UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
KARLBERGS SKOLA
Karlbergs skolas
Likabehandlingsplan
Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg.
Läsår: 2016/17
Upprättad juni 2016
1
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
KARLBERGS SKOLA
Innehållsförteckning
Bakgrund, lagstöd och begreppsförklaring ........................................................ 3
Likabehandling ...................................................................................................... 3
Tillgänglighet......................................................................................................... 3
Diskriminering ...................................................................................................... 3
Trakasserier .......................................................................................................... 4
Kränkande behandling ......................................................................................... 4
Mobbning ............................................................................................................... 4
Befogad tillrättavisning och disciplinära åtgärder ............................................ 4
Målbild och vision ................................................................................................. 5
Grunduppgifter ..................................................................................................... 5
Trygghetsteamets uppdrag ................................................................................. 5
Delaktighet ............................................................................................................ 5
Kartläggningsmetoder ......................................................................................... 6
Utvärdering av Likabehandlingsplanens mål ..................................................... 7
Trivselenkätens resultat 2015/16: ....................................................................... 9
Skolgårdsenkäten/kartläggning resultat: ......................................................... 10
Analys av utvärderingar och resultat ............................................................... 10
Mål för läsåret 2016/17 ....................................................................................... 11
Främjande insatser ............................................................................................. 12
Förebyggande åtgärder...................................................................................... 14
Arbetsprocess kring kränkningar och trakasserier mellan elever ................ 15
Åtgärder när kränkning och trakasserier förekommit .................................. 16
Vid en mobbningssituation ................................................................................ 17
Om skolans personal kränker elev ................................................................... 18
Superschysst ........................................................................................................ 19
2
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
KARLBERGS SKOLA
Bakgrund, lagstöd och begreppsförklaring
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och elever i
förskoleklassen, grundskolan och skolbarnomsorgen ska ha samma rättigheter – oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Dessa bestämmelser regleras i
Diskrimineringslagen (2008:567) och 6 kap. Skollagen (2010:800) samt förordningen (2006:1083)
om barn och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande
behandling. Lagen syftar till att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och
elevers trygghet i skolan. Varje verksamhet är skyldig att aktivt och målinriktat arbeta för att
förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. Lagen gäller såväl när personal
diskriminerar, trakasserar eller kränker elever, som när elever trakasserar eller kränker andra
elever. Detta i enlighet med riktlinjer från Barn och elevombudet, Diskrimineringsombudsmannen
samt Skolverkets allmänna råd.
Likabehandling
Rätten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Alla elever i skolan har
samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett könsidentitet eller könsuttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Att alla människor ska ha lika rättigheter och möjligheter innebär inte att det räcker med, eller ens
är bra, att behandla alla lika. Istället krävs att alla behandlas likvärdigt utifrån vars och ens
förutsättningar och behov.
Tillgänglighet
Tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till
elevers lärande. Skolan ska vidta åtgärder för att en person med en funktionsnedsättning ska
komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning.
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever på grund
av någon av diskrimineringsgrunderna.
Diskrimineringsgrunderna är;
Etnisk tillhörighet (etnicitet) - att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, sitt
etniska eller nationella ursprung eller, i vissa sammanhang, sitt språk eller sitt namn.
Religion eller annan trosuppfattning - att bli sämre behandlad på grund av sin religion
eller trosuppfattning.
Funktionsnedsättning - att bli sämre behandlad på grund av varaktiga nedsättningar av
sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga.
Kön - att bli sämre behandlad på grund av sin könstillhörighet. Inkluderar även
transsexualism.
Könsidentitet och könsuttryck - att bli sämre behandlad på grund av hur en uppfattar
sitt kön eller hur en uttrycker eller uppfattas uttrycka sig i relation till kön, d.v.s. hur en
beter sig eller hur en ser ut kopplat till kön.
3
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
KARLBERGS SKOLA
Sexuell läggning - att bli sämre behandlad på grund av att en är homosexuell, bisexuell
eller heterosexuell.
