CDT212 VETENSKAPSMETODIK
GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI
VETENSKAPLIGA INSTITUTIONER
Gordana Dodig-Crnkovic
Akademin för innovation, design och teknik
Mälardalens högskola
1
Prof. Ylva Bäcklund
VINNOVA
• Inledning
• Historik, hur växte universiteten fram
• Tyskt och Amerikanskt organiserad
forskning
2
Idag på MDH
•
•
•
•
Högskolestyrelse, extern ordf.
Rektor ≈ VD
Fakultet, ansvar för Fo, FoU, GU (MDH)
Fakultetsordförande = Dekan
(väljs av kollegiet)
• Institutioner, ämnesbaserade,
självstyre, chef = Prefekt
3
Historik
• 1000- och 1100-talet, första
universiteten, Bologna (1088?), Paris
(mitten 1100)
• 1400- och 1500-talen startar flera univ. i
Europa, stark koppling till kyrkan.
• Teologi var det man studerade först
• Snart organiserade i fyra fakulteter:
Filosofi, Juridik, Medicin, Teologi
4
• Fakultet = närbesläktade ämnen men också
lärargruppen (professorer)
• Fakulteten ansv. undervisn., examination,
betyg, disputationer, ”studenten disputerade
inför fakulteten”
• Filosofi var förberedande för all de övriga
• Grundexamen ”Baccalaureus” fyra år filosofi
• ”Magister artium” 4 år till filosofi, motsvarande
”Doctor” i de 3 andra fakulteterna
• Sverige: filosofiska fakulteten delas 1876
1) matematisk/naturvetenskaplig
2) humanistisk (samhällsvet 1964)
5
• 1500- och 1600-talen: reformer,
världsliga myndigheter styrde fler
universitet
• 1700-talet minskade kyrkans inflytande
i.o.m. Naturvetenskapens- och
upplysningstänkandet
• Militärstaten krävde yrkesinriktade utb.
• Införde övningsämnen, ”Excercitierna”
Språk (Sp, It, Fr, Ty), Musik, Ritning,
Ridning, Fäktning
6
• 1800-talet grundades många nya univ.
Inflytande av staten och politiken
• Berlin (1810), professorerna kombinerar
underv och forskn, jämställde filosofi
med övriga fakulteter.
7
Akademier
• Akademier var i början = universitet
• Idag: samfund med syfte att främja
litterär eller vetenskaplig verksamhet
• 1400-tal ”moderna” akademier i Italien,
filosofi, konst, språk (språkets rening)
• 1600-tal naturvetenskapliga akademier,
aktiva forskningsinstitut (Royal Society)
8
• Akademierna bekostade forskning,
utrustning, forskare, upptäcktsresande
• Akademier var nära knutna kungahus
och statsmakt, ibland nationellt ansvar
för forskning.
• Francis Bacon, huvudarkitekt till många
akademier. Såg på 1600-t naturvetensk
skulle förbättra människors liv,
betonade öppenheten.
• Resultaten tillgängliga för alla genom
akademierna
• Möten, diskussioner, tidskrifter
9
1800-talet
• Studentromantik, stud. organserar sig
• Reformer: stud.examen=>läroverk,
magisterexamen ersattes av
doktorspromotion
• 1850 politiker tryckte på för att öka
praktiska kunskaper
• Karolinska (KI) startas, modern
medicinsk undervisn.
• 1883 promoveras Ellen Fries (historia)
10
• 1940- och 50-tal, reformer
• Intstitutioner, hemvist för studenter,
lärare och forskare
• Ny kategori: universitetslektor
• Före 1940: undervisningen
professorcentrerad, tenterade för
professorn
• 1969, ny reform
- bundna studiegångar
- utb. linjer, studieplaner
- poäng istället för betyg
11
• Forts. 1969:
- doktorsgrad => Dr. examen
- doktorandkurser, handledning
- fullständiga friheten borta
- hänsyn till arbetsmarknad, yrkesutbildningar
- stor expansion, filialer (Linköping, ÖU)
• Fakulteten:
- tidigare lärargrupp (professorer), ansvar
undervisning examina, disputation
- 40-talet, undervisningsnämnd
- 70-talet fakulteten endast forskn och foU
- linjenämnd ansv för GU
- fakultet bara om fasta forskningsanslag
12
Hur organiserar vi forskning idag?
• 1969 års reform, effektivitet, användbarhet
• Ny forskarutbildning
- kurser
- strukturerad handledning
- mål fyra år, betonade färdigheter
- gesällprov snarare än livsverk
- begränsad avhandlingsuppgift
- originalitet och självständighet nedtonades
- fler handledare, inkl. docenter
• Officiellt doktrin, men hur ser det ut?
13
Organisatoriska betingelser
för vetenskaplig kreativitet
• Li Bennich-Björkman, statsvetare vid
Uppsala Universitet
• Studerat organisatoriska betingelser för
vetenskaplig kreativitet
• 7 institutioner inom samhällsvetenskap
• Såg 2 modeller
- Tyska modellen
- Amerikanska modellen
14
Karakteristika för Tyska och
Amerikanska modellerna
• Amerikanska
- handledaren stort infl
- disciplinerad individualism
- handledare/grupp viktiga
- direkt, tydlig handledning
- doktorand bidrar till grupp
- fokusering forskningsprof
- handled hög kompetens
- effektivt
- mindre avhopp
- mer kreativt
• Tyska
- väljer problem själv
- själständighet,oberoende
- självlärande, lite handled
- indirekt inlärn av normer
- starka individualister
- disparat, splittrad forskn
- handledare ytlig kunskap
- ineffektivt
- mer avhopp
15
Svenska Akademier idag
• Kungl. Vetenskapsakademien - http://www.kva.se/
En fristående, icke-statlig organisation med syfte att främja
vetenskaperna, främst matematik och naturvetenskap.
•
IVA - Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien http://www.iva.se/
Ett nätverk av erfarna och kompetenta personer och har till uppgift att
främja de tekniska och ekonomiska vetenskaperna till nytta för det
svenska samhället.
•
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien http://www.ksla.se/
Har som uppgift att genom vetenskap och praktisk erfarenhet främja
jord- och skogsbruk. Aktuella nyheter, information om anslag och
stipendier, publikationer och kalendarium.
16
