sidan visat sig bara ge en liten till måttlig effekt (Cochrane 2013, BMJ
2012) Man föreslår istället andra mått som skolprestationer, elevbelåtenhet, hälsorelaterad livskvalitet,
egenförmåga till fysisk aktivitet, minskad alkohol och drogkonsumtion, deltagande i fritidsaktiviteter
och/eller kostnadseffektivitet.
Ungdomar, stress och psykisk ohälsa
Utredningen som gjordes år 2006, Ungdomar, stress och psykisk ohälsa, visar tydligt att stress kan
leda till psykisk ohälsa samt att människor reagerar olika på stress eller förändringar. Detta beror på
den kognitiva förmågan som individerna har, dvs. förmågan av att lära sig av egna erfarenheter för att
kunna anpassa sig till den miljö man lever i. Den som har en god kognitiv förmåga upplever i betydligt
mindre utsträckning negativa känslor, så som ångest, oro eller depression. För att kunna hjälpa ungdomarna med att förbättra denna kapacitet krävs samverkan mellan olika aktörer. Både föräldrar och
skola kan stimulera ungas kognitiva förmåga och därigenom deras psykiska hälsa. Den emotionella
kompetensen behöver också stärkas, eftersom denna kapacitet är avgörande för hur unga hanterar sina
känslor (SOU 2006:77).
Ungefär 700 ungdomar mellan 15 och 24 år intervjuades och de fick möjlighet till att berätta om sina
upplevelser när det gäller stress samt ge förslag på hur man kan förhindra eller minska den. Utredningens resultat visar att ju äldre man blir desto mer stress upplever man och att elever som gått ett yrkesförberedande program var mindre stressade än de övriga. Med andra ord, upplever de som väljer ett
teoretiskt program mer stress, eftersom både föräldrar och lärare ställer krav på att deras betyg skall
vara höga. Majoriteten av ungdomarna ser skolstressen som det största problemet, och här poängterar
de att för stor del av skolarbetet sker hemma samt att de har flera prov under samma vecka. Allt detta
gör att unga har mindre tid för att träffa sina kompisar eller för att delta i olika fritidsaktiviteter. Tidsbristen leder i sin tur till isolering och depression, enligt de intervjuade. Betygssystemet, brist på kompetenta lärare och för stora klasser genererar enligt ungdomarna mycket stress som gör att eleverna
inte känner sig nog ”sedda”. De intervjuade upplever också att deras lärare är själva mycket stressade
och ”det smittar av sig” (SOU 2006:77).
Trots respondenternas åsikter gällande skolstress, visar utredningen att bland de elever som lyckas
med skoluppgifter som är svåra utvecklas självkänslan som mest. Således har denne som tror på sin
egen förmåga att kunna klara av skolan större chans att må bra med sig själv
De intervjuade beskriver också hur media och reklam påverkar deras syn på vad det innebär att prestera bra i dagens samhälle. De tre S:en (snygg, smal och sexig) sätter tryck på att de skall bete sig mer
som vuxna och ta hänsyn till hur de äter och tränar. Tjejerna blir mest påverkade, enligt respondenterna, eftersom de tar mer åt sig av denna stress. De föreslår att skoluniform skulle vara en bra lösning på
problemet, därför att mobbning bland unga i skolan har mycket att göra med utseende och kläder. Respondenterna kritiserar också miljön i skolan, som enligt dem inte är nog välkomnande, funktionell
och tyst. Utöver skolstressen tillkommer den stress som upplevs hemma, på grund av bråk med syskon
eller föräldrar, och kärleken som gör att unga ofta känner sig olyckliga. (SOU 2006:77).