Ålder - att bli sämre behandlad på grund av sin ålder, d.v.s. sin uppnådda levnadslängd.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev
missgynnas med en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också
diskriminera genom att behandla alla lika. Indirekt diskriminering innebär att skolan tillämpar en
bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en
elev på ett sätt som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier
Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av
de skyddande diskrimineringsgrunderna. Detta begrepp innefattar även sexuella trakasserier som
hanteras i Diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. 4§. Trakasserier kan utföras av en eller flera
personer och riktas mot en eller flera personer. Det är trakasserier även när en elev kränks och
det finns ett samband med en anhörigs koppling till diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling
Med annan kränkande behandling menas en kränkning av en elevs värdighet men som saknar
koppling till någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera
personer och riktas mot en eller flera personer. Både elever och skolpersonal kan göra sig skyldig
till kränkande behandling. Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men inte har samband
med någon diskrimineringsgrund kan vara;
• Fysiska angrepp som slag, knuffar, sparkar, stryptag, spotta på en elev/ägodelar, gömma förstöra
elevs saker, klippa av håret etc.
• Verbalt som angrepp med ord, hot, svordomar, öknamn samt nedsättande kommentarer som
”hora, ”ful du är” etc.
• Psykosocialt som utfrysning, nedvärderande blickar, stirra, göra tecken åt någon etc.
• Texter och bilder som teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, chatt och meddelanden på olika
sociala medier etc.
Mobbning
Mobbning är en form av trakasserier eller kränkande behandling som innebär en upprepad negativ
handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan
skada eller obehag.
Befogad tillrättavisning och disciplinära åtgärder
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för övriga elever. En
befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om eleven ifråga kan uppleva det
som kränkande. Enligt Skollagen 5 kap. 6§ (2010:800) kan även rektorn eller en lärare vidta
disciplinära åtgärder mot en elev som uppträder olämpligt. De disciplinära åtgärderna får inte
användas som bestraffning utan skall vidtas för att komma tillrätta med trakasserier och/eller
4
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
KARLBERGS SKOLA
kränkande behandling och ska stå i proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Vid
upprepade eller allvarliga kränkningar eller trakasserier skall enligt Skollagen 5 kap. 9§ (2010:800)
en utredning startas.
Målbild och vision
På våra skolor råder nolltolerans mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling. Ingen elev
skall bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Alla eleverna ska
känna sig trygga, veta vem de ska vända sig till om de känner sig diskriminerade eller kränkta och
vara trygga med att skolan kommer att agera enligt gällande plan. Målet är att utveckla förståelse
för och ett bestående avståndstagande mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Grunduppgifter
Verksamheter som omfattas av denna plan är förskoleklass, grundskola och fritidshem på
Karlbergs skola, Stockholms stad, läsåret 2016-2017. Ansvarig för planen är rektor. Ansvarig att
känna till samt aktivt arbeta med planen åligger alla som arbetar inom verksamheten. På skolan
finns ett trygghetsteam bestående av pedagogisk personal och elevhälsoteam:
Miriam Grosin, idrottslärare Karlbergs skola
[email protected]
Lars Jansson, barnskötare Karlbergs skola
[email protected]
Vakans
Trygghetsteamets uppdrag
Trygghetsteamet ansvarar för att årligen utvärdera och uppdatera skolans Likabehandlingsplan.
Trygghetsteamet följer upp ärenden på skolan och fritidshemmet så att planen följs när det gäller
hantering, rapportering, dokumentation och arkivering. Om personal önskar finns trygghetsteamet
med som ett stöd i ärenden. Vid kränkande behandling och mobbning används verktyget
”Händelseblad”. Dessa dokumenterar händelser och skrivs i direkt anslutning till det inträffade.
Trygghetsteamet ansvarar för implementeringen av planen till all personal. All personal ansvarar
vidare för implementeringen till vårdnadshavare och elever.
Delaktighet
Elevernas delaktighet
Vad?
