STOCKHOLMS UNIVERSITET
Institutionen för orientaliska språk
Avdelningen för Mellanösternstudier
Hemtentamen A i
Mellanösterns och
Nordafrikas samhällen
Ht 2005
Peter Barth
Tfn: 070-325 88 60
E-post: [email protected]
En studie om
Kvinnor och sociala system
i Mellanöstern
Handledare: Hülya Demirdirek
Elie Wardini
Sammanfattning ..........................................................................................................3
Syfte ............................................................................................................................3
Metod ..........................................................................................................................3
Bakgrund .....................................................................................................................3
Kvinnor och män i Mellanöstern ..................................................................................4
Socialisation och könsroller .....................................................................................5
Uppväxt och uppfostran .................................................................................. 5
Kvinnor, män och sexualitet ............................................................................ 5
Hijab (a)........................................................................................................... 7
Kvinnlig könsstympning (b) ............................................................................. 8
Heder och anständighet (c) ............................................................................. 9
Slutsatser ..................................................................................................................10
Referenser.................................................................................................................12
2
Sammanfattning
Kvinnans roll i Mellanöstern, som i övriga världen, rör områden med många
dimensioner. Det tycks som om detta ämne alltid väcker starka känslor, kanhända
beroende på att människor har så vitt skilda åsikter i frågan. En självklar och
uttalad strävan efter jämlikhet mellan könen står till synes högt på agendan i
många länder men åsikterna verkar gå isär när det gäller vilka metoder som ska
användas för att nå målet. Framgångar blandas med bakslag och i vissa länder
verkar det som de ansvariga inte är övertygade om att jämlikhet är ett bra sätt att
nå framgång.
Jag har avgränsat studien till att omfatta tre rubriker: (a) bärandet av slöja, (b)
kvinnlig könsstympning samt (c) heder och anständighet. Sammantaget ska
arbetet ge en, om än ytlig, bild av kvinnors, och oundvikligen också mäns, sociala
villkor i Mellanöstern.
Syfte
Syftet med detta arbete är att inom ramen för kursen MENA:s samhällen (5 p,
Hülya Demirdirek och Elie Wardini), instudera ett frivilligt valt ämnesområde och
att objektivt återge resultatet i en promemoria eller kortare uppsats. Som utgångspunkt har jag valt kapitlet ”Women and the Social Order” i boken ”Peoples and
Cultures in the Middle East” av Bates & Rassam (se referenser), vilken ingår som
kurslitteratur. Denna pm gör inte anspråk på att ha några lösningar men är ett
försök att belysa situationen för nämnda kategorier och delvis undersöka hur
kvinnor lever i regionen och varför rådande villkor gäller.
Metod
Materialet har inhämtats genom att studera den litteratur som ingår i kursen,
annan litteratur och Internet samt egna och andras praktiska erfarenheter (se
referenser). Studielitteraturen har varit grundstommen till arbetet men för att få en
så bred belysning som möjligt, och därigenom följa författarna Bates & Rassams
råd om objektivitet, har även andra källor och annan litteratur använts.
Författarnas åsikter har synats genom att ex. i Koranen, hitta texter som stöder
jämlikhet mellan kvinna och man och som också bekräftar tesen om att det inte är
religion, även om det förekommer, som ligger bakom ojämlikhet mellan könen.
Bakgrund
Kultur, historia och religion påverkar människor på olika sätt. Som svensk och med
värderingar från vår del av världen kan extrema tolkningar som ex. hedersbegrepp
och anständighet i Mellanöstern te sig väldigt främmande liksom vår liberala
inställning till nakenhet ses väldigt störande om man är uppväxt där. Eftersom
utgångspunkten är jämlikhet mellan könen och lika värde för människor över
huvud taget torde det inte vara någon tvekan om att vissa länder i regionen har
svårt att hävda framgångar på det området. Därmed är det inte sagt att det är
omöjligt att påverka. Ett slående ex är fotbollslandskampen mellan Sverige och
Saudiarabien i januari 2006 där regimen först vägrade att låta kvinnor se matchen
3
från läktarplats, valde att göra en helomvändning, troligen efter påtryckningar, och
ändra sin policy till kvinnornas fördel.
