Diarienummer
PLAN 11/12
ÖVERSIKTSPLAN
LANDSKRONA STAD
TEMATISKT PM
KLIMATANPASSNING OCH KLIMATSMART PLANERING I
LANDSKRONA
Stadsbyggnadsförvaltningen
Planavdelningen 2015-02-13
UPPDRAGSBESKRIVNING
En bred kunskapsbas behövs för att formulera ett förslag till översiktsplan. Det är av stor vikt att
det finns ett helhetsperspektiv och en samsyn. För att kunna påbörja sådana diskussioner behöver
man dock tydliggöra planeringsförutsättningarna inom olika sektorsområden. Arbetet med att
insamla kunskapsunderlag från olika sektorer kan ske genom ett tematiskt PM. Ett sådant
redogör för nuläget samt pekar på väsentliga framtidsfrågor som har betydelse för hur för hur
översiktsplanen formuleras.
Detta tematiska PM belyser Landskronas situation i fårhållande till framtida klimatförändringar
samt hur stadens strukturer kan göras klimatsmarta för att människor på ett enkelt sätt skall
kunna leva ett klimatsmart vardagsliv.
Arbetet med klimatfrågan är omfattande och fortsatt arbete utöver översiktsplanen behövs både
rörande klimatanpassning och klimatsmart planering. I Landskrona är stigande havsnivåer och
extrema regn klimatförändringar som kan komma att bli påtagliga och ge en tydligt påverka den
fysiska planeringen. I översiktsplanen är det framförallt dessa frågor som har bearbetats. När det
gäller klimatsmart planering är detta något som behöver inkluderas i många delar av den
kommunala organisationen såväl som i den fysiska planeringen.
Ansvarig för detta tematiska PM har varit Lisa Lindekranz, medverkande har varit Mattias
Schriever-Abeln från Planavdelningen Landskrona stad.
2
FÖRORD
4
KLIMATANPASSNING
5
Förutsättningar
Förutsättningar regionalt
Förutsättningar för Landskrona
5
5
6
Klimatutredning
Översvämningshotade områden
Extrema regn
7
8
10
Dagvattenplan
13
Exempel på åtgärder
Permanenta skydd
14
14
16
16
16
18
Erosionsskydd
Exempel på tänkbara åtgärder i Landskrona
Fortsatt klimatanpassningsarbete
21
KLIMATSMART PLANERING
22
Tema PM Planera klimatsmart
22
Klimatsmarta åtgärder i Landskrona
24
REFERENSER
25
3
FÖRORD
En översiktlig klimatanalys har tagits fram för Landskrona stad som en del av översiktsplanen
och denna skall utgöra ett kunskapsunderlag till fortsatt arbete med exempelvis en
klimatanpassningsplan för kommunen. Klimatanalysen utgör grunden för de riktlinjer som
presenteras i översiktsplanen. Dessa riktlinjer skall fungera som stöd vid ärendehanteringen av
bygglovs- och planfrågor i kommunen.
Detta PM berör både klimatanpassningsfrågan och klimatsmartplanering. Frågorna behandlas i
var sitt avsnitt.
4
KLIMATANPASSNING
Landskrona kommun påverkas och kommer att påverkas av den globala uppvärmningen och de
klimatförändringar som följer. Stigande hav, extrema regn med översvämning som följd och ökad
medeltemperatur påverkar i högsta grad Landskronas framtid, då kommunen ligger utmed kusten
och genomkorsas av åar och bäckar. En höjd medeltemperatur påverkar givetvis livet i staden, i
omgivande tätorter samt på landsbygden och redan i dag ser vi hur stormar som Simone och
Sven leder till tillfälliga högvatten med översvämning som följd.
FÖRUTSÄTTNINGAR
FÖRUTSÄTTNINGAR REGIONALT
En pågående uppvärmning gör att jordens medeltemperatur successivt stiger. För Skånes del
beräknas årsmedeltemperaturen öka med knappa 4 °C till slutet på seklet vilket innebär en
årsmedeltemperatur för Landskronas del på ca 12 °C. Störst temperaturökning beräknas under
vintermånaderna och minst under sommarmånaderna.
Avseende års- och säsongsvolymer råder samstämmighet bland forskare att
nederbördsmängderna kommer att både öka och minska beroende på var man befinner sig och
vilken tid på året man avser. För Skånes del beräknas nederbörden under höst- och
vintermånaderna (september – februari) att öka med 25-35% till slutet på seklet. Under våren ses
en svag ökning medan nederbörden beräknas vara relativt oförändrad under sommarmånaderna
(juni – augusti). Sett över hela året ökar årsnederbörden med ca 8% (SMHI, 2012).
Till följd av förändringar i temperatur, nederbörd och avdunstning kommer flödenas årsdynamik
att förändras. Under vintertid beräknas flödena öka som en konsekvens av en ökad
vinternederbörd samt minskad snömagasinering till följd av högre temperaturer. En följd av den
minskade snömagasineringen är att snösmältningen, vilken orsakar dagens vårflod, minskar eller
uteblir. En följd av högre temperaturer är en ökad avdunstning vilket innebär att en mindre andel
av nederbörden når vattendragen vilket gör att flödena minskar under sommarmånaderna. För
Höje å och Råån beräknas medelvattenföringen på årsbasis minska med 6-7% till slutet på seklet
medan ökningen under vinter-tid beräknas bli ca 25% och minskningen under sommartid ca 30%
(SMHI, 2011). Råån och Höje å är belägna norr respektive söder om Landskrona kommun varför
liknande framtida flödesförändringar kan antas för vattendragen i kommunen.
