Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och

Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL
och LSS
Malmö stad
Upprättad:
Datum:2013-04-08
Enhet: Vård och omsorg
Projektledare: Sara Makboul
Innehållsförteckning
Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS ....... 1
1. Bakgrund ...................................................................................... 4
1.1 Sveriges jämställdhetsmål .................................................... 4
1.2 Malmö stads jämställdhetsmål.............................................. 4
1.3 Projektets övergripande mål ................................................ 5
1.4 Hur kan vård och omsorgsverksamhet bidra till
jämställdhetspolitiken? ................................................................... 5
2.
5R metoden ............................................................................ 6
2.1 Representation ......................................................................... 6
2.2. Resurser ................................................................................. 7
3. Kategorisering av insatser.......................................................... 8
Resultat av Kartläggning av SoL .................................................... 9
1. Hemtjänsten ................................................................................. 9
1.1 Serviceinsatser och personliga omvårdnadsinsatser ............. 12
1.2 Befolkningen och brukarna .................................................... 15
1.3 Hemtjänstens insatser uppdelade i nivåer ............................. 20
2.
Brukare med samtliga insatser enligt SoL i ordinärt
boende ............................................................................................ 21
2.1 Boendestöd, ledsagarservice och dagverksamhet ................. 22
2.2 Avlösning för anhöriga ........................................................... 27
2.3 Kontaktperson och personlig assistans .................................. 30
2.4 Korttidsplats, korttidsplats med rehabilitering och växelboende
..................................................................................................... 33
3.
Vårdboende och gruppboende ........................................... 38
3.1 Andelen brukare på som bor på särskilt boende i förhållande
till befolkningen ............................................................................ 41
4.
Antal brukare och andel av befolkning .............................. 43
5.
Sammanfattning ................................................................... 44
Resultat av kartläggning av LSS .................................................. 46
1.
Brukare inom LSS, enligt samtliga personkretsar ............ 46
1.1 Åldersfördelning av brukare ................................................... 48
2. Befolkningen och brukarna ...................................................... 49
3. Insatser enligt LSS .................................................................... 50
Personlig assistans uppdelat på ålder ......................................... 52
Ledsagarservice uppdelat på ålder .............................................. 53
Kontaktperson uppdelat på ålder ................................................. 54
3.2 Avlösarservice, korttidsvistelse och korttidstillsyn .................. 55
3.3 Familjehem eller bostad med särskild service för barn och
unga ............................................................................................. 59
Familjehem eller bostad med särskild service för barn och unga
uppdelat på ålder ......................................................................... 60
3.4 Boende med särskild service för vuxna och daglig verksamhet
..................................................................................................... 61
Boende med särskild service för vuxna uppdelat på ålder ........... 62
2 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Antalet kvinnor och män som har beviljats boende med särskild
service för vuxna, uppdelat på ålder ............................................ 62
Daglig verksamhet uppdelat på ålder ........................................... 63
Antalet brukare som har beviljats daglig verksamhet, uppdelat på
ålder ............................................................................................. 63
3.5 Individuell plan ....................................................................... 64
Individuell plan ............................................................................. 64
Individuell plan uppdelat på ålder ................................................. 65
4. Sammanfattning ........................................................................ 66
1.
Realia – Analys av SoL ........................................................ 67
2.
Realia – Analys av LSS........................................................ 71
3.
Värt att undersöka vidare .................................................... 75
4.