När det gäller ökade stressrelaterade symptom bland tjejer visar utredningen att det finns olika
förklaringar på denna problematik. En kan vara att tjejerna uttrycker sina känslor tydligare än killar,
som i sin tur kan förklaras med hjälp av den biologiska komponenten. Tidigare studier visar, enligt
utredningen, att skillnader mellan hormonnivåerna omkring puberteten gör att tjejerna känner sig mer
deprimerade än killarna. Den sociala konstruktionen av kön är en annan förklaring och denna hänvisar
till skillnader i socialisering och levnadsvillkor bland kön i samhället. Ju större skillnader mellan
kvinnors och mäns roller, desto högre grad av stressrelaterade symptom bland flickor och kvinnor.
Utredningen poängterar också, med hjälp av tidigare studier, att allvarliga psykiska sjukdomar
utvecklas mest bland pojkar (SOU 2006:77).
Prevention
Primärprevention är ett begrepp som används för att beskriva vilka generella förebyggande insatser
som görs gentemot hela befolkningen för att förhindra och förebygga att sjukdom över huvud taget
uppträder. Det är på primärnivå de största vinsterna för folkhälsan görs genom att
minska måttligt förhöjda risker hos ett stort antal individer i stället för att vända sig
emot ett fåtal individer med hög risk (Janlert 2000)
Preventionsparadoxen
Används för att belysa det faktum att det är mycket svårt att i en barngrupp se vilka barn som kommer
att hamna i utanförskap senare i livet. Detta gäller alla former av utanförskap varav psykisk ohälsa är
ett.
En liten insats till många har/ger större effekt för folkhälsan än stora insatser till få. Att det ger en
större effekt att många förändrar sig lite än att några förändrar sig mycket beror på att gruppen högriskindivider är så liten (Janlert U 2000)
Ur ett folkhälsoperspektiv är det exempelvis bättre om fler föräldrar kan bli något bättre föräldrar än
att ett fåtal blir mycket bättre (Bremberg 2004).
Av 100 familjer hör uppskattningsvis:
•
•
•
90 familjer till normalgruppen och saknar synliga problem
7 familjer till riskgruppen där det finns barn som lever i svåra miljöer/barn som kan vara bråkiga och störande
3 familjer till problemgruppen och behöver insatser från samhällets sida
Forskningen säger att:
10% av barnen i normalgruppen utvecklar allvarliga normbrytande beteenden/psykisk ohälsa.
•
10 % av 90 = 9 barn
25% av barnen i riskgruppen utvecklar allvarliga normbrytande beteenden/psykisk ohälsa.
•
25% av 7 = 1.75 barn
40% av barnen i problemgruppen utvecklar allvarliga normbrytande beteenden/psykisk ohälsa.
•
40% av 3 = 1.2 barn
Det vill säga att av 12 barn som utvecklar ett utanförskap kommer 9 stycken från
”normalgruppen” vilket ytterligare stärker vår uppfattning att vi behöver öka de generella
preventiva åtgärderna för att på sikt minska den psykiska ohälsan.
Föräldrastöd
Bremberg (2007) undersökte vilken effekt strukturerade föräldraprogram som riktas generellt till alla
föräldrar, har på barn med utåtagerande problematik. Samtliga undersökta insatser visade påtaglig
effekt på en minskning med 60 procent av utåtagerande problematik hos barnen. Effekterna avklingar
med tiden men en studie där barnen följts under åtta år, kunde en fortsatt minskning på 8 procent
påvisas.
Kunskapsunderlaget från år 2004 visar att intresset för föräldrastöd är störst bland de familjer som
redan har en god social status. Enligt rapporten finns det tre faktorer som har lyckats nå familjer med
lägre social status.
1. Verksamheten är belägen i familjens bostadsområde och att det dessutom finns tillgång till barntillsyn.
2. Informationen har varit generell och inte riktad till ett urval familjer. En riktad inbjudan kan göra så att familjerna känner sig utpekade.
3. Att spridningen av verksamheten varit intensiv i ett fåtal områden. Spridningen fungerar bättre om den koncentreras intensivt till ett begränsat geografiskt område istället för att verksamheten erbjuds sparsamt i hela kommunen.