En viktig konsekvens av klimatförändringarna är en generell höjning av vattennivån i
världshaven. Denna höjning beror av flera faktorer varav de viktigaste är:
Expansion av vattenvolymen till följd av den varmare vattentemperaturen
Tillskott av smältvatten från inlandsisar och andra glaciärer
5
Snabb smältning av havsis vid polerna under sommaren som gör att värmeupp-taget blir
högre
Ett stort antal försök att förutspå de framtida havsnivåerna har gjorts, både med hjälp av
numeriska modeller och med uppmätta samband mellan temperaturförändringar och
havsnivåvariationer. Dessa beräkningar innebär stora osäkerheter och individuella variationer.
Den mest sannolika nivåhöjningen utifrån dessa beräkningar ligger på drygt 1 m ökning i
medelhavsnivå år 2100 jämfört med år 1990. I en rapport från AMAP1 beräknas en än extremare
havsnivåhöjning på upp till 1,60 m (se Figur 1).
De flesta beräkningar för den globala havsnivåhöjningen sträcker sig till år 2100. Viktigt att
komma ihåg är att havet kommer att fortsätta stiga även efter år 2100.
Bild 1. Illustration från AMAP (2011) vilken visar beräknad global havsnivåhöjning och IPCC 2007
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LANDSKRONA
I Landskrona saknas historiska mätningar av havsnivån. Närmaste mätstation är lokaliserad i
Barsebäck, söder om Landskrona. Enligt mätningar från Barsebäck är medelvattenståndet 11 cm
idag i RH2000 (10 cm år 1990).
Vid beräkning av framtida medelvattenstånd måste hänsyn även tas till den pågående
landhöjningen vilken motverkar den globala havsnivåhöjningen. För Landskronas del är
landhöjningen ca 0,12 cm/år.
Med en antagen global havsnivåhöjning på 100 cm kan framtida medelvattenstånd för
Landskrona år 2100 beräknas till 97 cm, vilket är 86 cm över dagens medelvattenstånd på 11 cm.
Detta kan ses som ett medelscenario utifrån den senaste tidens forskning och motsvarar även
SMHIs rekommendationer. Motsvarande medelvattenstånd med en antagen global höjning enligt
AMAPs övre nivå på 160 cm beräknas till 157 cm. Detta kan ses som ett extremt scenario som
skulle kräva en mycket kraftig ökning av dagens utsläppsnivåer av växthusgaser.
6
Bild 2. Dagens och framtida medelvattenstånd och extremnivåer (SMHI, 2011)med en antagen global höjning av
havsvattennivås på 1 meter (medelscenario) respektive 1,6 m extremscenario).
Under Adventstormen 2011 uppmättes nivåer i Barsebäck på +136 cm (147 cm i RH2000) vilken
är den högst uppmätta nivån sedan mätningarna påbörjades 1937. Jämfört med beräknad nivå
med 100 års återkomsttid (135 cm) låg nivån under Adventstormen 12 cm högre. Observationer
från Borstahusen pekar på att vattnet under stormen nådde upp till ca 220 cm till följd av en lokal
vattenståndsökning och våguppspolning. En liknande storm i slutet på seklet skulle kunna
innebära att vattnet når upp till nivåer på 300 – 360 cm i Borstahusen beroende på scenario för
den globala havsnivåhöjningen.
KLIMATUTREDNING
Landskrona kommun beställde under hösten 2012 en kommunövergripande klimatutredning för
att ta reda på hur de förväntade klimatförändringarna kan komma att påverka kommunen. De
frågor som utredningen förutsattes att undersöka var:
Vilka kustnära områden riskerar att översvämmas som följd av extrema havsnivåer med
beaktande av förväntade klimatförändringar?
Vilka områden i anslutning till vattendragen riskerar översvämmas vid höga flöden i
samband med extrem nederbörd med beaktande av förväntade klimatförändringar?
7
Vilka områden utgör potentiella riskområden vad gäller höga grundvattennivåer idag och i
framtiden?
Inom vilka områden i Landskrona tätort föreligger översvämningsrisk till följd av
överbelastade ledningssystem i samband med extrem nederbörd idag och i framtiden?
ÖVERSVÄMNINGSHOTADE OMRÅDEN
Utifrån Nya nationella höjdmodellen (NNH), med 2x2 meters upplösning, för Landskrona
kommun har kustnära områden karterats med en halvmeters intervall. Vid framtagning av
kartorna har ingen hänsyn tagits till om vattnet i verkligheten kan ta sig till det specifika området,
dvs. endast områden under fasta höjdnivåer har markerats.
Det är framförallt de södra delarna av kommunen som ligger lågt inklusive stora delar av
Landskrona tätort. Norr om Landskrona är topografin betydligt brantare varför relativt
begränsade områden ligger under 3,5 m.
De västra delarna av Häljarp centrum ligger under 2,5 m och större delen av koloniområdet norr
om Saxån under 1,5 m. E6:an fungerar som en barriär mot havet men Saxån gör att det finns en
förbindelse mellan havet och områdena öster om E6:an. De lägst liggande delarna av E6:an ligger
på nivån 3,0 – 3,5 m.