Kulturer, nationer och enskilda människor har på ett varierande sätt visat att
kvinnor haft ett lägre värde än män, något som inte bara har uttryckts av män.
Vissa kulturer har kommit längre än andra i strävan att göra något åt jämlikhetsfrågan. Andra befinner sig i början på en mödosam uppförsbacke på väg
mot en social samvaro där lika värde anses vara en förutsättning för ett framgångsrikt samhälle. B&R hävdar att traditionell manlig dominans och kvinnlig
segregation nu ifrågasätts överallt i Mellanöstern och att synen på detta ändras
snabbt även om det finns religiösa konservativa krafter som tycks vinna en del
mark och härmed bromsa utvecklingen.
B&R varnar för att inte vara objektiv vid studier och forskning av det här slaget.1
Det är alltför vanligt att människor som har ringa eller liten kunskap om Mellanöstern, kan vara benägna att generalisera när det gäller mäns dominans, sexuell
segregation och tyranni relaterat till normer gällande ära, heder och anständighet.
Många ser kvinnans roll endast ur ett islamistiskt perspektiv vilket kan medföra att
betraktaren utgår från religionen som förklaringsmodell till olika företeelser. När
man undersöker detta ämne är det väsentligt att undvika teologisk reduktionism2
eller att göra vare sig islam, kristendom eller någon annan religion, till den enda
eller primära orsaken till att förklara faktorer i relationerna mellan könen.3
Religioner har haft och fortsättningsvis har en inverkan, som överallt, på samhället
i stort. Så också i Mellanöstern. För att inte hemfalla åt stereotyper bör man se de
specifika socioekonomiska mönster och politiska sammanhang som råder i
regioner, både lokalt och nationellt.
Kvinnor och män i Mellanöstern
För att beskriva ett så omfattande ämne är det också nödvändigt att se på
relationerna mellan kvinnor och män och på hur de samverkar i samhället. Jag har
valt att inleda med en anekdot som beskriver en självupplevd händelse i Jordaniens huvudstad Amman 2001.
Jag hade förmånen att få arbeta i Mellanöstern under en längre tid vilket bl.a.
innebar att jag skulle hyra bostad. I detta sammanhang kontaktades en lokal
mäklarfirma. Min fru och jag hade stämt möte med mäklaren för att titta på en
hyresbostad. Vi träffades på gatan utanför och skulle hälsa. Mannen tog mig i
1
Daniel G. Bates och Amal Rassam (B&R), 2001, The People and Cultures of the Middle East,
s.228
2
Nationalencyklopedin (NE): reduktionism, åsikten att en viss vetenskaplig teori kan översättas till,
eller härledas från en annan, mer fundamental, teori. Här avses att vara försiktig med att härleda
olika mönster från Islam, trots att det mycket väl går att hitta specifik text i ex. Koranen som
uttrycker ojämlikhet mellan kvinna och man, är det inte nödvändigtvis det som är skälet till att
människor lever i överensstämmelse med ett sånt påbud. Det kan likväl vara helt andra orsaker
som seder och bruk som är den verkliga anledningen. Man ska alltså undvika att förenkla och ta
första bästa lösning till hjälp vid seriös forskning.
3
B&R: s.227
4
hand och presenterade sig men min fru varken tittade han åt, tog i hand eller
tilltalade. Vi tyckte båda att mäklaren burit sig oartigt åt, speciellt min fru kände att
hon inte hade något värde, som om hon var luft?
Mäklaren var där för att hyra ut en bostad och göra affärer. Han hade knappast
något annat motiv till att träffa oss. Oavsett plats på vår jord försöker parter att
göra avtal i en god anda och det finns inget som talar för att detta var ett
undantag. Varför uppträdde då mäklaren på det här sättet och var han oartig?
Denna pm är ett försök att besvara den och andra frågor om kvinnor och mäns
relationer i Mellanöstern.
