Flygväder?
Höga moln:
1. Cirrus, CI – fjädermoln
2. Cirrostratus, CS – slöjmoln, kan ha halo
3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden
Medel höga moln:
1. Altocumulus, AC – små tussar, böljemoln
2. Altostratus, AS – grått täcke
Låga moln:
1. Stratus, ST – ligger nära marken, ofta turbulens
2. Stratocumulus, SC – tunt och brett täcke, ”fika snö”
OBS!
Moln med stor vertikal utbredning:
1. Cumulus, CU – stackliknande, högre än breda
TCU = towering CU – congestus, upptornande
1. Cumulonimbus, CB – upptornande med ett städ,
ofta dålig sikt, skurar och turbulens
2. Nimbostratus, NS – grått diffust moln
Böljemoln
Altocumulus
Medelhöga moln
Om man flyger genom ett böljemolntäcke kan den stigande och sjunkande
luften kännas som turbulens.
Linsformade böljemoln
Altocumulus lenticularis
Medelhöga moln
De bildas i lä av bergskedjor och kallas också lävågsmoln. Inga
dramatiska väderförändringar är att vänta.
Tofsformade böljemoln
Altocumulus floccus
Medelhöga moln
Man ser att det är instabilt i atmosfären. Inom några timmar kan en tjock
vägg av mörka moln rulla in och ge kraftiga skurar med blixt och dunder.
Fjädermoln med krokar
Cirrus uncinus
Höga moln
Om trådarna har krokar och tätnar mot horisonten kan det vara ett
lågtryck på väg!
Lätta stackmoln, Vackertvädersmoln
Cumulus humilis
Låga moln
De ser ut som bomullstussar. Om de inte är större än på bilden blir
det vackert väder hela dagen.
Upptornande stackmoln
Cumulus congestus
Låga moln
Om molnen blir så stora som på den här bilden redan på förmiddagen, är
det risk för regnskurar på eftermiddagen.
Skiktmoln
Altostratus
Medelhöga moln
Solen skiner genom molntäcket som genom en mattglasskiva.
Om någon eller några timmar blir det nederbörd.
Slöjmoln med Halo
Cirrostratus
Höga moln
Halofenomenet kan vara tecken på nederbörd, troligen inom ett halvt dygn.
Moln med stor vertikal
utsträckning
Åskmoln
Cumulonimbus
Vattendropparna i toppen fryser och orsakar ett trådigt och städliknande
utseende. Det kan snabbt bli oväder med störtskurar, åska, hagel och
kraftiga vindbyar!
Här följer några exempel på moln
och väder 2004, alla bilder är
tagna i Kristianstadtrakten
Cumulus, CU molnbas sommar 3000-7000 Ft, vinter 700-3300 Ft.
Cumulus, CU molnbas sommar 3000-7000 Ft, vinter 700-3300 Ft.
Cumulus, CU - stackliknande
Cumulonimbus, CB - upptornande
Cumulus, CU - stackliknande
Cumulonimbus, CB - upptornande
Cirrus, CI - fjädermoln
Cumulonimbus, CB - upptornande
Stratocumulus, SC – tunt uppdelat i element
Cirrus, CI - fjädermoln
Stratus, ST – ”dimma som lyfts”
Cirrus, CI - fjädermoln
Cirrus, CI - fjädermoln
Cirrocumulus, CU - makrillfjäll
Mulet, mulet…
Nimbostratus, NS
Låga moln 0 – 8000 ft
Medelhöga 8000-20000 ft
För att skilja nivåerna från varandra kallar
man medelhöga moln alto- och moln som
ger nederbörd för nimbu-
Molnbasen, cloud base
höjden till molnet mätt från marken
100 Ft = 001
1000 Ft = 010
5000 Ft = 050
10000 Ft = 100
0/8
SKC (sky clear)
klart
1-2/8
FEW (few)
enstaka moln
3-4/8
SCT (scattered)
spridda moln
5-7/8
BKN (broken)
brutet molntäcke
8/8
OVC (overcast)
helmulet
Vädersymboler
Radie 5 km plus 1,5 km på varje sida
om banan ut till 5 km bortom banändan
Rök, Stoft/Sand och vulkanaska
Dimma
Fuktdis, mist, BR (brumasse)
Torrdis, haze, HZ
Dimma, fog FG
Låg dimma, shallow
fog/mince fog, MIFG
Dimbankar
fogpatches, BCFG (banc de
brouillard)
Underkyld dimma
freezing fog, FZFG
OBS!
