Förskolan Svidjan
Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15
Dokumenttyp
Dokumentnamn
Fastställd/Upprättad
Redovisning
Kvalitets och måluppfylleles
2015-09-15
Dokumentägare
Dokumentansvarig
Reviderad
Förskolan Svidjan
Helena Oscarsson, förskolechef
2015-09-15
Dokumentinformation
Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete, sammanställd av Marina Larsson
Version
-Giltighetstid
1 år
Sammanfattning
På förskolan Svidjan har pedagogerna tagit ett stort ansvar för den pedagogiska utvecklingen
eftersom de är en enavdelnings förskola. Något de har lyckats bra med.
Pedagogisk dokumentation är ett ovärderligt verktyg som används för att synliggöra och
förstå barnens görande och därmed lärande, ett arbete som vi verkligen vill värna om och se
till att möjliggöra för pedagogerna. Här kan vi behöva titta över organisationen för att
säkerställa arbetet även under t.ex. personals sjukfrånvaro.
Läsåret 2014-2015 har man har arbetat ihop ett nytt arbetslag, vilket har inneburit att det
har varit stor vikt att arbeta fram regler och rutiner som fungerat för såväl arbetslag som
barngrupp. Vi arbetar vidare med att alla barn och föräldrar ska trivas och känna sig trygga i
vår förskola och vi ska fortsätta förskolans utvecklingsarbete där bland annat utemiljön och
pedagogisk dokumentation ska ligga i fokus.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ......................................................................................................................... 2
Innehållsförteckning ................................................................................................................... 2
Inledning ..................................................................................................................................... 3
Förutsättningar ........................................................................................................................... 3
Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse ................................................................................ 5
Beslutade mål och förbättringsåtgärder .................................................................................... 8
Bilagor......................................................................................................................................... 9
2 (13)
Inledning och förutsättningar
Förskolan Svidjan som ligger i statsdelen Röbäck är ursprungligen ett äldre hus men som för
några år sedan genomgick en omfattande renovering. Området består huvudsakligen av
villor och har mycket fin natur med skog och åkermark nära förskolan. En mjölkbonde och en
4H-gård tillhör de närmare grannarna och i förskolan Svidjans närhet finns också Umeås
äldsta skola, Röbäcksskolan samt familjedaghem. Majoriteten av de som bor i Röbäck är
barnfamiljer med helsvensk bakgrund och kultur.
Svidjan är en enavdelningsförskola med Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt. Våra värdeord
är; glädje, trygghet, delaktighet och respekt. De är viktiga för oss och genomsyrar hela vår
verksamhet.
På Svidjan arbetar tre förskollärare och en barnskötare. Alla arbetar heltid och vi har under
året haft låg sjukfrånvaro. Vi har i skrivandets stund 22 barn i vår åldersblandade barngrupp
fördelat på; tre flickor födda -09, fem pojkar födda -10, sex barn födda -11 (varav två flickor
och fyra pojkar), tre barn födda -12 (varav två pojkar och en flicka) och tre barn födda -13
(varav två pojkar och en flicka). Under våren tillkom också två flickor födda -13 och -14.
Öppettiderna är för närvarande 07:00-17:15. Svidjan har beredningskök med ett
ekonomibiträde på 40 %. Pedagogerna lagar frukost och mellanmål själva och lunchen
kommer från Böleängsskolan.
Under året som gått har pedagogerna fått olika kompetensutveckling beroende på behov
och intresse; Kenneth har fått litteraturtips på biblioteket ”Barnboken i fokus”. Elin har varit
på föreläsningen ”Tolka och förstå små barn” med Berit Nordström genom Periculum samt
gått baskursen i pedagogisk dokumentation på Idéan. Evelyn har varit på Metodfestivalen,
julinspiration på Idéan, facklig utbildning samt veckoseminarium i Reggio Emilia i Italien.
Jenny har varit på en föreläsning om att se fördelarna snarare än hindren med ADHD med
Elisabeth Wahlin. Hela arbetslaget var på förläsningarna om ”Positiva pedagoger” genom
Medalgon, och TUTI/Barns psykiska ohälsa.
Att driva en enavdelningsförskola är en större utmaning än en fleravdelningsförskola rent
ekonomiskt. På Svidjan har dock de ekonomiska förutsättningarna varit goda under alla år.
Under hösten saknades dock ett barn vilket påverkade ekonomin negativt.
Förskolechefen är också ansvarig för en 5-avdelningssförskola, Luvan som vi har ett stort
samarbete med, samt familjedaghem i Röbäck. Under våren utökades ansvaret (ett vikariat)
till att även gälla en förskola i Sörmjöle, förskolor och familjedaghem i Hörnefors.