Föräldrastödsprogram finns på såväl generell som selektiv och indikerad nivå. I detta projekt menar vi
med föräldrastöd som kan erbjudas alla föräldrar.
Projektbeskrivning Huvudprojekt
Projekttid: 2014-08-01 till 2017-07-31
Syfte:
Att genom att införa och utvärdera olika metoder för att främja psykisk hälsa hos barn och unga i 2
pilotkommuner få fram en bas för hur psykisk ohälsa kan förebyggas i hela länet.
Betydelse:
Att lyckas minska antalet unga som mår psykiskt dåligt innebär att
- Fler unga orkar vara i skolan, koncentrera sig och tillgodogöra sig studierna.
- Fler unga är redo att möta arbetsmarknaden såväl hälsomässigt som betygsmässigt
- Minskat lidande hos de unga och deras närstående
- Tillväxten främjas
- Kostnader för allt från insatser, vård och behandling till sjukskrivning på grund av psykisk
ohälsa minskar
- Resurser frigörs till annat.
Mål
Att beskriva, möjliggöra, utveckla, testa utvärdera och kommunicera ett evidensbaserat sätt att arbeta
primärpreventivt under barnets hela uppväxt från mammas mage till 19 års ålder
Att efter projektets slut i samarbete med länsstyrelse, kommunförbund och eventuellt övriga aktörer
kunna erbjuda länets alla kommuner stöd för att kunna minska andelen unga (0-18 år) som drabbas av
psykisk ohälsa.
Långsiktiga mål
o
Att andelen elever i gymnasiets första år som de tre senaste månaderna ofta eller alltid
känt sig ledsna eller nedstämda minskar
o
Att minska andelen unga som tar sitt liv.
o
Att införa en nollvision gällande självmord i Norrbotten.
o
Ett väl fungerande samarbete med en klar ansvarsfördelning mellan landstinget,
kommunförbundet, länsstyrelsen och eventuellt andra aktörer såväl centralt som lokalt
kring främjandet av psykisk hälsa hos unga i Norrbotten.
Delmål
Att
o
o
o
o
o
o
o
Öka kunskapen i länet gällande psykisk hälsa hos unga samt hur psykisk ohälsa kan
förebyggas
Sprida evidensbaserade arbetssätt och metoder för att främja psykisk hälsa hos barn och unga.
Öka deltagandet vid föräldrautbildningarna
Öka andelen föräldrar som genomgår föräldrastödsutbildning
Införa DISA på högstadiet
Införa hälsosamtal på ungdomsmottagning
Öka samarbetet mellan landstinget och övriga aktörer
o
Finna vägar för att alla föräldrar får kännedom och erbjudande om de primärpreventiva
åtgärder vi föreslår
Vägledande Samsyn
Då projektet bygger på medverkan från flera aktörer är samsyn viktigt.
Samverkande huvudaktörer är landstinget, kommunförbundet, länsstyrelsen samt de två
pilotkommunerna.
Att arbeta kring nedanstående samverkanspunkter skall vara vägledande för detta projekt och för
prioritering av åtgärder. Främjande av psykisk hälsa handlar till stor del om att stärka skyddsfaktorer
och minska riskfaktorer hos barn generellt. Ju tidigare insatser desto bättre resultat
Alla barn och unga ska:
1) Växa tryggt i mammas mage
Ett av de starkaste sambanden vi funnit är mellan depression hos modern i barnets tidiga liv
och depression hos barnet i tonåren. Därför vill vi ännu tidigare än idag hitta de deprimerade
mammorna. Eftersom gravditet och tidigt föräldraskap är en tid då man är mottaglig för att
förändra sitt liv vill vi både öka deltagande i- samt utveckla innehållet i föräldrautbildningen.