Vid dimma och temperatur<0°C. FZFG är farlig på så
sätt att dimdropparna är underkylda och kletar fast på
olika föremål varvid det bildas en ishinna.
Inversion bildas då luften
närmast marken avkyls, vilket
medför att det finns ett varmare
luftskikt en bit ovanför.
Regn
Underkylt duggregn, freezing
drizzle, FZDZ
Det kan bli mycket svår isbildning
på planet och hala banor
OBS!
Duggregn, drizzle, DZ
Kornsnö, snow grains, SG
det är underkylt regn som frusit och
samma varningar som för underkylt
duggregn
OBS!
Underkylt regn, freezing rain, FZRA
bildas när regn från ett varmare
luftlager kommer ned i luft med
minusgrader. Oftast kortvarigt och
förekommer vid byte av luftmassor
OBS!
Iskorn, ice pellets, PL
bildas när de underkylda
regndropparna fryser till is och är
hårda genomskinliga korn
OBS!
Snö
• Snöblandat regn, rain
and snow,
RASN/SNRA
• Snöblandat duggregn,
drizzle and snow,
DZSN/SNDZ
• Isnålar, diamond dust,
IC (ice crystals)
Nederbörd i form av byar/skurar
• Regnskurar,
rainshowers, SHRA
• Snöbyar, snow
showers, SHSN
• Byar av snöblandat
regn, mixed rain and
snow showers eller
”sleet”, SHRASN eller
SHSNRA
Hagelbyar
OBS!
Snöhagel, snow
pellets/soft hail, SHGS
(gresíl)
Småhagel, small hail,
SHGS
Ishagel, hail, SHGR
(grêle) är isklumpar >5mm
som kan ge omfattande
skador
Åska
Thunderstorm, TS
Linjeby, squall SQ till vänster
Tromb, tornado/funnel cloud, FC
Minst 16 kt vindökning till minst
22 kt. Förekommer i samband
med Cumulonimbusmoln
Stoftvirvlar, dust devils or
dust/sand whirls, PO
(tourbillon de poussière)
Stoft eller sandvirvlar, rising
dust orsand,--DU, --SA
Sand eller stoftstorm,
sandstorm, SS,
duststorm, DS
Snödrev, low drifting snow, DRSN,
blowing snow, BLSN
Dagg, dew
Vid temperaturer nära 0°C kan dagg
frysa fast på flygplanet under starten
på grund av den ökande ventilation
som påskyndar avdunstningen som i
sin tur kyler vingarna
Rimfrost, hoar frost/white frost
Ett parkerat flygplan får en vit mjölaktig
beläggning på ovansidan som ger dramatiska
förändringar av luftmotstånd och lyftkraft. Detta
är mycket riskfyllt vid start.
Rimfrost kan också bildas på kalla flygplan som
från höjd sjunker ner i ett varmare och fuktigare
luftlager eller som efter start stiger upp i en fuktig
inversion
Väder i närheten = VC, in the vicinity.
Väderfenomen inom ett avstånd av 8
km från flygplatsen.
