Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad Upprättad: Datum:2013-04-08 Enhet: Vård och omsorg Projektledare: Sara Makboul Innehållsförteckning Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS ....... 1 1. Bakgrund ...................................................................................... 4 1.1 Sveriges jämställdhetsmål .................................................... 4 1.2 Malmö stads jämställdhetsmål.............................................. 4 1.3 Projektets övergripande mål ................................................ 5 1.4 Hur kan vård och omsorgsverksamhet bidra till jämställdhetspolitiken? ................................................................... 5 2. 5R metoden ............................................................................ 6 2.1 Representation ......................................................................... 6 2.2. Resurser ................................................................................. 7 3. Kategorisering av insatser.......................................................... 8 Resultat av Kartläggning av SoL .................................................... 9 1. Hemtjänsten ................................................................................. 9 1.1 Serviceinsatser och personliga omvårdnadsinsatser ............. 12 1.2 Befolkningen och brukarna .................................................... 15 1.3 Hemtjänstens insatser uppdelade i nivåer ............................. 20 2. Brukare med samtliga insatser enligt SoL i ordinärt boende ............................................................................................ 21 2.1 Boendestöd, ledsagarservice och dagverksamhet ................. 22 2.2 Avlösning för anhöriga ........................................................... 27 2.3 Kontaktperson och personlig assistans .................................. 30 2.4 Korttidsplats, korttidsplats med rehabilitering och växelboende ..................................................................................................... 33 3. Vårdboende och gruppboende ........................................... 38 3.1 Andelen brukare på som bor på särskilt boende i förhållande till befolkningen ............................................................................ 41 4. Antal brukare och andel av befolkning .............................. 43 5. Sammanfattning ................................................................... 44 Resultat av kartläggning av LSS .................................................. 46 1. Brukare inom LSS, enligt samtliga personkretsar ............ 46 1.1 Åldersfördelning av brukare ................................................... 48 2. Befolkningen och brukarna ...................................................... 49 3. Insatser enligt LSS .................................................................... 50 Personlig assistans uppdelat på ålder ......................................... 52 Ledsagarservice uppdelat på ålder .............................................. 53 Kontaktperson uppdelat på ålder ................................................. 54 3.2 Avlösarservice, korttidsvistelse och korttidstillsyn .................. 55 3.3 Familjehem eller bostad med särskild service för barn och unga ............................................................................................. 59 Familjehem eller bostad med särskild service för barn och unga uppdelat på ålder ......................................................................... 60 3.4 Boende med särskild service för vuxna och daglig verksamhet ..................................................................................................... 61 Boende med särskild service för vuxna uppdelat på ålder ........... 62 2 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Antalet kvinnor och män som har beviljats boende med särskild service för vuxna, uppdelat på ålder ............................................ 62 Daglig verksamhet uppdelat på ålder ........................................... 63 Antalet brukare som har beviljats daglig verksamhet, uppdelat på ålder ............................................................................................. 63 3.5 Individuell plan ....................................................................... 64 Individuell plan ............................................................................. 64 Individuell plan uppdelat på ålder ................................................. 65 4. Sammanfattning ........................................................................ 66 1. Realia – Analys av SoL ........................................................ 67 2. Realia – Analys av LSS........................................................ 71 3. Värt att undersöka vidare .................................................... 75 4. Realisering ........................................................................... 76 4.1 Jämställdhetsplan ................................................................. 79 Referenser ...................................................................................... 80 Bilaga 1 ........................................................................................... 82 Bilaga 2 ........................................................................................... 83 Inplanerade datum hösten 2012 .................................................. 83 Bilaga 3 ........................................................................................... 84 Sammanställning av mötet om ”den jämställda verksamheten” den 20/6-12 ......................................................................................... 84 Bakgrund...................................................................................... 84 Syfte ............................................................................................. 84 Presentation ................................................................................. 84 Övning.......................................................................................... 85 Resultat ........................................................................................ 85 Diskussion.................................................................................... 86 Enskild uppgift .............................................................................. 88 Uppdrag ....................................................................................... 88 Slutsats ........................................................................................ 89 Bilaga 4 ........................................................................................... 90 Utvärdering av utbildning ............................................................. 90 Bilaga 5 ........................................................................................... 95 3 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 1. Bakgrund I augusti 2007 undertecknade Malmö stad CEMR: s deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå1, och anslöt sig därmed till arbetet för jämställdhet. Kommunfullmäktige i Malmö stad beslutade i september 2011 att en utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering skulle utföras. Kommunfullmäktige avsatte i 2012 års budget fyra miljoner kronor som har fördelats till stadens förvaltningar och bolag för att bidra till att de nationella jämställdhetsmålen ska uppnås. Enligt Malmö stads utvecklingsplan är huvudsyftet med jämställdhetsintegrering att kvalitetssäkra kommunens verksamheter riktade till medborgarna2. Beslutet att genomföra en jämställdhetsintegrering av vård- och omsorgsverksamhet har tagits av samtliga tio stadsdelsförvaltningars vård- och omsorgschefer samt Sociala resursförvaltningen. Vård- och omsorgs verksamhet har beviljats medel för att jämställdhetssäkra biståndsbedömningen i Malmö stad. 1.1 Sveriges jämställdhetsmål Övergripande mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv (proposition 2005/06:155) Delmål: 1. Jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 1.2 Malmö stads jämställdhetsmål Senast år 2013 ska Malmö stad ha säkerställt att alla verksamheter arbetar för likvärdig verksamhet, service och bemötande, likvärdig myndighetsutövning, likvärdig fördelning av resurser och jämställd fördelning av makt och inflytande till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet.3 1 Counsil of European Municipalities and Regions Malmö stads utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering 3 Malmö stads utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering 2 4 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 1.3 Projektets övergripande mål Att integrera jämställdhetsperspektivet i vård och omsorgsverksamhet, i syfte att på ett hållbart sätt säkerställa att kvinnor och män, flickor och pojkar får en likvärdig fördelning av verksamhetens resurser, tillgodosedda efter behovet, oavsett kön. 1.4 Hur kan vård och omsorgsverksamhet bidra till jämställdhetspolitiken? Enligt Socialtjänstlagen, SoL, 5 kap. 5 § ska socialnämnden verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Nämnden bör genom hemtjänst, dagverksamhet, eller annan liknande socialtjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och ha kontakt med andra. Enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 5 § ska verksamhet enligt denna lag främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer som tillhör någon av följande personkretsar: Personkrets 1. Utvecklingsstörning, autism, eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada förvärvad i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personkrets 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Socialtjänstens insatser har inverkan på kvinnor och mäns möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare. Beroende på vilka insatser som beviljas samt kvaliteten på insatserna som utförs. En individ som är helt beroende av insatser som städning, avklädning, toalettbesök, duschning, inköp, medföljning till läkare, utförande av ärenden, personlig assistans osv. påverkar möjligheten till aktivt medborgarskap och livskvalitet. Insatser enligt SoL och LSS är därmed en förutsättning för att män och kvinnor i behov av vård och omsorg, ska få möjlighet till makt och inflytande genom delaktighet och valfrihet i samhället. Ledsagarservice är ett exempel på insats som hjälper brukaren att bryta isolering och ger möjlighet till delaktighet i samhällsaktiviteter. Avlösning för anhöriga är likaså en förutsättning för delaktighet i samhället och ger den anhörige möjlighet till avlastning i omsorgen till den behövande. För att säkerställa en jämställd biståndsbedömning, utan risk för könsmärkta insatser baserade på traditionella könsroller, är vård och omsorgs huvudmål att integrera jämställdhetsperspektivet i vård och omsorgs verksamhet. 5 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Detta i syfte att på ett hållbart sätt säkerställa att kvinnor och män, flickor och pojkar får en likvärdig fördelning av verksamhetens resurser, tillgodosedda efter behovet, oavsett kön. Det ska uppnås genom att öka medvetenhet och kunskap om jämställdhetsperspektivets betydelse i socialtjänstens arbete samt genom att införa verktyg för att jämställdhetssäkra biståndsbedömningen. 1. 5R metoden Analysen utgår från 5R metoden vars syfte är att mäta: Representation – målgruppen (R1), Resurser – vem får vad (R2), Resultat – av kartläggning (R3), Realia – analys av resultat i relation till samhällets normer (R4), samt Realisering - åtgärder (R5) (SOU 2007:15). 2.1 Representation Jämställdhetsarbetet fokuserar på jämställdhetsintegrering av verksamheten gentemot brukarna. I utvecklingsarbetet är målgruppen brukarna, därmed kartläggs könsfördelningen för brukare som beviljats insatser enligt SoL och enligt LSS. Mätningar har utförts på brukarna uppdelade i åldersgrupperna 019, 20-44, 45-64, 65-69, 70-74, 75-79, 80-84, 85-89, 90-94 samt 95+. Mätning har också utförts på brukarna i förhållande till befolkningen i Malmö, samt befolkningen uppdelade i ovanstående åldersgrupper. 6 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 2.2. Resurser I syfte att synliggöra antalet män och kvinnor som tar del av kommunens insatser, har det kartlagts hur följande resurser är fördelade mellan könen: Tabell 1 Resurser enligt SoL Resurser enligt LSS Hemtjänst totalt 9 § 2 Personlig assistent Personliga omvårdnadsinsatser 9 § 3 Ledsagarservice Serviceinsatser 9 § 4 Kontaktperson Hemtjänstinsatser utifrån kostnadsnivåer 9 § 5 Avlösarservice Boendestöd 9 § 6 Korttidsvistelse Ledsagarservice Dagverksamhet 9 § 7 Korttidstillsyn 9 § 8 Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn & unga Avlösning för anhöriga 9 § 9 Bostad med särskild service för vuxna Kontaktperson 9 § 10 Daglig verksamhet Personlig assistans 10 § Individuell plan Korttidsboende Växelboende Vårdboende Gruppboende 7 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 3. Kategorisering av insatser Statistiken är stadsövergripande grundad på alla biståndsbeslut som tagits enligt SoL och LSS inom vård- och omsorgsverksamhet i Malmö stad, under perioden 120101 – 120630. Figur 1 8 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS RESULTAT AV KARTLÄGGNING AV SOL 1. Hemtjänsten Brukare med hemtjänst Diagram 1 Antal 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Kvinnor Män Totalt: 9382, Kvinnor: 6502 (69 %), Män: 2880 (31 %) Ovanstående statistik beskriver det totala antalet brukare inom hemtjänsten i Malmö stad, fördelat på kvinnor och män under perioden 120101 - 120630. 9 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Brukare med hemtjänst inom respektive stadsdel Tabell 2 Stadsdelar Centrum Fosie Husie Hyllie Kirseberg Limhamn/Bunkeflo Oxie Rosengård S Innerstan V Innerstan Totalt Antal Kvinnor Män 699 291 939 470 391 216 1410 573 272 141 696 353 120 70 303 150 491 238 1208 395 6529 2897 Könsfördelning Kvinnor Män 71 29 67 33 64 36 71 29 66 34 66 34 63 37 67 33 67 33 75 25 68 32 Totalt: 9426 brukare. Att det totala antalet brukare är fler än i föregående diagram förklaras av att brukare har flyttat mellan stadsdelarna, och därmed under en kort period stått inskrivna i två stadsdelar samtidigt Tabellen visar antalet kvinnor och män med hemtjänstinsatser inom respektive stadsdel. Det är ingen större skillnad i fördelningen mellan könen inom stadsdelarna. Kvinnor som brukare är fler än män inom samtliga stadsdelar. 10 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Beviljade insatser inom hemtjänsten Tabell 3 Insatser Antal Kvinnor Bädda sängen Procent Män Kvinnor Könsfördelning Män Kvinnor Män 1725 639 5 5 73 27 137 45 0 0 75 25 Kasta sopor 1891 642 6 5 75 25 Diskning 1143 429 3 3 73 27 68 19 0 0 78 22 Inköp 2773 1068 8 8 72 28 Måltidsservice 2273 928 7 7 71 29 Städning 3716 1536 11 11 71 29 141 60 0 0 70 30 Tvätt 3027 1279 9 9 70 30 Trygghetslarm 5568 2253 17 17 71 29 Tömma brevlådan 103 43 0 0 71 29 Byte av ink.skydd, stomi och uribag 450 336 1 3 57 43 2590 981 8 7 73 27 Förflyttning 671 324 2 2 67 33 Medföljning 1046 347 3 3 75 25 Måltidsservice med hjälp att äta 47 25 0 0 65 35 Måltidsservice med måltidstillsyn 350 123 1 1 74 26 1230 632 4 5 66 34 205 78 1 1 72 28 Promenader 1119 314 3 2 78 22 På- och avklädning 1532 721 5 5 68 32 Tillsyn 949 387 3 3 71 29 Toalettbesök 663 335 2 2 66 34 218 33635 39 13583 1 100 0 100 85 71 15 29 5,2 4,7 Fönsterputsning Hjälp med husdjur Telefonservice Duschning Personlig hygien Post- och bankärenden Tömma fristående toalettstol Totalt Antal insatser i genomsnitt per person Totalt beviljades brukarna 47218 insatser. Kvinnor beviljades 71 procent och män beviljades 29 procent av insatserna. Kvinnor hade i genomsnitt 5,2 insatser medan män hade 4,7 insatser i genomsnitt Tabellen visar vilka hemtjänstinsatser som beviljas samt hur insatserna är fördelade mellan könen i både antal och andel. Den visar också vilka insatser som är vanligast. Det påvisas ingen större skillnad mellan könen i hur insatserna är fördelade. Trygghetslarm och städning är de vanligast beviljade insatserna för båda könen. 