CDT212 VETENSKAPSMETODIK
GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI
VETENSKAPLIGA INSTITUTIONER
Gordana Dodig-Crnkovic
Dodig Crnkovic
Akademin för innovation, design och teknik
Mälardalens högskola
1
Prof Ylva Bäcklund
Prof.
VINNOVA
• Inledning
• Historik, hur växte universiteten fram
• Tyskt och Amerikanskt organiserad
forskning
2
Idag på MDH
•
•
•
•
Högskolestyrelse, extern ordf.
Rektor ≈ VD
Fakultet ansvar för Fo,
Fakultet,
Fo FoU,
FoU GU (MDH)
Fakultetsordförande = Dekan
(väljs av kollegiet)
• Institutioner,
Institutioner ämnesbaserade
ämnesbaserade,
självstyre, chef = Prefekt
3
Historik
• 1000- och 1100-talet, första
universiteten,
i
it t
B
Bologna
l
(1088?)
(1088?), P
Paris
i
(mitten 1100)
• 1400- och 1500-talen startar flera univ. i
p stark koppling
pp g till kyrkan.
y
Europa,
• Teologi var det man studerade först
• Snart organiserade i fyra fakulteter:
Filosofi, Juridik, Medicin, Teologi
4
• F
Fakultet
k l = närbesläktade
ä b läk d ä
ämnen men också
k å
lärargruppen (professorer)
• Fakulteten
F k l
ansv. undervisn.,
d i
examination,
i i
betyg, disputationer, ”studenten disputerade
inför fakulteten
fakulteten”
• Filosofi var förberedande för all de övriga
• Grundexamen
G d
”Baccalaureus”
”B
l
” ffyra år
å filosofi
fil
fi
• ”Magister artium” 4 år till filosofi, motsvarande
”D t ” i d
”Doctor”
de 3 andra
d ffakulteterna
k lt t
• Sverige: filosofiska fakulteten delas 1876
1) matematisk/naturvetenskaplig
t
ti k/ t
t
k li
2) humanistisk (samhällsvet 1964)
5
• 1500- och 1600-talen: reformer,
världsliga
g myndigheter
y g
styrde
y
fler
universitet
• 1700-talet
1700 talet minskade kyrkans inflytande
i.o.m. Naturvetenskapens- och
upplysningstänkandet
• Militärstaten krävde yrkesinriktade utb.
• Införde övningsämnen, ”Excercitierna”
S åk (S
Språk
(Sp, It
It, Fr,
F Ty),
T ) Musik,
M ik Ritning,
Rit i
Ridning, Fäktning
6
• 1800-talet grundades många nya univ.
Inflytande av staten och politiken
• Berlin (1810)
(1810), professorerna kombinerar
underv och forskn, jämställde filosofi
med övriga fakulteter
fakulteter.
7
Akademier
• Akademier var i början = universitet
• Idag: samfund med syfte att främja
litterär eller vetenskaplig verksamhet
• 1400-tal ”moderna” akademier i Italien,
fil
filosofi,
fi kkonst,
t språk
åk ((språkets
åk t rening)
i )
• 1600
1600-tal
tal naturvetenskapliga akademier,
aktiva forskningsinstitut (Royal Society)
8
• Akademierna bekostade forskning,
utrustning,
t t i
forskare,
f k
upptäcktsresande
tä kt
d
• Akademier var nära knutna kungahus
g
och statsmakt, ibland nationellt ansvar
g
för forskning.
• Francis Bacon, huvudarkitekt till många
akademier Såg på 1600-t naturvetensk
akademier.
skulle förbättra människors liv,
betonade öppenheten
öppenheten.
• Resultaten tillgängliga för alla genom
akademierna
k d i
• Möten, diskussioner, tidskrifter
9
1800-talet
• Studentromantik, stud. organserar sig
• Reformer: stud.examen=>läroverk,
g
ersattes av
magisterexamen
doktorspromotion
• 1850 politiker tryckte på för att öka
praktiska kunskaper
• Karolinska (KI) startas
startas, modern
medicinsk undervisn.
• 1883 promoveras Ell
Ellen F
Fries
i (hi
(historia)
t i )
10
• 1940
1940- och
h 50
50-tal,
t l reformer
f
• Intstitutioner, hemvist för studenter,
lärare och forskare
• Ny kategori: universitetslektor
• Före 1940: undervisningen
professorcentrerad tenterade för
professorcentrerad,
professorn
• 1969,
1969 ny reform
f
- bundna studiegångar
- utb.
tb lilinjer,
j studieplaner
t di l
- poäng istället för betyg
11
• F
Forts. 1969:
1969
- doktorsgrad => Dr. examen
- doktorandkurser,
doktorandkurser handledning
- fullständiga friheten borta
- hänsyn till arbetsmarknad
arbetsmarknad, yrkesutbildningar
- stor expansion, filialer (Linköping, ÖU)
• Fakulteten:
- tidigare lärargrupp (professorer), ansvar
undervisning
g examina,, disputation
p
- 40-talet, undervisningsnämnd
- 70-talet fakulteten endast forskn och foU
- linjenämnd ansv för GU
- fakultet bara om fasta forskningsanslag
12
Hur organiserar vi forskning idag?
• 1969 års reform, effektivitet, användbarhet
• Ny
N forskarutbildning
f k tbild i
- kurser
- strukturerad handledning
- mål fyra år, betonade färdigheter
- gesällprov snarare än livsverk
- begränsad avhandlingsuppgift
- originalitet
g
och självständighet
j
g
nedtonades
- fler handledare, inkl. docenter
• Officiellt doktrin,, men hur ser det ut?
13
Organisatoriska betingelser
för vetenskaplig kreativitet
• Li Bennich-Björkman, statsvetare vid
Uppsala Universitet
• Studerat organisatoriska betingelser för
vetenskaplig kreativitet
• 7 iinstitutioner
tit ti
iinom samhällsvetenskap
häll
t
k
• Såg 2 modeller
- Tyska modellen
- Amerikanska modellen
14
Karakteristika för Tyska och
Amerikanska modellerna
• Amerikanska
- handledaren stort infl
- disciplinerad individualism
- handledare/grupp
g pp viktiga
g
- direkt, tydlig handledning
- doktorand bidrar till grupp
- fokusering forskningsprof
- handled hög kompetens
- effektivt
- mindre avhopp
- mer kreativt
• Tyska
- väljer problem själv
- själständighet,oberoende
- självlärande,
j
, lite handled
- indirekt inlärn av normer
- starka individualister
- disparat, splittrad forskn
- handledare ytlig kunskap
- ineffektivt
- mer avhopp
15
Svenska Akademier idag
• Kungl. Vetenskapsakademien - http://www.kva.se/
En fristående,
fristående icke-statlig
icke statlig organisation med syfte att främja
vetenskaperna, främst matematik och naturvetenskap.
•
IVA - Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien http://www.iva.se/
Ett nätverk av erfarna och kompetenta personer och har till uppgift att
främja de tekniska och ekonomiska vetenskaperna
etenskaperna till n
nytta
tta för det
svenska samhället.
•
Kungliga SkogsSkogs och Lantbruksakademien http://www.ksla.se/
Har som uppgift att genom vetenskap och praktisk erfarenhet främja
j d och
jordh skogsbruk.
k
b k Akt
Aktuella
ll nyheter,
h t iinformation
f
ti om anslag
l och
h
stipendier, publikationer och kalendarium.
16