Tema superschysst
Arbete med alla diskrimineringsgrunder
Svara på enkäten ”Hur trivs jag i
skolan?”
Kartläggning av skolgården
När?
Alltid
Varje termin
September och
februari
September
5
Ansvar?
All pedagogisk personal
Klasslärare
Hela arbetslaget
Fritids
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
KARLBERGS SKOLA
Klassråd
Elevråd
Skolråd
Vårdnadshavares delaktighet
Vad?
Föräldramöten
Information om ”Hur trivs jag i skolan?”
på utvecklingssamtal
Skolråd
Föräldraföreningen
Känna till hur de ska gå tillväga för att
göra en anmälan till skolan om ett barn
utsätts för kränkningar.
Personalens delaktighet
Vad?
APT (arbetsplatsträff)
Lärarmöte
Fritidsmöte
Personalmöte
Rapportering om kränkningar
(Händelseblad)
Trygghetsteamets möten
Arbeta med diskrimineringsgrunderna i
alla årskurser.
Varje vecka
Varje månad
2-3 ggr/termin
Klasslärare
Personal som åtagit sig uppgifter
Rektor
När?
Varje termin
Varje
utvecklingssamtal
Varje månad
Ansvar?
Klasslärare
Klasslärare
Alltid
Representanter
Representanter
Se grunduppgifter
När?
Varje månad
Varje vecka
Varje vecka
Varje månad
Vid incident
Ansvar?
Rektor
Trygghetsteamet
Trygghetsteamet
Rektor/trygghetsteamet
All personal
Varje vecka
Varje läsår
Trygghetsteamet
Klasslärare
Kartläggningsmetoder
• genomgång av dokumentation – händelseblad
• trygghetsteamets analyser av insamlat material - trivselenkät
• personalens observationer
• kartläggning skolgård
• utvärdering av måluppfyllelsen i föregående års plan.
6
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
KARLBERGS SKOLA
Utvärdering av Likabehandlingsplanens mål
Mål för läsåret 2015: Vi ska behandla alla människor likvärdigt oavsett
könstillhörighet.
Delmål 1a: Vi ska undvika att benämna eleverna vid kön. Vi ska aldrig koppla könstillhöriget till
beteenden. Vi ska inte uttrycka oss så att någon blir inkluderad/exkluderad på grund av sitt kön.
Delmål 1b: Vi ska aktivt bryta stereotypa könsroller.
Personalens resultat:
Utvärderingsfrågor: Frågorna grundas på målen i skolans ”plan mot diskriminering och kränkande
behandling 2015”.
Har vi undvikit att benämna eleverna vid kön?
Svar:
Ja, i klassrumssituationen på skoltid. På fritids och raster behöver vi arbeta vidare för att uppnå
målet. Några anser att är det lättare i klassrumssituationen, då man känner till alla elevers namn.
Det upplevs svårt för några i personalgruppen att hitta alternativa ord, framförallt vid olika
”grupptillfällen”.
Har vi undvikit att koppla könstillhörighet till beteende?
Svar: Här anser personalen att vi blivit bättre, mer medvetna och har en större öppenhet för
detta. Tydligare strategier behövs för hur vi ska utveckla oss ytterligare.
Har vi aktivt brutit stereotypa könsroller?
Svar: Ja, vi gör aktiva val av högläsningsböcker, vi har nu gemensamma toaletter och genom att i
högre grad styra in eleverna på gemensamma aktiviteter. Tydligare strategier behövs för hur vi ska
utveckla oss ytterligare.
Elevernas resultat:
Utvärderingsfrågor: Frågorna grundas på likabehandlingsplanens mål 2015 och togs upp på klassråd.
Frågorna var ett underlag för diskussion i klasserna.
1) Leker flickor och pojkar tillsammans? Vilka lekar/spel i sådana fall?
Svar: Här svarar eleverna både ja, nej och ibland. Lekar som förekommer gemensamt är: general
och spion, krabban, dunken, kull, kurragömma och mamma pappa barn. Från den klass som
använder ”lek-kort” leker alla tillsammans i alla aktiviteter.