Prioritet skall vara tidig anknytning förälder/barn
a. På sikt införa EDT depressionsscreening under graviditet för att kunna sätt in åtgärder
om en av föräldrarna är deprimerad (MBHV inväntar material för införandet och tar
ansvar för detta)
b. Införa pappa/partnersamtal
2) Få en bra start på det nya livet
a. På sikt utveckla ett gemensamt evidensbaserat föräldrautbildningsprogram för hela
länet (MBHV äger frågan).
b. Införa hälsosamtal vid 18 månaders ålder
c. Främja anknytning mellan barn och förälder med babymassage + anknytningsteori
som ett delmoment i all föräldrautbildning
d. Öka samverkan mellan olika aktörer med familjecentraler eller likande som nav.
3) Ha kompetenta föräldrar
a.
b.
c.
d.
Förbättra/utveckla föräldrautbildningarna på BVC och MVC
Öka deltagandet i föräldrautbildningarna på BVC och MVC
Erbjuda alla föräldrar föräldrastödsutbildning i förskoleåldern
Spridningskonferens ”Att främja psykisk hälsa hos barn och unga”
4) Nå målen i skolan
Att klara skolan, är den främsta skyddsfaktorn oavsett social bakgrund. För den fjärdedelen
som har lägst betyg i årskurs nio är riskökningen för självmordsförsök sexfaldigad. Detta åligger ju skolan men vi kan påtala vikten av följande:
a. Förskola och skola ger alla barn och unga förutsättningar att utveckla ett rikt ordförråd
och lära sig läsa och skriva, kompenserar för olikheter i hemmiljö och identifierar tidigt barn som behöver särskilt stöd.
b. Ge alla möjlighet att lyckas på något område
c. Stimulera barn och unga att äta, sova och motionera för att främja hälsa – särskilt mycket kunskap
och stöd förmedlas om hur vi skyddar hjärnan för överbelastning och stress. Stöd från skola, elevhälsa och ungdomsmottagning.
5) Mötas av en förstående och kunnig vuxenvärld
a.
b.
c.
d.
e.
f.
Förbättrad föräldrautbildning
Erbjuda generella föräldrastödsutbildningar
Sprida kunskap om ungas psykiska hälsa till alla målgrupper i projektet
Utbilda de som kommer i kontakt med barn/ungdomar i suicidprevention
Öka kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Kampanjer ( suicid, ungas situation, kroppsideal?)
6) Få hjälp att öka sin egen förmåga att klara av livets normala motgångar
a. Erbjudas att genomgå DISA programmet under högstadietiden (eller gymnasiet i
förekommande fall)
b. Sprida kunskap om orsaker till den ökade psykiska ohälsan
c. Införa hälsosamtal på ungdomsmottagning
Projektets avgränsningar
Projektet är primärpreventivt, vilket innebär att det handlar om generellt förebyggande insatser, tidig
upptäckt? samt att sprida kunskap om främjande av psykisk hälsa samt prevention av psykisk ohälsa.
Projektet gränsar till ”Norrbus” och därför måste en dialog föras kring definition av begreppet
”upptäckt och tidiga insatser”
En klar skiljelinje till Norrbus är att detta projekt handlar om generella åtgärder riktade till alla/flertalet
unga, medan Norrbus handlar om det enskilda barnet/den enskilde ungdomen.
Projektet gäller endast barn 0-18 år
Huvudprojekt
Att beskriva, möjliggöra, testa och kommunicera ett evidensbaserat paket av åtgärder för att
arbeta primärpreventivt under barnets hela uppväxt från mammas mage till 19 års ålder. (hitta
ett bra namn! Tävling om namn likt den vid ”livsviktigs” införande?)
Pilotprojekt i en mindre samt en större kommun i länet
o
Utbildningssatsning
Att främja psykisk hälsa hos unga
Suicidprevention
Föräldrastöd ABC
Babymassage och anknytningsteori
DISA
Spridningskonferenser ”Att främja psykisk hälsa/Primärprevention av psykisk
ohälsa”
o
Samverkan
Finna former för samverkan kring generella preventiva åtgärder som
föräldrastödsgrupper, utbildningar, konferenser, möten centralt (länsstyrelse,
kommunförbund samt landsting) samt mellan de olika lokala aktörerna
Hitta NAV för samverkan inom respektive kommun (familjecentral eller likanande)
Finna vägar för att information når rätt målgrupp gällande exempelvis föräldrastöd
och utbildningar.
o
KAMPANJ
Suicid?