11 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 1.1 Serviceinsatser och personliga omvårdnadsinsatser Hemtjänstens insatser delas upp i serviceinsatser och personliga omvårdnadsinsatser. Serviceinsatser är ofta insatser som innefattar praktiskt hushållsarbete. Trygghetslarm inbegrips inom serviceinsatser då det fungerar som en larmanordning där brukaren med en enkel knapptryckning kan få akut hjälp. Personliga omvårdnadsinsatser är insatser som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. 4 Diagram 2 100% 90% 80% 70% 60% 50% Kvinnor 40% Män 30% 20% 10% 0% Brukare med omvårdnadsinsats Brukare med serviceinsats Andelen brukare som har beviljats någon form av personlig omvårdnadsinsats respektive serviceinsats, uppdelat på kön Enligt diagrammet har 51 procent av de kvinnliga brukarna och 48 procent av de manliga brukarna någon form av personlig omvårdnadsinsats. Statistiken visar att 99 procent av både kvinnliga brukare och manliga brukare har någon form av serviceinsats. Den oftast förekommande insatsen är trygghetslarm. Vid exkluderande av insatsen trygghetslarm framstår en skillnad mellan könen inom serviceinsatser, där kvinnor är fler. 73 procent av de kvinnliga brukarna och 71 procent av de manliga brukarna har någon form av serviceinsats. 4 Malmö stads gemensamma riktlinjer vid biståndsbedömning 12 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Personliga omvårdnadsinsatser Tabell 4 Insatser Byte av inkontinensskydd, stomipåse, uribag Kvinnor % Män % 7 12 Duschning 40 34 Förflyttning 10 11 Medföljning 16 12 Måltidsservice med hjälp att äta 1 1 Måltidsservice med måltidstillsyn 5 4 Personlig hygien 19 22 Promenader 17 11 På- och avklädning 24 25 Tillsyn 15 13 Toalettbesök 10 12 2 1 14 13 Tömma fristående toalettstol Genomsnitt Andelen brukare som har beviljats personliga omvårdnadsinsatser, beräknat på underlaget: 6502 st kvinnor och 2880 st män Det framgår att 40 procent av de kvinnliga brukarna och 34 procent av de manliga brukarna beviljas insatsen duschning. Det är för båda könen den vanligast förekommande insatsen inom personlig omvårdnad. Det är även en av de insatser där skillnaden mellan kvinnor och män är störst i förhållande till antalet brukare, där kvinnor är fler. Andra insatser där kvinnor är markant fler än män är vid promenader och medföljning (till frisör, läkare, tandläkare osv.). Större andel män än kvinnor har hjälp med byte av inkontinensskydd, stomispåse, och uribag. Den största förklaringen till det är att fler män än kvinnor har kateter, och har därmed oftare behov av att byta uribag. I genomsnitt beviljas 14 procent av de kvinnliga brukarna och 13 procent av de manliga brukarna personliga omvårdnadsinsatser. 13 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Serviceinsatser Tabell 5 Insatser Kvinnor % Män % Bädda sängen 27 22 Fönsterputsning 2 2 Kasta sopor 29 22 Diskning 18 15 Hjälp med husdjur 1 1 Inköp 43 37 Post- och bankärenden 3 3 Måltidsservice 35 32 Städning 57 53 Telefonservice 2 2 Tvätt 46 44 Trygghetslarm 86 78 Tömma brevlådan 2 2 Genomsnitt 27 24 Andelen brukare som har beviljats serviceinsatser, beräknat på underlaget: 6502 st kvinnor och 2880 st män Det framgår att 29 procent av de kvinnliga brukarna och 22 procent av de manliga brukarna beviljas hjälp med att kasta sopor. Det är den insatsen där skillnaden mellan könen är störst, och där kvinnor är fler. Andra insatser där kvinnor är markant fler än män är vid inköp och hjälp med att bädda sängen. Tabellen visar att det finns en skillnad i beviljade serviceinsatser, där i genomsnitt 27 procent av de kvinnliga brukarna beviljas serviceinsatser, och av de manliga brukarna beviljas i genomsnitt 24 procent serviceinsatser. 14 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 1.2 Befolkningen och brukarna Befolkningen i Malmö i januari 2012 Diagram 3 Antal 70000 60000 50000 40000 Kvinnor 30000 Män 20000 10000 0 20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95+ Åldersfördelningen för kvinnor och män i Malmö Källa: SCB Diagrammet visar att skillnaderna mellan könen börjar efter 65 år och ökar med åldern. Kvinnor är överrepresenterade i befolkningen efter 65 års ålder. 15 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Brukare uppdelade på ålder Diagram 4 Antal 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 Kvinnor 1 000 Män 800 600 400 200 0 20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95+ Åldersfördelningen av kvinnliga och manliga brukare Diagrammet visar att största antalet brukare för både kvinnor och män är i åldersgruppen 85-89 år, följt av åldersgrupperna 80-84 och 90-94. Det lägsta antalet brukare av hemtjänstinsatser finns i åldersgruppen 20-44 år. Störst skillnad i antal mellan könen finns i de äldre åldersgrupperna. 16 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Brukare i förhållande till befolkningen Diagram 5 90% 80% 70% 60% 50% Kvinnor 40% Män 30% 20% 10% 0% 20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95+ Andelen kvinnor och män inom respektive åldersgrupp, som erhåller hemtjänst i förhållande till befolkningen Det framgår att kvinnor är överrepresenterade efter 65 års ålder i både befolkningen och som brukare. Endast vid 95 års ålder och äldre är manliga brukare i förhållande till befolkningen överrepresenterade inom hemtjänsten. 17 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Brukare med serviceinsatser i förhållande till befolkningen Diagram 6 90% 80% 70% 60% 50% Kvinnor 40% Män 30% 20% 10% 0% 20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95+ Andelen kvinnor och män inom respektive åldersgrupp som erhåller serviceinsatser, i förhållande till befolkningen Då 99 procent av alla brukare har någon form av serviceinsats är siffrorna nästan identiska med tabellen för samtliga insatser inom hemtjänsten. Kvinnor är överrepresenterade inom serviceinsatser, inom samtliga åldersgrupper efter 65 år, även i förhållande till befolkningen. Män är överrepresenterade inom hemtjänsten efter 95 år. 18 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Brukare med personliga omvårdnadsinsatser i förhållande till befolkningen Diagram 7 60% 50% 40% kvinnor 30% män 20% 10% 0% 20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95+ Andelen kvinnor och män inom respektive åldersgrupp som erhåller personliga omvårdnadsinsatser, i förhållande till befolkningen Diagrammet visar att kvinnor är överrepresenterade inom personliga omvårdnadsinsatser inom samtliga åldersgrupper efter 65 år, även i förhållande till befolkningen. 19 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 1.3 Hemtjänstens insatser uppdelade i nivåer Hemtjänstens insatser bekostar kommunen olika mycket. Det finns därmed en uppdelning av hemtjänstens insatser i avgiftsnivåer, där varje insats tillhör en särskild nivå. På nivå 0 är ersättningen för kommunen lägst, på nivå 4 är ersättningen högst5. Följande fördelning föreligger: Nivå 0: Telefonservice, trygghetslarm Nivå 1: Byte av uribag och stomipåse, bädda sängen, diskning, hjälp med husdjur, inköp, medföljning, post- och bankärende, promenader, kasta sopor, städning, tillsyn, tvätt, tömma fristående toalettstol, tömma brevlåda Nivå 2: Duschning, måltidsservice, personlig hygien Nivå 3: Måltidsservice och måltidstillsyn, på- och avklädning Nivå 4: Byte av inkontinensskydd, förflyttning, måltidsservice och hjälp att äta, toalettbesök Brukare uppdelade på insatsnivå Diagram 8 100% 90% 80% 70% 60% 50% Kvinnor 40% Män 30% 20% 10% 0% Nivå 0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå4 Fördelningen av brukare i förhållande till totala antalet brukare, uppdelat utifrån insatsnivå 5 Insatsnivåerna är ett internt resursfördelningssystem där Vård och omsorg ersätter sin egen produktion med olika belopp för de olika nivåerna utifrån respektive stadsdels totala budget för Vård och omsorg 20 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Tabell 6 Insatsnivå Nivå 0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Antal Kvinnor 5029 3983 2537 1170 658 Män 1908 1649 1014 492 345 Andel Kvinnor 77 61 39 18 10 Män 66 57 35 17 12 Differens Kvinnor +11 +4 +4 +1 Män +2 Fördelning av brukare angivet i antal och i andel av det totala antalet brukare inom respektive insatsnivå Enligt diagrammet och tabellen beviljas större andel kvinnor insatser som kräver mindre resurser, medan större andel män beviljas insatser som kräver större resurser. 2. Brukare med samtliga insatser enligt SoL i ordinärt boende Diagram 9 Antal 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Kvinnor Män Totala antalet brukare med insatser enligt SoL, i ordinärt boende (ej särskilt boende). Det totala antalet brukare är 9993. Kvinnor är brukare av 68 procent av insatserna, män är brukare av 32 procent av insatserna Enligt diagrammet beviljas fler kvinnor än män insatser enligt SoL i ordinärt boende. 21 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 2.1 Boendestöd, ledsagarservice och dagverksamhet Boendestöd och ledsagarservice är för den enskilde brukaren avgiftsfria, medan dagverksamhet är avgiftsbelagd. Boendestöd ges till personer med långvariga psykiska funktionshinder och syftar till att ge stöd och trygghet i livet. Stödet kan bland annat bestå av pedagogiskt och socialt stöd i vardagslivet eller praktiskt stöd vid inköp, ärenden, promenader eller vid kontakt med myndigheter. Det är en insats som innefattar många av insatserna enligt hemtjänsten. Ledsagarservice beviljas i syfte att möjliggöra för brukaren att leva ett aktivt socialliv. Dagverksamhet beviljas i syfte att utgöra stöd för brukaren på ordinärt boende eller verka som avlastning för anhöriga.6 Antal brukare med boendestöd, ledsagarservice, och dagverksamhet Diagram 10 Antal 700 600 500 400 Kvinnor 300 Män 200 100 0 Boendestöd Ledsagarservice Dagverksamhet Antal brukare med boendestöd, ledsagarservice, och dagverksamhet Enligt diagrammet beviljas ungefär lika många män och kvinnor boendestöd. Mer än dubbelt så många kvinnor än män beviljas ledsagarservice och dagverksamhet. 6 Malmö stads gemensamma riktlinjer vid biståndsbedömning 22 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Andel brukare med boendestöd, ledsagarservice, och dagverksamhet i förhållande till totala antalet brukare inom SoL Diagram 11 10% 9% 8% 7% 6% 5% Kvinnor 4% Män 3% 2% 1% 0% Boendestöd Ledsagarservice Dagverksamhet Andelen brukare med boendestöd, ledsagarservice, och dagverksamhet, uppdelat på kön. Beräknat på det totala antalet brukare inom SoL i ordinärt boende (T: 9993, K: 6819, M: 3173) Diagrammet visar att en markant större andel män än kvinnor beviljas boendestöd. En något större andel kvinnor än män beviljas ledsagarservice, medan lika stor andel kvinnor och män beviljas dagverksamhet. 23 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Boendestöd uppdelat på ålder Diagram 12 Antal 120 100 80 Kvinnor 60 Män 40 20 0 20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90+ Antalet brukare som beviljats boendestöd, uppdelat på ålder Diagrammet visar att boendestöd är vanligast för män och kvinnor i åldern 4564, följt av åldersgruppen 20-44. Fram till 65 års ålder är män fler än kvinnor. Kvinnor är fler än män i åldern 65 år och äldre. Att det är så få som har boendestöd efter 64 år beror på att antalet hemtjänstinsatser ökar vid den åldern. 24 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Ledsagarservice uppdelat på ålder Diagram 13 Antal 140 120 100 80 Kvinnor 60 Män 40 20 0 20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90+ Antalet brukare som beviljats ledsagarservice, uppdelat på ålder Diagrammet tyder på att kvinnor är fler inom insatsen ledsagarservice i alla åldrar, framförallt inom de äldre åldersgrupperna. I åldern 65-69 är skillnaderna mellan könen mindre, vilket troligtvis beror på att det finns fler kvinnor efter 65 års ålder. 25 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Dagverksamhet uppdelat på ålder Diagram 14 Antal 80 70 60 50 Kvinnor 40 Män 30 20 10 0 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90+ Antalet brukare som beviljats ledsagarservice, uppdelat på ålder Diagrammet tyder på att kvinnor är fler i antal inom insatsen dagverksamhet i åldern 80 år och äldre. Inom de yngre åldersgrupperna är skillnaden mellan könen mindre, ju högre upp i åldern desto större är skillnaderna. 26 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 2.2 Avlösning för anhöriga Brukare som vårdas av anhörig kan beviljas insatsen Avlösare i hemmet. Det är en avgiftsfri insats som kan beviljas upp till tolv timmar i månaden. Om brukaren önskar mer hjälp med avlösning kan han/hon beviljas Avlösarservice, som är avgiftsbelagd. Över tolv timmar per månad debiteras avgift motsvarande två procent av nettoinkomsten. Avlösarinsatsen, både avgiftsfria och avgiftsbelagda är insatser som beviljas brukaren men som nyttjas av brukarens anhöriga.7 Avlösare i hemmet och avlösarservice Diagram 15 Antal 100 90 80 70 60 50 Kvinnor 40 Män 30 20 10 0 Avlösare i hemmet Avlösarservice Antal brukare som beviljats avlösare i hemmet och avlösarservice Diagrammet visar att den avgiftsfria insatsen är vanligare än den avgiftsbelagda, för både män och kvinnor. Enligt diagrammet beviljas fler män än kvinnor avlösning, både avgiftsfri och avgiftsbelagd. 7 Malmö stads gemensamma riktlinjer vid biståndsbedömning 27 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Avlösare i hemmet uppdelat på ålder Diagram 16 Antal 30 25 20 Kvinnor 15 Män 10 5 0 0-64 65-74 75-79 80-84 85-89 90+ Antalet brukare som beviljats avlösning i hemmet, uppdelat på ålder Diagrammet visar att fler män än kvinnor inom samtliga åldersgrupper beviljas avlösning i hemmet. Skillnaden mellan könen är minst i åldersgruppen 75-79 och störst i åldersgruppen 85-89. 28 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Avlösarservice uppdelat på ålder Diagram 17 Antal 12 10 8 Kvinnor 6 Män 4 2 0 0-64 65-74 75-79 80-84 85-89 90+ Antalet brukare som beviljats avlösarservice, uppdelat på ålder Diagrammet visar att fler män än kvinnor beviljats insatsen i alla åldersgrupper, undantaget i åldersgruppen 65-74, där fördelningen mellan könen är jämn. Den åldersgrupp där flest antal kvinnor och män beviljas avlösarservice är 8084 år. 29 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 2.3 Kontaktperson och personlig assistans Kontaktperson är en avgiftsfri insats som beviljas brukare som upplever svårigheter i vardagen i syfte att bistå hjälp med personliga angelägenheter eller för att bryta isolering. Personlig assistans beviljas vid omfattande funktionsnedsättning i syfte att hjälpa brukaren klara sin vardag, för att leva ett så självständigt liv som möjligt. 8 Antalet brukare med kontaktperson och personlig assistans Diagram 18 Antal 60 50 40 Kvinnor 30 Män 20 10 0 Kontaktperson Personlig assistans Antalet brukare som beviljats insatserna kontaktperson och personlig assistans Diagrammet visar att mätt som enskild insats, är det fler antal kvinnor som beviljas insatsen kontaktperson. Vid mätning av kontaktperson i relation till totala antalet brukare, beviljas större andel män insatsen kontaktperson. Insatsen personlig assistans beviljas oftast som enskild insats och kan därför inte mätas i relation till det totala. Diagrammet visar en relativt jämn fördelning av insatsen mellan könen vid personlig assistans. Det är dock ovanligt att beviljas insatsen personlig assistans enligt SoL, hälften av stadsdelarna har inga brukare med insatsen. 