2) Väljer flickor och pojkar samma aktiviteter på rasterna?
Svar: Ja, om lekarna är organiserade, annars ofta uppdelat. Flickor leker i större utsträckning med
gosedjur, hästar, går runt och pratar medan pojkar väljer aktiviteter så som fotboll, pokemon,
hjältelekar, beyblade, kappla, lego och parkour. Gemensamma aktiviteter är bandyturnering och
kull, ibland även fotboll och innebandy.
3) Har du någon gång blivit nekad att vara med i leken för att du är flicka eller
pojke?
7
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
KARLBERGS SKOLA
Svar: Här har vi fått in olika svar, både ja, nej och ibland. Kommentarer i urval; ”Det är roligare
utan tjejer” ”Ibland på fritids i beyblade-rummet” ”Nej inte på vår skola”
4) Vet du vad ordet hen betyder?
Svar: De flesta eleverna vet vad ordet hen betyder. Kommentarer i urval; ”Man är kille och tjej på
samma gång” ”Det tredje könet” ”Tjej och kille tillsammans i samma kropp” ”Om man inte vet om
det är en kille eller tjej”
8
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
KARLBERGS SKOLA
Trivselenkätens resultat 2015/16:
Karlbergs skola 2016
Karlbergs skola 2015
1) Trivs du i din klass?
Ja, nästan alltid
Ibland
Nej, nästan aldrig
86 %
13 %
1%
88 %
12 %
0%
2) Har du kompisar i klassen?
Ja, nästan alltid
Ibland
Nej, nästan aldrig
93 %
7%
0%
94 %
6%
1%
3) Kan du arbeta i lugn och ro på lektionerna?
Ja, nästan alltid
33 %
Ibland
63 %
Nej, nästan aldrig
4%
59 %
39 %
2%
4) Trivs du på rasterna?
Ja, nästan alltid
Ibland
Nej, nästan aldrig
77 %
21 %
1%
76 %
24 %
1%
5) Finns det någon i klassen som inte får vara med på rasterna?
Ja, nästan alltid
7%
Ibland
14 %
Nej, nästan aldrig
79 %
7%
24 %
69 %
6) Finns det någon i klassen som andra elever är dum mot?
Ja, nästan alltid
3%
Ibland
21 %
Nej, nästan aldrig
75 %
4%
33 %
63 %
7) Finns det någon i skolan som bär sig dumt åt mot dig?
Ja, nästan alltid
9%
Ibland
22 %
Nej, nästan aldrig
69 %
8%
28 %
65 %
8) Kan du leka i lugn och ro på fritids?
Ja, nästan alltid
71 %
Ibland
26 %
Nej, nästan aldrig
3%
74 %
24 %
2%
9) Trivs du i skolan – hela dagen?
Ja, nästan alltid
71 %
Ibland
26 %
Nej, nästan aldrig
3%
76 %
23 %
1%
9
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
KARLBERGS SKOLA
Skolgårdsenkäten/kartläggning resultat:
Kartläggningen av Karlbergs skolas skolgård visar att framförallt fotbollsplanen och bandyplanen
upplevs som otrygga platser hos elever.
Analys av utvärderingar och resultat
Analys av personalens utvärdering:
Utifrån svaren på utvärderingsfrågorna kan vi se att målen har ökat medvetenheten bland
personalen. Alternativa ord för ”tjej” och ”kille” ska presenteras och förankras i personalgruppen.
Fritidspersonalen ska prioritera att redan i augusti lära sig alla elevers namn.
Samtidigt måste det aktiva arbetet kring att bryta stereotypa könsroller bli mer tydligt för
personalen, strategier för hur vi gör behöver utvecklas. Vi ska fortsätta att diskutera ”hur” vi
hanterar medtagna leksaker eftersom dessa kan förstärka stereotypa könsroller. Skolans
leksakspolicy ska revideras, diskuteras och förankras i personalgruppen.
