Art (bara de som redan finns i
Sverige); subjektiv ranking
inom huvudgrupper
Stora arter* (för plankton och
parasiter se nedan)
*exkl. Mya arenaria och
Potamopyrgus antipodarum
Mustela vison
mink
Crassostrea gigas
japanskt jätteostron
Mnemiopsis leidyi
en amerikansk kammanet
Sargassum muticum
sargassosnärja
Gracillaria vermiculophylla
asiatisk perukalg/grov agaralg
Ensis directus
amerikansk knivmussla
Fucus evanescens
ishavstång
Marenzelleria viridis
en amerikansk borstmask
Spartina anglica
engelskt marskgräs
Typ av påverkan
Kommentar (listan
gäller endast arter i
Västerhavet)
*Dessa 2 arter är mycket
vanliga över stora områden sedan mycket länge
och är därför svåra att
använda i något klassningssystem
Mycket vanlig, med negativa effekter
Tveksamt om den ska
fr.a. på sjöfågel
räknas som marin art
Kan bilda täta bestånd och därmed kon- Upptäcktes 2007, kom
kurrera starkt med andra fastsittande
troligen via larver från
organismer om ytan, fr. a. i strandzonen, Danmark och är nu
och även skapa nya rev på sandstränder. vanlig söderut till
(Har dessutom vassa skal som man kan Falkenberg
skada sig på)
Ofta citerad som orsak till ansjovisfisket Hittades 2006 på västnedgång i Svarta Havet under 80-talet,
kusten och var mycket
men andra anser att dess framgång kan
vanlig 2007, fanns då
ha varit följd av överfiske. Konkurrerar även i Östersjön och
med småfisk om föda (djurplankton)
Bottenhavet. Vi vet ännu
och kan även äta fiskyngel och ägg.
inte om den påverkat fisk
Hård predation på djurplankton kan ev. i Sverige eller orsakat
orsaka algblomningar.
algblomningar
Kan bilda täta bestånd och därmed kon- Första fastsittande
kurrera om ytan med andra fastsittande
individ 1987 i Bohuslän,
alger i strandzonen, men också utgöra
senare spridit sig söderut
skydd för smådjur på "nakna" bottnar.
och nu hittad ner till
Kan bli flera meter lång. Självfertil.
Helsingborg
Upp till meterlång alg, ofta lös på
Hittades 2003 i Götegrunda bottnar (kan spridas som fragborgs skärgård och finns
ment). Kan täcka andra organismer och nu ner till Varberg och
konkurrera om ytan, men också utgöra
upp till Brofjorden och
skydd för smådjur på "nakna" bottnar.
Koön
Ev. negativa effekter på dvärgålgräs och
kanske även ålgräs
Är nu vanlig på relativt grunda sandHar funnits på västkusten
och mjukbottnar. Vid Nordsjökusten
sedan 1980-talet
stark konkurrent till andra musslor
Kan bilda täta bestånd och därmed kon- Hittades på västkusten
kurrera om ytan med andra tångarter i
1924 och finns ner till
strandzonen, särskilt i näringsrika vatten Öresund
I Öresund vanligen i låga mängder, men I Öresund sedan 1996,
2007 upp till 2500 ind m-2 i Skälderlängre norrut sedan 2003.
viken. I Fiskebäckskil vanlig 2007 i
Tidigare fördes även
grunt område. Höga abundanser kan
Östersjöns förekomster
påverka annan infauna, men den kan
till denna art, men är M.
också bli föda åt andra arter.
neglecta, som i Östersjön
kan vara mycket vanlig.
Denna art kan täcka stora områden av
Första fyndet på Rörö
havsstrandängar längre söderut i Europa 2007 (troligen funnits
och då starkt påverka ekosystemet, både några år), i begränsat
fauna och flora, och även omvandla
bestånd i grund vik inne
strandzonen. I Sverige bara i 1 område
bland klippor
Heterosiphonia japonica
japanplym
Dasya baillouviana
rödsvansing
Crepidula fornicata
ostronpest
Bonnemaisonia hamifera
japantofs
Eriocheir sinensis
kinesisk ullhandskrabba
Colpomenia peregrina
ostrontjuv
Codium fragile
klykalg
Gonionemus vertens
ett klängande nässeldjur
Balanus improvisus
slät havstulpan
Teredo navalis
skeppsmask
Oncorhynchus mykiss
regnbåge
Kan bli drygt dm-stora och bilda ganska
tät påväxt, fr.a. på musslor. Vegetativ
förökning med små skott.
