Kemiska Hälsorisker
Olle Nygren
Olle Nygren
Innehåll
•
•
•
•
Exponeringsvägar
Reaktioner i kroppen
Hälsoeffekter
Kemikaliegrupper
Olle Nygren
Vad är ett farligt kemiskt
ämne?
Kan medföra risk för ohälsa eller
olycksfall genom:
• Sina giftiga egenskaper
• Sin temperatur
• Sin radioaktivitet
• Undanträngande av luftens syre
• Ökad risk för brand, explosion, eller
annan farlig reaktion
=> Säkerhetsdatablad ger information
Olle Nygren
1
Hur kommer kemiska ämnen
i kontakt med människan?
• Genom andningsvägarna och
lungorna
• Genom huden
• Genom matsmältningsorganen
Olle Nygren
Vad händer med ett kemiskt
ämne i kroppen?
• Många ämnen metaboliseras (omvandlas)
• Ämnet och/eller omvandlingsprodukten kan
orsaka skada
• Ämnet och/eller omvandlingsprodukten kan
lagras i kroppen
• Ämnet/omvandlingsprodukten utsöndras via
urin, utandning, avföring
Olle Nygren
Hälsoeffekter
Lokala - Systemiska
Akuta
-
Långtidseffekter
Olle Nygren
2
Lokala hälsoeffekter
• Frätskador
• Irritationer
• Kontakteksem
allergiska eller icke-allergiska
• Köldskador, brännskador
Irritation av olja
mekaniker
Olle Nygren
Systemiska hälsoeffekter
• Akut förgiftning (LD50 )
• Kronisk förgiftning
• Allergi
• Cancer
• Skador på arvsmassan (mutationer)
• Skador på foster (teratogen)
• Hormonstörande ämnen
Olle Nygren
Akuta effekter - långtidseffekter
Akuta effekter
Huvudvärk, trötthet, andningsförlamning,
lungskada, irritation på hud, ögon och
luftvägar
Brand- och explosionsrisk
Långtidseffekter
Skador på nervsystemet, lungor eller
andra organ.
Cancer, allergi, skador på arvsmassan
och reproduktionseffekter
Olle Nygren
3
Lungsjukdomar
Typ av exponering Ämne
Retande gaser
Klorgas, Nitrösa
gaser, SO2
Oorganiskt damm
Organiskt damm
Yrkeslungsjukdom
Toxiskt lungödem
Stendamm Asbest Silikos Asbestos
Pleura plack
Metaller
Hårdmetallunga
Yrkesastma
Mjöldamm,
djurepitel
Yrkesastma
Olle Nygren
Lungsjukdomar
Typ av exponering Ämne
Organiska ämnen Isocyanater
Yrkeslungsjukdom
Yrkesastma
Cancerogener
PAH
Lungcancer
Fibrer
Asbest
Lungcancer
Mesoteliom
Olika smittämnen
Bakterier, virus
m.m.
Tuberkulos SARS
Olle Nygren
Partiklar som deponeras i
andningsvägarna
Olle Nygren
4
Kemiskt inducerad cancer
Hur utvecklas cancer?
tid, år
1
10
30
Exponering
klinisk cancer
Mutagenicitet
Addukter
Kromosom förändringar
Olle Nygren
Kemiskt inducerad cancer
•
•
•
•
Näsa o bihålor - trädamm (fint damm
av hårda träslag har starkast
samband)
Larynx - asbest, (+ alk o rök)
Lunga - asbest, As, PAH,
dieselavgaser, radon, svetsning i
rosttfritt (+rökning)
Lungsäcksblad - asbest
Olle Nygren
Asbest - krysotil
Olle Nygren
5
Asbest – ROT-programmet
Olle Nygren
Asbest
Pleuraplack
Asbestos
Lungcancer
Mesotheliom
Olle Nygren
Allergi
•
•
•
•
•
•
Mekanismen är inte känd i detalj
Överreaktion från immunsystemet
Livsstilrelaterat
Fyra av tio barn i Sverige har
någon form av allergi, nästan
25 % har pollenallergi
Korsreaktioner vanliga
Barnastma ökar inte längre
Olle Nygren
6
Allergi
•
Atopisk allergi, överkänslighet
snabb reaktion
•
Allergisk alveolit
fördröjd reaktion
•
Allergiskt kontakteksem
Olle Nygren
Vanliga luftvägsirriterande
ämnen
Akrylater
Aminer
Anhydrider
Kloraminer
Enzymer
Formaldehyd
Isocyanater
Mjöl
Metaller
Oljedimma
Olle Nygren
Astma
Yrkesrelaterad Astma är en sjukdom som
karaktäriseras av varierande begränsad
andningsförmåga och/eller överkänsliga
luftvägar på grund av orsaker och
förhållanden som är hänförliga till en
särskild yrkesmiljö och inte till stimulans
som man råkar ut för utanför
arbetsplatsen (Bernstein et al 1993).