Realisering ........................................................................... 76
4.1 Jämställdhetsplan ................................................................. 79
Referenser ...................................................................................... 80
Bilaga 1 ........................................................................................... 82
Bilaga 2 ........................................................................................... 83
Inplanerade datum hösten 2012 .................................................. 83
Bilaga 3 ........................................................................................... 84
Sammanställning av mötet om ”den jämställda verksamheten” den
20/6-12 ......................................................................................... 84
Bakgrund...................................................................................... 84
Syfte ............................................................................................. 84
Presentation ................................................................................. 84
Övning.......................................................................................... 85
Resultat ........................................................................................ 85
Diskussion.................................................................................... 86
Enskild uppgift .............................................................................. 88
Uppdrag ....................................................................................... 88
Slutsats ........................................................................................ 89
Bilaga 4 ........................................................................................... 90
Utvärdering av utbildning ............................................................. 90
Bilaga 5 ........................................................................................... 95
3 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
1. Bakgrund
I augusti 2007 undertecknade Malmö stad CEMR: s deklaration om
jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå1, och
anslöt sig därmed till arbetet för jämställdhet. Kommunfullmäktige i
Malmö stad beslutade i september 2011 att en utvecklingsplan för
jämställdhetsintegrering skulle utföras. Kommunfullmäktige avsatte i 2012
års budget fyra miljoner kronor som har fördelats till stadens förvaltningar
och bolag för att bidra till att de nationella jämställdhetsmålen ska uppnås.
Enligt Malmö stads utvecklingsplan är huvudsyftet med
jämställdhetsintegrering att kvalitetssäkra kommunens verksamheter
riktade till medborgarna2. Beslutet att genomföra en
jämställdhetsintegrering av vård- och omsorgsverksamhet har tagits av
samtliga tio stadsdelsförvaltningars vård- och omsorgschefer samt Sociala
resursförvaltningen. Vård- och omsorgs verksamhet har beviljats medel för
att jämställdhetssäkra biståndsbedömningen i Malmö stad.
1.1
Sveriges jämställdhetsmål
Övergripande mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och
sina egna liv (proposition 2005/06:155)
Delmål:
1. Jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män skall ha samma
rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma
villkoren för beslutsfattandet.
2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter
och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk
självständighet livet ut.
3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män
skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få
omsorg på lika villkor.
4. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Kvinnor och män, flickor och
pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
1.2
Malmö stads jämställdhetsmål
Senast år 2013 ska Malmö stad ha säkerställt att alla verksamheter arbetar för
likvärdig verksamhet, service och bemötande, likvärdig myndighetsutövning,
likvärdig fördelning av resurser och jämställd fördelning av makt och inflytande
till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet.3
1
Counsil of European Municipalities and Regions
Malmö stads utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering
3
Malmö stads utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering
2
4 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
1.3
Projektets övergripande mål
Att integrera jämställdhetsperspektivet i vård och omsorgsverksamhet, i syfte
att på ett hållbart sätt säkerställa att kvinnor och män, flickor och pojkar får en
likvärdig fördelning av verksamhetens resurser, tillgodosedda efter behovet,
oavsett kön.
1.4
Hur kan vård och omsorgsverksamhet bidra till
jämställdhetspolitiken?
Enligt Socialtjänstlagen, SoL, 5 kap. 5 § ska socialnämnden verka för att äldre
människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden
och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Nämnden bör
genom hemtjänst, dagverksamhet, eller annan liknande socialtjänst underlätta
för den enskilde att bo hemma och ha kontakt med andra.
Enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 5 § ska
verksamhet enligt denna lag främja jämlikhet i levnadsvillkor och full
delaktighet i samhällslivet för personer som tillhör någon av följande
personkretsar:
Personkrets 1. Utvecklingsstörning, autism, eller autismliknande tillstånd.
Personkrets 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder
efter hjärnskada förvärvad i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
Personkrets 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som
uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande
svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.
Socialtjänstens insatser har inverkan på kvinnor och mäns möjlighet att vara
aktiva samhällsmedborgare. Beroende på vilka insatser som beviljas samt
kvaliteten på insatserna som utförs. En individ som är helt beroende av
insatser som städning, avklädning, toalettbesök, duschning, inköp, medföljning
till läkare, utförande av ärenden, personlig assistans osv. påverkar möjligheten
till aktivt medborgarskap och livskvalitet. Insatser enligt SoL och LSS är
därmed en förutsättning för att män och kvinnor i behov av vård och omsorg,
ska få möjlighet till makt och inflytande genom delaktighet och valfrihet i
samhället. Ledsagarservice är ett exempel på insats som hjälper brukaren att
bryta isolering och ger möjlighet till delaktighet i samhällsaktiviteter. Avlösning
för anhöriga är likaså en förutsättning för delaktighet i samhället och ger den
anhörige möjlighet till avlastning i omsorgen till den behövande.
