Vad är filosofi? Kort om vad filosofi är och hur ämnet kan introduceras
för gymnasieelever.
Filosofi är kärlek till kunskap, filosofi är ett ämne i skolan och en disciplin på
universitet.
Filosofi är en lära och en aktivitet; en lära i bemärkelsen om att det finns vissa
kunskaper, redskap och begrepp som, i alla fall till viss del, är statisk, och en aktivitet i
bemärkelsen färdigheter, förhållningssätt, attityd eller inställning.
o Detta svar har sin grund i uppdelningen av begreppsparet praktik - teori, där
filosofi, enligt detta svar, är både teori och praktik, ett visst förhållningssätt
mot ett visst stoff – vanligt vis en kritisk eller ett dialektiskt förhållningssätt
gentemot frågor och problem som kallas för filosofiska.
o Med andra ord: filosofi är kritiskt tänkande (ett redskap) riktad åt en viss sorts
frågor och problem (ämnets innehåll).
Det finns inte en fast definition av vad ”filosofi” är, vad en filosof gör eller vad som är
filosofiskt – det är kanske till och med omöjligt att ge tillräckliga och nödvändiga
villkor för vad filosofi är. Filosofi i gymnasieskolan skulle däremot kunna avgränsas
till att få elever att förstå vad de själva tänker, alltså att få er att tänka på hur och
varför ni tänker som ni gör. Om vårt tänkande görs synlig så kan det sägas att vi har
våra filosofiska glasögon på oss när vi ser på världen omkring oss.
En personlig favorit: ”Philosophy is the attempt to unify theoretical and practical
reason” -Sebastian Gardner
Ämnet filosofi introduceras i Sverige på gymnasiet. Förkunskaper om ämnet är enligt min
erfarenhet att det är ”flummigt” och att det bara gäller att diskutera lite för att få ett bra betyg.
Några läser filosofi för att ”psykologi verkade tråkigare, men jag vet inte vad filosofi är”.
Därför behövs ofta en introduktion av ämnet. Detta hade givetvis varit nyttigt för kemiämnet
(fokus på grundämnen) och matematik (abstrakta begrepp och dess praktik) också men jag får
för mig att lärare inom dessa discipliner har lättare att sälja in ämnet utan krusiduller.
Alltså förklaras ofta begreppet ”filosofi” för eleverna. Detta kan göras genom att dela upp
ordet och söka dess ursprungliga betydelse eller förklaring (etymologisk definition).
Begreppet kan också förklaras genom att redogöra för vad filosofi inte är – religion,
naturvetenskaper, matematik osv. – för att sedan komma fram till vad som ingår i begreppet
(negativ definition). En tredje väg till att svara på frågan skulle kunna vara att förklara vad
filosofer håller på med och vad filosofiundervisningen kommer att beröra (praktisk
definition). Det finns många fler sätt att beskriva ”filosofi” och fler svar på frågan ”Vad är
filosofi?” men dessa tre är i alla fall min grund i denna artikel.
1. En fördel med den etymologiska definitionen är att begreppet översätts till förståligt
språk så att eleverna kan använda ordet. Vanliga svenska översättningar är ”kärlek till
kunskap”, ”vän med visdom” eller olika varianter på dessa. Om denna ingång till
filosofibegreppet görs så bör kanske en hänvisning till Pythagoras, som traditionellt
ses som den förste att använda ordet, och hur kunskap/vishet efterstävas intrinsikalt
snarare än instrumentellt – inte ”kunskap så att…” utan ”kunskaps för kunskapens
skull”. Problem med denna definition är givetvis att ordet har förändrats sedan dess
och att ”kärlek till vishet” inte säger så mycket om vad filosofiundervisningen
kommer att handla om.
2. En negativ definition skulle kunna ta vid efter en inledande etymologisk. Filosofi
skulle då kunna avgränsas från myter och spirituella förklaringar och beskrivningar av
världen. Denna förklaring kommer direkt in på en beskrivning av det nya och speciella
med Thales och andra försokrater. Fördelen med detta angreppssätt är bland annat att
elevers uppmärksamhet riktas mot (den västerländska) filosofihistoriens början.