Allergisk – ickeallergisk astma
Olle Nygren
7
Yrkesallergier - lästips
Prevent 2002 : Yrkesallergier
Olle Nygren
Sammanfattning hälsorisker
•
•
•
•
•
•
•
•
Farliga kemiska ämnen
Exponeringvägar
Metabolism
Lokala och systemiska effekter
Akuta och långtidseffekter
Lungorna
Allergier
Cancer
Kemikaliegrupper
Olle Nygren
Olle Nygren
8
Kemikaliegrupper
•
•
•
•
•
Kolväten
Oorganisk gaser
Syror
Baser (alkalier)
Metaller
Olle Nygren
Kolväten
• Alifatiska kolväten 5 – 10 kolatomer –
bensin, lacknafta
• Tyngre alifatiska kolväten - oljor
• Aromatiska lätta kolväten, t ex
bensen, toluen
• Tyngre aromatiska kolväten –
Polyaromater, t ex bens(a)pyren
• Halogenerade kolväten
Olle Nygren
Lätta alifater - egenskaper
• Brandfarliga
• Kan avge ångor med stark lukt
• Kan avge irriterande, berusande eller
giftiga ångor
• Kan vara vävnadsskadande
• Kan ge neurologiska symptom
(berusning, medvetandepåverkan,
omdömespåverkan, personlighetspåverkan)
• Effekten dosberoende
Olle Nygren
9
Andra kolväten
• Tyngre alifater
– Hudskador i första hand som: uttorkning,
irritation, excem
• Aromatiska kolväten, t ex bensen
– Jmf lätta alifater
– Cancerframkallande
• Tyngre aromatiska kolväten, PAH
– Jmf tyngre alifater
– Cancerframkallande
• Halogenerade kolväten
– Jmf lätta alifater
– Flera cancerframkallande
Olle Nygren
Hudskador av kolväten
Olle Nygren
Kolväten –
skydd vid hantering
• Grundskydd vid all hantering
– Skyddsglasögon eller visir
– Handskar – kloropren eller nitrilgummi
• Extra skydd vid öppen hantering
– Andningskydd med filter av typ A alt
friskluftmask
• Vid risk för eller uppkomna spill
– Använd kemdräkt och friskluftmask
Olle Nygren
10
Kolväten –
hantering
• Öppna försiktigt – ångor kan avgå
• God ventilation. Vissa ångor tyngre än luft
och följer golvet.
• Hanteras ej i närhet till värmekälla eller
öppen låga
• Undvik gnistbildning, jorda utrustning
• Spill tas upp med inert absorberande
material t ex ascarit eller sand
Olle Nygren
Kolväten –
vid exponering
Vid överspolning, stänk eller spill på
• Hud – tvätta med tvål och vatten
• Kläder – tag av kläder och duscha
• Ögon – skölj med uppspärrade ögon i
vatten under minst 15 min. Uppsök
ögonläkare
Olle Nygren
Giftiga oorganiska gaser
•
•
•
•
•
•
Ozon – O3
Kolmonoxid – CO
Cyanväte – HCN
Svavelväte – SH
Klorgas – Cl2
Ammoniak – NH3
11
Giftiga oorg gaser, effekter
• Akut giftighet
• Lokala angrepp på vävnader,
främst ögon och lungor
• Hämning av blodets förmåga att
transportera syre
• Andningsförlamning
Olle Nygren
Giftiga oorg gaser – personligt
skydd
• Grundskydd vid all hantering
– Dragskåp
– Skyddsglasögon
– Handskar – kloropren eller naturgummi
– Ev andningskydd med filter för resp gas
• Vid utveckling av gaser
– Använd kemdräkt och friskluftmask
Olle Nygren
Giftiga oorg gaser – vid
exponering
• Kan ge andningsförlamning
• Ut i friska luften omedelbart
• Behandling med 100% syrgas så
snabbt som möjligt
• Uppsök sjukhus så snabbt som
möjligt
Olle Nygren
12
Irriterande gaser
•
•
•
•
•
Nitrösa gaser
Svaveloxider
Avgaskomponenter
Irriterar andningvägar och lungor
Kan ge kemisk lunginflammation
• Misstanke om större exponering –
uppsök akuten
Brännbara gaser
• Vätgas – H2
• Acetylen – C2H2
• Gasol (propan/butan) – C3H8/C4H10
• Brandfara
• Explosionsrisk
Olle Nygren
Övriga oorganiska gaser
•
•
•
•
Helium