För att säkerställa en jämställd biståndsbedömning, utan risk för könsmärkta
insatser baserade på traditionella könsroller, är vård och omsorgs huvudmål att
integrera jämställdhetsperspektivet i vård och omsorgs verksamhet.
5 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Detta i syfte att på ett hållbart sätt säkerställa att kvinnor och män, flickor och
pojkar får en likvärdig fördelning av verksamhetens resurser, tillgodosedda
efter behovet, oavsett kön. Det ska uppnås genom att öka medvetenhet och
kunskap om jämställdhetsperspektivets betydelse i socialtjänstens arbete samt
genom att införa verktyg för att jämställdhetssäkra biståndsbedömningen.
1. 5R metoden
Analysen utgår från 5R metoden vars syfte är att mäta:
Representation – målgruppen (R1), Resurser – vem får vad (R2), Resultat –
av kartläggning (R3), Realia – analys av resultat i relation till samhällets normer
(R4), samt Realisering - åtgärder (R5) (SOU 2007:15).
2.1 Representation
Jämställdhetsarbetet fokuserar på jämställdhetsintegrering av verksamheten
gentemot brukarna. I utvecklingsarbetet är målgruppen brukarna, därmed
kartläggs könsfördelningen för brukare som beviljats insatser enligt SoL och
enligt LSS. Mätningar har utförts på brukarna uppdelade i åldersgrupperna 019, 20-44, 45-64, 65-69, 70-74, 75-79, 80-84, 85-89, 90-94 samt 95+. Mätning
har också utförts på brukarna i förhållande till befolkningen i Malmö, samt
befolkningen uppdelade i ovanstående åldersgrupper.
6 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
2.2. Resurser
I syfte att synliggöra antalet män och kvinnor som tar del av kommunens
insatser, har det kartlagts hur följande resurser är fördelade mellan könen:
Tabell 1
Resurser enligt SoL
Resurser enligt LSS
Hemtjänst totalt
9 § 2 Personlig assistent
Personliga omvårdnadsinsatser
9 § 3 Ledsagarservice
Serviceinsatser
9 § 4 Kontaktperson
Hemtjänstinsatser utifrån kostnadsnivåer
9 § 5 Avlösarservice
Boendestöd
9 § 6 Korttidsvistelse
Ledsagarservice
Dagverksamhet
9 § 7 Korttidstillsyn
9 § 8 Boende i familjehem eller bostad med
särskild service för barn & unga
Avlösning för anhöriga
9 § 9 Bostad med särskild service för vuxna
Kontaktperson
9 § 10 Daglig verksamhet
Personlig assistans
10 § Individuell plan
Korttidsboende
Växelboende
Vårdboende
Gruppboende
7 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
3. Kategorisering av insatser
Statistiken är stadsövergripande grundad på alla biståndsbeslut som tagits enligt
SoL och LSS inom vård- och omsorgsverksamhet i Malmö stad, under
perioden 120101 – 120630.
Figur 1
8 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
RESULTAT AV KARTLÄGGNING AV SOL
1. Hemtjänsten
Brukare med hemtjänst
Diagram 1
Antal
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
Kvinnor
Män
Totalt: 9382, Kvinnor: 6502 (69 %), Män: 2880 (31 %)
Ovanstående statistik beskriver det totala antalet brukare inom hemtjänsten i
Malmö stad, fördelat på kvinnor och män under perioden 120101 - 120630.
9 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Brukare med hemtjänst inom respektive stadsdel
Tabell 2
Stadsdelar
Centrum
Fosie
Husie
Hyllie
Kirseberg
Limhamn/Bunkeflo
Oxie
Rosengård
S Innerstan
V Innerstan
Totalt
Antal
Kvinnor
Män
699
291
939
470
391
216
1410
573
272
141
696
353
120
70
303
150
491
238
1208
395
6529 2897
Könsfördelning
Kvinnor
Män
71
29
67
33
64
36
71
29
66
34
66
34
63
37
67
33
67
33
75
25
68
32
Totalt: 9426 brukare. Att det totala antalet brukare är fler än i föregående diagram
förklaras av att brukare har flyttat mellan stadsdelarna, och därmed under en kort
period stått inskrivna i två stadsdelar samtidigt
Tabellen visar antalet kvinnor och män med hemtjänstinsatser inom respektive
stadsdel. Det är ingen större skillnad i fördelningen mellan könen inom
stadsdelarna. Kvinnor som brukare är fler än män inom samtliga stadsdelar.