8 Malmö stads gemensamma riktlinjer vid biståndsbedömning 30 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Kontaktperson uppdelat på ålder Diagram 19 Antal 18 16 14 12 10 Kvinnor 8 Män 6 4 2 0 20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90+ Antalet brukare som beviljas insatsen kontaktperson, uppdelat på ålder Diagrammet visar att flest brukare, både kvinnor och män beviljas kontaktperson i åldersgruppen 45-64 år. Fler män än kvinnor beviljas kontaktperson i åldersgruppen 20-44 år. Inom resterande åldersgrupper, undantaget åldersgruppen 75-79 år beviljas fler kvinnor insatsen. I åldersgruppen 75-79 år beviljas lika många kvinnor och män insatsen. 31 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Personlig assistans uppdelat på ålder Diagram 20 Antal 8 7 6 5 Kvinnor 4 Män 3 2 1 0 0-19 20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 Antalet brukare som har beviljas personlig assistans, uppdelat på ålder Diagrammet visar att flest brukare, både kvinnor och män beviljas personlig assistans i åldersgruppen 56-64 år. Fler män än kvinnor beviljas personlig assistans i åldersgrupperna 20-44 år, 45-64 år, och 65-69 år. Fler kvinnor än män beviljas personlig assistans i åldersgrupperna 0-19 år, 70-74 år, 75-79 år och 80-84 år. 32 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 2.4 Korttidsplats, korttidsplats med rehabilitering och växelboende Enligt socialtjänstlagen är en korttidsplats ett boende som beviljas för att ge den enskilde rehabilitering, återhämtning, avlösning av anhörig, eller vård i livets slut. Växelboende beviljas i avlösningssyfte för anhörig. 9 Antalet brukare med korttidsplats, korttidsplats med rehabilitering, och växelboende Diagram 21 Antal 700 600 500 400 Kvinnor 300 Män 200 100 0 Korttidsplats Korttidsplats med rehabilitering Växelboende Antalet brukare med korttidsplats, korttidsplats med rehabilitering, samt växelboende. Diagrammet visar att antalet kvinnor är fler inom insatsen korttidsplats. Korttidsplats med rehabilitering är relativt jämnt fördelat mellan könen, växelboende likaså. 9 Malmö stads gemensamma riktlinjer vid biståndsbedömning 33 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Andelen brukare med korttidsplats, korttidsplats med rehabilitering, och växelboende i förhållande till antalet brukare Diagram 22 12% 10% 8% 6% Kvinnor 4% Män 2% 0% Korttidsplats Korttidsplats med rehabilitering Växelboende Andelen brukare med korttidsplats mätt i förhållande till totala antalet brukare Diagrammet visar att en något större andel män beviljas korttidsplats, korttidsplats med rehabilitering och växelboende. 34 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Korttidsplats uppdelat på ålder Diagram 23 Antal 180 160 140 120 100 Kvinnor 80 Män 60 40 20 0 20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95+ Antalet brukare som har beviljats korttidsplats, uppdelat på ålder Diagrammet visar att upp till 69 års ålder beviljas något fler män korttidsplats. Från 70 års ålder och äldre är kvinnor fler, ju högre upp i åldern desto större blir skillnaden. 35 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Korttidsplats med rehabilitering uppdelat på ålder Diagram 24 Antal 12 10 8 Kvinnor 6 Män 4 2 0 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90+ Antalet brukare som har beviljats korttidsplats med rehabilitering, uppdelat på ålder Enligt diagrammet är fördelningen mellan könen i åldrarna relativt jämn. Något fler kvinnor i åldersgruppen 70-74 beviljas insatsen medan något fler män i åldersgruppen 80-84 beviljas insatsen. 36 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Växelboende uppdelat på ålder Diagram 25 Antal 16 14 12 10 Kvinnor 8 Män 6 4 2 0 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90+ Antalet brukare som har beviljats korttidsplats med rehabilitering, uppdelat på ålder Enligt diagrammet är fördelningen mellan könen i åldrarna relativt jämn. Något fler kvinnor än män i åldersgruppen 45-69 år beviljas insatsen medan något fler män inom resterande åldersgrupper beviljas insatsen. 37 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 3. Vårdboende och gruppboende Bostad i särskilt boende kan erhållas när brukarens behov inte längre kan tillgodoses på annat sätt. 10 Antalet brukare som bor på särskilt boende Diagram 26 Antal 1200 1000 800 Kvinnor 600 Män 400 200 0 Vårdboende Gruppboende Fördelningen av brukare som bor på särskilt boende. Det totala antalet brukare på särskilt boende är 2586. Kvinnor: 1848 (71%) och män 738 (29%) Diagrammet visar att fler kvinnor än män bor på särskilt boende, både vårdboende och gruppboende. Större antal kvinnor och män bor på vårdboende än gruppboende. 10 Malmö stads gemensamma riktlinjer vid biståndsbedömning 38 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Brukare på vårdboende uppdelat på ålder Diagram 27 Antal 350 300 250 200 Kvinnor 150 Män 100 50 0 20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95+ Antalet brukare som bor på vårdboende, uppdelat på ålder Diagrammet visar att de flesta brukare på vårdboende är i åldern 80 år och äldre. Män är fler på vårdboende i åldersgruppen 45-74, därefter är kvinnor fler. 39 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Brukare på gruppboende uppdelat på ålder Diagram 28 Antal 250 200 150 Kvinnor Män 100 50 0 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95+ Antalet brukare som bor på gruppboende, uppdelat på ålder Diagrammet visar att de flesta brukare på gruppboende är i åldern 80 år och äldre. Män är något fler på gruppboende i åldersgruppen 45-64 och 70-74, därefter är kvinnor fler. 40 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 3.1 Andelen brukare på som bor på särskilt boende i förhållande till befolkningen Andelen brukare på vårdboende i förhållande till befolkningen Diagram 29 Andelen kvinnor och män inom respektive åldersgrupp, som bor på vårdboende, i förhållande till befolkningen Diagrammet visar att kvinnor är fler än män på vårdboende efter 80 års ålder, även i förhållande till befolkningen. 41 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Andelen brukare på gruppboende i förhållande till befolkningen Diagram 30 Andelen män och kvinnor inom respektive åldersgrupp, som bor på gruppboende, i förhållande till befolkningen Diagrammet visar att kvinnor är fler än män på gruppboende efter 80 års ålder, även i förhållande till befolkningen. 42 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 4. Antal brukare och andel av befolkning Tabell 7 Antal ur befolkningen efter 65 år Kvinnor Hemtjänst Män Totalt 6114 2543 8657 4702 1984 6686 4795 2042 6837 Serviceinsatser 6069 2519 8588 Serviceinsatser exkl. trygghetslarm 4467 1789 6256 Personlig omvårdnadsinsats 3155 1230 4385 Alla insatser i ordinärt boende 6225 2626 8851 Särskilt boende 1818 679 2497 Ordinärt- och särskilt boende totalt 7923 3278 11201 Hemtjänst exkl. trygghetslarm Hemtjänst ex. TL, ink. BS, AS, LS 11 Antal brukare efter 65 år med insatser enligt SoL Tabell 8 Andel ur befolkningen efter 65 år Hemtjänst Kvinnor % Män % Totalt % 22 13 18 17 10 14 17 10 15 Serviceinsatser 22 13 18 Serviceinsatser exkl. trygghetslarm 16 9 13 Personlig omvårdnadsinsats 12 6 9 Alla insatser i ordinärt boende 23 13 19 7 3 5 29 17 24 Hemtjänst exkl. trygghetslarm Hemtjänst ex. TL, ink. BS, AS, LS 12 Särskilt boende Ordinärt- och särskilt boende totalt Andel personer ur befolkningen efter 65 år som är brukare av insatser enligt SoL 11 Hemtjänst exklusive trygghetslarm, inklusive boendestöd, avlösarservice och ledsagarservice 12 Hemtjänst exklusive trygghetslarm, inklusive boendestöd, avlösarservice och ledsagarservice 43 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 5. Sammanfattning • Under perioden 120101–120630 fanns 9382 brukare inom hemtjänsten. 69 procent av dessa var kvinnor och 31 procent var män. • Det totala antalet beviljade insatser var 47218, varav kvinnor erhöll 71 procent och män erhöll 29 procent av dessa. • Kvinnor hade i snitt 5,2 insatser och män hade i snitt 4,7 insatser vardera. • 99 procent av brukarna av båda könen hade någon form av serviceinsats. 50 procent av de kvinnliga brukarna och 47 procent av de manliga brukarna hade någon form av omvårdnadsinsats. • I genomsnitt hade 14 procent av de kvinnliga brukarna och 13 procent av de manliga brukarna beviljats någon form av personlig omvårdnadsinsats. • I genomsnitt hade 27 procent av de kvinnliga brukarna och 24 procent av de manliga brukarna beviljats någon form av serviceinsats. • Efter 65 års ålder ökade den kvinnliga andelen av befolkningen i Malmö, jämfört med den manliga, skillnaderna ökade i takt med högre ålder. • Största antalet brukare var män och kvinnor i åldern 85-89, ju högre upp i ålder desto större skillnad mellan könen. • Hemtjänstens insatser är uppdelade i fem olika insatsnivåer inom kommunen, graderade mellan noll och fyra. På nivå noll är ersättningen för kommunen lägst, på nivå fyra är ersättningen högst. • Inom insatser i nivå noll var kvinnor 11 procentenheter fler än män, inom nivå ett och två var kvinnor 4 procentenheter fler än män, inom nivå tre var kvinnor 1 procentenhet fler än män och inom nivå fyra var män 2 procentenheter fler än kvinnor. • Boendestöd var vanligast för män och kvinnor i åldern 45-64. Större andel män än kvinnor beviljades insatsen. • Större andel kvinnor än män beviljades insatsen ledsagarservice. • Det var jämnt fördelat mellan könen inom insatsen dagverksamhet. 44 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS • Män i alla åldrar beviljades avlösning, både avgiftsfri och avgiftsbelagd oftare än kvinnor. • Inom insatsen kontaktperson var kvinnor fler vid mätning som enskild insats, mätt i relation till totala antalet brukare hade män större andel. • Personlig assistans var relativt jämn fördelad mellan kvinnor och män. • Inom insatsen korttidsplats var kvinnor överrepresenterade vid mätning som enskild insats, mätt i relation till totala antalet brukare var män något överrepresenterade. • Korttidsplats med rehabilitering var jämnt fördelat mellan könen vid mätning som enskild insats, mätt i relation till totala antalet brukare var män något fler än kvinnor. • Inom insatsen växelboende var män något fler än kvinnor både vid mätning som enskild insats och vid mätning i relation till totala antalet brukare. • Totala antalet brukare på särskilt boende var 2586, varav 71 procent var kvinnor och 29 procent var män. • Andelen kvinnor på vårdboende motsvarade 70 procent. Andelen män på vårdboende motsvarade 30 procent. • Andelen kvinnor på gruppboende motsvarade 73 procent. Andelen män på gruppboende motsvarade 27 procent. • Kvinnor var överrepresenterade på vårdboende och gruppboende efter 80 års ålder. • 22 procent av den kvinnliga befolkningen och 13 procent av den manliga befolkningen (efter 65 år) i Malmö var brukare av hemtjänst. Män var överrepresenterade inom hemtjänsten efter 95 års ålder. • 22 procent av den kvinnliga befolkningen och 13 procent av den manliga befolkningen (efter 65 år) var brukare av serviceinsatser. • 12 procent av den kvinnliga befolkningen och 6 procent av den manliga befolkningen (efter 65 år) var brukare av personliga omvårdnadsinsatser. • 7 procent av den kvinnliga befolkningen efter 65 år i Malmö hade permanent särskilt boende (vårdboende och gruppboende). Motsvarande siffra för män var 3 procent. 45 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS RESULTAT AV KARTLÄGGNING AV LSS 1. Brukare inom LSS, enligt samtliga personkretsar Antal brukare med insatser enligt LSS Diagram 1 Antal 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Kvinnor Män Totalt: 2022 st, Kvinnor: 834 (41 %), Män: 1188 (59 %) Ovanstående diagram beskriver fördelningen mellan kvinnor och män med insatser enligt LSS i Malmö stad under perioden 120101 - 120630. 46 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 1.1 Antal brukare med insatser enligt LSS inom respektive stadsdel Tabell 1 Stadsdelar Antal Könsfördelning Kvinnor Män Kvinnor Män Centrum 121 170 42 58 Fosie 139 172 45 55 Husie 75 84 47 53 Hyllie 101 146 41 59 67 86 44 56 123 170 42 58 Kirseberg Limhamn/Bunkeflo Oxie 41 77 35 65 Rosengård 76 125 38 62 S Innerstan 67 122 35 65 V Innerstan 44 75 37 63 854 1227 41 59 Totalt Totalt: 2081 Brukare. Att det totala antalet brukare är fler här än i föregående diagram förklaras av att brukare flyttat mellan stadsdelarna, och därmed under en kort period stått inskrivna i två stadsdelar samtidigt Tabellen visar uppdelat på kön, antalet brukare med LSS- insatser inom respektive stadsdel. Det är ingen större skillnad i fördelningen mellan könen inom stadsdelarna. Män som brukare är fler än kvinnor inom samtliga stadsdelar. 47 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 1.2 Åldersfördelning av brukare Brukare uppdelade på ålder Diagram 2 Antal Åldersfördelningen av kvinnliga och manliga brukare med insatser enligt LSS Enligt diagrammet beviljas flest insatser till män och kvinnor i åldern 20-44 år, följt av 45-64 år. Män är fler än kvinnor fram till 69 års ålder. Därefter är kvinnor något fler. 48 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 2. Befolkningen och brukarna Brukare i förhållande till befolkningen Tabell 2 Ålder Andel av befolkningen Kvinnor Män Totalt 0-19 0,5 0,8 0,7 20-44 0,5 0,7 0,6 45-64 0,8 1 0,9 65-69 0,8 1,2 1 70-74 0,5 0,5 0,5 75-79 0,3 0,3 0,3 80-84 0,2 0,1 0,1 85-89 0,1 0,2 0,1 Totalt 0,5 0,8 0,7 Andelen kvinnor och män som erhåller insatser enligt LSS i förhållande till befolkningen Ur tabellen framgår att 0,7 procent av befolkningen i Malmö stad har insatser enligt LSS. Vanligaste åldersgruppen för beviljade insatser är 45-69 år för båda könen. Det framgår att män är överrepresenterade i beviljade insatser i relation till befolkningen. 49 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 3. Insatser enligt LSS Insatser som har beviljats enligt LSS Tabell 3 Insatser Antal Procent Könsfördelning Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Personlig assistans 226 291 16 15 44 56 Ledsagarservice 138 200 10 10 41 59 Kontaktperson 209 243 15 13 46 54 Avlösarservice 30 70 2 4 30 70 Korttidsvistelse 80 117 6 6 41 59 Korttidstillsyn Familjehem eller bostad med särskild service för barn och unga Boende m. särskild service för vuxna 63 100 4 5 39 61 7 15 0 1 32 68 328 471 23 24 41 59 Daglig verksamhet 287 387 20 20 43 57 33 43 2 2 43 57 1401 1937 100 100 42 58 Individuell plan Totalt Totalt beviljades brukarna 3338 st insatser. Kvinnorna beviljades 42 procent och männen beviljades 58 procent av insatserna Tabellen visar vilka LSS insatser som beviljas, samt hur insatserna är fördelade mellan könen i både antal och andel. Den visar också vilka insatser som är vanligast. Det framgår att män beviljas mer LSS insatser än kvinnor men det påvisas ingen större skillnad mellan könen i hur insatserna är fördelade. Boende med särskild service för vuxna följt av dagverksamhet är de vanligast beviljade insatserna för båda könen. 