Arten kan bli halvmeterhög och på vissa
ställen (i starka strömmar) vara ganska
vanlig, men dör ofta vintertid. Vegetativ
förökning med små skott.
Hittades vid Koster 2002.
Ökar och även funnen i
Göteborg
Hittades på 1950-talet
(Kristineberg). Verkar ha
ökat på senare år. Även i
Halland och funnen i
Kielbukten
Sitter i kedjor på och konkurrerar om
På västkusten sedan
föda med vårt europeiska ostron och
1930-talet. Ej så stora
andra filtrerare. I Frankrike och England mängder i våra vatten
anses den som allvarlig konkurrent.
Hos oss mest som drygt cm-stor påväxt Hittades redan 1905 på
på andra alger, men kan finnas rikligt.
västkusten
Betningstålig, med kemiskt försvar,
samt vegetativ fortplantning. Ett livsstadium större, men ovanligt hos oss.
Relativt glupskt rovdjur och kan, om de Första fyndet på västblir många, genom att gräva gångar i
kusten 1936. Nog mest
stränderna underminera dessa. Tar även skada vid stora förefisk från nät. Kan få ekologiska effekter komster i inlandet
om de ökar i antal. Kan ev. fortplanta
sig på västkusten, särskilt i varmare
vatten vilket krävs för rommens och
larvstadiernas överlevnad. Kan fungera
som andra mellanvärden för en
orientalisk lungmask
Bildar dm-stora luftyllda blåsor som
Hittades på västkusten
sitter på alger, sten eller skal. Namnet
1950
har den fått av att stora ex. kan flyta
iväg med ostron, men detta är troligen
inte så vanligt hos oss.
Dess abundans verkar ha gått ner på
Kom till västkusten på
västkusten, men den kan fortfarande
1930-talet och ökade de
vara vanlig på vissa ställen. Konkurrent närmasta 20 åren, men nu
till andra alger om yta. På nordameriinte lika dominant
kanska atlantkusten ställt till stora
problem, både i tarebälten och musselodlingar. Kan även lyfta iväg ostron.
Detta lilla nässeldjur (ca 3-4 cm), fäst
Hittad enstaka gånger i
vid alger och havsgräs, är gynnat av
Gullmarsfjorden samt i
varmt vatten (krävs för fortplantningen). Danmark och Norge.
Trol. små ekologiska effekter. I Asien
Kan ev. gynnas av varmhar nässelcellerna orsakat starka
are klimat. När vanlig ev.
allergiska reaktioner hos människor
hälsorisk.
Fouling, främst på artificiella ytor,
Effekter främst
men även på sten och alger, där dock
ekonomiska via fouling
mindre vanlig än inhemska arter
Borrar i trävirke, dvs få ekologiska
Effekter främst
effekter (urspr. en mangroveart)
ekonomiska
Kan vara konkurrent till inhemska fisk- Till Sverige för odling
ar om föda och lekplatser. Har dock
redan på slutet av 1800svårt att etablera vilda bestånd. Riska att talet
den kan överföra parasiter och sjukdomar. Risk för hybridisering anses låg.
Pilumnus spinifer
En "röd, borstförsedd krabba"
Påväxtart som kan konkurrera med
andra fastsitande arter, och även växa
på bryggor och båtbottnar. Vid stora
förekomster kan klogga igen vattenintag
Borrar sig ner i botten (lera, dy, kalk
etc.). I Belgien och Holland trängt
undan inhemska borrmusslor.
Ekologiska effekter i Sverige ej kända.
Upptill dm-stor, fintrådig rödalg, som i
fält kan vara svår att skilja från
närbesläktade arter, dock mindre vanlig
och troligen med små effekter på miljön
En cm-stor rödalgstofs, som är svår att
skilja från inhemska arter. Endast hittad
i hamnar i Sverige. Liten ekologisk
påverkan.