Socialisation och könsroller
Uppväxt och uppfostran
Ett sätt att söka orsakerna till ett samhälles sociala strukturer är att titta på hur
barnen uppfostras. Barn påverkas mest i sina unga år och att det är svårt att ändra
på inlärda beteenden redan efter 15 till 20-årsåldern. Vissa påstår t.o.m. att det är
upp till 10-årsåldern som den mesta av social kunskap inhämtas. Hur det än är
med den saken så skiljer det sig i vart fall inte mellan folkslag, om man växt upp
urbant eller ruralt eller i olika kulturer. Barn tar till sig sociala mönster i unga år
oavsett var de är födda.
B&R visar på forskning4 som gjorts i Mellanöstern där man tydligt kan se hur flickor
och pojkar tidigt får olika uppfostran. Pojkar favoriseras och redan som små lär de
sig att uppträda annorlunda. Detta är mera tydligt på landsbygden än i städer och
på samma sätt mera förekommande bland fattiga än välbeställda, men utgör ändå
ett mönster som i olika grader präglar samhället i stort. Pojkar får lära sig att de
har mer rätt till familjens resurser, där systern kan vara en del av den resursen,
d.v.s. att brodern befinner sig högre i familjens hierarki och därmed har rätten att
bestämma över systern. En rättighet som också åtföljs av skyldigheten att ansvara
för henne vilket vi ska se tydligare i avsnittet om heder och anständighet.
Flickan får istället lära sig att hjälpa till i hemmet och att ha en låg profil . Någon
högre utbildning är inte självklar, om alls tänkbar, och för flickan har det lägre
prioritet än för brodern i samma familj. Andra källor som visionären Qasim Amins
”The Liberation of Women”, förvisso från 1899 men ändå skriven som om den
kunde vara aktuell idag, ger också en bild av stora skillnader mellan män, kvinnor
och vilken utbildning barn ska få beroende på om de är flickor eller pojkar.5
Kvinnor, män och sexualitet
Den komplicerade frågan om sexualitet är ett omfattande ämne och svårt att
beskriva på några få rader. Språkbruket kan ibland ge vägledning till hur man ser
på en företeelse. I det arabiska språket används ofta benämningen faten eller
4
B&R, s. 228 (Wikan, 1982; Delaney, 1991)
Mansoor Moaddel och Kamran Talattof, 2002, Palgrave Macmillan, Modernist and
Fundamentalist Debates in Islam, s. 163-181 (The Liberation of Women, Qasim Amin)
5
5
fatina, båda med ursprung från fitna6, för att beskriva en vacker o/e förförisk
kvinna. Översatt från arabiska till engelska/svenska har ordet flera betydelser som
’frestelse’, ’lockelse’, ’prövning’, ’fängslande’, ’blind förälskelse’, ’uppvigling’,
’uppror’ och ’osämja’ eller rentav kaos. (”The Hans Wehr Dictionary of Written
Arabic; fourth edition”). Kvinnan kan, för den som väljer att se det så eller är
uppfostrad i den andan, m.a.o. ses som ett hot eller störning mot den allmänna
ordningen. I det perspektivet ligger det nära till hands att försöka kontrollera faran
vilket innebär att kvinnan måste isoleras från det offentliga livet. Män anser sig ha
bättre kontroll över sina behov och därmed stå över kvinnan.
Kvinnans menstruation betraktas som ’förorenande’, (”pollution”) vilket ger henne
ett handikapp.7 Genom graviditet och sexualitet anses kvinnan förlora kontrollen
över sin kropp och på så sätt också sitt oberoende och sin självkontroll. Detta
stärker männens åsikt om att kvinnan är underordnad mannen.