Följande skall rapporteras:
All nederbörd i byform, VCSH (shower)
eller åska VCTS (tunderstorm). Alla
dimtyper = VCFG (fog), VCBLSN (högt
drev med snow),
VCBLDU (högt drev med dust), VCBLSA
(högt rev med sand), VCPO (virvlar),
VCFC (funnel cloud, tromb), VCSS
(sandstorm) och VCDS (duststorm)
Signalementen
•
•
•
•
•
•
•
•
MI
BC
PR
DR
BL
SH
TS
FZ
låga bankar
höga bankar
mestadels täckt
lågt drev
högt drev
skurar/byar
åska
underkylt
Intensiteten
• FBL
lätt
feeble -
• MOD
måttlig
moderate
• HVY
kraftig
heavy +
• VC
i närheten
vicinity
Nederbördstyper
•
•
•
•
•
•
•
BR
FG
FU
VA
DU
SA
HZ
fuktdis
(brumasse)
dimma
(fog)
rök
(fume)
vulkanisk aska
stoft
(dust)
sand
torrdis
(haze)
Övriga metarkoder
• PO
virvlar
• SQ
vindby
• DS
stoftstorm
• SS
sandstorm
CAVOK
• sikten ≥ 10 km
• det förekommer inga moln under 5000 Ft
• inga Cb (cumulonimbus) i närheten, ≤ 15 km
M anger att temperaturen är under 0ºC
Exempel:
M01 = Temperature minus one
CB eller TCU är de enda molnslag som anges. VV används då
vertikalsikt observeras istället för molnbas.
Värme är ett mått på molekylernas inre energi
Temperatur är ett mått på molekylernas rörelseenergi
Kontinentalt klimat = inlandsklimat med
snabba dygnsvariationer i temperaturen
(marken värms bara upp på ytan).
Maritimt klimat = havsklimat med långsam/liten
dygnsvariation i temperaturen (havet fungerar som
värmemagasin)
Inversion
En temperaturökning med höjden kallas inversion medan en
konstant temperatur med höjden kallas isotermi.
I kuperad terräng kommer den avkylda
luften att rinna ner i de lägsta partierna
och det bildas inversioner i dalgångar
och sänkor.
Vid svaga vindar och snötäckt mark kan
inversionen växa upp till 4000 kanske
7000 Ft.
Inversioner bildas också högre upp i troposfären när varm luft
strömmar in över ett kallare luftlager.
Daggpunkt
Daggpunkten Td definieras som den temperatur som
en luftvolym med vatteninnehållet A och temperaturen
T måste avkylas till för att mättnad skall uppstå.
Om temperaturen faller under Td
bildas vattendroppar.
QNH
Lufttrycket är den kraft per ytenhet som orsakas av
luftpelarens tyngd.
När man talar om QNH menar man lufttrycket vid havsytans
nivå framräknat med hjälp av en standardatmosfär.
Vid korrigering för markytans höjd över
havet används 30 Ft = 1 hPa för nivåer
under 5000 Ft.
Lufttrycket avläst vid flygplatsens nivå kallas för QFE.
Om en flygplats ligger 300 FT över havsytan måste det
reducerade lufttrycket QFE ökas med 10 hPa för att få rätt
QNH.
Luftens densitet
Varm luft
+
= Liten densitet
Hög höjd
Kall luft
+
Låg höjd
= Stor densitet
Vattenångans täthet är
bara 5/8 av luftens och
detta betyder att startoch landningssträckan
blir längre om luften är
mycket fuktig.
Vid hög höjd en varm
sommardag förlängs
startsträckan och ger en
flackare stigprofil samt
förlänger landningssträckan
ISA
+ 15°C
Lufttryck 1013,25
Temperaturen sjunker med 2°
per 1000 Ft upp till ca 11 km.
• verklig höjd ökar med ökad
temperatur
• verklig höjd minskar med
minskad temperatur
• korrektionen är 1% per 2.5°C
Varmare än ISA – jag flyger högre
än vad höjdmätaren visar
Höjdmätaren visar bara rätt då det är ISA-värden
Kallare än ISA – jag flyger lägre
än vad höjdmätaren visar
Vindskjuvning i
samband med CB- moln
Sju riskområden vid CB-moln
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Shearlinje ”bakom” molnet. Medvind blir motvind. Ev.
uppvind blir nedvind.
Shearlinje ”framför” molnet, medvind blir motvind, ev.
nedvind blir uppvind.
Shear mellan de vertikala rörelserna inom molnet.
Nedsvepet som orsakas av att den kalla luften dras med
ner med nederbörden. En sådan microburst är mindre
än 4 km och varar endast 2-5 minuter.
Kalluften som kommer från högre höjd har en hög
hastighet.
Uppvinden kan nå så höga värden när molnet bildas att
det skapas en tromb.
I molnets framkant skapas ibland en rotation som liknar
den i lä av en fjällkedja.