Psykisk ohälsa hos unga
Kroppfixering/stress/vad får våra unga att må dåligt
o
Mått
Andelen elever i gymnasiets första år som de tre senaste månaderna ofta eller
alltid känt sig ledsna eller nedstämda (hälsosamtalet i skolan)
Andel unga som vid hälsosamtal på ungdomsmottagning uppger att de ofta
eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda
Självmord 16-29 år
Antal utbildade DISA-ledare
Antal som genomgått DISA på högstadium respektive gymnasium
Antal utbildade i suicidprevention
Antal föräldrar som genomgått föräldrastödsutbildning (ABC)
Deltagande i föräldrautbildning
Deltagande övriga seminarium och utbildningar
Delprojekt HEL
HEL Björknäs gymnasium
Ett delprojekt som sammanlänkas med huvudprojektet via gemensam projektledning och styrgrupp
Lokal projektledning på skolan:
Robert Bergman
Lärare Idrott och Hälsa
Curt Friman
Lärare Idrott och Hälsa
Kathrun Mogito
Rektor
Representant för elevhälsan
Omfattar: ca 80 elever på åk 1 Ekonomiprogrammet, Vård och omsorgsprogrammet, Restaurang och
Livsmedelsprogrammet samt Estetprogrammet. Fom HT 2014 även ca 120 elever på
Samhällsprogrammet
Effektmål delprojekt HEL Björknässkolan
o
Att andelen elever i gymnasiets sista år som de tre senaste månaderna ofta eller alltid känt
sig ledsna eller nedstämda minskar (innebär en extra omgång av hälsosamtalet i skolan)
o
Öka närvaron på ämnet Idrott och Hälsa från X-Y %. Alternativt högre närvaro i ämnet
Hälsa och Idrott jämfört kontrollskolor/klasser.
o
Andra mått (uppdrag ta fram lämpliga mått och kontrollgrupper lämnat till statistiker
utifrån Cochranerapport) Exempelvis skolresultat, självkänsla, hälsorelaterad livskvalitet
o
Förbättrat konditionsvärde år tre jämfört år ett
Övriga mål internt projekt HEL
Att eleverna ska
Bli sina egna (och andras) ”hälsocoacher”
Ta ett aktivt samhällsansvar
Vara eftertraktade på arbetsmarknaden
Se möjligheter till entreprenörskap inom hälsoområdet.
Samt att ge varje elev möjlighet att
Utveckla och bibehålla sin hälsa
Bli en positivare, mer självsäker och friskare individ
Orka vara i skolan, koncentrera sig och tillgodogöra sig studierna
Vara redo att möta arbetsmarknaden såväl hälsomässigt som betygsmässigt
Metoder:
-
Dubblera antalet lektioner i ämnet idrott och hälsa
Satsa hårt på ”hälsodelen” av ämnet (stresshantering, yoga, utbilda personal etc)
Individualisera undervisningen för att i möjligaste mån få alla att vara med
Kreativt utforma ämnet I&H med ett smörgåsbord av alternativa sätt för fysisk aktvitet
Frukostprojekt med näringslära i samarbete med närliggande eco-restaurang
DISA
Samarbeta med övriga ämnen och externa aktörer.
Ekonomi
Augusti-Dec Årligen
2014
2015-16
Projektledare 100%
Konsulter/expertstöd
Utbildningsinsatser Spädbarnmassage
Utbildningsinsatser DISA
Utbildning suicidprevention inkl. ev kampanj
Utbildning ”Främjande av psykisk hälsa hos unga”?