Analys av elevernas utvärdering:
Utifrån de svar som vi fått in i utvärderingen av likabehandlingsplanens mål kan vi konstatera
att vi kommit ganska långt, men fortfarande har mycket kvar att arbeta mot.
Det finns en tydlig uppdelning av eleverna i den fria aktiviteten på raster och fritids, där flickor och
pojkar väljer olika. Det framkommer att leksaker så som ”beyblade”, gosedjur, pokemonkort och
”pysselsaker” ibland motverkar vårt arbete kring diskrimineringsgrunden kön.
För att främja könsöverskridande aktiviteter arbetar vi vidare med våra mål även nästa period.
Utifrån vår analys får eleverna vana och möjlighet att genom lek-kort lära sig och prova aktiviteter
som inte är normativa för könet. Lek-kort kan beskrivas som ett aktivitetskort som visar vad och
vem eleven ska arbeta/leka med under en begränsad tid. Vår förhopning är att genom aktivt styrda
lekar, kommer eleverna inte att välja könsstereotypa lekar i samma utsträckning. På så sätt minskar
vi exkludering och utanförskap.
Vi har för avsikt att utveckla vår rastverksamhet och den fria leken genom Trivselprogrammet.
Utvecklad tillsyn av skolgården under raster minskar antalet mobbningsfall (Ttofi & Farrington
2008). Trivselprogrammet är Nordens största program för aktivitet- och inkludering i
grundskolan. Det är en metod för skolor att få ökad aktivitet, trygghet och struktur på raster.
Trivselprogrammet är ett främjande arbete för att motverka kränkningar, konfliker och mobbning.
Analys av trivselenkätens resultat (våra sociala mål):
Utifrån trivselenkäten kan vi se att majoriteten av våra elever trivs och har kompisar i sin klass.
Det är ett positivt resultat men vi måste också se allvaret i att några få procent inte trivs och
fortsätta arbeta aktivt med trygghet och trivsel. Arbetsro arbetar vi vidare med utifrån våra
åtaganden samt dokumentet Trygghet och studiero (Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad)
som stöd med fokus på att skapa en samsyn mellan elever, vårdnadshavare och personal kring vad
arbetsro i våra verksamheter betyder. Resultaten på frågan ”Trivs du på rasterna” måste bli
betydligt bättre och därför har vi bestämt att utbilda personalen i Trivselprogrammet under detta
läsår.
10
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
KARLBERGS SKOLA
Analys av kartläggningen av skolgården:
Behovet av att personal ska närvara vid de otrygga platserna, fotbollsplanen och bandyplanen
kvarstår. Personal ska i största möjliga mån finnas till för lagindelning och konflikthantering.
Mål för läsåret 2016/17
Vi ska behandla alla människor likvärdigt oavsett könstillhörighet samt aktivt bryta
stereotypa könsroller. (Lgr11)
Insatser
Vi undviker att benämna
eleverna vid kön
Vi ska inte koppla
könstillhörighet till beteende
”Trivselprogrammet” och
”Lekkort”
Ansvarig
All personal
Vi använder alternativa ord,
när könstillhörigheten är
okänd eller oväsentlig
Leksakspolicyn ska revideras
och förankras
All personal
Utförande
Regelbundna utvärderingar på
lärarmöte och fritidsmöte.
Regelbundna utvärderingar på
lärarmöte och fritidsmöte.
Trivselprogrammet införs
under ht-16 och organiseras
på fritidsmöten samt
planeringar.
Lekkort införs i förskoleklass
och årskurs 1 innan
september månads slut.
Regelbundna utvärderingar
Skolledning
Skolledning informerar
All personal
Förskoleklass/fritidspersonal
11
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
KARLBERGS SKOLA
Främjande insatser
I vårt dagliga arbete främjar vi elevernas lika rättigheter genom att identifiera och stärka positiva
förutsättningar. Alla ska känna till våra diskrimineringsgrunder.