50 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 3.1 Personlig assistans, ledsagarservice och kontaktperson Med personlig assistans får brukaren hjälp med grundläggande behov så som personlig hygien och kommunicering med andra. Ledsagarservice underlättar för den enskilde att delta i samhällslivet, delta i fritidsaktiviteter och ha kontakt med andra. Kontaktperson motverkar social isolering och underlättar ett självständigt liv.13 Diagram 3 Antal 350 300 250 200 Kvinnor 150 Män 100 50 0 Personlig assistans Ledsagarservice Kontaktperson Antalet brukare som har beviljats insatserna personlig assistans, ledsagarservice och kontaktperson Enligt diagrammet beviljas fler män än kvinnor insatserna personlig assistans, ledsagarservice samt kontaktperson. 13 Gemensamma riktlinjer för biståndsbedömning enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS i Malmö stad 51 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Personlig assistans uppdelat på ålder Diagram 4 Antal 100 90 80 70 60 50 Kvinnor 40 Män 30 20 10 0 0-19 20-44 45-64 65-69 70-74 75+ Antalet brukare som har beviljats personlig assistans, uppdelat på ålder Diagrammet visar att män beviljas mer personlig assistans än kvinnor inom samtliga åldersgrupper upp till 74 år. I åldern 75 år och äldre är fördelningen mellan könen jämn. 52 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Ledsagarservice uppdelat på ålder Diagram 5 Antal 90 80 70 60 50 Kvinnor 40 Män 30 20 10 0 0-19 20-44 45-64 65-69 70-74 75+ Antalet brukare som har beviljats ledsagarservice, uppdelat på ålder Diagrammet visar att män beviljas mer ledsagarservice än kvinnor inom samtliga åldersgrupper upp till 69 år. I åldern 70-74 år är antalet kvinnor något större, i åldern 75+ är fördelningen jämn mellan könen. 53 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Kontaktperson uppdelat på ålder Diagram 6 Antal 140 120 100 80 Kvinnor 60 Män 40 20 0 0-19 20-44 45-64 65-69 70-74 75+ Antalet brukare som har beviljats kontaktperson, uppdelat på ålder Diagrammet visar att fler män än kvinnor beviljas insatsen kontaktperson i åldern 20-69 år. I åldersgruppen 0-19 är fördelningen mellan flickor och pojkar jämn. 54 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 3.2 Avlösarservice, korttidsvistelse och korttidstillsyn Med avlösarservice får föräldrar med barn med stora funktionshinder samt familjehem hjälp med avlösning i hemmet i syfte att möjliggöra aktiviteter som barn inte deltar i. Med korttidsvistelse ges anhöriga möjlighet till avlösning och den enskilde ges möjligheten till miljöombyte och rekreation. Resursteamet med samordnaren för särskolan har även samordningsansvar för korttidstillsyn. 14 Diagram 7 Antal 140 120 100 80 Kvinnor 60 Män 40 20 0 Avlösarservice Korttidsvistelse Korttidstillsyn Antalet brukare som har beviljats insatserna avlösarservice, korttidsvistelse och korttidstillsyn Enligt diagrammet beviljas fler män än kvinnor insatserna avlösarservice, korttidsvistelse och korttidstillsyn. 14 Gemensamma riktlinjer för biståndsbedömning enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS i Malmö stad 55 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Avlösarservice uppdelat på ålder Diagram 8 Antal 70 60 50 40 Kvinnor 30 Män 20 10 0 0-19 20-44 45-64 Antalet brukare som har beviljats avlösarservice, uppdelat på ålder Enligt diagrammet är fler män än kvinnor beviljade avlösarservice i åldern 0-19 år, i åldern 20-64 är fördelningen mellan könen jämnare. 56 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Korttidsvistelse uppdelat på ålder Diagram 9 Antal 80 70 60 50 Kvinnor 40 Män 30 20 10 0 0-19 20-44 45-64 65-69 Antalet brukare som har beviljats korttidsvistelse, uppdelat på ålder Enligt diagrammet beviljas fler män än kvinnor korttidsvistelse, särskilt i åldersgruppen 0-19 år. I åldern 65-69 är fördelningen mellan könen jämn. 57 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Korttidstillsyn uppdelat på ålder Diagram 10 Antal 100 90 80 70 60 50 Kvinnor 40 Män 30 20 10 0 0-19 20-44 Antalet brukare som har beviljats korttidstillsyn, uppdelat på ålder Enligt diagrammet beviljas fler män än kvinnor korttidstillsyn, särskilt i åldern 0-19 år. I åldern 20-44 är fördelningen mellan könen jämnare. 58 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 3.3 Familjehem eller bostad med särskild service för barn och unga Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet beviljas för barn som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos föräldrarna. 15 Diagram 11 Antal 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Flickor Pojkar Antalet flickor och pojkar som har beviljats familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar Enligt diagrammet beviljas fler pojkar än flickor familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar. 15 Gemensamma riktlinjer för biståndsbedömning enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS i Malmö stad 59 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Familjehem eller bostad med särskild service för barn och unga uppdelat på ålder Diagram 12 Antal 12 10 8 Flickor 6 Pojkar 4 2 0 0-19 20-44 Antalet flickor och pojkar som har beviljats familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar. Enligt diagrammet är pojkar fler än flickor inom båda åldersgrupperna. 60 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 3.4 Boende med särskild service för vuxna och daglig verksamhet Bostad med särskild service för vuxna beviljas efter att handläggaren träffar den enskilde vid ett flertal tillfällen för att bedöma vilken form av boende som ska beviljas. Daglig verksamhet beviljas i syfte att bidra till den personliga utvecklingen och att främja delaktigheten i samhället.16 Diagram 13 Antal 500 450 400 350 300 250 Kvinnor 200 Män 150 100 50 0 Boende med särskild service för vuxna Daglig verksamhet Antalet kvinnor och män som har beviljats boende med särskild service för vuxna respektive daglig verksamhet Enligt diagrammet beviljas fler män än kvinnor både boende med särskild service och daglig verksamhet. 16 Gemensamma riktlinjer för biståndsbedömning enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS i Malmö stad 61 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Boende med särskild service för vuxna uppdelat på ålder Diagram 14 Antal 250 200 150 Kvinnor Män 100 50 0 0-19 20-44 45-64 65-69 70-74 75+ Antalet kvinnor och män som har beviljats boende med särskild service för vuxna, uppdelat på ålder Enligt diagrammet är antalet män fler i åldersgruppen 20-64. I åldersgruppen 65-74 är fördelningen mellan könen jämn. I åldern 75+ är antalet kvinnor något fler än män. 62 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Daglig verksamhet uppdelat på ålder Diagram 15 Antal 300 250 200 Kvinnor 150 Män 100 50 0 0-19 20-44 45-64 Antalet brukare som har beviljats daglig verksamhet, uppdelat på ålder Enligt diagrammet är antalet män fler än kvinnor inom samtliga åldersgrupper. Anledningen till att brukare över 64 år inte har beviljats daglig verksamhet, beror på att personer över 65 år utifrån lagen inte kan erhålla daglig verksamhet. 63 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 3.5 Individuell plan Den enskilde ska erbjudas att en individuell plan upprättas. Syftet med planen är att målen för insatserna ska samordnas mellan olika vårdgivare och att insatserna ska samordnas. 17 Individuell plan Diagram 16 Antal 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Kvinnor Män Antalet kvinnor och män som har erhållit en individuell plan Enligt diagrammet erhåller fler män än kvinnor en individuell plan. 17 Gemensamma riktlinjer för biståndsbedömning enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS i Malmö stad 64 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Individuell plan uppdelat på ålder Diagram 17 Antal 30 25 20 Kvinnor 15 Män 10 5 0 0-19 20-44 45-64 65-69 Individuell plan uppdelat på ålder Enligt diagrammet erhåller fler män än kvinnor en individuell plan i åldersgrupperna 0-19 år, 20-44 år och 65-69 år. I åldersgruppen 45-64 har fler kvinnor än män erhållit en individuell plan. 65 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 4. Sammanfattning Under perioden 120101–120630 fanns 2022 brukare med insatser enligt LSS. 41 procent av dessa var kvinnor/flickor och 59 procent var män/pojkar. 0,7 procent av befolkningen i Malmö stad hade insatser enligt LSS. Av dessa var 0,5 procent kvinnor/flickor och 0,8 procent var män/pojkar. Totalt beviljades 3338 insatser enligt LSS. Av dessa beviljades kvinnor/flickor 42 procent och män/pojkar 58 procent. Den mest beviljade insatsen för både män och kvinnor var boende med särskild service för vuxna. Den åldersgrupp där både kvinnor och män beviljades flest insatser var 20-44. Fler män/pojkar än kvinnor/flickor, upp till 69 års ålder beviljades insatser enligt LSS. Kvinnor var fler än män i åldern 70-89. Fler män/pojkar än kvinnor/flickor, i alla åldersgrupper, beviljades personlig assistans, ledsagarservice och kontaktperson. Fler män/pojkar än kvinnor/flickor, i alla åldersgrupper, beviljades avlösarservice, korttidsvistelse och korttidstillsyn. Fler pojkar än flickor, i alla åldrar, beviljades familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar. Fler män än kvinnor, upp till 69 års ålder beviljades boende med särskild service för vuxna. Från åldern 69 år och äldre var kvinnorna fler. Fler män/pojkar än kvinnor/flickor, i alla åldrar, beviljades dagverksamhet. Fler män/pojkar än kvinnor/flickor, i alla åldersgrupper erhöll en individuell plan. 66 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 1. Realia – Analys av SoL Föreliggande rapport visar att flest insatser enligt SoL, framförallt hemtjänst, erhålls av kvinnor. Även inom särskilt boende påvisas en överrepresentation av kvinnor i förhållande till befolkningen i Malmö. Slutsatserna går i enlighet med nationell statistik, som visar att fördelningen mellan kvinnor och män i hemtjänsten är omkring 70/30 procent. Det innebär att det i huvudsak är kvinnor som berörs av insatsernas kvalitet, omfattning och tillgänglighet (Socialstyrelsen, 2004). Att hela 24 procent av befolkningen i åldern 65 år och äldre i Malmö är brukare av insatser enligt SoL visar hur angelägen jämställdhetsfrågan är för vård- och omsorgs verksamhet. Mot bakgrund till att 29 procent av den kvinnliga befolkningen i Malmö i åldern 65 år och äldre, jämfört med 17 procent av den manliga befolkningen är brukare av insatser, belyses vikten av att kontinuerligt granska vård- och omsorgsverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. I föreliggande rapport är kvinnor överrepresenterade inom permanent särskilt boende, både vårdboende och gruppboende i förhållande till befolkningen. Detta kan innebära antingen att en större andel män får sitt vård- och omsorgsbehov tillgodosett på annat håll eller att det finns en stor skillnad i hälsotillstånd. Ett annat intressant resultat som framgår ur rapporten är resursfördelningen. Det visar sig i insatsnivåerna (diagram 8) där antalet kvinnor är fler inom de insatser som kräver minst resurser, medan antalet män är fler inom de insatser som kräver mest resurser. Så är även fallet i jämförelsen med befolkningen. Diagram fem visar att kvinnor är överrepresenterade inom alla åldrar, förutom vid 95 års ålder och äldre, där män är fler. Att kvinnor är överrepresenterade inom hemtjänsten brukar ofta förklaras med att kvinnor lever längre än män. Av diagram 5 framgår vid jämförelse av befolkningen och antalet brukare att kvinnor fortfarande är överrepresenterade. Det innebär att oberoende av att kvinnor lever längre än män, är de överrepresenterade utifrån beviljade insatser inom hemtjänsten. Endast vid 95 års ålder och äldre är manliga brukare i förhållande till befolkningen överrepresenterade inom hemtjänsten. I Socialstyrelsens rapport (2012a) framgår liknande resultat, där män endast är överrepresenterade inom hemtjänsten vid 95 års ålder och äldre. I en rapport från Ovanåkers kommun (2007) framgår att när kvinnor och män bedöms ha samma vårdtyngd beviljas män fler insatstimmar än kvinnor, vilket kan vara en möjlig förklaring till denna skillnad. Då det är känt att ju äldre brukaren är desto mer resurser krävs, är det värt att se över om så kan vara fallet även i Malmö. Det kan dock också förklaras av att kvinnorna till de äldre männen avlidit eller inte haft kraft nog till fortsatt omsorg. Innan det går att dra några slutsatser om detta, krävs bland annat en mätning av brukarens vårdtyngd och anhörigsituation. Utifrån rapporten från Ovanåker påvisades även att kvinnor i åldersgruppen 80-90 år beviljas mer serviceinsatser än män i motsvarande åldersgrupp. Något som överensstämmer med föreliggande rapport som visar att kvinnor beviljas 67 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS mer serviceinsatser än män. Det finns även studier som visar att män beviljas mer serviceinsatser än kvinnor. I Botkyrka kommun (2010) visades genom ärendegranskningar att män är överrepresenterade inom serviceinsatser medan kvinnor har fler omvårdnadsinsatser än män. Statistiken i Botkyrka visar att särskilt insatsen måltidsservice oftare beviljas män än kvinnor, i föreliggande rapport är dock kvinnor fler. I rapporten från Ovanåker framgår även att män beviljas korttidsvistelser i dubbelt så många fall som kvinnor. I föreliggande rapport framgår att män är fler, skillnaden är dock inte lika stor. Däremot är fler män i Malmö beviljade boendestöd samt anhörigavlösning. Mot bakgrund av kartläggningens resultat framkommer ett antal indikationer på områden som är värda att undersöka vidare ur ett jämställdhetsperspektiv. Trots att inga slutsatser om ojämlika förhållanden kan dras, visar resultatet på att arbete kvarstår innan det går att säkra en jämställd biståndsbedömning. Det är viktigt att tydliggöra att jämställdheten inom vård och omsorg inte handlar om att mätningarna ska visa lika för kvinnor och män och att jämställdhet därigenom uppnåtts. I biståndsbedömningen måste många gånger män och kvinnor behandlas olika, då olika behov föreligger, som ett resultat av att samhället inte är jämställt. Faktorer som mäns våld mot kvinnor, kvinnors sämre ekonomiska förutsättningar, äldre mäns bristande kunskap gällande hushållsarbete och att kvinnor oftare överlever män är sådant som påverkar kvinnors och mäns behov och därmed innebär att socialtjänsten måste behandla män och kvinnor olika (Socialstyrelsen 2008). Enligt Socialstyrelsens rapport (2008) är ”socialtjänstens roll ibland att kompensera för orättvisor mellan män och kvinnor som har sin grund i samhället utanför socialtjänstens ramar”. Det är en ständig balansgång baserat på dilemmat att å ena sidan synliggöra kvinnors och mäns könsspecifika behov och å andra sidan riskera att befästa könsstereotypa roller. Socialtjänstens insatser kan därmed påverka möjligheten för kvinnor och män att dela på det obetalda hemarbetet, genom att bidra till ökad jämställdhet i samhället. Det finns många förklaringar till varför kvinnor är fler inom hemtjänst och särskilt boende. Att kvinnor lever längre än män är något som man vetat sedan 1700-talet (Toivanen, Gisselman, & Lindfors, 2012). Orsakerna kan vara många, men idag vet man att hjärt- och kärlsjukdomar är största dödsorsaken till äldre mäns överdödlighet (Socialstyrelsen, 2012c). Att föreliggande resultat visar att kvinnor är överrepresenterade inom hemtjänst och särskilt boende även i förhållande till befolkningen kan till viss del förklaras av mäns kortare medellivslängd. Män lever i genomsnitt fyra år kortare än kvinnor (SCB, 2012). Även det faktum att samboende kvinnor ofta är yngre än sina män, spelar roll. Nationella mätningar visar att tre av fyra män, men mindre än hälften av kvinnorna, är sammanboende. Det bidrar till att fler kvinnor än män lever ensamma under sina sista år och är i behov av hjälp i större utsträckning (Socialstyrelsen, 2004). Då kvinnor till stor del blir äldre än män