Hela industriområdet i Landskrona ligger mellan 2,0 och 2,5 m och delar under 2,0 m. Det lägst
liggande området i centrum är kvarteret som avgränsas av Österleden – Regeringsgatan –
Föreningsgatan. Ett utsatt område är Örja i de östra delarna av industriområdet; stora delar ligger
under 1,5 m.
Längs kommunens norra kuststräcka kommer konsekvenserna av ett stigande hav vara som störst
vid Borstahusen och Ålabodarna.
8
Bild 3. Utdrag ur den översiktliga klimatanalysen för Landskrona stad som visar översvämmad yta vid olika
havsnivåer.
9
EXTREMA REGN
Frekvensen av regn med höga intensiteter väntas i allmänhet öka i Sverige, på grund av att ett
varmare klimat innebär att luften kan innehålla mera vattenånga. Hur stor ökningen blir råder det
dock stor osäkerhet kring. Ofta talas det om "klimatfaktorer" eller ”förändringsfaktorer”. Dessa
faktorer (vanligen ett tal större än 1.0) multipliceras med dagens regnintensiteter för att ta höjd
för klimateffekter.
När dagvattensystemets kapacitet överskrids sker ytlig avrinning och ansamling av vatten i
lågpunkter vilket orsakar en översvämning. Hur mycket vatten som transporteras på ytan och blir
stående är naturligtvis avhängigt av hur kraftigt regnet är. Frekvensen av regn med höga
intensiteter väntas i allmänhet öka i Sverige, på grund av att ett varmare klimat innebär att luften
kan innehålla mera vattenånga. Hur stor ökningen blir råder det dock stor osäkerhet kring.
Enligt Svenskt Vatten P90 ska våra VA-system grovt sett vara dimensionerade för att klara ett
regn med 10-års återkomsttid. I verkligheten varierar kapaciteten i systemet och kan vara både
högre och lägre, dock oftast lägre. Vid skyfall, dvs. regn med hög återkomsttid, är
ledningssystemets kapacitet liten i förhållande till regnvolymen.
I syfte att studera konsekvenserna av ett extremt regn har MIKE21-modellen belastats med ett
dimensionerande 100-årsregn. Översvämningskartorna som redovisas visar områden där vatten
riskerar att bli stående och orsaka en översvämning på ytan i samband med ett skyfall.
Tidpunkten som kartorna illustrerar är då ledningssystemet är fullt och vattendjupen maximala. I
takt med att vatten avbördas från ledningssystemet kommer det åter finnas möjlighet för vatten
att rinna ner i detsamma. Karteringen har utförts för Landskrona tätort.
De beräknade vattendjupen har delats in i tre kategorier efter graden av olägenhet:
- 0,1 – 0,3 m, besvärande framkomlighet
- 0,3 – 0,6 m, ej möjligt att ta sig fram med motorfordon, risk för stor skada
- > 0,6 m, stor materiella skador, risk för hälsa och liv.
10
Bild 4. Beräknat vattendjup för dagens 100-års regn. Utdrag ur den översiktliga klimatanalysen för
Landskrona stad
11
Exemplen nedan illustrerar två områden i kommunen och hur dessa områden skulle kunna
komma att påverkas av ett så kallat hundraårsregn. Som illustrationerna visar sker en
vattenansamling, kritisk i några fall, på flera ställen i respektive område. I Västervångsområdet,
bild 5, sker samtidigt en naturlig avrinning och ett lokalt omhändertagande av vattnet mot
Exercisfältet. I bild 6, över stadsdelen Öster, illustreras hur en urban stadsmiljö påverkas. I detta
område finns ingen naturlig avrinning mot ett lokalt omhändertagande av dagvatten utan
ledningsnätet får stå för i stort sett allt omhändertagande av vattenmängderna.
Bild 5 Utdrag ur den översiktliga klimatanalysen om visar beräknat
vattendjup för dagens 100:års regn vid Västervångsområdet och
Exercisfältet.
Bild 6 Utdrag ur den översiktliga klimatanalysen12som visar beräknat vattendjup för dagens 100:års regn
i stadsdelen Öster.
DAGVATTENPLAN
Stadens VA-bolag, NSVA, arbetar för tillfället med att ta fram en dagvattenplan för Landskrona
stad. Syftet med dagvattenplanen är att konkretisera befintlig dagvattenpolicy, antagen av
kommunfullmäktige 2012-05-21, samt att finna hållbara lösningar för befintlig bebyggelse. Inom
ramen för detta arbete har man karterat lågpunkter i landskapet där det finns risk för att vatten
samlas vid större regnmängder. Denna kartering omfattar hela kommunens yta och utgör ett
komplement till beräkningarna som finns för staden.
Bild 7. Instängda områden i Landskrona kommun. Ur utkast till dagvattenplan, februari 2015.
13
EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER
På flera håll i världen är redan idag de klimatrelaterade scenarierna ett faktum (till exempel i
Nederländerna). På dessa platser har man under många arbetat aktivt för att försöka minska
effekterna av stigande havsnivåer etc.
Exempel på åtgärder finns också på närmre håll i olika skånska kommuner så som Höganäs,
Helsingborg och Vellinge. Det som är viktigt är att planera för flexibla lösningar som kan
anpassas till nya scenarier med högre vattennivåer, fler extrema regn och längre värmeböljor. I
extrema fall kan det också bli nödvändigt att flytta bebyggelse eller verksamheter om det blir allt
för kostsamt och komplicerat att skydda. Nedan följer en sammanfattning av åtgärder som kan
användas för att skydda kustområdet mot stigande havsnivåer och erosion. Sammanfattningen är
hämtad från Högnäs kommuns klimat PM.