3 (13)
Denna kvalitetsredovisning tjänar flera olika syften.
Förskolans personal, skolledning och övrig personal får en tydlig gemensam bild av
verksamheten som grund för att diskutera behovet av förbättringar.
Föräldrar och andra intressenter får en god information om förskolan. De kan
därigenom delta i diskussioner om skolans utveckling, få mer insyn och ökat
inflytande.
Föräldrar får ett bättre underlag för val mellan förskolor för deras barn.
Redovisningarna kan också utgöra underlag för politiska beslut i kommunen
Under en dag i juni arbetade alla pedagoger tillsammans med att utvärdera kvaliteten vid vår
verksamhet på förskolan Svidjan och till vår hjälp har vi haft följande dokument:
Vår lokala arbetsplan
Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vår ansökan om utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling”
Den kommungemensamma föräldraenkäten
Umeå kommuns uppdragsplan 2013-2015 rev 2010
Pedagogiska dokumentationer från verksamheten
Material från utvecklingssamtal
Protokoll från diskussionsgrupper på föräldramöte
Barnintervjuer
Arbetslagsutvärderingar
Enskilda pedagogers utvärderingar
4 (13)
Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse
Styrkor och svagheter/utvecklingsområden
Vår utgångspunkt generellt sett är att barn och föräldrar ska trivas och kännas sig välkomna
hos oss samt att vår förskolas olika verksamheter bör erbjuda en hög kvalitet och
måluppfyllelse som ligger i nivå med, eller helst över Umeå kommun i snitt i den
kommungemensamma enkäten som genomförs vartannat år.
I dagsläget definierar vi våra styrkor som att vi är ett kompetent, engagerat, flexibelt och
positivt arbetslag som kompletterar varandra väl och ser möjligheter i stället för hinder. Vi
får goda omdömen av både barn och föräldrar vid vardagliga samtal, utvecklingssamtal,
intervjuer och enkäter och har ett gott rykte.
Vi definierar svagheter/utvecklingsområden som sådant som föräldrarna skattat oss låg på i
den kommungemensamma föräldraenkäten samt sådant som vi under det gångna läsåret
inte hunnit med och/eller av olika anledningar inte prioriterat. Se vidare under kommande
rubriker.
Trygghet och trivsel
Detta är ett av de områden där vi fick bäst resultat i Föräldraenkäten. Under året har dock
ett par föräldrar hört av sig och uttryckt oro/missnöjdhet över situationen på förskolan. Vi
har arbetat med problemet efter bästa förmåga. Det går att utläsa i statistiken från
föräldraenkäten att det är de äldre pojkarna som har lägre resultat på trygghet och trivsel.
Resultatet på området ”Lugn och ro” drar ner det totala en del, men även skolområdet och
Umeå kommun har lägre där än på andra punkter så det kanske inte är helt förvånande. Vi är
medvetna om problemet och gör vad vi kan för att motverka det (t.ex. delar upp gruppen, är
ute osv). Lokalens utformning kan vi tyvärr inte påverka. På frågan om ”barnet blir
respekterat” hade vi väldigt nära 100 % på ”bra”. Mycket bättre än skolområdet och Umeå
kommun.
Lärandemiljö
I snitt 74 % av föräldrarna i Föräldraenkäten tycker lärandemiljön är bra eller ganska bra på
Svidjan. 95 % tycker att den stimulerar till nyfikenhet och lust att lära (bättre resultat än
skolområdet och kommunen), men utemiljön får kritik, främst av pojkarnas föräldrar. Bara
17 % av dem tycker att utemiljön är stimulerande. Vi planerar att ha en utefixarkväll i höst
tillsammans med alla föräldrar och hoppas kunna åtgärda en del av missnöjet.
Under fritexten i Föräldraenkäten är det flera som önskar att vi ska vara ute mera. Vi är ute
minst en gång/dag i snitt men vissa barn hinner gå hem innan vi hunnit ut på eftermiddagen
och där kan vi ana ett missnöje. Men det är svårt att tillgodose allas önskemål. Vi prioriterar
våra projektarbeten också.
5 (13)
Självständighet och självtillit
Vi arbetar mycket med att utmana barnen och berömma dem när de lyckas. Enligt
Föräldraenkäten kan man överlag säga att föräldrarna till flickorna och till de yngre barnen
tycker att vi gör ett bättre arbete med att ge deras barn bekräftelse/beröm, stimulans och
utmaningar, stöd för utveckling samt uppmuntrar till samspel/samarbete. Det får vi ta till
oss. Vi ligger resultatmässigt i nivå med skolområdet och kommunen.