kan deras försämrade funktionsförmåga även bidra till sämre hälsa överlag. Kvinnors utbildningsnivå 68 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS och antalet som förvärvsarbetar motsvarar idag männens. Trots det har kvinnor behållit huvudansvaret för hushåll och barn samt omsorg för anhöriga (Toivanen, Gisselman, & Lindfors, 2012). Även om detta inte nödvändigtvis gäller den målgrupp av äldre som kartläggningen berör, går det att spekulera i om detta dubbelarbete också kan förklara varför kvinnor upplever större arbetsbörda än män. Enligt tidskriften Äldre i centrum (2009) lider fler kvinnor av rörelsehinder i jämförelse med motsvarande grupp män. Att kvinnor i alla åldrar är sjukare än män vet man genom objektiva test av rörelseförmåga och lungfunktion. Eftersom arbetsmarknaden är könssegregerad utsätts kvinnor och män för olika sjukdomar baserade på stress och fysisk belastning. Oavsett biologiska eller sociala skäl så har kvinnor och män olika mönster som påverkar hälsan så att kvinnor är mer benägna att få problem med osteoporos (benskörhet) och artrit (ledinflammation), medan män oftare får hjärt- och kärlsjukdomar. Det framgår utifrån nationella mätningar att personer som inte har partner eller barn får mer kommunal omsorg. Skillnaden mellan könen framgår tydligt då män med partner och barn har visat sig ha mindre behov av hjälp med serviceinsatser (SCB, 2006). Anhörigsituationen påverkar därmed kvinnors behov av informell hjälp mindre. Å andra sidan påverkas anhöriga kvinnor mer än anhöriga män. År 2003 ställde socialstyrelsen frågor till kommunerna angående särskilda riktlinjer vid biståndsbedömning. Resultatet visade att majoriteten av kommunerna i bedömningen väger in eventuella samboendes möjligheter att utföra insatser (Socialstyrelsen, 2004). Malmö är inte ett undantag. Omsorgen om äldre har de senaste åren allt mer förskjutits till anhöriga, och det är idag svårare att få äldreomsorg. Vid bedömning av ärenden beviljas inte en insats om den kan tillgodoses på annat sätt. Szebehely (1998) anger de skärpta kommunala riktlinjerna som orsak till att biståndshandläggare får undersöka om anhöriga kan bistå med hjälp, så att brukarens behov kan anses tillgodosett. Detta har lett till att den informella omsorgen står för ca 60 procent av omsorgen för äldre och funktionshindrade. Större andel män än kvinnor som beviljats hemtjänst är ensamboende och större andel kvinnor än män som beviljats hemtjänst är sammanboende, visar statistik från Socialstyrelsen (2011a). Att ensamboende män behöver mer hjälp, än sammanboende män indikerar att de inte är i behov av hjälp i samma utsträckning som ensamboende, eftersom de får sitt behov av hjälp tillgodosett av makan. Ett resultat som får stöd från studien i Botkyrka (2010) som visar att sammanboende män får mer service utförd av sina fruar, medan sammanboende kvinnor istället tar emot serviceinsatser från hemtjänsten. Att sammanboende kvinnor behöver mer hjälp (62 procent) än sammanboende män (38 procent) indikerar därmed att kvinnor inte lika ofta får sitt hjälpbehov tillgodosett av maken. Enligt gemensamma riktlinjer i Malmö stad (2011) har sammanlevande personer ett gemensamt ansvar för det gemensamma hemmet. Insatser avseende personlig omvårdnad omfattas inte av det gemensamma ansvaret. I de fall där anhöriga hjälper den enskilde ska man i utredningen beakta den anhörigas eventuella behov av avlösning, avlastning eller annat stöd. 69 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Även enligt äktenskapsbalken har makar skyldighet att hjälpas åt med hemmets skötsel, vilket betyder att den andres ansvar ökar om den enes förmåga minskar. Vid biståndsbedömningen ska hänsyn tas till äktenskapsbalken och makars ansvar. Vid undersökning av utredningar har det dock visat sig att det i 68 procent av de kvinnliga brukarnas utredningar framgått om hänsyn tagits till makens ansvar. Medan det i 82 procent av de manliga brukarnas utredningar inte har framgått om hänsyn tagits till makans ansvar. Det är tydligt att makans ansvar nämns oftare än makens (Socialstyrelsen, 2011a). Huruvida hänsyn till äktenskapsbalken tas i samma utsträckning för kvinnor som för män i Malmö bör undersökas vidare. Vi vet idag att det i samhället råder tydliga könsmönster där kvinnor förväntas anta en omvårdande roll, ett mönster som biståndshandläggare upplever tydligt. Det vi däremot inte vet är om denna förväntning enbart kommer från brukarna eller om biståndshandläggare oftare förlitar sig på anhöriga kvinnor än anhöriga män. Biståndshandläggare ställs ofta inför dilemman i beslut om att tillgodose den sökandes behov av insatser. I fall där en äldre man ansöker om insatser, tar man ofta hänsyn till att han inte har varit delaktig i det obetalda hemarbetet i samma utsträckning som en kvinna. Att döttrar spelar en mer central roll i vårdandet av sina föräldrar vet vi (Socialstyrelsen, 2011a). Ett resultat som får stöd från andra studier bl.a. Botkyrka (2010) som visat att sammanboende män får maten lagad av sina fruar samt mer hjälp av sina barn, framförallt döttrar. I föreliggande rapport framgår att större andel män än kvinnor beviljas avlösningsinsatser, vilket är en indikation på att samma mönster ter sig i Malmö stad. Det kan möjligtvis förklaras med att kvinnan ofta antas fortsätta sköta det obetalda hemarbetet om mannen skulle bli i behov av insats. Mannen är därmed inte i behov av att ansöka om insatser i samma utsträckning som en behövande kvinna. Mönstret visar sig inte bara i relationen mellan en man och en kvinna. Det visar sig även i fall där mannen lever ensam, då får han i större utsträckning anhörigstöd, som i de flesta fall utförs av kvinnor; döttrar, hustrur och svärdöttrar (Szebehely, 1998). Ömsesidig frivillighet är viktigt då anhöriga aldrig ska känna sig pressade att avstå från förvärvsarbete i syfte att vårda den behövande. Det är viktigt att ha i åtanke att omsorg även kan innebära emotionell omsorg, som innebär att man ser till och tröstar den behövande. Likaså intellektuell omsorg, där det läggs stor tid åt organisering och planering åt den behövande (SOU 2005:66). Det betyder att även om den anhöriga inte praktiskt vårdar den behövande, så ägnas redan mycket tid åt emotionell och intellektuell omsorg. Enligt en rapport av fackförbundet Kommunal (2012) får en tredjedel av de hemmaboende äldre över 75 år hjälp av en dotter, och 14 procent får hjälp av en son. Eftersom det har konstaterats att anhöriga i de flesta fall är kvinnor, blir konsekvensen att kvinnors vardagsliv påverkas i högsta grad. Att kvinnor är den största andelen vårdare av anhöriga, gör frågan särskilt viktig ur ett jämställdhetsperspektiv. Socialstyrelsen (2004) förespråkar att socialtjänsten ska undvika att anhöriga ensamma vårdar den behövande. Det är bra att anhöriga är delaktiga i den behövandes omsorg, så länge socialtjänsten tar del av 70 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS ansvaret. Intervjuer av äldre visar att brukaren upplever det viktigt att omsorgsansvaret inte lämnas ensamt åt barnen, då en ökad trygghet för brukaren ligger i medvetenheten om att barnet inte är ensamt i omvårdnaden. På samma sätt som barnomsorgen har varit avgörande för kvinnors möjlighet till förvärvsarbete, är ett välfungerande samarbete mellan anhöriga och socialtjänst avgörande för kvinnors möjlighet till förvärvsarbete (SOU 2005:66). Enligt Kommunal (2012) står 40 procent av kvinnorna som ger omfattande omsorg till sina äldre utanför arbetsmarknaden. Närmare 100 000 kvinnor i Sverige anger som främsta orsak till att de slutat arbeta eller gått ned i arbetstid att de vårdar en nära anhörig. Kvinnor som alltså ger omfattande hjälp och stöd till anhöriga står utanför arbetsmarknaden i jämförelse med andra kvinnor, men för män finns inte detta samband (Szebehely, 2006). Enligt kvinnokonventionen är det nödvändigt att förändra män och kvinnors traditionella roller i samhället om vi någonsin ska uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Genom att förstå varför och synliggöra traditionella könsmönster är det lättare att rikta åtgärderna mot orsakerna istället för mot konsekvenserna (Toivanen, Gisselman, & Lindfors, 2012). Det är därmed grundläggande att socialtjänsten uppnår medvetenhet och har kunskap om genussystemet och dess konsekvenser för samhället. 2. Realia – Analys av LSS Föreliggande rapport visar att samtliga LSS-insatser oftare beviljas för män/pojkar än för kvinnor/flickor. Störst skillnad mellan könen finns i de yngre åldersgrupperna. Åldersgruppen för både män och kvinnor som beviljas flest insatser enligt LSS är i åldern 20-64. Av samtliga personer som beviljas LSS-insatser är 41 procent kvinnor/flickor och 59 procent män/pojkar. Slutsatserna går i enlighet med nationell statistik, som visar att fördelningen mellan kvinnor och män, flickor och pojkar inom LSS-insatser är omkring 40/60 procent (Socialstyrelsen, 2011b). Totalt 0,7 procent av Malmö stads befolkning har någon form av insats enligt LSS. 0,5 procent av dessa är kvinnor/flickor och 0,8 procent är män/pojkar. Det innebär att män är något överrepresenterade inom beviljade LSS-insatser även i förhållande till befolkningen i Malmö stad. Fler män/pojkar än kvinnor/flickor beviljas insatser enligt LSS inom samtliga personkretsar, men enligt Socialstyrelsen är insatsens omfattning densamma för båda könen. I Sverige står personer med funktionshinder enligt personkrets 1 för 88 procent av de beviljade insatserna enligt LSS. Därtill visar statistik från Socialstyrelsen (2011a) att daglig verksamhet är den vanligast beviljade LSSinsatsen. Likaså visar statistiken för Malmö stad. Det första jämställdhetspolitiska målet i svensk jämställdhetspolitik handlar om att kvinnor och män ska ha en jämn fördelning av makt och inflytande och därmed samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare 71 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS (proposition 2005/06:155). I dagens samhälle är det svårare för kvinnor än för män att nå samhällsställningar med makt och inflytande. För individer med funktionshinder föreligger underordning oavsett kön. För kvinnor/flickor med funktionshinder är det ännu svårare pga. svårigheter att framföra sina åsikter (SOU 1998:138). Kvinnor med funktionshinder har även visat sig ha större ekonomiska svårigheter än män med funktionshinder (SOU 2001:56). I en av statens offentliga utredningar framgår att 60 procent av kvinnorna upplever sämre möjligheter till samhällspåverkan än personer utan funktionshinder, motsvarande för män är 40 procent. Att ha möjlighet till insatser som bland annat personlig assistans är därmed avgörande för den enskildes livsvillkor. I en intervjustudie utförd av socialstyrelsen uttrycker en kvinna skillnaden med att hon gått från att bara vara till att leva (SOU 1998:138). I nationella handlingsplanen för handikappolitiken är jämlika levnadsvillkor för kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionshinder ett av målen (prop. 1999/2000:79). Inom studier om funktionshinder tas dock sällan hänsyn till om livssituationen mellan män och kvinnor är olika. Enligt en av statens offentliga utredningar (SOU 1998:138) har funktionshindrade kvinnor sämre livsvillkor än män med funktionshinder inom bland annat ekonomi, hälsa, förvärvsarbete och politiskt inflytande. Detta anses inte vara ett resultat av medveten diskriminering, utan ett resultat av de djupt rotade traditionella föreställningar om manligt och kvinnligt som finns både hos personal och hos brukare. Att kvinnor har huvudansvar för hemmet, leder i sin tur till lägre löner vid förvärvsarbete och en tendens att begära mindre än män av den hjälp som finns. Sjukdomsbilden är inte densamma för kvinnor och män, ändå har sjukvårdens kunskap utgått från mäns symptom. Denna medvetenhet om traditionella föreställningar om manligt och kvinnligt samt kunskap om att livsvillkoren för kvinnor och män ser olika ut bör vara med i biståndsbedömningen. Att könsperspektivet genomgående är med i biståndsbedömingen innebär en kvalitetssäkring i arbetet med äldre och funktionshindrade (SOU 1998:138). Varje biståndshandläggare bör vara medveten om den egna synen på könsroller, för att undvika risken att förstärka könsroller på ett sätt som kan diskriminera kvinnor. I en av statens offentliga utredningar (2005:66) har det iakttagits och problematiserats faktumet att flickor i större utsträckning än pojkar uttrycker internaliserande problem såsom ångest och depression, medan pojkar i större utsträckning än flickor uttrycker mer externaliserande, utåtagerande problem. Detta är ett resultat av existerande föreställningar som skapar olika förväntningar på flickor och pojkar. Eftersom flickor oftare förväntas anpassa sig bättre än pojkar kan ofta internaliserande problem bli konsekvensen. I Socialstyrelsens rapport (2004) menar man att pojkar påkallar uppmärksamhet från vuxna i större utsträckning än flickor, och anger det som bidragande förklaring till pojkars överrepresentation inom LSS – insatser, men långt ifrån den enda. 72 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Antalet personer som har beviljats LSS – insatser ger en överblick över antalet personer som har omfattande funktionshinder i landet (Socialstyrelsen, 2011a). För att veta hur stor andel kvinnor och män som har tillgång till insatser enligt LSS har Socialstyrelsen via patientregistret utgått från antalet kvinnor och män med funktionsnedsättning i befolkningen. Inom diagnoserna utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd, Cerebral Pares, Parapares, Downs syndrom och ryggmärgsbråck har det visat sig att antalet män/pojkar är fler än antalet kvinnor/flickor inom samtliga diagnoser, undantaget är ryggmärgsbråck. Socialstyrelsen har därmed konstaterat att huvudförklaringen till mäns överrepresentation inom LSS är att det finns fler män än kvinnor inom de funktionshindergrupper som har rätt till insatser enligt LSS. Därmed dras slutsatsen att i och med att fler män än kvinnor har ovanstående diagnoser, får fler män insatser enligt LSS. Det bedöms att insatserna beviljas rättvist mellan könen (Socialstyrelsen, 2011a). Däremot har det uppmärksammats forskning som visar att flickor är underdiagnosticerade inom autism och autismliknande tillstånd. Det kan vara ett resultat av att pojkar undersöks mer noggrant och oftare än flickor, men även en konsekvens av att kunskapen om dessa symptom är baserad på forskning som grundar sig på pojkars symptom. År 1998 fanns 5000 studier om pojkar och 25 om flickor (SOU 1998:138). Idag har det uppmärksammats att flickor i förhållande till pojkar kan vara underdiagnosticerade. Efter 1999 har antalet studier om flickor ökat från 25 till närmare 300 (Kopp, 2010). Familjer till pojkar upp till tolv år söker oftare hjälp hos barnpsykiatrin för att pojkarna uppvisar hyperaktivt och aggressivt beteende. Flickors symptom uppvisar inte lika ofta hyperaktivitet och aggression, utan mer uppmärksamhetsproblem. Bland tonåringar är det flest flickor som söker hjälp för ångest och depression. Idag belyses vikten av att uppmärksamma flickors och pojkars olikheter, och jämföra flickors symptom med flickors och pojkars symptom med pojkars (SOU 1998:138). I en deskriptiv studie av Kopp (2010) refereras till ett antal studier som visar exempel på att flickor ofta är fel- eller underdiagnosticerade. Föräldrar till flickor vars beteende varit oroväckande under de första levnadsåren och sökt hjälp har mer sällan fått en korrekt diagnos. I sin studie granskade Kopp 100 flickor som sökt hjälp för sociala interaktions- och uppmärksamhetsproblem. Slutresultatet