När det gäller omhändertagande av extrema regnmängder i urban miljö gäller det att kombinera
befintligt ledningsnät med dammar samt ytor som kan översvämmas under perioder. Att uppföra
hus med gröna tak eller att undvika att hårdgöra ytor kan också förbättra situationen i
stadsmiljöer.
I tätorter kan värmeböljor mildras genom att det finns tillgång på parker och grönområden som
ger skugga och bidrar till ett svalare lokalklimat och som även utgör områden där dagvatten kan
tas omhand.
PERMANENTA SKYDD
Permanent invallning En möjlig skyddsåtgärd i områden som drabbas av återkommande översvämningar är att anlägga
en vall mellan havet och det man vill skydda. Vallen kan bestå av olika material, exempelvis sand,
jord, lera, grus och sten. Vallen placeras lämpligast närmast skyddsobjektet, exempelvis nära de
bostäder som ska skyddas. På så sätt bevaras kopplingen mellan stranden och havet öppen för
allmänheten. Vallen kan ha flera funktioner förutom att skydda vid högvatten, den kan
exempelvis fungera om gång-och cykelväg.
Mur I stadsmiljöer där marken ofta är hårdgjord kan skyddsmurar vara att föredra. De kan utformas
för att smälta in eller bidra med nya värden i området. I hamnar kan kajer höjas upp i samband
med ombyggnation.
14
Bild 8. Skyddsvall med cykelväg i Skanör.
Barriärer ute i vattnet I Holland och England finns det exempel på stora anläggningar med rörliga barriärer som kan
stängas när vattnet står högre än normalt. Barriärer kan också utformas som sandrevlar och
invallningar ute till havs.
Byggnader som tål översvämning I vissa fall kan det vara svårt att anordna ett permanent skydd mot översvämningar och då kan
byggnader istället uppföras på ett sådant sätt att de tål översvämningar. Ett sätt kan vara att bygga
utan källare eller att källaren används för parkering. Källare kan uppföras i vattentät betong och
utan fönster. Befintlig bebyggelse kan skyddas genom att källarfönster säkras eller sätts igen, och
tillfälliga översvämningsskydd som placeras vid dörrar.
Bild 10 visar en port
som förhindrar
vatteninträngning i en
äldre byggnad vid floden
Elbe i Hamburg,
Tyskland
Bild 9. Maeslant Barrier utanför Rotterdam,
Holland som skyddar vid högvatten i Nordsjön.
15
Dagvattenavledning Dagvattensystem behöver dimensioneras för att klara större och mer extrema flöden. I
dagvattensystemet skall inte enbart ingå underjordiska kulvertar utan olika typer av öppen
dagvattenhantering skall också utnyttjas. Multifunktionella ytor som kan användas för infiltration
och fördröjning av vatten samtidigt som de är attraktiva grönytor i staden skall planeras in i
stadsmiljön. Gröna tak är ett annat alternativ för att minska påfrestningarna på dagvattensystemet. Landskrona kommun har tillsammans med NSVA utarbetat en dagvattenpolicy som
skall tillämpas för dagvattenhanteringen i kommunen.
Hänsyn måste även tas till att vattennivåerna i recipienter kan vara höga samtidigt som händelse
av extrem nederbörd, och då måste det finnas möjlighet att fördröja vattnet i ett
utjämningsmagasin eller liknande innan det släpps vidare till recipient. Ett annat alternativ är att
underlätta för regnvattnets genomträngning genom att hårdgöra färre ytor.
EROSIONSSKYDD
Det finns olika åtgärder som kan vidtas för att begränsa och förhindra erosion. Skyddet kan bestå
av en barriär som skyddar det erosionsbenägna materialet från vågornas krafter. Det kan också
vara skydd som är utformade för att dämpa energin i de vågor och strömmar som eroderar
stranden. Skyddet kan också utformas för att styra strömmarna så att det eroderade materialet
styrs dit det är önskvärt. För att uppnå så god effekt som möjligt kombineras ofta olika typer av
erosionsskydd med varandra.
Strandfodring Strandfodring innebär att eroderad sand återförs till stränderna. Sand hämtas på havsbotten eller
på land. Metoden innebär att man kontinuerligt måste fylla på med sand efter ett visst antal år.
Strandfodring är internationellt sett den vanligaste kustskyddsmetoden.
Bild 11. Strand i Vellinge kommun där
strandfodring tillämpas.
16
Stranddränering Stranddränering är en metod för att på artificiell väg torka stranden mellan hög och lågvatten och
på så vis stabilisera den. Ett rörsystem placeras parallellt med stranden på cirka två meters djup
mellan hög-och lågvattennivån. Överflödigt vatten leds bort till en uppsamlingsbassäng där det
sedan pumpas ut i havet igen. Stranddränering är effektivt på platta stränder där vattnet har svårt
att rinna undan naturligt. Blöt sand tar mer skada av erosion jämfört med torr.
Strandskoning Strandskoning omfattar olika typer av konstruktioner som anläggs längs med kuststräckor som är
erosionsutsatta. De består oftast av hårda material som block, sprängsten eller betongplattor. De
anläggs antigen parallellt med stranden direkt på slänten eller vertikalt i förhållande till kusten i
form av en stödmur. Strandskoningens primära funktion är att skilja land och vatten och
därigenom begränsa vågors och strömmars möjligheter att erodera stränder och dynbildningar.