10 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Beviljade insatser inom hemtjänsten
Tabell 3
Insatser
Antal
Kvinnor
Bädda sängen
Procent
Män
Kvinnor
Könsfördelning
Män
Kvinnor
Män
1725
639
5
5
73
27
137
45
0
0
75
25
Kasta sopor
1891
642
6
5
75
25
Diskning
1143
429
3
3
73
27
68
19
0
0
78
22
Inköp
2773
1068
8
8
72
28
Måltidsservice
2273
928
7
7
71
29
Städning
3716
1536
11
11
71
29
141
60
0
0
70
30
Tvätt
3027
1279
9
9
70
30
Trygghetslarm
5568
2253
17
17
71
29
Tömma brevlådan
103
43
0
0
71
29
Byte av ink.skydd, stomi och uribag
450
336
1
3
57
43
2590
981
8
7
73
27
Förflyttning
671
324
2
2
67
33
Medföljning
1046
347
3
3
75
25
Måltidsservice med hjälp att äta
47
25
0
0
65
35
Måltidsservice med måltidstillsyn
350
123
1
1
74
26
1230
632
4
5
66
34
205
78
1
1
72
28
Promenader
1119
314
3
2
78
22
På- och avklädning
1532
721
5
5
68
32
Tillsyn
949
387
3
3
71
29
Toalettbesök
663
335
2
2
66
34
218
33635
39
13583
1
100
0
100
85
71
15
29
5,2
4,7
Fönsterputsning
Hjälp med husdjur
Telefonservice
Duschning
Personlig hygien
Post- och bankärenden
Tömma fristående toalettstol
Totalt
Antal insatser i genomsnitt per
person
Totalt beviljades brukarna 47218 insatser. Kvinnor beviljades 71 procent och män
beviljades 29 procent av insatserna. Kvinnor hade i genomsnitt 5,2 insatser medan
män hade 4,7 insatser i genomsnitt
Tabellen visar vilka hemtjänstinsatser som beviljas samt hur insatserna är
fördelade mellan könen i både antal och andel. Den visar också vilka insatser
som är vanligast. Det påvisas ingen större skillnad mellan könen i hur
insatserna är fördelade. Trygghetslarm och städning är de vanligast beviljade
insatserna för båda könen.
11 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
1.1 Serviceinsatser och personliga omvårdnadsinsatser
Hemtjänstens insatser delas upp i serviceinsatser och personliga
omvårdnadsinsatser. Serviceinsatser är ofta insatser som innefattar praktiskt
hushållsarbete. Trygghetslarm inbegrips inom serviceinsatser då det fungerar
som en larmanordning där brukaren med en enkel knapptryckning kan få akut
hjälp. Personliga omvårdnadsinsatser är insatser som behövs för att tillgodose
fysiska, psykiska och sociala behov. 4
Diagram 2
100%
90%
80%
70%
60%
50%
Kvinnor
40%
Män
30%
20%
10%
0%
Brukare med
omvårdnadsinsats
Brukare med serviceinsats
Andelen brukare som har beviljats någon form av personlig omvårdnadsinsats
respektive serviceinsats, uppdelat på kön
Enligt diagrammet har 51 procent av de kvinnliga brukarna och 48 procent av
de manliga brukarna någon form av personlig omvårdnadsinsats. Statistiken
visar att 99 procent av både kvinnliga brukare och manliga brukare har någon
form av serviceinsats. Den oftast förekommande insatsen är trygghetslarm. Vid
exkluderande av insatsen trygghetslarm framstår en skillnad mellan könen
inom serviceinsatser, där kvinnor är fler. 73 procent av de kvinnliga brukarna
och 71 procent av de manliga brukarna har någon form av serviceinsats.