visade att flickorna i 92 procent av fallen haft ADHD eller autism/autismliknande tillstånd. Vanliga diagnoser som flickor i studien fick istället för autism eller autismliknande tillstånd var selektiv mutism, ADHD, störd kroppslig förmåga och tvångssyndrom. Andra fick diagnoser ångest, depression, familjerelationsproblem, anpassningsproblem eller ingen diagnos alls. Kopp ger vidare exempel på andra studier som visat hur diagnosticeringen av flickor är färgad av pojkars dominerande- och utåtagerande beteende. I en studie hade 18 procent av de som fått diagnosen anorexia nervosa tio år senare visat sig ha en form av autismstörning. Bara en av tio flickor hade fått diagnosen autism eller autismliknande tillstånd. En annan studie visade att 73 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS lärare oftare tolkade pojkars beteende som ADHD medan flickors ADHDsymptom tolkades som trotsbeteende. Kopps slutsats är att mätinstrument bör anpassas efter och kompletteras med flickors symptom så att autism eller autismliknande tillstånd i samma utsträckning som hos pojkar ska kunna hittas hos flickor. Även om problemet inte ligger inom ramen för detta projekt att åtgärda, är det intressant att belysa och viktigt att vara medveten om hur genussystemet tar sig uttryck på alla samhällsnivåer. Könsperspektivet bör införas i rutiner om biståndsbedömning för att säkerställa att besluten tas utifrån individens behov, oavsett föreställningar om kön. Vid bedömning om insats ska beviljas eller ej utgår dock biståndshandläggaren från läkarutlåtande. Det är därmed inte ett problem som endast är baserat på biståndshandläggarens föreställningar om kön. Det är ett samhällsproblem, orsakat av att både kunskapen om och fastställandet av diagnoserna är baserade på pojkars symptom. Att flickor är underdiagnostiserade innebär att flickors möjligheter att få insatser enligt LSS påverkas. De går därmed i större utsträckning miste om rättigheten till hjälp i det dagliga livet och rätten till full delaktighet i samhällslivet. Intentionen med LSS är att personer med särskilt omfattande behov ska prioriteras, då insatser enligt SoL inte upplevs ge tillräckligt goda levnadsvillkor, men även för att skydda personer med omfattande behov vid ekonomiska svårigheter. LSS är en rättighetslag där personer med stora funktionshinder ska få stöd och service som är särskilt individanpassat (Socialstyrelsen, 2011a). En mycket intressant iakttagelse som socialstyrelsen har gjort i sin rapport om funktionshinder (2004) handlar om det faktum att LSS är en rättighetslag där individen har stora påverkansmöjligheter. I jämförelse med socialtjänstlagen där brukarens rättsliga ställning är svagare, men även där de flesta insatserna för brukaren är avgiftsbelagda, tillskillnad från LSS. LSS- insatser är för kommunen mycket kostsamma insatser, men för den enskilde avgiftsfria, tillskillnad från SoL insatser som i de flesta fall för den enskilde är avgiftsbelagda (Socialstyrelsen, 2011a). Mönstret i befolkningen är att kvinnor uppger sämre hälsotillstånd än män. Kvinnor tar större ansvar för omsorgsarbete till barn med funktionsnedsättning. Ur jämställdhetsperspektiv innebär detta att kvinnors hälsa och möjligheter till förvärvsarbete påverkas i högre grad än mäns (Socialstyrelsen, 2011a). Socialstyrelsen (2011a) refererar till Riksförbundet rörelsehindrade barn och ungdomar studie. Den visade att 40 procent av mammor till barn med funktionshinder, helt eller delvis arbetade i hemmet som anhörigvårdare, personlig assistent eller utan bidrag. Medan 60 procent av mammorna hade förvärvsarbete utanför hemmet, hade 90 procent av papporna motsvarande. Av de kvinnor som arbetade hemma, med eller utan bidrag hade 60 procent hälsoproblem i form av belastningssmärtor. Enligt Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga måste ett jämställdhetsperspektiv tillämpas på anhörigstöd. Det innebär att vård av anhöriga inte ska appliceras som ett speciellt ansvar för kvinnor. Att undersöka möjligheter till avlösning och stöd 74 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS motsvarande anhöriga kvinnors och mäns behov är särskilt viktigt ur jämställdhetsperspektiv. Mäns överrepresentation inom LSS-insatser är alltså inte ett resultat av att biståndshandläggare gör olika bedömning för kvinnor och män. Det är känt eftersom personkretstillhörigheten är baserad på läkar- eller andra expertutlåtande, som dock i sin tur påverkar biståndsbedömningen. Utifrån statistik från Socialstyrelsen har det även visat sig att när flickor och kvinnor väl får insatser enligt LSS, så finns inga statistiska belägg för att flickors och kvinnors insatser är mindre omfattande än pojkars och mäns. Däremot vet vi inte mycket om mötet mellan den enskilde och biståndshandläggare. För att öka kunskapen om könsperspektivets betydelse i biståndsbedömningen bör det utöver granskningar av ansökningar och avslag, även göras granskningar av mötet med brukaren, bemötandet, omfattningen och utformningen av utredningen. Vid studier baserade på ärendegranskningar har man kunnat identifiera olika könsmönster. Huruvida det högre kravet på anhöriga kvinnor än män beror på biståndshandläggarens föreställningar och förväntningar om kön eller om det enbart är den enskilde brukaren som utgår från samhällets normer om manligt och kvinnligt, återstår att undersöka. 3. Värt att undersöka vidare Det är svårt att tala om kön, utan att beakta den enskildes sociala situation. Det är känt att den enskildes hälsa påverkas av utbildningsnivå, arbetsmiljö, boendemiljö, sociala relationer, alkohol- och rökvanor samt kostvanor (Toivanen, Gisselman, & Lindfors, 2012). Det är därför viktigt att i framtiden undersöka eventuella skillnader i levnadsförhållanden som möjligtvis kan skilja sig mellan stadsområdena. Dessa faktorer är även viktiga att beakta i relation till den enskildes förmåga och kunskaper att identifiera sitt behov. Kvinnor och män kan uppleva behov på olika sätt, och därmed skiljer sig förmågan och kunskaperna för att efterfråga en insats åt. Även språkliga och kulturella faktorer kan påverka den enskildes förmåga och kunskaper för efterfrågan och behov. I föreliggande rapport undersöktes även antalet avslag på sökta insatser. Antalet avslag var för båda könen förhållandevis små, vilket gjorde det svårt att utmäta någon skillnad mellan könen. Anledningen till det lilla antalet avslag beror till stor del på att det är sällan en brukare får avslag på sökt insats utan att erbjudas en annan. Så kallade delavslag är vanligare, och ges ofta när brukare söker ett flertal insatser och får avslag på en, men beviljas andra insatser. Det är svårt att utläsa av verksamhetssystemet men går att få fram i utredningar. För att undersöka om det föreligger skillnad i huruvida kvinnor och män ges avslag på sökt insats bör förhållandet mellan sökta och beviljade insatser granskas i utredningar, tillsammans med bland annat brukarens vårdtyngd och aktuell anhörigsituation. 75 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Det är även grundläggande att i mätningar om LSS undersöka eventuella skillnader mellan könen inom respektive personkrets. Som ett resultat av brister i verksamhetssystemet är inte statistiken för personkretstillhörighet tillförlitlig. I föreliggande rapport valdes av det skälet statistik utifrån personkrets bort i rapporten. Däremot bör den statistiken finnas med i framtida rapport. Ytterligare en intressant aspekt som är värd att undersöka, är om bedömningen om bistånd skiljer sig åt om handläggaren är man eller kvinna. Det är inte möjligt att undersöka i denna rapport då antalet manliga biståndshandläggare är ytterst få, och därmed skulle inte resultatet bli jämförbart. Det är känt att kvinnor och män har olika livssituationer och olika förmåga att föra fram sina behov. Det är värt att spekulera kring hur mycket biståndshandläggarens beslut påverkas av denna förmåga samt om mötet med brukaren kan ha påverkats av biståndshandläggarens omedvetna föreställningar om manligt och kvinnligt. Det faktum att äldre män har mindre erfarenhet och kunskap om hemmets skötsel och matlagning, ger upphov till vidare diskussion och undersökning om hur socialtjänsten i samtliga stadsdelar bemöter detta. Genom arbetets gång har det varit tydligt att det finns skillnader mellan stadsdelarna i frågan. De flesta är överens om att det tas hänsyn till en mans okunskap om matlagning och städning i biståndsbedömningen, vilket det självfallet ska göras, där behovet finns. Problematiken uppstår utifrån att det skiljer sig mellan stadsdelarna i hur stor hänsyn som tas. Det efterfrågas tydligare riktlinjer i förhållningssättet gentemot äldre män som på grund av bristande kunskap beviljas insatser som matlagning och städning under en lång period för att kunskap saknas. Även gemensamma riktlinjer bör förtydligas i frågan om hur mycket det bör förlitas på anhöriga i biståndsbedömningen, men även i hur stor hänsyn som tas till äldre mäns bristande kunskap om hemmets skötsel. 4. Realisering Ur resultatet framgår att en närmare undersökning är nödvändig innan en jämställd biståndsbedömning kan säkras. En genomgående brist i kartläggningen är att det saknas grundläggande information om huruvida brukaren är sammanboende eller ensamboende. Ur analysen framgår flera indikationer med stöd från teorier om att kvinnor oftare vårdar sina män än tvärtom. Faktorn anges även ofta som orsak till varför kvinnor är överrepresenterade inom hemtjänsten och särskilt boende i förhållande till befolkningen. Enligt nationell statistik är tre av fyra män sammanboende medan motsvarande för kvinnor är mindre än hälften. Problemet uppstår när vi inte kan mäta om brukarna i Malmö är sammanboende eller ensamboende då det i nuläget inte går att få fram i det statistiska systemet. Problemet belyser vikten av att utföra en fördjupningsstudie baserad på ärendegranskningar. I 76 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS utredningar framgår brukarens anhörigsituation. Åtgärden blir därmed att utföra ärendegranskningar i syfte att undersöka om orsaken till att kvinnor är överrepresenterade inom hemtjänsten och särskilt boende även i förhållande till befolkningen är att män oftare vårdas av sina kvinnor än tvärtom. Vidare undersökes möjligheten att införa faktorn om anhörigsituation i det statistiska systemet för att möjliggöra fullständiga kartläggningar i framtiden. Vid projektets början hölls ett möte för ett antal biståndshandläggare från de olika stadsdelarna. Vid mötet framkom att biståndshandläggarna inte blivit informerade om de jämställdhetssatsningarna som pågår i Malmö stad. Majoriteten hade inte deltagit i någon utbildning i jämställdhetsintegrering. De hade inte heller tagit del av Malmö stads utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. Biståndshandläggarna saknade därmed kunskap om Sveriges jämställdhetspolitik och nödvändig kunskap som krävs för implementeringen av jämställdhetsperspektivet i biståndsbedömningen. Under mötet drogs slutsatsen att utbildning i jämställdhetsintegrering och svensk jämställdhetspolitik var nödvändig. Som åtgärd arrangerades därefter en utbildningsdag för samtliga biståndshandläggare och chefer. För att ta del av sammanställningen av ovanstående möte se bilaga 3. För att ta del av den arrangerade utbildningen se bilaga 4. För att jämställdhetssäkringen av biståndsbedömningen ska vara hållbar och inte upphöra när projektet tar slut, krävs ett långsiktigt perspektiv. Åtgärden blir att det bildas en jämställdhetsgrupp med representanter från varje stadsdel som ska få djupare utbildning i jämställdhetsintegrering, i syfte att verka som jämställdhetsombud för sin förvaltning. Litteratur inför 2013 har köpts in i syfte att specialutbilda jämställdhetsgruppen. Jämställdhetsgruppen kommer att få möjlighet att diskutera böckernas innehåll och verktyg för att applicera den nya kunskapen i verksamheten. Syftet är att utveckla specialexpertis hos ombuden, som sedan får i uppdrag att vidareutbilda sin förvaltning om den nya kunskapen. Ombuden ansvarar därefter för att jämställdhetsperspektivet hålls levande i verksamheten, på arbetsplatsträffar och vid nyanställningar. I enlighet med planeringen har det även skett en utbildning i ärendegranskning med konsult under hösten 2012. Under våren 2013 kommer gruppen tillsammans med en konsult och projektledare att granska verkliga utredningar vid ett flertal tillfällen, i syfte att uppmärksamma anhörigsituation, vårdtyngd, avslag och dolda stereotypa föreställningar om kön i formuleringar osv. Syftet är att skapa en för vård- och omsorgsverksamhet anpassad checklista för biståndsbedömning som i framtiden ska beaktas innan bistånd beslutas. Checklistan ska skrivas in i de gemensamma riktlinjerna för biståndsbedömning. Checklistan kommer även att finnas med som en påminnelse i systemet för biståndsbeslut. Innan det går att slutföra ett beslut måste det kryssas i en ruta att checklistan har beaktats. Därefter planeras uppföljning av biståndshandläggares attityder kring arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att undersöka om attitydförändring har åstadkommits. Slutligen ska jämställdhetsperspektivet integreras i 77 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS målskrivningar, verksamhetsplanering, uppföljning och utvärdering samt i ordinarie agendan. Projektledaren har med stöd av styrgruppen formulerat jämställdhetsmål för hela vård- och omsorgs verksamhet i Malmö stad. Vård och omsorgscheferna har beslutat att de ska införas i samtliga SDF verksamhetsplaner för 2013. Införandet av gemensamma riktlinjer med jämställdhetsperspektiv är särskilt viktigt, då socialtjänstlagen omfattas av ett individperspektiv, som osynliggjort könsperspektivet samt för att begreppet jämställdhet inte finns med i lagen. En problematik som socialstyrelsen har uppmärksammat och därifrån skapat en behovsmodell som beskriver socialtjänstens roll – från behov till resultat (Socialstyrelsen, 2004). Behovsmodellen ska eventuellt integreras i de gemensamma riktlinjerna för biståndsbedömning (se bilaga 1). 78 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 4.1 Jämställdhetsplan 1. MÅL: Skapa medvetenhet och kunskap om jämställdhetsperspektivets betydelse i socialtjänstens arbete ÅTGÄRDER, genomförda under 2012: 1. Workshop för biståndshandläggare för diskussioner om den jämställda verksamheten. 2. Utbildningsdag i jämställdhetsintegrering och svensk jämställdhetspolitik för samtliga biståndshandläggare och chefer inom vård och omsorgsverksamhet. 3. Projektledare har deltagit på biståndshandläggares arbetsplatsträffar i syfte att informera om kartläggningen. 4. Utbildningsdag i ärendegranskning baserad på verkliga utredningar för biståndshandläggare från samtliga förvaltningar. 5. Inköp av jämställdhetslitteratur till samtliga förvaltningar. 6. Integrera mål i samtliga stadsdelars verksamhetsberättelser. ANSVARIG: Projektledare i samråd med styrgrupp och vård och omsorgschefer 2. MÅL: Införa verktyg för att jämställdhetssäkra biståndsbedömningen ÅTGÄRDER, planerade att genomföras under 2013: 1. Att utifrån ärendegranskningar skapa en checklista anpassad för och utifrån Malmö stads biståndsbedömning. 2. Införa checklista i gemensam metod- och aktkontroll. 3. Införa checklista i verksamhetssystem för biståndsbedömning. 4. Integrera nya jämställdhetsmål i samtliga stadsdelars verksamhetsberättelser. 5. Behovsmodellen (se bilaga 1) införs i metod- och aktkontroll. 6. Brukarens anhörigsituation blir tvingande att införa i verksamhetens system för biståndsbedömning. 