Strandskoning bevarar strandlinjen, men om syftet med skyddet är att bevara en sandstrand är
denna metod inte aktuell.
Vågbrytare Vågbrytare anläggs för att minska vågornas kraft och för att fånga upp den sand som
transporteras längs med stranden. Vågbrytare består ofta av sprängsten som placeras parallellt
med kustlinjen och en bit ut. Genom att vågbrytarna anläggs utanför stranden skyddar de en
längre kuststräcka än vad motsvarande konstruktion placerad i strandlinjen skulle ha gjort.
Vågbrytare kan kombineras med andra typer av kustskydd, exempelvis strandskoning eller
strandfodring.
Hövder En hövd är en konstruktion som utbyggs från stranden och vinkelrätt ut i vattnet. På
uppströmssidan av hövden kommer material att ansamlas, medan material kommer att eroderas
på nedströmssidan. Stranden kommer att byggas upp successivt och strandlinjen flyttas ut mot
hövdens ytterände. En mindre mängd material än tidigare kommer att passera förbi hövdens
ytterände, vilket medför att det uppkommer erosion på nedströmssidan.
Uppbyggnad av armering och klitter Strandvallar och klitter utgör ett viktigt skydd mot erosion. Genom att på konstgjord väg bygga
upp strandvallar och armera dessa hjälper man naturen som sedan fortsätter att på naturlig väg
bygga upp dessa. Om strandvallarna planteras hjälper växterna till att fånga in luftburen sand.
Släntskydd Släntskydd är ett av de vanligaste skydden mot erosion. Det vanligaste förkommande är det så
kallade omvända filtret. På en inte allt för brant slänt lägger man först en matta. På denna
17
placeras sedan ett lager av grus och stenmaterial. Det grövsta materialet placeras överst då det är
mest motståndskraftigt mot vågkrafterna.
EXEMPEL PÅ TÄNKBARA ÅTGÄRDER I LANDSKRONA
Det finns en mängd tänkbara åtgärder för att hantera stigande havsnivåer, extrema flöden och höga
temperaturer. Exempel kan hämtas från andra delar av världen som t.ex. Nederländerna. Exempel på
åtgärder finns också på närmre håll i olika skånska kommuner så som Höganäs, Helsingborg och
Vellinge. Det som är viktigt är att planera för flexibla lösningar som kan anpassas till nya scenarier
med högre vattennivåer, fler extrema regn och längre värmeböljor. I extrema fall kan det också bli
nödvändigt att flytta bebyggelse eller verksamheter om det blir allt för kostsamt och komplicerat att
skydda.
Landskrona kommuns kuststräcka har olika karaktär i form av strandängar i söder, kajer och
strandpromenad i centralorten, sandkust och klintkust i norr och på Ven vilket innebär att olika typer
av skydd är lämpliga. Hamnar kräver speciella åtgärder. Vissa kusträckor kan kanske lämnas utan
skydd och en naturlig förändring får förekomma i områden där inga större ekonomiska eller
rekreativa värden står på spel. Eftersom kostnaden för att skydda ett område måste vara mindre än
områdets värde för att åtgärden skall vara ekonomiskt försvarbar, är det svårt att utan mer detaljerade
beräkningar avgöra exakt vilken metod som skall användas var. Eftersom det är praktiskt taget
omöjligt att undvika all sorts översvämning, och eftersom det trots allt är ett naturligt fenomen som
kanske bör tillåtas i viss grad, får man väga dessa kostnader mot varandra för att identifiera vilka
områden som är högst prioriterade att skaffa lösningar för. Rekommendationen från Statens
Geotekniska Institut är att grundinställningen skall vara att naturen skall ha sin gång och att inte vidta
skydd mot erosion där det inte är ekonomiskt försvarbart. Fortsatta avvägningar mellan nytta och
kostnader behöver därför göras. Vid uppförande av kustskydd mot översvämning är det av betydelse
att ha en god samverkan med grannkommunerna.
Nedan finns ett resonemang om lösningar bl.a. hämtade ur Översvämningsrisker och kusterosion i
Landskrona stad, Maria Karlsson Green, Sandra Martinsson, 2009 samt ur rapporten Kusterosion Norra
Bortshusen, Landskrona , DHI 2013-01-14. I vision 2063 för Landskrona har också tänkbara lösningar
skisserats. Dessa åtgärder och andra tänkbara åtgärder kommer att utredas vidare inom ramen för
utarbetandet av en klimatanpassningsplan.
Norra kusten och Ven I kommunens norra delar finns obebyggda områden som skulle kunna lämnas utan skydd och tillåtas
översvämmas. På andra ställen som t.ex. i Ålabodarna och på Ven finns stora värden att skydda både i
form av bebyggelse och i form av rekreationsvärden.
Vid de delar av kuststräckan där badstränderna finns, kan det vara en lämplig åtgärd att lägga dit sand
kontinuerligt. Detta sker till viss del redan i dag. Denna metod kallas för strandfodring och går ut på
att erosionen fortgår, men endast på den ditlagda sanden, och profilen kan hållas fortsatt stabil.
Genom detta mjuka kustskydd förhindras att erosionsproblemet flyttas till närliggande områden,
eftersom erosionen tillåts att fortsätta. På detta sätt bibehåller man stränderna som kan fortsätta att
tjäna som exempelvis turistattraktioner och rekreationsområden. I ett längre tidsperspektiv kommer
troligen ytterligare åtgärder i form av vallar och skoningar att behövas i området för att bibehålla
nuvarande kustlinje.