4
Malmö stads gemensamma riktlinjer vid biståndsbedömning
12 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Personliga omvårdnadsinsatser
Tabell 4
Insatser
Byte av inkontinensskydd, stomipåse, uribag
Kvinnor %
Män %
7
12
Duschning
40
34
Förflyttning
10
11
Medföljning
16
12
Måltidsservice med hjälp att äta
1
1
Måltidsservice med måltidstillsyn
5
4
Personlig hygien
19
22
Promenader
17
11
På- och avklädning
24
25
Tillsyn
15
13
Toalettbesök
10
12
2
1
14
13
Tömma fristående toalettstol
Genomsnitt
Andelen brukare som har beviljats personliga omvårdnadsinsatser, beräknat på
underlaget: 6502 st kvinnor och 2880 st män
Det framgår att 40 procent av de kvinnliga brukarna och 34 procent av de
manliga brukarna beviljas insatsen duschning. Det är för båda könen den
vanligast förekommande insatsen inom personlig omvårdnad. Det är även en
av de insatser där skillnaden mellan kvinnor och män är störst i förhållande till
antalet brukare, där kvinnor är fler. Andra insatser där kvinnor är markant fler
än män är vid promenader och medföljning (till frisör, läkare, tandläkare osv.).
Större andel män än kvinnor har hjälp med byte av inkontinensskydd,
stomispåse, och uribag. Den största förklaringen till det är att fler män än
kvinnor har kateter, och har därmed oftare behov av att byta uribag.
I genomsnitt beviljas 14 procent av de kvinnliga brukarna och 13 procent av de
manliga brukarna personliga omvårdnadsinsatser.
13 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Serviceinsatser
Tabell 5
Insatser
Kvinnor %
Män %
Bädda sängen
27
22
Fönsterputsning
2
2
Kasta sopor
29
22
Diskning
18
15
Hjälp med husdjur
1
1
Inköp
43
37
Post- och bankärenden
3
3
Måltidsservice
35
32
Städning
57
53
Telefonservice
2
2
Tvätt
46
44
Trygghetslarm
86
78
Tömma brevlådan
2
2
Genomsnitt
27
24
Andelen brukare som har beviljats serviceinsatser, beräknat på underlaget: 6502 st
kvinnor och 2880 st män
Det framgår att 29 procent av de kvinnliga brukarna och 22 procent av de
manliga brukarna beviljas hjälp med att kasta sopor. Det är den insatsen där
skillnaden mellan könen är störst, och där kvinnor är fler. Andra insatser där
kvinnor är markant fler än män är vid inköp och hjälp med att bädda sängen.
Tabellen visar att det finns en skillnad i beviljade serviceinsatser, där i
genomsnitt 27 procent av de kvinnliga brukarna beviljas serviceinsatser, och av
de manliga brukarna beviljas i genomsnitt 24 procent serviceinsatser.
14 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
1.2 Befolkningen och brukarna
Befolkningen i Malmö i januari 2012
Diagram 3
Antal
70000
60000
50000
40000
Kvinnor
30000
Män
20000
10000
0
20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95+
Åldersfördelningen för kvinnor och män i Malmö
Källa: SCB
Diagrammet visar att skillnaderna mellan könen börjar efter 65 år och ökar
med åldern. Kvinnor är överrepresenterade i befolkningen efter 65 års ålder.
15 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Brukare uppdelade på ålder
Diagram 4
Antal
2 000
1 800
1 600
1 400
1 200
Kvinnor
1 000
Män
800
600
400
200
0
20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95+
Åldersfördelningen av kvinnliga och manliga brukare
Diagrammet visar att största antalet brukare för både kvinnor och män är i
åldersgruppen 85-89 år, följt av åldersgrupperna 80-84 och 90-94. Det lägsta
antalet brukare av hemtjänstinsatser finns i åldersgruppen 20-44 år. Störst
skillnad i antal mellan könen finns i de äldre åldersgrupperna.