Återigen skall det nämnas att det är fel att generalisera och att det inte alls finns
någon liktydig syn som täcker alla klasser och grupper men viss forskning ger, i
vart fall i ett exempel, lokalt en föreställning om hur män kan se på kvinnor. B&R
skriver:
A research project which began in 1997 provides a rare glimpse into male views of
sexuality and gender among a group of Egyptian men. Interviews with 50 men revealed a
shared view that was independent of differences in age and educational levels. Nadia
Wassef reports that the survey revealed a “deep-rooted anxiety over women’s assumed
power and strength. Men felt that they constantly needed to engage in a struggle with
women to defend and assert their masculinity. Domination was the weapon of victory;
sex, the battleground” (1999, p.1). Respondents expressed the belief that women were
sexually insatiable; women’s sexuality was considered to be of such power that unless
satisfied and controlled, it threatened the stability of the family and the social order. To
assert their power over their wives and keep them from cheating, husbands have the duty
to satisfy them. Thus “sex within marriage was considered a ‘duty’ and hence ‘not fun’ but
in the context of an extra-marital or pre-marital relationship, men felt they could enjoy sex
more…since they were not terribly concerned about their partner’s pleasure” (ibid., p.2).
The respondents also said that were they to become impotent, they would divorce their
wives to avoid the disgrace of the inevitable infidelity.
Det är i sammanhanget viktigt att nämna hur Koranen behandlar ämnet sexualitet.
Enligt Koranen är det tydligt att jämlikhet mellan kvinnor och män ska råda på det
här området samt att kvinnan på samma sätt som mannen har rätt till ett
regelbundet sexualliv. B&R hänvisar till annan forskning där Profeten instruerat
männen att vara känslo- och omtänksamma i sin relation till kvinnor och att inte
”kasta sig över sina hustrur som djur”.8
6
fitna (oordning), ordet används i diskursen om Islam där det generellt sägs att det är bättre med
en ledare som håller samman landet (även om han inte följer islam till 100%) än fitna som leder till
anarki i samhället; se också Koranen: S. 8:38-40, där fitna översätts till otrogen (mot Gud); Jan
Hjärpe, 2002, Prisma, Araber och arabism, s 68-73: ”den stora fitna”, vilket avser oredan, upproret
eller inbördeskriget när Uthman dödades, ’Ali utsågs till kalif och de strider som utbröt i kampen om
makten.
7
B&R, s. 243 [vilket i det här fallet i alla fall delvis emanerar från islam men också ifrån judendom
och kristendom, min anm.]
8
B&R hänvisning till Mernissi, 1975, s. 10
6
Andra källor visar också hur det geografiskt kan skilja sig märkbart. Bland
druserna i Libanon har kvinnan en förhållandevis starkare ställning där männen
tycks respektera jämlikhet på ett annat sätt än på andra närliggande platser i
regionen.9
Hijab (a)
Frågan är om bärandet av slöja är ett tecken eller bevis på att det patriarkala
samhället tvingat kvinnan till det eller om det finns andra skäl? Vid en helt ovetenskaplig undersökning genom att fråga flera personer i omgivningen (här i Sverige
och inför denna pm) råder det inga tvivel om att många tror att det står i Koranen.
På min arbetsplats i Jordanien bar min assistent hijab. Efter en tid hade vi lärt
känna varandra så väl att jag för att skingra min egen nyfikenhet (eller fördomar),
helt enkelt frågade varför. Assistenten svarade att det var av religiösa skäl och att
det var påbjudet i Koranen. Följdfrågan blev direkt var i Koranen detta står skrivet?
Utan något vägledande svar kunde jag efter egna studier konstatera att det inte
explicit står skrivet i Koranen att kvinnor ska dölja sitt hår. Vad det däremot står är
att kvinnorna ska dölja sin ”barm och sina behag”.10
Som med mycket annat11 är det en tolkning av vad som står skrivet och i det här
fallet betydde detta för henne att ”det stod att läsa” i Koranen. Efter många tillfällen
till diskussion om ämnet visade det sig att det också fanns andra orsaker.