18
Centralorten I Borstahusen och utmed Strandvägen ligger bebyggelsen nära kusten och det finns inte så mycket
utrymme mellan husen och havet. Utmed t.ex. Strandvägen kan byggande av en vall vara ett alternativ
för att skydda mot havet. En vall kan också säkra allmänhetens tillgång till området då den kan
utnyttjas som promenad- och cykelstråk utmed vattnet. Då bebyggelse ligger mycket nära kustlinjen
finns inte mycket yta att uppföra en vall på. Detta innebär att det kan krävas utfyllnad i havet för att
skapa yta för en vall. I detta sammanhang är det viktigt att beakta de kulturhistoriska miljöerna som
finns utmed kuststräckan.
Med anledning av detaljplanearbetet norr om Borstahusen har en rapport Kusterosion Norra Borstahusen,
Landskrona , DHI 2013-01-14, tagits fram. I denna rapport anges att i framtiden behöver en vall
byggas utmed stadsdelen för att skydda mot översvämningar från havet. Kajerna och hamnplanen i
Borstahusens hamn behöver också höjas alternativt vallas in för att klara en höjd medelvattennivå.
Vid själva kärnan av centralorten finns inte några större utrymmen att använda för skyddsåtgärder.
Ett alternativ i stadens centrala delar är att arbeta med murar. Inom befintligt industriområde kan
man arbeta med att marknivåerna höjs i takt med att man bygger nytt eller på annat sätt gör
förändringar i området. Vid hamnarnas utlopp kan barriärer byggas, som stängs då höga vattenstånd
är att vänta. Havet söder om Landskrona är relativt grunt och ett alternativ kan också vara att skapa
konstgjorda sandrevlar eller invallningar som minskar vågornas kraft. Hur ett sådant skydd kan
gestaltas visas i Vision 2063.
Bild 12. Centrala Landskronas möte med havet.
19
Södra kuststräckan Området kring Saxån löper stora risker att drabbas av översvämningar då området kan drabbas både
av höga vattennivåer i havet och i Saxån samtidigt. Detta kan naturligtvis leda till mycket
problematiska situationer. Havet kan dämma Saxån, men havsvatten kan också leta sig in på den östra
sidan av motorvägen genom det utlopp som finns under motorvägen. Om motorvägen höjs och
förstärks kan denna fungera som en barriär mot havsvattnet. Den svaga punkten blir då utloppet där
Saxån rinner under motorvägen.
Det vore lämpligt om det uppströms fanns utspridda våtmarker eller liknande i anslutning till Saxån,
vilket skulle kunna ge en fördröjning och utjämning av flödet och därmed mindre problem nedströms
under tiden som det extrema högvattnet pågår.
För att skydda Häljarp från översvämningar kan de delar av orten som riskerar att översvämmas vid
ett högvatten vallas in. Eventuellt kan översvämning av åkermark, golfbanor och liknande kan
tolereras.
Bild 13. Högt vattenstånd i Häljarp i samband med adventsstormen 2011.
20
FORTSATT KLIMATANPASSNINGSARBETE
Åtgärder för att förebygga konsekvenserna av klimatförändringar behöver vidtas både på kortare sikt
och på längre sikt. Vissa åtgärder ligger långt fram i tiden efter 2030 som är översiktsplanens
tidshorisont och därför behövs ett mer långsiktigt planeringsdokument utarbetas för just
klimatfrågan. Andra åtgärder kan och bör vidtas redan i dag.
För tillfället pågår ett arbete med att ta fram en dagvattenplan för Landskrona stad. Inom ramen för
denna studeras bl.a. dagvattennätets kapacitet i stadsdelar så som Öster, Örja och södra Borstahusen
som redan i nuläget är utsatta när det regnar mycket. Även de andra tätorterna i kommunen studeras
utifrån dagvattenfrågan.
Landskrona stad avser också att påbörja ett arbete med en klimatanpassningsplan. Denna plan skall
tas fram genom en förvaltningsövergripande process och skall förankras politiskt. Mycket kunskap
har tagits fram i och med den översiktliga klimatanalysen, men ytterligare studier kan behövas så som
närmare studier av havsnivåhöjningen lokalt i olika områden utifrån vågors och barriärers påverka
och hur långt vattnet i realiteten kan stiga. I klimatanpassningsplanen skall områden i kommunen som
behöver skyddas mot stigande havsnivåer och översvämning pekas ut. Skyddsområdena kan utgöra
bebyggelse, samhällsviktiga verksamheter, kommunikationsleder, förorenade områden, viktiga
rekreationsområden etc. Exempel på åtgärder som behöver vidtas är att säkra räddningstjänstens
utfart vid extrema regn, skydda avloppsreningsverket vid översvämningar, säkra bostadsbebyggelse i
låglänta stadsdelar. Lämpliga åtgärder skall föreslås, prioriteras och tidsättas. Kostnadsbedömningar
och vem som är ansvarar för finansiering behöver också klaras ut mellan Landskrona stad,
fastighetsägare, Trafikverket, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp m.fl.