3. Den tredje definitionen har fördelen att den förklarar varför vi håller på med filosofi
och hur detta går till, vilka olika delområden filosofi har och så vidare. Här kan den
svensk-finska modellen av en praktisk kontra teoretisk filosofi kunna göras. Eller en
skillnad mellan analytisk och kontinental (och kanske österländsk, afrikansk och andra
ickevästerlänska riktningar) filosofi. En vanligare och kanske mer givande uppdelning
är att dela upp filosofin i sina delområden – etik och moral, kunskap- och
vetenskapsteori, ontologi, logik och språkfilosofi etc. En fördel med denna uppdelning
är att den följer Skolverkets texter om filosofi och därför ger eleverna en inblick i vad
som komma skall.
Dessa tre ingångar till filosofiämnet kanske skulle kunna slås ihop på ett sätt så att frågan
”Vad är filosofi?” blir till ett delmoment i Filosofi 1, och uppta ungefär en tredjedel av
kursen. Eleverna skulle då få arbeta med vad kunskap är och hur ämnen som matematik,
religion, kemi och historia påverkat deras världsbild. Olika perspektiv på sanning, kunskap,
verklighet skulle kunna diskuteras och olika traditioner inom humaniora, samhälls- och
naturvetenskap skulle kunna ge en djupare förståelse till vad filosofi är. Frågor som ”Vad
skiljer en religiös förklaring från en filosofisk?”, ”Hur får vi kunskap inom matematik?” och
”Kan vi veta om Napoleon levde?” kan diskuteras.
För er som vill undersöka frågan djupare rekommenderas följande källor:
Skolverket har inget uttalat svar på vad filosofi är, utan beskriver mer vad den så
kallade filosofiska aktiviteten är och vilket syfte denna har. Enligt Skolverket äldre
kursplaner – Lpf 94, Ämne, Filosofi – är filosofi en aktivitet och ett tankeredskap:
Filosofi som aktivitet innebär att kunna tänka och resonera analytiskt, systematiskt
och kreativt. /…/ Filosofin som tankeredskap /…/ innebär att tolka, analysera och
värdera mer kvalificerad information, vilket ger eleverna nyttiga färdigheter för både
studier och arbetsliv.
De nya ämnesplanerna – Gy11 – beskriver ämnet mer som en aktivitet:
Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig
kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om
verklighetens natur, kunskapens möjlighet och värdenas existens. Den filosofiska
aktiviteten handlar om att tänka självständigt, kritiskt och analytiskt kring dessa
frågor så som de kommer till uttryck i privatliv, samhällsliv, kulturliv och vetenskap.
Att formulera och klargöra filosofiska frågor samt att ta ställning till dem är syftet
med den filosofiska aktiviteten.
Filusofia, Luleå filosofistudenters förening som redogör för sin syn på frågan. Deras
beskrivning av filosofins delområden som ”grenar på det filosofiska trädet” är
intresseväckande. [http://www.ludd.ltu.se/~filosofi/filusofia/filosofi.html]
Dr.dk, som är Danmarks motsvarighet till Sveriges radio, menar att filosofi ska skapa
klarhet:
Filosofien går til roden. Den filosofiske aktivitet skal skabe klarhed om begreber,
definitioner og udsagn samt deres indbyrdes relationer - og relationerne til
virkeligheden. [http://www.dr.dk/filosofi/definition/index.asp#]
PhilosophyBites, som är en hemsida där filosofer bland annat intervjuvas i podcastform kring centrala frågor. En podcast ägnas åt att låta filosofer svara på frågan ”What
is philosophy?”. [http://www.philosophybites.com/]
Intressant är även Jacob Ingebrands c-uppsats ”’Ja det handlar väl lite om
allmänbildning också’. Uppfattningar om filosofiämnet på gymnasiet” och UNESCO:s
temasidor om filosofi.
Internet är givetvis fullt av artiklar, sidor, funderingar etc. som kan vara intressanta. Lägger vi
till sökningar på engelska och andra språk så är det än mer oöversiktligt men det jag tagit upp
här kan förhoppningsvis vara till hjälp, om inte annat som inspiration för vidare sökning.
Kritik av eller frågor om denna artikel mottages gärna.
B Eric Gustafsson