Enligt B&R finns det flera skäl till att kvinnor bär slöja. De kan i huvudsak delas in i
tre helt skilda kategorier. De som bär slöjan på det (1 – sedvänja) gamla
traditionella sättet, d.v.s. täcker sitt huvud och sin kropp, gör detta som en del av
allmän kod och sexuell anständighet. Andra (2 – politiskt) använder slöjan för att
kunna delta i det offentliga livet. Genom att bära slöja undviker de att dra till sig
kritik från män som annars fått tillfälle att hindra deras ambitioner. De kan på det
sättet legitimt beträda områden både i arbetslivet och socialt utan att män med
konservativ syn på islam, som helst vill förpassa kvinnan innanför hemmets
väggar, förses med argument. En tredje kategori (3 – mode) är de som bär slöja
som ett mode. Det har utvecklats en hel industri som ekiperar kvinnor som vill
blanda traditionell klädsel med västerländska inslag.12 Det ena behöver inte
9
Mordechai Nisan, s. 97-98
Koranen, Zettersten, Sura 24:31, …Och de må kasta sin slöja över sin barm och ej visa sina
behag annat än för sina män eller … [sina närmaste släktingar, min anm.]. I Bernströms Koranens
budskap ges i förklaringen till samma sura i fotnot 37: De traditionella uttolkarna av den islamiska
lagen har genom århundradena varit benägna att uppfatta ”vad som [anständigtvis] kan vara
synligt” som avseende enbart ansikte, händer och fötter. (Några har dock tolkat det så att även
ansikte och händer skall täckas.) De helt avgörande orden i denna föreskrift är den till både män
och kvinnor riktade maningen att ”sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet”. I fotnot 38
fortsätter Bernström: …Enligt flertalet klassiska kommentatorer bars denna slöja före Islam mer
eller mindre som prydnad, löst hängande ned på ryggen, och eftersom kvinnodräkten enligt det då
rådande modet omfattade ett framtill djupt urringat liv, lämnades bysten delvis bar. Kvinnorna
uppmanas därför här att dölja den med hjälp an en khimar (denna för Profetens samtida välkända
persedel)…
11
Tolkning av lagrum är ett omfattande arbete även i svensk rättstradition
12
Det är inte heller ovanligt att i vissa områden i dagens storstäder i MÖ se unga hårt sminkade
kvinnor med väl så åtsittande och utmanande klädsel (missförstånd är inget alternativ) kombinerat
med en strikt buren hijab
10
7
utesluta det andra. Vissa ser säkert flera motiv till bärandet av huvudduk. Vad som
är viktigt att veta är att många muslimska kvinnor inte alls ser något problem med
att bära slöjan medan andra gör det för familjefreden och andra inte alls.
Slöjan innebär också ett skydd mot mäns blickar och fula kommentarer. På så sätt
kan kvinnan betraktas mer objektivt och utan [mäns] förutfattade meningar
bedömas utifrån sin kompetens och inte efter sitt utseende.
Om jag enligt ovanstående indelning skulle kategorisera tillhörighet för min
assistent, skulle hon falla i grupp två; välutbildad yngre kvinna med ambitioner
som vägrade acceptera släktens (framförallt männens) försök att ge henne en
passiv och traditionellt kvinnlig roll i familjen; för att okomprometterad kunna
konkurrera med bl. a. män på ett jämlikt sätt använde hon bl.a. slöjan för nå ett
mål; detta ska på intet sätt förringa den religiösa tro på islam som också var tydlig i
just det här nämnda fallet.
Kvinnlig könsstympning (b)
En vanlig tro är att alla muslimska kvinnor är utsatta för könsstympning (KKS).
Enligt B&R stämmer inte detta. Det är vanligast i nordöstra Afrika men inte
förekommande bland muslimer i allmänhet. Det är ett okänt kapitel bland perser,
turkar och araber från arabiska halvön. Det finns inte heller någon nämnt i
Koranen.13 I den här kursens avgränsade geografiska område (MENA, Middle
East & North Africa) är KKS praktiserat i Egypten och Sudan och där både bland
kristna och bland muslimer. Detta är indikationer på att utövandet av KKS är en
lokal och inte en islamsk tradition. Orsakerna bör därför sökas i patriarkaliska
livsmönster och inte av religiösa orsaker.