En tumregel för beräkning av cumulusmolnets bas:
H (Ft) = (T – Td) x 400
Inversioner
Om temperaturen ökar med
höjden säger man att det
finns en inversion i
atmosfären
Vid snötäckt mark och svaga vindar
bör man misstänka att det existerar
en markinversion.
Markinversionen kan ge en kraftig
vindförändring på låg höjd.
Tag för vana att alltid kontrollera
vinden på 2000 Ft.
Markinversioner medför oftast
reducerade siktvärden p g a
dimma, fuktdis, rök eller torrdis
men även låga molnbaser är
vanligt.
Dimma och Stratusmoln
Dimma är ett moln som bildats på
eller i närheten av markytan och som
reducerar kontursynvidden till värden
under 1000 meter.
För att dimma skall bildas krävs det
att vattenångan i luften kondenseras
och det kan i princip ske på tre olika
sätt.
1a. Strålningsdimma
1. nattetid
5. låg dimma
2. luften avkyls till Td.
6. max 5 KT vindhastighet
3. lokal och kortvarig
7. vanligast under sensommar
och höst
4. bildas aldrig över vatten
1b. Advektionsdimma
vind
Land - kallt
Varmt vatten
vind
Land - varmt
Kallt vatten
1b.Advektionsdimma
• Varm fuktig luft kommer in över kallt
underlag
• Hög dimma med stor utbredning
• Långvarig
• Vanligast under höst och vår
• 5-15 KT
1c. Orografisk dimma
Stabil luft
Luften stiger och avkyls till Td
och då bildas dimma
2a. Frontdimma
NS
• frontdimman ligger alltid framför varmfronten
• den bildas p g a fukttillförsel
2b. Sjörök
Kallt
Varmt vatten
Kallt
• kall torr luft blandas med varm fuktig luft
• vanligast under hösten
3. Blandningsstratus
Markinversion med högre temperatur
Kall luft som kondenserar när marken värms upp
Kom ihåg att dimma eller låga Stratusmoln ofta bildas
när en fuktig luftmassa avkyls eller blandas med kallare
luft. Var försiktig när det är liten skillnad mellan
temperatur och daggpunkt.
Dimupplösning
1.
2.
3.
4.
5.
Inkommande värmestrålning
Vindökning
Inblandning av torrare luft
Snötäckt markyta vid minusgrader
Snöfall eller kallt regn
Underkyld dimma
Vid temperatur nära 0°C kommer ett
kallt flygplan att få en isbeläggning,
trots att dimman inte är underkyld.
Detta gäller också i de fall en VFR
pilot träffar på tunna dimslöjor av
typen MIFG (mince or shallow fog =
låg dimma)
Lite repetition
• CiAN – minnesord för att komma ihåg
vilken ordning molnen dyker upp i en front.
• En trendprognos utfärdas för 2 h.
• NS – kan innebära risk för iskorn
(underkylt regn)
• NOSIG = min. 5 km och 1500 ft.
• CB – dålig sikt, skurar och turbulens. Stor
vertikal utbredning.
• Mekanisk turbulens – beror på markens
beskaffenhet.
• CU – ofta fuktig kalluft.
• Inversion = temperaturen ökar med
höjden.
• Tryckhöjdmätare – visar avstånd mellan
två isobarytor i standardatmosfären.
• Täta isobarer på kartan = kraftiga vindar.
• Högtrycket – åt höger, inifrån och ut.
• Lågtrycket – åt ”left”, utifrån och in.
• Markant vindökning = klar kall vinterdag
med stor markinversion.
• Luftens densitet – avtar snabbare med
stigande höjd i en inversion än i stabilt skiktad
luft.
• Om densitethöjden är 3000 fot vid en flygplats
på 1000 ft så kommer det att vara som att landa
på en fpl. på 3000 ft.
• Strålningsdimma – kommer ofta vid
uppklarnande väder på kvällen efter en dag med
regnskurar och svag vind.
• Advektionsdimma – när varm, fuktig luft
kommer in över kallt underlag.
• Flygning genom kallfront – upptornande moln
med skurar.
• Varmmassa = luft varmare än underlaget, stabil,
disig med St och Sc.