Det är naturligt att beakta de ekonomiska värdena av t.ex. bebyggelse i en stad eller i en tätort, men
det är även intressant att belysa de rekreativa värdenas ekonomiska betydelse för kommunen. Turismoch besöksnäring är en betydande inkomstkälla och att skydda stränderna i t.ex. Borstahusen och på
Ven är angeläget. Även kommunens småbåtshamnar har ett värde för turismen liksom
strandpromenader och naturområden. Områden som är av vikt för djurliv och olika
ekosystemtjänster behöver också värderas och skyddas. I t.ex. Lundåkrabukten som bl.a. är ett
uppväxtområde för fisk finns ekologiska värden som också kan behöva skyddas vid ett förändrat
klimat. Påverkan på olika naturtyper, på turismnäringen, på jordbruket, på olika kommunala
verksamheter behöver också redogöras för i klimatanpassningsplanen.
21
KLIMATSMART PLANERING
Jordens klimat blir successivt varmare till följd av människans utsläpp av växthusgaser. FN:s
klimatpanel, IPCC, slår i sin utvärdering av kunskapen om klimatets förändring fast att merparten av
den temperaturökning som observerats de senaste 60 åren beror på klimatpåverkande utsläpp.
Parterna under FN:s klimatkonvention har beslutat att begränsa människans påverkan på klimatet.
Målet är att begränsa ökningen av den globala årsmedeltemperaturen till under två grader C jämfört
med förindustriell tid. Tvågradersmålet bygger på bedömningar att effekterna av klimatförändringarna
blir svårare att hantera och tilltar i snabbare takt om ökningen av den globala medeltemperaturen
överskrider två grader. På vilken ny nivå klimatet kan stabiliseras beror främst på hur snabbt och hur
mycket utsläppen kan begränsas.
Hittills har temperaturen ökat med 0,85 grader (jämfört med 1880). (SMHI /Naturvårdsverket). Även
om utläppen av växthusgaser kan minskas kommer klimatförändringar att fortgå under överskådlig tid
beroende på de utsläpp som redan finns i atmosfären.
Det är möjligt att begränsa klimatförändringarna enligt FN:s klimatpanel, men det är bråttom (IPCC
2007). För att vi ska hinna vända utvecklingen innan det är för sent måste alla tänkbara åtgärder som
minskar utsläppen sättas in redan nu. Det går inte heller att enbart förlita sig på teknikutvecklingen,
alla åtgärder som syftar till att minska vår klimatpåverkan är lika viktiga.
Landskrona stad behöver förutom att arbeta med klimatanpassning således arbeta med att minska
utsläppet av växthusgaser genom energisparande åtgärder och genomtänkt samhällsplanering.
TEMA PM, PLANERA KLIMATSMART
Region Skåne har utarbetat en rapport, Tema PM Planera klimatsmart, som redovisar vilka aspekter
kommuner kan arbeta med i den fysiska planeringen för att nå målet om minskade utsläpp av
växthusgaser. I rapporten slår man fast att:
”Genom att ta hänsyn till klimatet vid all kommunal och regional planering kan vi göra skillnad. Det
handlar om att skapa strukturer där barnen själva kan gå till skolan, där man tar cykeln till träningen
eller för att köpa ett paket mjölk. Det handlar om att hitta en god lokalisering av bostäder av
arbetsplatser i närheten av kollektiv- trafikstråk så att det blir lättare att pendla till och från arbetet.
Men det handlar också om bebyggelsens struktur och om rörliga faktorer som kollektivtrafikens
turtäthet, människors beteenden och rådande attityd. Rätt använd kan planeringen bidra till ett
miljövänligare samhälle och en miljövänligare livsstil. Smart planering kan helt enkelt göra det
möjligt att minska vår klimatpåverkan.”
Man anger också att attraktiva städer är bättre för miljön:
”Den fysiska miljön har en stark inverkan på hur och i vilken utsträckning som människor reser. Hur
mycket var och en av oss faktiskt påverkar klimatet varierar dessutom mycket från person till person.
Till viss del har det att göra med våra invanda beteenden, vilka valmöjligheter vi har och hur vi lever
våra liv. Hög inkomst ger exempelvis högre utsläpp. Män genererar i genomsnitt 22 procent mer
utsläpp än kvinnor eftersom de kör mer bil. Åldern har viss inverkan, såväl gamla som unga kör
mindre bil. Var man bor spelar stor roll, i glesbygd är det svårare att välja energisnåla transportslag
och energieffektiva uppvärmningssystem.
22
Men hur bostadsområden, arbetsplatser och inköpsställen lokaliseras lägger grunden för människors
möjligheter att göra klimatsmarta val i sin vardag. Avståndet mellan olika målpunkter, som avståndet
mellan bostad och arbetsplats, påverkar också transportbehovet. Samtidigt påverkar markanvändning
och stadsplanering så mycket mer än bara transportefterfrågan.
En bebyggelsestruktur, med större möjligheter till transporter med låga koldioxidutsläpp genom ökad
täthet, och en stads- och trafikmiljö som uppmuntrar till gång och cykelresor upplevs av många som
attraktiv även på andra plan (SOU 2013).
Det finns en stor potential att minska vår klimat-påverkan genom en god stadsplanering. Åtgärder för
ett minskat bilresande är en av de viktigaste vägarna för att nå dit. (Åkerman et al 2007) Här har
samhällsplaneringen en viktig roll.”
I rapporten konstateras också att Skåne har stor potential att bli klimatsmartare
”Mellan 1970 och 2000 fördubblades pendlingen över kommungränserna i Sverige som en följd av en
alltmer specialiserad arbetsmarknad. En utveckling som stärktes av en stor utbyggnad av vägnätet.