UNICEF14 rapporterar förekomst av KKS (female genital mutilation eller FGM) i ett
40-tal länder varav 28 i Afrika och några få i Mellanöstern och Asien. Mellan 100
och 140 miljoner idag levande kvinnor beräknas ha utsatts för KKS och
fortfarande, varje år, drabbas ca 2 miljoner15 flickor, vanligen mellan fyra och tolv
år av detta enligt WHO:s rapportering.16 Den värsta formen, s.k. infibulation eller
”faraonisk omskärelse”, innebär att klitoris, både inre och yttre blygdläppar, skärs
bort varefter de senare sys igen förutom en liten öppning som lämnas för
menstruationsblodet. Vid graviditet och födsel måste kvinnan skäras upp för att
senare sys ihop igen. Den nämnda värsta varianten av KKS är vanligast i Djibouti,
Somalia och norra Sudan. De andra formerna av KKS är mildare varianter eller
mindre ingrepp.
Svenska NE skriver att könsstympning förbjöds i Egypten 1997. Detta motsäges
av svenska Socialstyrelsen som uppger att det i Egypten inte finns någon explicit
13
www.islamguiden.com/omskarelse.shtml
www.unicef.se/media/pdf/changing_a_harmful_social_convention_female_geni
tal_mutilation.pdf
15
Enligt UNICEF 3 miljoner: www.unicef.se/nyheter/2005/11/24/tre_miljoner_flickor_kons
stympas_arligen/
16
WHO: World Health Organization: www.who.int/reproductivehealth/publications/rhr_01_18_fgm_policy_guidelines/fgm_policy_guidelines.pdf
14
8
lag mot KKS. Däremot finns en allmän lag mot att göra [kropps] ”-skada”, vilken
använts med viss framgång.17 I Egypten finns också en s.k. ministerdeklaration
mot KKS. I praktiken är KKS vanligt. Hela 97% av gifta Egyptiska kvinnor i åldern
15-49 år och 78% av flickor i 11-15 utsätts för KKS (2000). Nämnas bör, enligt
UNICEF, att KKS också praktiseras i begränsade omfattning på Rödahavskusten
i Jemen. Ytterligare finns rapporterat men inte bevisat, om begränsad förekomst i
Jordanien, Oman, Palestina (”Occupied Palestinian Territories”, Gaza) och vissa
kurdiska samhällen i Irak. Detta skulle i så fall delvis motsäga B&R. UNICEF:s
rapportering är daterad 2005 medan B&R bok publicerades 2001 (second edition)
vilket kan vara förklaringen till avvikelsen.
Skälet till att det över huvud taget förekommer sägs vara föreställningen om att det
är rätt att begränsa kvinnans möjligheter till sexuell njutning och att bevara hennes
oskuld fram till äktenskapet.
Heder och anständighet (c)
För att söka klarhet på detta område kan det vara till hjälp att förstå något av de
mekanismer som styr hedersbegreppet. Detta är något mycket komplicerat och
kräver speciell uppmärksamhet vilket inte kan utredas i en kort pm. Några
väsentliga punkter kan dock beröras. Heder är något man kan vinna och inneha
samt på ett motsatt sätt förlora. Det är en uppsättning värden som har valts ut och
givits överordnad betydelse. I sammanhanget är dessa värden liktydigt med
normer eller varför inte grundvärderingar. Om normerna bryts förloras hedern.
Genom olika åtgärder kan hedern återupprättas där våld (ex ”hedersmord”) inte
nödvändigtvis måste tillämpas. Som brukligt i andra konflikter kan man också i
hedersrelaterade motsättningar använda sig av medling för att främja fred och
försoning.
Heder kräver respekt och ska förvaltas enligt definierade regler. Heder är en
rättighet en person har, rätten att bli behandlad med värdighet. Den här typen av
heder är knuten till ett kollektiv, familjen, släkten, klanen eller stammen och
innebär därmed att alla i familjen också kollektivt ”bär på” eller innehar, förlorar
eller återupprättar hedern. Det är nödvändigtvis inte familjens överhuvud som
måste utföra den handling som återställer hedern. Däremot kan man inte hyra en
exekutor. Det är en familje- och släktangelägenhet. Precis som när hedern
”smutsades”, d.v.s. när något blev till allmän egendom, måste hedern återtas så
samma allmänhet blir vittnen. Hedern kan aldrig återskapas i det tysta. Det ligger i
hela sakens natur att händelsen måste ske till allmänhetens beskådande.