I vår plan mot diskriminering och kränkande behandling och i arbetsplanen har vi som mål
att vara ”närvarande pedagoger”, att alltid försöka finnas där barnen är. Det är dock en
utmaning när vi har 22 barn och är fyra pedagoger… Vi tar med oss det målet till nästa år att
arbeta vidare mot. Vi kommer också arbeta vidare med målet ”Vi vill att alla ska accepteras
för den de är och att se olikheter som styrkor.” Det är båda väldigt viktiga mål som man alltid
kan bli bättre på.
Lärande
Hela 26 % av föräldrarna har svarat ”vet inte” på frågor rörande lärande i Föräldraenkäten.
Vi tolkar det som att vi måste visa tydligare vad vi arbetar med och hur barnen utvecklats. Vi
har inte varit nöjda själva med hur vi arbetat med våra pedagogiska dokumentationer i år så
där kan vi göra stora förbättringar.
Under året som gått har vi haft som mål att de yngre barnen skulle få fler egna schemalagda
aktivitetsstunder. Nu går det inte att utläsa något missnöje från den gruppens föräldrar i
föräldraenkäten om det och det är vi glada för (endast en önskan från en förälder att de
yngsta barnen ska få åka t.ex. på biblioteket/teater eller dylikt). På frågor om matematiskt
tänkande har dock 57 % av dessa föräldrar svarat ”vet inte”. Där har vi något att jobba på.
Enhetens egna mål angående språk har rört RT, bokprat och tecken som stöd. Vi kan i korta
drag säga att vi har jobbat med RT med 3-5 åringarna och det har varit intressant. Barnen
befinner sig på väldigt olika nivåer och vi kommer mest troligt fortsätta bara med 4-5
åringarna framöver. Medvetenheten hos oss pedagoger har ökat på ”läsvilorna” i och med
arbetet med RT och vi ställer fler frågor och pratar om böckerna mer nu är förut. Vi kan dock
förbättra oss på den punkten. Detsamma gäller användandet av tecken som stöd. Vi började
bra under hösten och barn som hade ett för åldern underutvecklat språk tog verkligen till sig
TSS och utvecklingen av det egna talspråket kom att explodera under vintern och våren.
Vi har haft som mål i arbetsplanen att observera vårt eget och varandras agerande i
vardagliga situationer för att försäkra oss om att vi behandlar barnen lika och att barnen har
samma möjligheter att uttrycka sig oavsett ålder och kön (enligt vår plan mot diskriminering
och kränkande behandling). Detta har vi inte levt upp till som vi tänkte oss. Vi har upplevt
det svårt att kritisera varandra när halva arbetslaget är nytt, när man inte känner varandra
och inte har ”jobbat ihop sig” som arbetslag. Vi har hellre berömt varandra när vi gjort något
bra, men kan även bli bättre på det.
6 (13)
Inflytande och ansvar
Barnen har stort inflytande över hur vi utformar verksamheten och miljöerna på förskolan i
och med den s.k. inventeringsperioden som vi har i början på varje termin. Det vi behöver bli
bättre på är dock att dokumentera mera under den perioden så vi har ett bättre underlag att
reflektera kring. Över en tredjedel av föräldrarna som svarade på Föräldraenkäten svarade
att de inte vet på frågorna ang. inflytande. Vi måste alltså bli mycket bättre på att visa vad
det handlar om och hur vi arbetar. Något positivt är att vi under året som gått insett att vi
bl.a. har en omedveten samsyn i arbetslaget om uppmuntran till eget ansvar. Vi arbetar
väldigt lika utan att ha ”pratat ihop oss” om det.
Vardagskontakter med föräldrar
Vi pedagoger upplever själva att vi har en god eller mycket god kontakt med alla familjer. Vi
har fått mycket bra ”betyg” på vardagskontakten med föräldrarna i Föräldraenkäten och vi
upplever också att föräldrarna i de flesta fall känner att de kan komma till oss när de har
tankar och funderingar och att de blir nöjda över det bemötande de då får. Utifrån
Föräldraenkäten kan vi utläsa att två familjer upplever att de fått ett dåligt bemötande vid
lämning/hämtning. Hur kommer det sig? Det får vi ta till oss! Annars har vi goda resultat där.
När det gäller bemötande och möjlighet till frågor, önskemål, synpunkter, delaktighet och
inflytande har vi bättre resultat i Föräldraenkäten än både skolområdet och Umeå kommun i
snitt.