Trafiken fortsätter att öka mellan städerna på det statliga vägnätet, medan den minskar i storstäderna
(SOU 2013). Det finns dock indikationer på att biltrafiken inte längre ökar i samma takt som tidigare.
Personbilstrafiken står för den största delen (65 procent) av transporternas utsläpp i regionen
(Region Skåne 2012). Under de senaste 20 åren har de totala koldioxidutsläppen i Skåne minskat med
cirka 20 procent. Under samma tid har utsläppen från transporter i Skåne ökat med ca 13 procent.
Anledningen till de ökade transporterna är fler och längre transporter i Skåne. Framför allt är det i
glesbefolkade områden med långa avstånd till service och arbetstillfällen som resandet ökar.
Även de mindre tätorterna har ett högt bilresande jämfört med de större skånska orterna Malmö, Lund
och Helsingborg, trots att de ytmässigt är relativt små. Det finns alltså ett tydligt samband mellan den
regionala bebyggelsestrukturen och trafikgenerering. Skåne har särskilt mycket att vinna på att
minska bilresandet. Endast ca 15 procent av de skånska resorna sker med kollektivtrafik, vilket är
betydligt mindre än i övriga storstadsregioner i Sverige. (Indebetou & Quester 2007). Det finns med
andra ord en stor potential att med rätt planering få över fler till att resa med kollektivtrafik.
Bedömningar visar att genom att arbeta med fysisk planering kan utsläppen av koldioxid från trafiken
minska med så mycket som 15-20 procent (Trafikverket 2012). Som en jämförelse kan nämnas att en
Bild 14 är hämtad ur tema PM Planera klimatsmart. Koldioxidutsläpp för det totala resandet för
Skånes olika kommuninvånare i kg per person och dag23 (Indebetou & Quester 2007).
motsvarande minskning av koldioxidutsläppen genom införandet av ekonomiska styrmedel, som
skatter och reseavdrag, endast uppgår till 3-4 procent (Region Skåne 2012). Det finns med andra ord
en stor potential att minska de regionala koldioxidutsläppen i Skåne genom en framsynt
samhällsplanering.
En av nyckelfrågorna för att nå en hållbar samhällsutveckling är att få en fungerande regional infrastruktur. Idag bor man i en kommun och arbetar i ena annan och inpendlingen till arbetsplatserna i
regionen är stor från de omgivande kommunerna.
Den enskilt viktigaste faktorn för en begränsad klimatpåverkan är just möjligheten att inom 30
minuter med kollektivtrafik nå sin arbetsplats (UN Habitat 2013). Det innebär att vi tillsammans på
såväl regional som lokal nivå måste samverka för ett samhälle som är transportsnålt och klimatsmart.
Det krävs en klimatinriktning på den fysiska planeringen i allmänhet och på våra
infrastruktursatsningar i synnerhet (Naturvårdsverket 2012).”
KLIMATSMARTA ÅTGÄRDER I LANDSKRONA
I översiktsplanearbetet har nya utbyggnadsområden styrts till kollektivtrafiknära lägen och förtätning
förespråkas i befintliga tätorter. I översiktsplanen föreslås utveckling i de olika orternas
centrumpunkter vilket kan gynna service och handel. Ställningstagande har gjorts kring handel bland
annat att externa köpcentrum inte skall etableras i kommunen. Utbyggnad av cykelvägnätet föreslås
liksom förbättrad kollektivtrafik.
För att skapa ett än mer klimatsmart samhälle, där invånarna på ett enkelt sätt kan leva klimatsmart
kan Landskrona stad arbeta vidare med nedanstående punkter:
Staden ska kontinuerligt arbeta med klimatsmart planering rörande placering av bebyggelse,
kollektivtrafik, gång- och cykelstråk, parker, skolor m.m. i samband med översiktlig planering
och detaljplanering.
Utarbeta en energiplan för kommunen.
Uppmuntra till byggande av lågenergibyggnader/nollenergihus.
Arbeta med att påverka människors val av transportslag, s.k. mobility management.
Uppdatera stadens parkeringsnorm.
Skapa en fossilfri kommunal fordonspark.
Använda fossilfri uppvärmning av kommunens lokaler.
Vid offentlig upphandling välja alternativ som är klimatsmarta och inte bidrar till uppsläpp av
växthusgaser.
Verka för tätare tågtrafik på Västkustbanan och att särskilt utöka antalet avgångar på kvällar
och helger.
24
REFERENSER
Översiktlig klimatanalys för Landskrona kommun, 2013-02-06
Fördjupad översiktsplan Landskrona stad, Tematiskt PM, Framtidens klimat 2012-01-30
Kusterosion Norra Borstahusen, Landskrona 2013-01-04
Översvämningsutredning Norra Borstahusen – etapp 2 2012-11-23
Klimat PM, Stigande havsnivåer & erosion i Höganäs kommun, godkänd av kommunstyrelsen 2012 § 7,
2012-01-24
Översvämningsrisker och kusterosion i Landskrona stad, Maria Karlsson Green, Sandra Martinsson, 2009
Dagvattenpolicy Landskrona, antagen av kommunfullmäktige 2012-05-21
Regional handlingsplan för klimatanpassning för Skåne 2014 – Insatser för att stärka Skånes väg mot ett robust
samhälle, Länsstyrelsen i Skåne, juni 2014
Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan, Tema PM från Strukturbild Skåne /
Region Skåne, 2014
25