Liten, röd, borstförsedd krabba (ca 2-3
cm). Ekologiska effekter inte kända
Pilumnus hirtellus
En "borstkrabba"
Liten, starkt borstförsedd krabba (ca 2-3
cm). Ekologiska effekter inte kända
Cordylophora caspia
"brackvattensklubbpolyp"
Petricolaria pholadiformis
amerikansk borrmussla
Neosiphonia harveyi
japansk rödslick
Aglaothamnion halliae
hamndun
Mikroalger
Alexandrium minutum
en dinoflagellat
Alexandrium angustitabulatum
en dinoflagellat
Karenia mikimotoi
en dinoflagellat
Prorocentrum minimum
en dinoflagellat
Coscinodiscus wailesii
en kiselalg
Thalassosira punctigera
en kiselalg
Odontella sinensis
en kiselalg
Gyrodinium corallinum
en dinoflagellat
Dicroerisma psiloneriella
en dinoflagellat
Potentiellt toxisk art som kan orsaka
PSP (finns även inhemska arter med
samma toxin). Vilcystor nere i sedimentet. Kan bilda algblomningar
Potentiellt toxisk art som kan orsaka
PSP (finns även inhemska arter med
samma toxin). Mycket nära A. minutum
Kan bilda algblomningar som kan
orsaka fiskdöd, vilket även skett på
västkusten.
Kan bilda algblomningar och är
potentiellt toxisk.
Kan bilda algblomningar och utsöndrar
då ofta stora mängder slem som kan
sjunka till botten och även klogga igen
nät, odlingsburar etc., men detta problem är ej rapporterat från svenska
vatten. Få betare på dessa stora celler.
Har vilstadium i sedimentet.
Kan vara dominant art. Specifika
ekologiska effekter ej kända.
Kan bilda algblomningar. Specifika
ekologiska effekter ej kända.
Relativt stora celler. Mycket lite är känt
om artens ev. ekologiska effekter
Mycket lite är känt om artens ev.
ekologiska effekter. Relativt ovanlig
Troligen till Sverige
under 1800-talet, fr.a. i
brackvattens-områden
Till Danmark 1905,
okänt när till västkusten
Hittad i Bohuslän i
början av 1990-talet
Hittad i Bohuslän 2003
och 2005 hamn nere i
Bua
Sydeuropeisk art hittad i
Uddevalla 1826, sedan
försvunnen.
Hittad på Persgrunden
2004. Tidigare känd från
Norge och Storbritannien
och söderut.
Kan vara svåra skilja från
närbesläktade arter
Funnen i Skagerrak i
mitten av 1990-talet,
både frilevande i
plankton och som cystor
I Skagerrak sedan 1997
Troligen till västkusten i
slutet av 1970-talet
Första blomningen i
Oslofjorden 1979, i
Kattegatt vanlig 1981
Till Nordsjön i slutet av
1970-talet
Till Nordeuropa 1978
Till Nordsjön 1903
I Skagerrak sedan 1997
I Skagerrak sedan 1997
Små djurplankton
Acartia tonsa
En amerikansk hoppkräfta
Parasiter
Anguilla crassa
ålnematod
Pseudobacciger harengulae
En sugmask funnen i sill
Negativa effekter inte kända. Kan ev.
konkurrera med andra hopphoppkräftor,
men sannolikt också föda åt fisk m.m.
Störst problem i bräckt och sötvatten
Trivs i uppvärmt kylvatten. Ej helt klart
hur ålen påverkas, men ev. störs lekvandring och reproduktion. Svart smörbult och gärs kan vara mellanvärdar.
De ekologiska konsekvenserna i våra
vatten är inte kända. Angriper vanligen
sillartade fiskar i varmare vatten.
Kan vara svår skilja från
närbesläktade arter
Känd sedan 1930-talet.
Även i Östersjön
Upptäckt i Sverige 1987
Hittad på 1990-talet i sill
från västkusten (ca. 20%
av undersökta individ
infekterade)