Det är sålunda ur en utomstående betraktares syn som hedern värderas. Detta
har nödvändigtvis inget att göra med verkligheten utan hedern kan skadas av ett
rykte. Om en kvinna ex bor ensam i en egen lägenhet kan ett rykte uppstå och
leda till att kvinnan uppfattas som om hon vore sexuellt frigjord. Det i sin tur kan
betyda att hon är prostituerad. Därför är det relativt ovanligt att kvinnor bor
ensamma i Mellanöstern, även om det pågår en förändring på det området.18
17
18
www.socialstyrelsen.se/konsstympning
B&R, s. 231
9
Familjens heder är ofta sammanflätat med kvinnans sexualitet. Eftersom det är
mannen, eller männen i familjen som ansvarar för kvinnan och följaktligen också
hennes anständighet, känner sig samma män tvingade eller skyldiga att ingripa
när hedern står på spel.
Slutsatser
Jag har avsiktligt valt tre kontroversiella frågor som alla har det gemensamt att de
undertrycker friheten att bestämma över sin egen kropp och själ. Samtidigt är de
helt olika genom att slöjan är ett klädesplagg som döljer utseendet, d.v.s. ett yttre
klädesplagg som ger en ofullständig bild av henne. Könsstympning är ett fysiskt
ingrepp som för alltid ska radera ut en lustkänsla och till sist hedern som är ett
abstrakt begrepp. Gemensamt för frågorna är att de är ämnade att vara
återhållande, dölja, behärska eller mildra något som är synnerligen naturligt och
reellt för livets fortbestånd, nämligen lust eller åtrå.19
Vid en närmare eftertanke är det alls inget ologiskt med arabiskans faten eller
franskans möjliga motsvarighet ”femme fatale”. Kan inte alla män, och även
kvinnor, vara överens om att en utmanande och vacker kvinna, eller man, faktiskt
kan vara socialt störande i människors samexistens. Koncentrationen kan störas
när fel sak kommer i fokus. Oftast är den här företeelsen föremål för skämtsamma
varianter men det finns också en allvarlig sida som behöver granskas.
Det är existentiella frågor som berörs här. Ingen har hittills hittat ett bättre koncept
än kärnfamiljen att bygga samhället på. Det är alltså ingen händelse att människor
på olika sätt försökt få till stånd en ordning i detta ”kaos” genom att förespråka anständighet och förkastandet av promiskuitet (i första hand kvinnans) eftersom det
kan störa det fundament familjen bygger på. De tre frågorna jag tagit upp var i
bruk innan våra religioner såg sitt ljus och dessa seder och bruk traderades
snarare till våra religioner än tvärtom.
Av nämnda skäl kan man spekulera i om mannen inte kände sig tvingad att på
något sätt få kvinnan att vänta på honom och inte ta någon annan, under de långa
perioder som han tvingades vara hemifrån, i krig eller på jakt. För att män och
kvinnor skulle känna trygghet, trots att de levde separerade, krävdes detaljerade
livsregler att ta fasta på.
Avgörande för männens försprång och möjlighet att bestämma i klansamhället kan
vara att de var fysiskt starkare och kunskapsmässigt överlägsna eftersom det låg
på mannens lott att sköta det som rörde angelägenheter utanför hemmet, medan
kvinnan hade sitt ansvar med bo och barn. Det framstår som ganska naturligt,
under rådande omständigheter, att männen tillskapade regler, som nedvärderade
kvinnans egen styrka. Om inte annat så för att själva känna sig och framstå som
bättre.
19
NE: köttets lust eller sinnlig åtrå (litterärt eller bibliskt)
10
Den mystik som omger mäns lust är vid närmare eftertanke betydligt mer
komplicerad eftersom mannen, i princip, inte själv kan påverka den. Den är styrd
av mekanismer utanför hans kontroll och därför, egentligen, helt och hållet
oförutsägbar. Logiskt sett borde det av detta skäl istället vara mannen som hade
restriktioner.20 Det ligger utanför ramen för den här studien att forska i hur
utvecklingen sett ut om kvinnorna varit fysiskt starkare och kunnat styra över
männen, men hypotetiskt vore det, med samma argument som männen använt,
mer logiskt att beskära männens frihet.