• I prognoser anges vindriktningen i rättvisande
nord.
• Underkylt regn – temperaturen är högre strax
ovanför flyghöjden.
• Om luften nära marken värms upp kraftigt –
minskad stabilitet som är gynnsamt för
konvektion.
• Kallmassa – kall luftmassa över varm mark.
• 2° per 1000 ft. – temperaturen sjunker.
• Förgasaris – fuktig luft, -12 till 40+.
• Byig vind + kallfront, risk för isbildning
vid flygning under moln.
• ”Wind shear” – på låg höjd sker vid
inversion och då vinden över inversionen
är kraftig.
• Hagel – går ofta att undvika med en
mindre omväg.
• Instabil och turbulent luftmassa =
kallmassa.
• Halo kan förekomma i samband med CS.
• Maritim polarluft – nordatlanten vid 50 – 70°N.
• Instabilitetslågtryck = kan ske längs Norges
kust då kall luft strömmar söderut över varm
luftmassa.
• Luftmasseåskväder = förekommer turbulens
• Vid stigning från flygplats upp mot 3000 ft så
vrider vinden mot högre gradtal och ökar.
• Luftmassa som bildats i Azoriska högtrycket
kallas maritim tropikluft.
• Kraftig sjunktendens vid inflygning = vertikal
vindskjuvning.
• Turbulent kring ett CB-moln = Fara!
• Risk för förgasaris är störst vid flygning i fuktig
luft med temperaturen +-0°C.
• VOLMET – senaste METAR för mål- och
alternativflygplatser.
• Måttlig isbildning rapporteras genom AIRREP till
ATS.
• SIGMET – varnar för: åskväder, ishagelbyar,
svår turbulens, svår isbildning och kraftiga
lävågor.
• ATIS och VOLMET är kontinuerliga
radiosändningar från vissa fpl.
• ATIS: Rådande väder på flygplatsen och bana i
bruk, genomgångsnivå etc.
• VOLMET: METAR, TREND, SIGMET och TAF
AMD.
Pilot skall rapportera:
1. Fenomen som föranleder AIRREP SPEC
2. Måttlig isbildning (ange intensitet, typ av flyg)
3. Problem under ut- och inflygning (ange vad du
flyger).
AIREP SPEC:
1. Svår turbulens
2. Svår isbildning
3. Kraftig lävåg (MTW)
4. Åskväder med eller utan hagel
5. Stoft eller sandstorm
6. Vulkaniska askmoln, aktivitet
TAF AMD:
Utfärdas om prognos måste ändras.
Bokstäverna AAA finns i telegramhuvudet.
RRA anger att en TAF är kraftigt försenad.
När ett väderfenomen upphör utan att
övergå i ett annat används NSW = nil
significant weather.
Moln som kan ge nederbörd
CB, NS och AS:
Regn, underkylt regn, snö och iskorn.
ST:
Duggregn, underkylt duggregn och kornsnö.
CB:
Småhagel och ishagel.
Densiteten
• Densiteten ökar vid lägre höjd
• Densiteten ökar vid kall luft
• Densiteten minskar vid hög höjd
• Densiteten minskar vid varm luft
Varmluft- & Kalluftmassa
•
•
•
•
•
•
Disigt
Ihållande nederbörd
Dålig sikt
Fuktigare luft
Lugn luft
Strutformade moln
•
•
•
•
•
•
Klar luft
Skurar
Bra sikt
Torrare luft
Turbulent
Konvektiva
cumulusformade moln
Varmfront – Flygförhållande:
1. Isbildning
2. Frontdimma och St
3. Låga stratusmoln i samband med
varmfrontsregn
4. Lätt turbulens
5. CB (inbedded!)
Kallfront – Flygförhållande:
Allt från åska till altocumulusskikt.
TRÅG = lågtryck med en V-formad
utbuktning.
Den geostrofiska vinden är större än
markvinden!
SJÖBRIS – starkast kl. 15, max 20 kt
LANDBRIS – max 5-8 kt
BERGVIND – mycket stark, 60-80 kt (nedför)
DALVIND – uppför, mycket stark, 60-80 kt
Stormen, januari 2005
SLUT
[email protected]