Föreläsning/Konferens ”Prevention av psykisk ohälsa”
Utbildning föräldrastöd ABC
Uppföljning och utvärdering
Övriga kostnader (resor, möten)
HEL (inväntar kostnadsförslag)
Informationsmaterial, övrigt material
250 000
50 000
25 000
25 000
50 000
25 000
50 000
25 000
20 000
30 000
100 000
50000
600 000
50 000
50 000
100 000
150 000
100 000
100 000
50 000
50 000
50 000
150 000
50000
Jan-Juni
2017
300 000
50 000
30 000
50 000
50 000
50 000
50 000
25 000
50 000
20 000
100 000
25 000
Totalt per år
700000
Totalt projekttiden ( 3 år)
4 500 000
1500000
800 000
Projektorganisation
Politisk referensgrupp
Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR)
Styrgrupp
Annika Nordstrand
Bodil Larsson
Agneta Granström
Karin Nordberg
Annika Selberg-Lundberg
Peter Bergman
Inger Kyösti
Maria Lavander
Mats Burman
Eva-Linnea Eriksson
Projektledare
Chef Folkhälsocentrum
Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum
Landstingsråd
Länssamordnare Psykiatri Närsjukvård
Verksamhetschef Närsjukvård, BHV MBHV
Närsjukvårdschef
Utvecklingsledare barn och unga Kommunförbundet
Utvecklingsstrateg barn och utbildning Kommunförbundet
Länsstyrelens ANDT-samordnare
Folkhälsosamordnare kommunförbundet
Sammankallande. Sökes externt 100% (alternativt en för
utbildningssidan och en för projektledningssidan)
Projektledaren rapporterar skriftligt och muntlig till styrgruppen minst kvartalsvis
Styrgruppen sammanträder minst 4 ggr per år.
Projektgrupp
Projektledare
Landstingets Folkhälsocentrum, sammankallande
Bodil Larsson
Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum
Eva Krispinsson
Kurator Kalix Kommun, utbildare DISA
Åsa Nordberg
Rektor förskolan Piteå, Utbildare Suicidprevention
Kathrun Mogito
Rektor Björknäs gymnasium
Representant för familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet i valda kommuner
Elevhälsochefer från valda kommuner
Folkhälsosamordnare från valda kommuner
Representant från Ungdomsmottagningarna valda kommuner
Verksamhetsutvecklare Närsjukvårdsområde valda kommuner
Representanter skola valda kommuner
Övriga aktörer vid behov (försäkringskassa, arbetsförmedling etc)
Lokalt projektstöd
-
Lokala folkhälsorådet är projektansvariga på kommunsidan.
Folkhälsosamordnaren (eller motsvarande) fungerar som lokal samordnare på kommunsidan
Verksamhetsutvecklaren lokalt på landstinget fungerar som lokal samordnare på
landstingssidan
Lokala projektgrupper
Bildas och utformas anpassat efter behov och i samordning mellan regional och lokal nivå.
Skriftlig rapportering från lokal nivå sker minst kvartalsvis till projektledaren.
Rollfördelning mellan aktörerna under projekttiden
Landstinget tar kostnader för projektledare, projektansvar och i huvudsak kostnader för samtliga
utbildningar under projekttiden.
Länsstyrelsen fortsätter med genomförandet av utbildningssatsningen ABC
Länsstyrelse samt kommunförbund åtar sig att ingå i styr/projektgrupper på regional nivå, delta i
lokala workshops och andra lokala åtaganden, ge lokalt praktiskt stöd samt tar sina egna kostnader i
samband med detta.
Kommunerna och andra lokala samarbetsparter frigör tid för personal att delta i projektet, dess
utbildningar och delprojekt.
Det åligger även varje enskild aktör att under projekttiden lyfta och förbereda frågan kring hur
verksamheten skall kunna implementera resultaten efter avslutat pilotprojekt.