7. Skapa en jämställdhetsgrupp med representanter från samtliga stadsdelsförvaltningar som fortsätter granska ärenden ur jämställdhetsperspektiv. Ombuden ansvarar för att jämställdhetsperspektivet fortsätter beaktas på arbetsplatsträffar och vid nyanställning. En samordnare utses ur gruppen. 8. Anordna en workshop för biståndshandläggare i syfte att se eventuell attitydförändring med utvärdering av utvecklingsarbetet. 9. Fortsatt kompetensutveckling för biståndshandläggare, chefer och även omvårdnadspersonal. ANSVARIG: Projektledare i samråd med styrgrupp och vård och omsorgschefer. 79 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Referenser A-M., Sandquist, E., Gunnarsson., M.,Szebehely, & I., Kolfjord. (1998). Åt var och en efter behov. Svenska kommunförbundet: Komentus förlag. CEMR deklaration. Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. 2009. Sveriges kommuner och landsting: Stockholm. Danielsson, V. (2007). Spelar kön roll för hur jag får min hemtjänst i Ovanåkers kommun? Ovanåker: Socialtjänsten. FN. (1979). Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, CEDAW. New York: FN. Kopp, S. (2010). Girls with social and/or attention impairments. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. Lorentzi, U. (2011). Hänger din mammas trygghet på dig? Att kombinera jobb med omsorg om föräldrar. Kommunal. Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hämtad från: http://www.makequality.se/ord-.aspx Riktlinjer för bistånd i form av särskild boendeform för äldre och funktionsnedsatta i Malmö stad. (2011). Malmö stad: kommunstyrelsen Sveriges Kommuner och Landsting. (2010). Hemtjänsten i Botkyrka kommun – en gender budget analys. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Szebehely, M. (2005.) Anhörigas betalda och obetalda äldreomsorgsinsatser. I: Forskarrapporter till Jämställdhetspolitiska utredningen. SOU 2005:66. Stockholm: Fritzes. Statistiska centralbyrån. (2006). Äldres omsorgsbehov och närhet till anhöriga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Statistiska centralbyrån. (2012). Medellivslängd efter kön 1960-2011. Hämtad från: http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____273436.aspx Socialstyrelsen. (2004). Jämställd socialtjänst? - Könsperspektiv på socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2008). Mot en mer jämställd sjukvård och socialtjänst. Stockholm: Socialstyrelsen. 80 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Socialstyrelsen. (2011a). Insatser till kvinnor och män med funktionsnedsättning. Kartläggning och analys av könsskillnader inom LSS och SoL. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2011b). Personer med funktionsnedsättning – vård och omsorg den 1 november 2012. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso-och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2012a). Äldre – vård och omsorg den 1 oktober 2011. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2012b). Äldre och personer med funktionsnedsättning – regiform år 2012. Vissa kommunala insatser enligt Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2012c). Personer med funktionsnedsättning – insatser enligt LSS år 2011. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2012d). Dödsorsaker 2011. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU 1998:138. Kvinnor, män och funktionshinder. Stockholm: Socialdepartementet. SOU 2001:56. Funktionshinder och välfärd. Stockholm: Socialdepartementet. SOU 2005:66. Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål, kap 9 Omsorgsarbete. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SOU 2007:15. JämStöds Praktika. Metodbok för jämställdhetsintegrering. Stockholm: Fritzes. Proposition 1999/2000:79. Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Stockholm: Socialdepartementet. Proposition 2005/06:155. Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken. Stockholm: Näringsdepartementet. Toivanen, S., Gisselmann, M., & Lindfors, P. (2012). Kön, genus och hälsa: socioekonomiska skillnader i hälsa bland kvinnor och män. Malmö: Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Stad. Vägledning för biståndsbedömning enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS. (2011). Malmö stad: myndighetscheferna. Äldre i Centrum. (2009). Könsskillnader i vård och omsorg. Hämtad från: http://www.aldreicentrum.se/till-tidskriften/2010-2008/Nr-1-2009-En-fragaom-kon/Konsskillnader-i-vard-och-omsorg/ 81 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Bilaga 1 Källa: Socialstyrelsen – Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten 82 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Bilaga 2 Inplanerade datum hösten 2012 I arbetet för jämställdhetsintegrering arrangerades under hösten följande möten: 20 juni: Workshop för biståndshandläggare. Representanter från varje stadsdelsförvaltning bjöds in för att diskutera kring en jämställd verksamhet, i syfte att synliggöra kunskapsnivå, nytta och vilja att integrera jämställdhetsperspektivet i biståndsbedömningen. September: Kartläggning av biståndsbeslut enligt SoL presenterades för vård och omsorgschefer, myndighetschefer, lokala pensionärsrådet i Kirseberg samt övriga ledningsgrupper. 5 oktober: Utbildningsdag för samtliga biståndshandläggare, i jämställdhetsintegrering som strategi för jämställda verksamheter, av Gertrud Åström. Inledning av kommunalrådets politiska sekreterare Sara Svensson om Malmös utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. 12 oktober: Studiebesök av kommunalråd Hanna Gedin samt stadshusets avdelning för integration och arbetsmarknad i syfte att informeras om integreringsprocessen. November: Projektledare deltog på majoriteten av stadsdelsförvaltningars arbetsplatsträffar för att berätta om utvecklingsarbetet, presentera kartläggning av SoL och LSS samt informera om en bildning av jämställdhetsgrupp med biståndshandläggare som ombud från respektive förvaltning. 21 november: Heldagsutbildning i ärendegranskning ur jämställdhetsperspektiv för jämställdhetsombud (utvalda biståndshandläggare) med konsulten Katarina Olsson. Biståndshandläggare från Piteå var inbjuden i erfarenhetsutbytes syfte. 3 december: Utställning i stadshuset kring årets arbete med jämställdhetsintegrering. Vård och omsorg höll seminarium om sitt arbete med jämställdhetsintegrering. 83 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Bilaga 3 Sammanställning av mötet om ”den jämställda verksamheten” den 20/6-12 Bakgrund Biståndshandläggare från alla stadsdelsförvaltningar var inbjudna till Kirseberg för att diskutera och reflektera kring en jämställd verksamhet. Representanter från 7 av 10 SDF deltog. Tio kvinnliga biståndshandläggare och LSShandläggare anmälde sig till mötet, varav nio deltog. Mötet ägde rum i sessionssalen på Kirsebergs SDF, den 20/6, mellan 13.30 -16.30. Mötet var baserat på den internationellt beprövade metoden ”den jämställda verksamheten” (JämStöds Praktika, SOU 2007:15), som är framtagen för förändringsprocesser i organisationer. Metoden följdes dock inte till punkt och pricka, då endast tre timmar istället för fyra avsattes till mötets förfogande. Alla frågor från metoden och mycket därtill togs upp, dock i mer allmän diskussion än konkret steg för steg. Syfte Syftet med dagens möte var: – att skapa gemensam förståelse av vad som är en jämställd verksamhet – att inventera vad som kan stödja och vad som kan hindra utvecklingen av en sådan verksamhet – att skapa möjlighet för deltagarna att reflektera över sin personliga villighet att ingå i en sådan verksamhet – att få en överblick över kunskapsnivån när det gäller jämställdhet hos deltagarna. Presentation Mötet började med en kort presentation av projektledaren och projektledarens uppdrag. Därefter presenterades kort information om vad som ligger till grund för processen. För att få en överblick över deltagarnas kunskapsnivå kring jämställdhet framfördes inte någon djup presentation av genusteori och svensk jämställdhetspolitik. Det enda som lyftes fram var Sveriges jämställdhetspolitiska mål, samt Malmö Stads mål att påbörja integrering av jämställdhetsperspektivet i kommunens alla verksamheter, senast 2013. Därefter presenterades deltagarna namn och vilken SDF de tillhörde. De flesta deltagare hade inte deltagit i någon utbildning i genusteori eller svensk jämställdhetspolitik, inte heller tidigare tagit del av ”Malmö Stads utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering” om hållbar jämställdhet i Malmö 84 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS stad. Endast två deltagare från Limhamn/Bunkeflo var väl förankrade i ämnet, då de deltagit i utbildning i genusteori och svensk jämställdhetspolitik med Gertrud Åström samt varit på studiebesök angående jämställdhetsintegrering anordnat av Malmö stad. Övning Vid övningens första steg gavs deltagarna möjlighet att reflektera och diskutera fritt och generellt om hur en jämställd verksamhet kan beskrivas. Frågan formulerades: ”vad är en jämställd verksamhet för dig?” beskriv samt ”lista föroch nackdelar med en jämställd verksamhet”. Deltagarna delades upp i tre grupper där de tillsammans skulle diskutera frågan och på stort blädderblock skriva upp de punkter som tagits upp, för att därefter diskutera svaren tillsammans i hel grupp. Resultat Deltagarna hade svårt att komma igång med övningen då de inte upplevde att de fått tillräcklig information om jämställdhet och att de saknade en projektbeskrivning. Projektledaren förtydligade att det inte fanns några rätt eller fel, att övningens syfte i ett första steg var att skapa en gemensam bild av hur vi föreställer oss en jämställd verksamhet, utan förkunskaper. Diskussionerna kom efter en trög start igång och engagemanget i dem var tydligt. Inställningen till jämställdhetsintegreringsprocessen mellan deltagarna varierade. Det framgick att ca hälften av deltagarna var negativt inställda medan den andra hälften var positivt inställda till denna. Av de som var positivt inställda till jämställdhetsperspektivet var två väl förankrade i processen. Punkter som togs upp ur positivt perspektiv till jämställdhetsintegreringsprocessen: Alla har lika värde Respekt för medmänniskor Lika lön för lika arbete, oavsett kön Samma möjligheter att påverka och ha inflytande Lika information ska ges till medborgarna, oavsett tillhörande SDF Jämn fördelning Punkter som togs upp ur negativt perspektiv till jämställdhetsintegreringsprocessen: För stor fokus på kön och jämställdhet Bedömning sker utifrån funktionsförmåga, inte utifrån kön. 85 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Individperspektiv istället för könsperspektiv där faktorer som religion, levnadssätt, nätverk, familj, utbildning, uppväxt och utbildning är orsaker till skillnader, inte kön. Våld är inte könsbestämt, sker från båda hållen. Könskvotering är inte okej Diskussion Att inställningen till jämställdhetsintegreringsprocessen var delad, framgick tydligt. Flera deltagare menade på att fokus inte bör vara på kön, att socioekonomiska faktorer var viktigare att lyfta fram. Det konstaterades att det fanns stora skillnader för både anställda och brukare mellan stadsdelarna som berodde på andra faktorer än kön. Skillnader i de anställdas löner mellan stadsdelarna lyftes fram som exempel. För brukarna fanns skillnader mellan stadsdelarna i måltidsservice och inköp, där vissa stadsdelar erbjöd måltid och inköp från valfri restaurang eller butik, medan det hos andra stadsdelar var mer begränsat utbud i närliggande område. Vid genomgång av de jämställdhetspolitiska målen reagerade ett antal deltagare på det fjärde delmålet angående mäns våld mot kvinnor. De ansåg istället att det bör formuleras som våld i nära relationer, då de menade på att våld även sker mot män. Begreppet våld i nära relationer tabubelägger inte, utan lyfter fram det faktum att även män utsätts för våld av kvinnor. Här var åsikterna delade och andra menade på att formuleringen rättfärdigad, då all vetenskap visar på att majoriteten av allt våld som sker i nära relationer, är mäns våld mot kvinnor. Dock förenades deltagarna vid punkten för ekonomisk jämställdhet: lika lön för kvinnor och män föreföll självklart. Diskussionen intensifierades och gav upphov till vidare diskussioner. Därefter lades fokus på vård- och omsorgs verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Att yrken inom vård- och omsorg är kvinnodominerade, resulterade i diskussioner kring varför mansdominerade yrken är högavlönade till skillnad från kvinnodominerade yrken. Det menades på att män erbjuds högre lön än kvinnor, som en konsekvens av att män är eftertraktade inom vård- och omsorg. Önskemål till projektledaren gavs om en kartläggning av nyexaminerade biståndshandläggares löner, för att få fram om nyexaminerade män har högre ingångslön än nyexaminerade kvinnor. Diskussionen gick vidare över till frågan om kvotering, där de flesta hade en negativ inställning till kvotering, åt båda hållen. Att anställning bör ske utifrån kunskap och erfarenhet, inte utifrån kön. Det är acceptabelt om syftet är att kvotera in det underrepresenterade könet i fall där en man och kvinna har samma kvalifikationer. Det är inte acceptabelt i syfte att anställa det underrepresenterade könet endast utifrån kön, oavsett förutsättningar. Vidare önskades en kartläggning av de anställda inom vård- och omsorg, i relation till antalet kvinnliga respektive manliga chefer, för att undersöka vilket kön som är överrepresenterat i chefspositioner. För att rikta den ekonomiska frågan till brukarnas perspektiv, var deltagarna eniga om att det inte fanns någon negativ 86 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS påverkan av den ekonomiska fördelningen mellan brukarna, oavsett könstillhörighet. Kostnaden för insatser inom hemtjänsten, har en maxtaxa samt är baserade på brukarens inkomst och påverkas därmed inte av att kvinnor i allmänhet har lägre inkomst än män. Vidare riktades frågan till om det är vanligt att det vid fall där brukarna är samboende, oftare förlitas på att kvinnan ska tillgodose mannens behov av service och omsorg än om fallet var omvänt, där kvinnan varit i behov av service och omsorg. Flera menade på att det inte görs en sådan skillnad från biståndshandläggarens sida, men att det är vanligt att brukaren gör åtskillnad, utifrån traditionella könsmönster. Kvinnorna är vana att sköta det mesta inom hushållet och skulle därmed fortsätta göra det om mannens förutsättningar försämrades. Samtidigt skulle det bli en större omställning för mannen om kvinnans förutsättningar försämrades eller om mannen kommit att bli ensam, om han inte varit lika delaktig i hushållet tidigare. Deltagarna menade på att det inte gjordes någon medveten skillnad, utan lät mannen att lära sig hushållsarbetet istället för att bevilja insatser. En kartläggning av det faktiska läget vore dock intressant att undersöka, menade de på. Därefter ställde projektledaren frågan om huruvida det är vanligt att det förlitas på anhöriga vid bedömning av insatser. Någon deltagare menade på att lagen förbjöd dem att förlita sig på brukarens anhöriga att tillgodose brukarens behov, samt att de ofta fick övertala den anhöriga att låta hemtjänsten utföra insatsen. Vissa deltagare menade på att det ofta förlitas på den anhöriga. Samtliga deltagare var överens om att konsekvensen av att man förlitar sig på brukarens anhöriga kan vara en så kallad ”kvinnofälla” då anhöriga ofta är fruar, döttrar, svärdöttrar osv. Samtliga deltagare påpekade att borttagandet av insatsen anhörig vårdare var ett steg i rätt riktning mot jämställdhet, då dessa anhöriga i de flesta fall var just kvinnor. Inom både SOL och LSS, ansöker brukaren i vissa fall om att en anhörig ska anställas, vid insatser som ledsagarservice och avlösarservice, men där ansökan avslås. Inom LSS där man kan beviljas insatser som personlig assistans och stödfamilj är det ofta anhöriga som anställs som vårdare, där handläggaren inte har befogenhet att styra över vårdaren. Att traditionella könsroller i flera fall upprätthålls av brukarna framgick tydligt. Exempelvis efterfrågas kvinnor i mycket större utsträckning vid serviceinsatser inom hemtjänsten, då brukare, oavsett kön oftare påpekar att män inte är lika bra som kvinnor på att utföra serviceinsatser som exempelvis städning. Framförallt vid personlig omvårdnad efterfrågas kvinnor i större utsträckning än män, ofta från båda könen. Vid insatser som ledsagarservice inom både SOL och LSS efterfrågas oftare en anställd utifrån det egna könet. 