Frågan om mannen som inte hälsade, var oartig eller inte, återstår? Muslimska
män undviker generellt att ta kvinnor i hand över huvud taget, speciellt om man
inte känner varandra. Som utlänning får man ex. lära sig att hälsa på kvinnor
genom att lägga handflatan mot sitt eget bröst istället för att ta i hand. Det har med
den allmänna återhållsamheten att män och kvinnor inte ska beröra varandra. Av
egen erfarenhet kan jag säga att många kvinnor ”ryggar” tillbaka om man sträcker
fram handen för att hälsa på samma sätt som en svensk är van vid här. Det finns
något implicit i att män ska vara restriktiva vid kontakten med kvinnor.
Mot den bakgrund jag beskrivit här vill jag påstå att mäklaren visade respekt. Han
handlade utifrån övertygelsen om att det bästa sättet att visa mig respekt var att
förvissa mig om att han inte var intresserad av ”min kvinna”. Genom att inte beröra
henne, se henne i ögonen eller tala till henne, undvek han att riskera att utlösa
något av de tre känsliga sinnen som otvetydigt är kopplade till den lust som är
nämnd ovan. En lust som enligt honom skulle kunna drabba min fru som kvinna
och som sekundärt skulle störa familjens trygghet.
Som kuriosa kan också nämnas att det är vanligt att se hur promenerande unga
män på gatan håller varandra i handen. Som västerlänning kan det uppfattas som
om de vore homosexuella, vilket är helt fel. Män visar också varandra sin vänskap
genom att omfamna och pussa varandra på kind. Förvisso inte som man
traditionellt kysser en person som man visar fysisk kärlek, mer symboliskt. Detta
till trots är det ändå med fysisk kontakt. Det senare är mer eller mindre otänkbart
mellan en man och en muslimsk kvinna eftersom beröring, om man inte är gift, är
ett så känsligt kapitel. Ändå är beröring otroligt viktigt för människor vilket
eventuellt tar sig i uttryck att just unga män håller varandra i handen eftersom det
är strikt socialt kontrollerat att de inte berör flickor.
Som B&R beskriver är ämnet stort, omfattande och svårt att få grepp om.
Forskning försvåras genom att familjeangelägenheter är just det de är – inte för
allmänheten – och många frågor blir därför obesvarade.
20
Könsstympning av män, till skillnad från omskärelse, har praktiserats vid haremspalatsen, bl.a.
vid Topkapi-seraljen i Istanbul där de s.k. eunuckerna fick sina genitalier bortopererade för att inte
ha möjlighet till sexuella förbindelser med haremets kvinnor.
11
Referenser
Bates, Daniel G. and Rassam, Amal, 2001, Prentice-Hall, USA: Peoples and
Cultures of the Middle East, Second Edition
Nisan, Mordechai, 2002, McFarland & Company, Inc., Publishers: Minorities in
the Middle East, A History of Struggle and Self-Expression
Wikan, Unni, 2003, Ordfronts förlag: En fråga om heder
van Eck, Clementine, 2003, Amsterdam University Press: Purified by Blood
Moaddel, Mansoor; Talattof, Kamran, 2002, Palgrave Macmillan: Modernist and
Fundamentalist Debates in Islam
Hjärpe, Jan, 2002, Prisma, Araber och arabism
Zetterstéen, K.V., 1917, Wahlström och Widstrand, Koranen (nytryck 2004)
Bernström, Mohammed Knut, 2000, Proprius förlag, Koranens budskap (andra
reviderade upplagan, andra tryckningen, 2003)
Svenska Nationalencyklopedin 2006 (NE)
Internet, www.islamguiden.com/omskarelse.shtml
Internet, WHO: www.who.int/
Internet, UNICEF: www.unicef.org; och www.unicef.se
Internet, www.socialstyrelsen.se/konsstympning
12