Kväve
Argon
Koldioxid
• Ej hälsoskadliga i sig
• Kan tänga undan syre
Olle Nygren
13
Syror
Exempel på syror:
Saltsyra, fosforsyra, salpetersyra,
ättiksyra, svavelsyra
Olle Nygren
Syror - egenskaper
• Avger ångor med stickande lukt
• Reaktiva med baser
– Kraftig reaktion med värmeutveckling
– Utvecklar giftiga och frätande gaser och
aerosoler
• Reaktiva med vatten
– Stötkokning med stänk om vatten
kommer i syran
• Starkt frätande
– Skadar slemhinnor, ögon, andningsvägar och huden
Olle Nygren
Frätskador av syra
Olle Nygren
14
Syror – skydd vid hantering
• Grundskydd vid all hantering
– Skyddsglasögon eller visir
– Handskar – kloropren eller naturgummi
• Extra skydd vid öppen hantering
– Andningskydd med filter av både typ BE
och P3 alt friskluftmask
– Förkläde (dräkt) och stövlar
• Vid utveckling av gaser
– Använd kemdräkt och friskluftmask
Olle Nygren
Syror - hantering
• Behållare hanteras varsamt
• Öppna försiktigt – giftiga gaser kan avgå
• God ventilation
• Vid spädning => häll syra långsamt i vatten
(SIV)
• Spill tas upp med inert absorberande
material t ex ascarit eller sand
• Undvik dammbildning
• Tvätta efteråt med mycket vatten
Olle Nygren
Syror - förvaring
•
•
•
•
•
Förvaras i orginalförpackning
Väl tillsluten förpackning
God ventialtion
Starka syror förvaras invallade
Får ej förvaras tillsammans med
baser
• Förvaras torrt och frostfritt
Olle Nygren
15
Syror – vid exponering
Vid stänk eller spill på
• Hud – skölj med mycket vatten
• Kläder – tag av kläder och duscha
• Vid större exponering uppsök akuten
efter sköljning
• Ögon – skölj med uppspärrade ögon i
vatten under minst 15 min. Uppsök
alltid ögonläkare därefter
Olle Nygren
Baser (alkalier)
• Exempel på ämnen:
– Natriumhydroxid, natriumhypoklorit,
kaliumhydroxid
– Lut, kaustiksoda
Olle Nygren
Baser - egenskaper
• Vissa baser avger ångor med stark
stickande lukt
• Reaktiva med syror
– Kraftig reaktion med värmeutveckling
– Utvecklar frätande aerosoler och ångor
• Reaktiva med vatten
– Stötkokning med stänk
• Starkt frätande
– Skadar slemhinnor, ögon, andningsvägar och huden
Olle Nygren
16
Frätskador av baser
Olle Nygren
Baser – skydd vid
hantering
• Grundskydd vid all hantering
– Skyddsglasögon eller visir
– Handskar – kloropren eller naturgummi
• Extra skydd vid öppen hantering
– Andningskydd med filter av både typ BE
och P3 alt friskluftmask
– Förkläde alt kemdräkt och stövlar
Olle Nygren
Baser - hantering
• Behållare hanteras varsamt
• God ventilation
• Vid spädning => häll kemikalien
långsamt i vatten
• Spill tas upp med inert absorberande
material
• Undvik dammbildning
• Tvätta efteråt med mycket vatten
Olle Nygren
17
Baser - förvaring
•
•
•
•
•
Förvaras i orginalförpackning
Väl tillsluten förpackning
God ventialtion
Starka baser förvaras invallade
Får ej förvaras tillsammans med
syror
• Förvaras torrt och frostfritt
Olle Nygren
Baser – vid exponering
Vid stänk eller spill på
• Hud – skölj med mycket vatten
• Kläder – tag av kläder och duscha
• Vid större exponering uppsök akuten
• Ögon – skölj med uppspärrade ögon i
vatten under minst 15 min. Uppsök
alltid ögonläkare direkt. Om möjligt
fortsätt sköja under transport till
läkare
Olle Nygren
Metaller
• Bly
– CNS- och PNS-skador
– Fosterskador
• Kadmium
– Njurskador
• Kvicksilver
– CNS-skador
• Mangan
– CNS- och PNS-skador
18