87 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Enskild uppgift Senare fick deltagarna enskilt besvara frågan om huruvida de är villiga att arbeta i en jämställd verksamhet, såsom diskuterats ovan. Deltagarna fick skriva ner svaren på enskilt papper, där inlämning av svaret var valfritt. De svar som kom in berättade: ”Bra att synliggöra jämställdhetsmålen, självklarhet, men bra att de lyfts fram så alla tänker i samma målsättning” ”Bra att få upp medvetenheten om en jämställd verksamhet, att man tänker efter när man gör sina beslut, samt att det är viktigt att det diskuteras kontinuerligt” ”Självklart att det behövs finnas med i verksamhetsarbetet, kommer säkert att ställa vissa saker på sin spets, både för kollegor och för Malmöbon” ”Positivt, dock en lång process, idén är god, men implementeringen kanske är svårare än man tror” ”Viktigt att belysa, dock viktigt att inte tillskriva alla problem till jämställdhet. Viktigt med rätt signaler från ledningen för att ge arbetet genomslag. Viktigt att börja förändringen och belysa skillnader pga. kön i kommunen” ”Viktigt att synliggöra alla människors lika värde och rätt till inflytande på alla nivåer, utgångspunkten är att man själv ska känna att man arbetar i en jämställd verksamhet” ”Jämställdhet är viktigt, men perspektiven man - kvinna tycker jag inte om, individen i fokus” Uppdrag Då det framgick att det är vanligt att biståndshandläggaren ofta måste övertala brukaren att ta emot insatser fick deltagarna i uppdrag med sig hem, att ägna några minuter åt att fråga sig själva om man i samma utsträckning påtrycker kvinnor som män att ta emot olika former av insatser. Eller om man vid LSS insatser påpekar barnets rätt till sina föräldrar i samma utsträckning till mamman som till pappan, om båda är närvarande. Detta för att ge deltagaren möjlighet att reflektera över sina egna tankeprocesser och därmed sin villighet att arbeta för en jämställd verksamhet. Deltagarna fick med sig flera exemplar av Malmö stads utvecklingsplan för hållbar jämställdhet och fick i uppdrag att läsa den och se till att kollegorna också gjorde det. 88 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Slutsats Resultatet av övningen var minst sagt intressant. Mötet började som tidigare nämnt, väldigt motsträvigt med motstånd till övningens upplägg pga. för lite bakgrundsinformation. Vid utvärdering av mötet förklarade vissa sin negativa inställning till upplägget, med att de hade upplevt stort ansvar över att ”svara rätt”, då de skulle representera sin SDF. Att uppgiften var generell, hade upplevts som diffust och därmed genererat osäkerhet i diskussionen. Den negativa inställningen till jämställdhetsperspektivet förändrades relativt snabbt när diskussionerna väl tagit fart. Efter att flera punkter på orättvisor hade framhävts blev det tydligt för de flesta att verksamheten var i behov av förändring och att vi måste tänka i kön för att säkerställa jämställdheten. Det blev därmed lättare att ta till sig av idén om att jämställdhetsperspektivet ska integreras i verksamheten. En person som tidigare menat på att ett individperspektiv var att föredra, konstaterade att diskussionerna blivit mer intressanta än väntat. Någon förklarade även inställningen med att det ofta förekommer projekt som ska förändra verksamheten (ex. miljö), men som sedan rinner ut i sanden för att de inte följs upp kontinuerligt eller för att resurserna tar slut. Dagens syften att skapa gemensam förståelse, inventera stöd och hinder, möjlighet till reflektion över personlig villighet samt få överblick över kunskapsnivån, anses vara uppfyllda. Vid frågan om hur vi tar oss härifrån till nästa steg, var den största slutsatsen som belystes av samtliga deltagare: behovet av utbildning i genusteori och svensk jämställdhetspolitik. En deltagare föreslog ett jämställdhetsombud från varje SDF. Ett förslag som samtliga deltagare höll med om och som gav ett positivt avslut på dagens möte. 89 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Bilaga 4 UTVÄRDERING AV UTBILDNING Tabell 1 Anmälda till utbildning Deltagare på utbildning Besvarare av enkät Kvinnor 63 53 Antal Män 12 12 Totalt 75 65 Kvinnor 84 82 Andel Män 16 18 Totalt 100 100 47 11 58 81 19 100 Tabellen anger antal och andel som har anmält sig till utbildningen, som har deltagit på utbildningen och som har besvarat enkäten Tabell 2 Kön och befattning Antal Procent 39 67 Kvinna Chef 8 14 Man Bistånd H. 8 14 Man Chef 3 5 58 100 Kvinna Bistånd H. Totalt Tabellen anger antal biståndshandläggare och chefer som har besvarat enkäten, uppdelade på kön och fördelade i procent Sammanfattning av utbildningsdag i jämställdhetsintegrering Den 5 oktober arrangerade vård och omsorg en utbildningsdag i jämställdhetsintegrering. Inbjudna var biståndshandläggare och chefer. 53 kvinnor och 12 män, varav 11 chefer deltog på utbildningen som var uppdelade i förmiddags- och eftermiddagsgrupp. Utbildningsdagen anordnades på Kirsebergs stadsdelsförvaltning, sessionssalen. Inbjudna föreläsare var jämställdhetskonsulten och ordförande för svensk kvinnolobby Gertrud Åström samt politisk sekreterare Sara Svensson (V). Sara Makboul, projektledare för jämställdhetsintegrering av vård och omsorgsverksamhet inledde dagen med att hälsa alla välkomna. Malmö stads utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering delades ut till samtliga deltagare tillsammans med en enkät. Deltagarna fick innan utbildningens början besvara enkäten med fyra frågor som berörde upplevd kunskapsnivå, medvetenhet, nytta och vilja att arbeta med jämställdhetsintegrering. Vidare informerade Sara Makboul om kommande workshop för biståndshandläggare och chefer. Den 90 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS 21 november kommer det att anordnas en heldagsutbildning i ärendegranskning. Verkliga utredningar kommer då att granskas gemensamt tillsammans med konsulten Katarina Olsson, i syfte att syna stereotypa föreställningar om kön som kan ha påverkat biståndsbedömningen. Syftet är även att lägga grunden för en gemensam checklista som skall komma att jämställdhetssäkra biståndsbedömningen. Sara Makboul informerade om att en inbjudan till utbildningsdagen har skickats ut till förvaltningarna och att det förväntas att minst 1-2 deltagare från varje stadsdelsförvaltning ska delta. Slutligen informerades deltagarna om att delar av kartläggningen kommer att presenteras på biståndshandläggares arbetsplatsträffar i november. Sara Svensson, politisk sekreterare till kommunalrådet för jämställdhet och fritid har varit med i framtagandet av Malmö stads utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. Hon berättade om varför politikerna har beslutat om jämställdhetsintegrering; vad utvecklingsplanen innebär, bakgrunden och orsaken till att den politiska majoriteten anser frågan prioriterad. Vidare berättade Sara Svensson om jämställdhetsintegrering i olika verksamheter i Malmö stad. Exempel på ojämställdhet i Malmö är gatunamnen, där endast 20 procent utgörs av kvinnliga namn. Ett annat exempel är konsten, där konst skapad av män värderas högre än konst skapad av kvinnor. Sara tog också upp att kvinnor som spelar fotboll får träna under sämre förutsättningar än män, både vad gäller träningstider och träningsplatser. Hon berättade att målet med utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering är att Malmö stad ska vara en jämställd kommun år 2020. I ett steg för att uppnå det har Malmö stad satsat 20 miljoner kronor för att rätta till orättvisor i lönestrukturer mellan män och kvinnor. Gertrud Åström, är jämställdhetskonsult och ordförande för Sveriges kvinnolobby. Hon berättade om jämställdhetsintegrering som strategi för jämställda verksamheter. Med kort historik och teoretisk bakgrund, belyste hon frågor om styrning och kunskapsbildning. Hon gav även exempel på metoder som använts i konkreta verksamheter. Enligt Gertrud är det modigt att Malmö stads mål är att vara en jämställd kommun år 2020. För att bli det behöver vi nå 1.0 på the Global Gender Gap Index. Sverige var för ett antal år sedan det mest jämställda landet i världen. Idag ligger Sverige på 0,8044 och är därmed det fjärde mest jämställda landet i världen. På första plats ligger Island, följt av Finland och Norge. Ingen av länderna ligger dock på 1.0, och inget land har någonsin gjort det. Mätningen utförs varje år av World Economic Forum och de fyra variablerna som mätningarna grundar sig på är: makt, ekonomi, hälsa och utbildning. Hon menar att det är svårt att nå 1.0 i Malmö stad men att det är möjligt att nå 1.0 i biståndsbedömningen. Vidare berättade Gertrud att det finns ett jämställdhetsperspektiv på allt. Hon sa att icke levande saker och ting inte i sig är viktiga ur jämställdhetsperspektiv, men att utformningen och fördelningen av dessa är viktiga. Gertrud talade om att reaktioner gentemot jämställdhet ofta tenderar att sätta fokus på män och kvinnors egenskaper, med missuppfattningar om att män och kvinnor ska bli 91 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS likadana, och därmed resultera i erotikens död. Hon menade att diskussioner kring jämställdhet istället bör fokusera på villkoren mellan män och kvinnor, samt flickor och pojkar. Likvärdig och bra biståndsbedömning betyder därmed inte likadan biståndsbedömning. Gertrud redde därefter ut vanliga missuppfattningar om olika begrepp, exempelvis skillnaden mellan jämlikhet och jämställdhet. Hon betonade att jämlikhet är ett övergripande begrepp som kan beröra alla områden medan jämställdhet endast rör relationen mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Vidare förklarade hon genussystemet med de två beståndsdelarna hierarki och isärhållande samt konsekvenserna av ett fortsatt upprätthållande för samhället. Eftersom analyser visar att det finns skillnader i resursfördelningen mellan kvinnor och män, måste det i biståndsbedömningen finnas könsmärkta mönster utifrån genussystemet. De jämställdhetspolitiska målen förklarades i nästa steg. Framförallt det tredje målet om delat hem- och omsorgsarbete är relevant för vård och omsorgsverksamhet. Enligt kvinnokonventionen är obetalt hemarbete ett hinder för mänsklig utveckling. Kvinnor och män ska både ge och få omsorg på lika villkor. Vidare diskuterades det fjärde jämställdhetspolitiska målet som berör mäns våld mot kvinnor. Ett mål som ofta väcker starka reaktioner då det även förekommer kvinnovåld mot män. Hon menar att det absolut finns kvinnovåld mot män men att det inte är i närheten lika vanligt som mäns våld mot kvinnor och att det i enlighet med statistiken har beslutats benämnas som mäns våld mot kvinnor. Slutligen tog Gertrud upp chefernas roll i implementeringen av jämställdhetsperspektivet i biståndsbedömningen. Hon informerade om att det enligt lag är en skyldighet att känna till kvinnokonventionen likaväl som barnkonventionen. Hon betonade att det är chefer som bär mest ansvar för att informera sina medarbetare om Malmö stads utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. Vidare tog hon upp mellancheferna som den viktigaste gruppen i implementeringsarbetet. Hon talade om att de har det svåraste arbetet framför sig, som ett resultat av påtryckningar från högre uppsatta chefer och motstånd från biståndshandläggare. 92 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Hur mycket/lite känner du till om jämställdhetssatsningen som pågår i Malmö stad? Tabell 3 Kön och befattning Kvinna Bistånd H. Mycket Lite Ingenting Totalt 8 23 8 39 Kvinna Chef 4 4 Man Bistånd H. 1 4 Man Chef 1 2 Totalt 14 33 11 58 Procent 24 57 19 100 8 3 8 3 Antal kvinnor och män, uppdelade i befattning, samt på sista raden angivna i procent Hur mycket kunskap om jämställhet inom socialtjänsten tycker du att du har? Tabell 4 Kön och befattning Kvinna Bistånd H. Mycket Lite Ingenting Totalt 9 26 4 39 Kvinna Chef 3 5 Man Bistånd H. 2 5 1 8 2 1 3 Man Chef 8 Totalt 14 38 6 58 Procent 24 66 10 100 Antal kvinnor och män, uppdelade i befattning, samt på sista raden angivna i procent 93 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Tycker du att jämställdhetsperspektivet har någon betydelse i biståndsbedömningen? Tabell 5 Kön och befattning Kvinna Bistånd H. Ja Nej Vet inte Totalt 31 3 5 39 Kvinna Chef 8 8 Man Bistånd H. 8 8 Man Chef 1 2 3 Totalt 48 3 7 58 Procent 83 5 12 100 Antal kvinnor och män, uppdelade i befattning, samt på sista raden angivna i procent Tycker du att det skulle vara behjälpligt med en checklista som underlag vid bedömningen? Tabell 6 Kön och befattning Kvinna Bistånd H. Kvinna Chef Man Bistånd H. Man Chef Totalt Procent Ja 15 6 3 Nej 5 24 41 8 14 3 Vet inte 19 2 2 3 26 45 Totalt 39 8 8 3 58 100 Antal kvinnor och män, uppdelade i befattning, samt på sista raden angivna i procent 94 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Bilaga 5 Workshop för ärendegranskning ur jämställdhetsperspektiv Mötesdatum Plats Klockan Närvarande M innes ant ec kn ing a r 121121 Hotell Hilton, Malmö 8.30–16.30 Biståndshandläggare, enhetschefer och vård och omsorgschef. Processledare, konsult och inbjuden LSS handläggare från Piteå 1. Processledaren hälsar välkomna samt presenterar dagordning 2. Presentation av konsulten Katarina Olsson samt deltagare 3. Frågeställning: Finns någon skillnad i biståndshandläggningen utifrån ett genusperspektiv? Hur säkerställs en jämställd kvalitet i beslut, utifrån villkor och behov? 4. Övning 1: Vilka förväntningar har ni på dagen? 5. Övning 2: Var är du kunskapsmässigt? 6. Övning 3: Fyra grupper diskuterar kring vilka förväntningar som finns på unga kvinnor och vilka förväntningar som finns på unga män. Därefter läggs åldersfaktorn på i frågan om hur det ser ut för äldre. 7. Begreppsförklaring och förklaring av Sveriges jämställdhetspolitik 8. Ärendegranskning av utredningar enligt SoL och LSS i grupper. Verkliga utredningar granskas gemensamt. Syftet är att syna stereotypa föreställningar om kön som kan ha påverkat biståndsbedömningen 9. Gemensam genomgång av ärendegranskning, finns mönster, brister? 10. Förslag på checklista, finns särskilda önskemål? Grunden för en gemensam checklista som ska jämställdhetssäkra biståndsbedömningen lades. 11. Ann Louise Pebé, LSS handläggare från Piteå presenterar sitt arbete med jämställdhetsintegrering samt berättar om sina erfarenheter och upplevelser av arbetet. 12. Avslut och slutsatser. Workshopen bedöms överlag ha varit bra. Närmare 10 av 30 personer sjuka, därmed granskades få utredningar, vilket gjorde det svårt att se könsmönster. Ett par mönster var dock synliga och samtliga deltagare var överens om att kön spelar roll i biståndsbedömningen. Besöket av biståndshandläggare från Piteå var uppskattat. God grund för checklista lades, och gav ett bra avslut på dagen. 95 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS