Biologi: skydd och rörelse
Sammanfattning muskler och skelett
Skelettets uppgifter:
Vara stomme åt kroppen, ge stöd
Skelettet har fästen för skelettmusklerna
Ge skydd, skyddar organ i kroppen
Bildar blodkroppar
Vårt skelett består av över 200 ben och är stommen till hela vår kropp.
Musklerna fäster i benen och på så vis kan vi röra på oss.
I vår kropp finns många olika organ och flera av dessa är ömtåliga och behöver
skyddas mot yttre påverkan så som slag och stötar. Skelettet hjälper till med
att ge skydd. Revbenen bygger upp vår bröstkorg som bildar en skyddande ”bur”
Vårt skallben – kraniet - skyddar vår hjärna från slag. Den är som en medfödd
hjälm.
Vårt skelett består levande celler som har blivit hårda genom att de lagrat kalk
mellan sig. Inuti skelettet finns det något som kalls för benmärg, i benmärgen
bildas kroppens blodkroppar.
Ryggraden:
Ryggraden är uppbyggd av flera ryggkotor som är ledade mot varandra. Varje
kota har ett hålrum och på så vis bildas en ihålig kanal genom ryggraden. Denna
kanal kallas för ryggmärgskanalen och i den finns ryggmärgen. Ryggmärgen
binder ihop alla nerver som går mellan hjärnan och resten av kroppen.
Mellan kotorna i ryggraden ligger det diskar och dessa diskar fungerar som
stötdämpare så att inte kotorna ska slå ihop för hårt.
Om man får en skada på en disk kallas detta för diskbråck och kan göra väldigt
ont. Det är därför viktigt att man tänker på hur man lyfter saker, använd benen
och försök håll ryggen så rak som möjligt, på så vis fördelas belastningen på
ryggen.
Biologi: skydd och rörelse
Menisken:
I vår knäled finns det broskskivor som kallas för menisk. Menisken hjälper till
fylla ut så att det blir en jämn yta i knäleden. En skada på menisken kan göra att
det gör ont att böja knät och det kan även svullna.
Leder:
Där två benändar möts finns det en led som gör att benen hänger ihop. För att
leden ska hänga ihop förstärks den av ledband och för att det ska vara lätt att
böja på leden finns ledvätska inne i leden som är som ett smörjmedel.
Beroende på hur leden behöver kunna böjas finns det 3 olika typer av leder.
Gångjärnsled – ex i fingrarna
Kulled – ex i axel och höft
Vridled – ex i armbågen
Muskler:
Muskler består av celler som kan dra ihop sig så de blir kortare men de kan även
slappna av och återfå sin storlek igen.
Vi har tre olika typer av muskler:
Glatta muskler – kan vi ej styra över
Hjärtmuskeln – kan vi ej styra över
Skelettmuskler – dessa kan vi styra över själva
Glatt muskulatur finns mest ”inne” i kroppen så som i blodkärl och tarmarna.
Dessa muskler är långsamma men väldigt uthålliga. De jobbar under hela vårt liv
dygnet runt.
Hjärtmuskulaturen är både snabb och uthållig. Hjärtat slår ju snabbt och slår så
länge vi lever.
Skelettmuskulatur är snabb men inte så uthållig. Den fäster vid skelettet med
hjälp av senor och vi kan styra dessa muskler med viljan.
En muskel kan dra ihop sig och slappna av men den kan inte ”dra isär sig”.
Skelettmusklerna jobbar därför parvis, där en drar ihop sig och den andra
slappnar av. För att få motsatt rörelse byter musklerna uppgift, spänner,
slappnar av. T ex biceps och triceps, dessa muskler jobbar ihop parvis.