Utvecklingssamtal
I Föräldraenkäten kan vi utläsa att det hos ett par familjer finns ett missnöje med
utvecklingssamtalen, gällande information om barnets utveckling och lärande samt att
innehållet i samtalen inte är tillräckligt meningsfulla. Det känns lite intressant eftersom vi
använder oss av samma mall för hela skolområdet. Kanske andra enheter har liknande
resultat och vi måste se över mallen?
Vidare har hela en tredjedel av föräldrarna (i snitt) inte vetat vad de ska svara på frågorna
om utvecklingssamtal i enkäten. Detta inser vi till största delen beror på att de inte haft
något samtal innan enkäten skulle besvaras. Det kan också vara så att ena föräldern varit
med på samtalet och den andra fyllt i enkäten. I fritexten framkom önskemål om att ha
samtal även på hösten. Vi kommer att berätta på höstens föräldramöte att om föräldrarna
vill ha samtal får de ta kontakt med oss, annars erbjuder vi som vanligt ett samtal på våren.
Övriga områden (t ex lärande för hållbar utveckling, förskola och hem)
Vi har skrivit en ny plan för Hållbar utveckling. Den är inlämnad men inte godkänd än i
skrivandets stund. I vardagen i verksamheten använder vi väldigt mycket ”skrotmaterial” och
under året som gått har barnen verkligen frossat i skapande med t.ex. limpistol. Något
många barn verkligen uppskattar. Vårt mål att ”vara rädda om varandra, våra saker och vår
omgivning” är något som vi kämpar med dagligen.
7 (13)
I Föräldraenkäten ser vi dock att hela 45 % av föräldrarna svarade ”vet inte” på frågorna
rörande intresse för natur och hållbar utveckling. Där måste vi bli bättre på att visa vad vi
gör!
Beslutade mål och förbättringsåtgärder
I den kommungemensamma föräldraenkäten var det tyvärr många som svarade att de inte
vet på frågor som rör lärande (26 %), inflytande och ansvar (34 %), intresse för natur och
hållbar utveckling (45 %), matematiskt tänkande hos barn 1-3 år (57 %) samt
utvecklingssamtal (32 %). Detta måste vi ta till oss och verkligen arbeta med under
kommande år! Vi har för avsikt att bli mycket bättre på att tala om och visa, bl.a. genom
pedagogiska dokumentationer, hur vi arbetar med barnen och hur de utvecklas. Är dock
svårare att påverka resultatet om utvecklingssamtal när många barn är nya och inte har
hunnit ha något samtal innan enkäten ska fyllas i. På längre sikt får vi fundera på hur
samtalen ligger i förhållande till när Föräldraenkäten ska besvaras samt om mallen vi utgår
ifrån motsvarar föräldrarnas önskemål.
Vi brottas ständigt med att försöka ha lugn och ro på avdelningen. Vi kommer fortsätta dela
upp barngruppen så ofta som möjligt och vara ute. Lokalen kan vi som sagt inte påverka så
mycket, men vi får ska gränsa av mera och göra tydligare mötesplatser och ”rum i rummen”.
Utemiljön får kritik och det vi i första hand ska göra är att anordna en utefixarkväll i
september. Vissa föräldrar önskar ändå att vi ska vara ute mera och det är till viss del en
prioriteringsfråga. Vi har även andra aktiviteter/verksamheter som vi vill göra inne men vi
ska vara ute minst 1gång/dag i snitt.
Målen från vår plan mot diskriminering och kränkande behandling tar vi med oss; ”Vara
närvarande pedagoger”, ”Vi vill att alla ska accepteras för den de är och att se olikheter som
styrkor” samt att observera vårt eget och varandras agerande i vardagliga situationer för att
försäkra oss om att vi behandlar barnen lika och att barnen har samma möjligheter att
uttrycka sig oavsett ålder och kön följer oss vidare i höst. En fundering om vi behandlar
pojkar och flickor lika när det gäller att utmana barnen och berömma dem när de lyckas
behöver vi också uppmärksamma oss på.
Kommande år kommer vi ta upp tecken som stöd igen, jobba vidare med RT och aktivare
”läsvilor”/bokprat.
2015-09-15
Förskolechef Helena Oscarsson
[email protected] 070-632 44 55
8 (13)
Bilagor
Bilaga 1:
Bedömning av förskolans kvalitet och måluppfyllelse
9 (13)
10 (13)
Bilaga 2:
Resultat förskoleenkäten 2015
11 (13)
12 (13)
13 (13)