Hur? Mål/handling
Alla elever och personal på
skolan känner till våra sociala
mål, ”våra hjärtan”.
Alla klasser arbetar med tema
”superschysst”
FN-samling och fördjupning i
tema barnkonventionen
Högtider, traditioner för att
skapa gemenskap
Läraren inbjuder till samtal om
den psykosociala skolmiljön
med elever och
vårdnadshavare under IUPsamtal genom vår enkät ”Hur
trivs jag i skolan nu”.
Våra sociala mål är en stående
punkt vid klassråd, elevråd och
skolråd.
Våra sociala mål (hjärtan),
trivselregler och målen i ”Plan
mot diskriminering och
kränkande behandling ” sitter
synliga i skolans lokaler.
När? Tidsplan
Alltid
Vem/vilka ansvariga?
Alla
Alltid
Alla
Oktober
Musiklärarna tillsammans med
lärarna och fritidspersonalen
Alla
Enligt årsflöde och kunskapens
år
Två gånger per läsår
Klasslärare
Vid varje klassråd och elevråd
Klasslärare, elevrådsansvariga
lärare, Karin
Alltid
Alla
12
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
KARLBERGS SKOLA
Skolans sociala mål ligger som grund för att likabehandlingsplanens mål uppnås.
13
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
KARLBERGS SKOLA
Förebyggande åtgärder
I det dagliga arbetet med eleverna förebygger vi diskriminering och kränkande behandling genom
att identifiera och minimera risker som kan innebära att en grupp eller elev utsätts för detta. Det
råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola. Utifrån vår analys ser
vi att följande åtgärder bör fokuseras på;
Hur? Mål/handling
Trivselprogrammet som är en
metod för skolor att få ökad
aktivitet, trygghet och struktur
på raster. Trivselprogrammet
är ett främjande arbete för att
motverka kränkningar,
konfliker och mobbning.
Fortsätta arbeta med målen i
Likabehandlingsplanen.
Lek-kort som kan beskrivas
som ett aktivitetskort som
visar vad och vem eleven ska
arbeta/leka med under en
begränsad tid
Revidera leksakspolicy
När? Tidsplan
Läsåret 2016-17
Vem/vilka ansvariga?
Skolledning
Trygghetsteam
Alltid
Alla
Augusti
Personal i förskoleklasser och
årskurs 1.
VT-2016
Skolledning
14
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
KARLBERGS SKOLA
Arbetsprocess kring kränkningar och trakasserier mellan elever
Arbetsprocess för åtgärdande insatser.
Skolan ska agera vid misstanke om att en elev far illa. Skolan ska se till att snabbt förhindra
fortsatta kränkningar.
5
4
3
2
1
Elevhälsomöte (EHM) med
vårdnadshavare, elevhälsoteam och
lärare. Rektor ansvarig.
Möte för uppföljning med elev,
vårdnadshavare och personal.
Rektor anmäler händelsen till
huvudman enligt 6 kap. § 10
skollagen.
Om trakasserier och kränkningar
fortsätter se sidan 16. Personal
kontaktar vårdnadshavare och
informerar.
Vi reagerar vid misstanke om
kränkning och trakasserier. Samtalar
och dokumenterar.
15
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
KARLBERGS SKOLA
Åtgärder när kränkning och trakasserier förekommit
Trappsteg 2
Händelseblad med dokumentation av händelsen skrivs i direkt anslutning till det inträffade.
Dokumentationen kompletteras med beskrivning av utförda och planerade åtgärder samt
med datum för uppföljning.
Ansvarig: Personal som ser och får kännedom om kränkningen eller trakasserierna.
Händelsebladet lämnas till expeditionen/ rektor.
Ansvarig: Personal som skrivit händelsebladet (dokumentationen).
Uppföljning av händelsebladen sker i trygghetsteamet och i särskilda fall i elevhälsoteamet.
Ansvarig: Trygghetsteam, elevhälsoteam och arbetslag.