Tidsplan 2014
Januari – Mars
Grov projektplan arbetas fram och läggs fram för Kent Ö och Agneta G
Möten med MBHV, NSV Verksamhetsutvecklare, Björknässkolan,
Kommunförbundet, Folkhälsosamordnare, UM, Elevhälsochefer,
Familjecentral/er.
Mars 19
Sista dag inlämning för beredning
April 29
Beslut i landstingsstyrelsen
April - Juni
Rekrytering projektledare och formering styr- och arbetsgrupp
Fastställa vilken/vilka kommuner som ska ingå i pilotprojektet.
Diskussion NFR
Diskussion med folkhälsoråd
Diskussion med länsstyrelse och kommunförbund
Prioriteringar
Augusti-Dec
Projektledare på plats och arbetet kan börja
Möten styrgrupp och arbetsgrupp. Kartläggning och planeringsarbete..
Arbetet påbörjas i en mindre och en större kommun
Lokala Workshops med projektledare och aktörer från valda kommuner.
Överenskommelse om insatser utifrån behovsbild och
samverkansmöjligheter
HEL + Disa Björknäs gymnasium kör igång
September - December
Utbildningar DISA Boden + övriga insatser Boden, Konferens (I-M
Wieselgren, Fredrik Livheim, Sven Bremberg?)
2015-2017
Exempel på utbildningsinsatser/andra åtgärder per målgrupp*
Målgrupp
Främja psykisk
Förebygga
Föräldrastöd DISA
Övrigt
MVC
hälsa
Suicid
Spridningskonferens
alternativt mindre
behovsanpassade
utbildningar
Ja
Nej
Nej
Nej
BVC
Ja
Nej
Nej
Nej
Elevhälsa
Förskola
Ja
Personal
Föräldrar
Personal
Föräldrar
Personal
Föräldrar
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Ja
Personal PV/NSV
Personal
Föräldrar
Personal Familjecentraler
och likande
Personal
Föräldrar
Personal
Ungdomsmottagningar
Personal
Föräldrar
”Allmänheten”
Öppna föreläsningar?
Kampanj? Media?
Utbildning
Beskows
eller Första
hjälpen
Utbildning
Beskows
eller första
hjälpen
Utbildning
”Första
hjälpen
psykisk
hälsa?” eller
Beskows
modell
Kampanj
suicid?
Låg/mellanstadiepersonal
Högstadium/gymnasium
Första
hjälpen
psykisk
hälsa
Nej
Depressionsscreening
graviditet
Samverkan
Babymassage och
anknytningsteori
Samverkan
Babymassage och
anknytningsteori
Samverkan
Samverkan
Samverkan
Boden
Samverkan
Björknässkolan
+
Personal
testkommuner
Nej
Samverkan
Tidiga tecken
Suicid
Ja
Nej
Samverkan
Nej
Erbjuda
Samverkan
Alla föräldrar
skall erbjudas
ABC
Nej
Veta var man ska
vända sig för
föräldrasstöd och
utbildningar
*I de fall man lokalt har upparbetat arbete runt viss metod bör vi i första hand stötta det arbetet.
Utbildningsinsatser kommer första året att genomföras av centralt placerad utbildare, sedan kommer vi
succesivt att gå över till att utbilda utbildare och att planera hur kompetensen skall bevaras efter
projektets slut.
2017 Januari till Juni – Fortsatt arbete enligt ovan. Planera för hur var och en av aktörerna efter
projektets slut skall förvalta projektresultatet. Planera för spridning av lyckade metoder och arbetssätt.
Planera för eventuellt fortsatt samarbete med initiativtagarna till projekt ”HEL”. I samarbete med
kommunförbund och länsstyrelse planera för hur det gemensamma arbetet skall fortsätta efter
projekttiden. Det skall vara en klar ansvars- och kostnadsfördelning mellan de olika aktörerna innan
projektet avslutas och innan aktörerna tillsammans vid kommunbesök kan erbjuda de
primärpreventiva åtgärder som fallit väl ut under pilotprojektet till länets samtliga kommuner.