Vid konstaterad kränkning gör skolledning en anmälan till huvudman
Ansvarig: Skolledning
Handlingsplan/anpassningar upprättas vid behov. Exempel på åtgärder i handlingsplanen kan
vara:
o personalorganisationen ses över
o anpassningar i schema för klassen
o klassen delas i mindre grupper
o handledning till personal
o samtal med elever och föräldrar
Ansvariga: Trygghetsteam, elevhälsoteam och arbetslag.
På fritidstiden kan personal styra elevernas val efter elevens individuella förutsättningar,
kamratrelationer, stödbehov osv. Trygghetsteamet kopplas in om behov uppstår. Arbeta
med kamratkontakterna. Samtala hemma om de sociala målen. Samtala om språkbruket.
Feedback är viktigt
Ansvarig: Trygghetsteam och elevhälsoteam.
Uppföljning av handlingsplan/anpassningar
Ansvarig: Skolledning och elevhälsoteam.
16
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
KARLBERGS SKOLA
Vid en mobbningssituation
Vid misstänkt mobbning får trygghetsteamet i uppdrag att utreda, dokumentera och följa upp
ärendet tills det kan avslutas. Trygghetsteamet träffas kontinuerligt och arbetar enligt följande
modell:
1. Teamet får information om misstänkt mobbning. Teamet börjar med skriftlig dokumentation
omgående och kartlägger den specifika situationen.
2. Trygghetsteamet stämmer av och tar sig an ärendet.
3. Teamet informerar rektor och berörda vårdnadshavare.
Samtal genomförs med alla berörda vårdnadshavare för att hitta samverkansformer, tillit och
förståelse.
4. Samtal, teamet förbereder och genomför samtal med den som blivit utsatt. Anteckningar förs
under samtalet. De utgör ett viktigt underlag vid samtal med utövare. Exakta och konkreta
exempel är en bra förutsättning. Samtalet avslutas med att eleven får ett ”uppdrag” som följs upp
vid nästa samtal. T.ex. att följa rådande överenskommelser.
5. Vid konstaterad mobbning förbereder och genomför teamet samtal med utövaren. Samtalet bör
äga rum en dag då samtliga utövare är i skolan. Samtalet ska hållas snarast möjligt efter samtalet
med den som blivit utsatt, helst samma dag. Samtalet avslutas även här med att eleven får ett
”uppdrag” som följs upp vid nästa samtal.
6. Berörda vårdnadshavare informeras om att samtal ägt rum.
7. Uppföljningssamtal genomförs inom en vecka med berörda elever. ”Uppdraget” utvärderas.
8. Trygghetsteamet för kontinuerliga anteckningar under pågående process och har fortlöpande
kontakt med arbetslaget. Dokumentationen över händelseförlopp och åtgärder arkiveras i
samband med att ett fall avslutas. Fallet avrapporteras till rektor. I de fall problem kvarstår
kontaktas elevhälsoteamet via rektor.
17
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
KARLBERGS SKOLA
Om skolans personal kränker elev
Om skolans personal kränker, mobbar, hotar eller brukar våld mot elev
1. Om elev upplever sig kränkt av skolans personal vänder sig hen till någon av personal, rektor,
biträdande rektor eller vårdnadshavare.
2. Ärendet lämnas till rektor eller biträdande rektor vilka ser till att utredning påbörjas.
3. Rektor/biträdande rektor och ev. fackligt ombud träffar den person som kränkt eleven för att
lyssna av vederbörandes upplevelse.
4. Föräldrar informeras.
5. Enskilda samtal förs med dem som varit inblandade.
6. Åtgärder vidtas beroende på vad som framkommit under utredningen.
7. Vid allvarliga fall med hot eller våld följer vi Stockholms Stads riktlinjer om polisanmälningar.
8. Ärendet återkopplas till den utsatte.
9. Fortlöpande dokumentation genom hela ärendet.
10. Vid behov kontaktas elevhälsoteamet
18
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
KARLBERGS SKOLA
Superschysst
19