16 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Brukare i förhållande till befolkningen
Diagram 5
90%
80%
70%
60%
50%
Kvinnor
40%
Män
30%
20%
10%
0%
20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95+
Andelen kvinnor och män inom respektive åldersgrupp, som erhåller hemtjänst i
förhållande till befolkningen
Det framgår att kvinnor är överrepresenterade efter 65 års ålder i både
befolkningen och som brukare. Endast vid 95 års ålder och äldre är manliga
brukare i förhållande till befolkningen överrepresenterade inom hemtjänsten.
17 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Brukare med serviceinsatser i förhållande till befolkningen
Diagram 6
90%
80%
70%
60%
50%
Kvinnor
40%
Män
30%
20%
10%
0%
20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94
95+
Andelen kvinnor och män inom respektive åldersgrupp som erhåller
serviceinsatser, i förhållande till befolkningen
Då 99 procent av alla brukare har någon form av serviceinsats är siffrorna
nästan identiska med tabellen för samtliga insatser inom hemtjänsten. Kvinnor
är överrepresenterade inom serviceinsatser, inom samtliga åldersgrupper efter
65 år, även i förhållande till befolkningen. Män är överrepresenterade inom
hemtjänsten efter 95 år.
18 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Brukare med personliga omvårdnadsinsatser i förhållande till
befolkningen
Diagram 7
60%
50%
40%
kvinnor
30%
män
20%
10%
0%
20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94
95+
Andelen kvinnor och män inom respektive åldersgrupp som erhåller personliga
omvårdnadsinsatser, i förhållande till befolkningen
Diagrammet visar att kvinnor är överrepresenterade inom personliga
omvårdnadsinsatser inom samtliga åldersgrupper efter 65 år, även i förhållande
till befolkningen.
19 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
1.3 Hemtjänstens insatser uppdelade i nivåer
Hemtjänstens insatser bekostar kommunen olika mycket. Det finns därmed en
uppdelning av hemtjänstens insatser i avgiftsnivåer, där varje insats tillhör en
särskild nivå. På nivå 0 är ersättningen för kommunen lägst, på nivå 4 är
ersättningen högst5. Följande fördelning föreligger:





Nivå 0: Telefonservice, trygghetslarm
Nivå 1: Byte av uribag och stomipåse, bädda sängen, diskning,
hjälp med husdjur, inköp, medföljning, post- och bankärende,
promenader, kasta sopor, städning, tillsyn, tvätt, tömma fristående
toalettstol, tömma brevlåda
Nivå 2: Duschning, måltidsservice, personlig hygien
Nivå 3: Måltidsservice och måltidstillsyn, på- och avklädning
Nivå 4: Byte av inkontinensskydd, förflyttning, måltidsservice och
hjälp att äta, toalettbesök
Brukare uppdelade på insatsnivå
Diagram 8
100%
90%
80%
70%
60%
50%
Kvinnor
40%
Män
30%
20%
10%
0%
Nivå 0
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå4
Fördelningen av brukare i förhållande till totala antalet brukare, uppdelat utifrån
insatsnivå
5
Insatsnivåerna är ett internt resursfördelningssystem där Vård och omsorg ersätter sin
egen produktion med olika belopp för de olika nivåerna utifrån respektive stadsdels totala
budget för Vård och omsorg
20 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Tabell 6
Insatsnivå
Nivå 0
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Antal
Kvinnor
5029
3983
2537
1170
658
Män
1908
1649
1014
492
345
Andel
Kvinnor
77
61
39
18
10
Män
66
57
35
17
12
Differens
Kvinnor
+11
+4
+4
+1
Män
+2
Fördelning av brukare angivet i antal och i andel av det totala antalet brukare inom
respektive insatsnivå
Enligt diagrammet och tabellen beviljas större andel kvinnor insatser som
kräver mindre resurser, medan större andel män beviljas insatser som kräver
större resurser.
2. Brukare med samtliga insatser enligt SoL i
ordinärt boende
Diagram 9
Antal
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
Kvinnor
Män
Totala antalet brukare med insatser enligt SoL, i ordinärt boende (ej särskilt
boende). Det totala antalet brukare är 9993. Kvinnor är brukare av 68 procent av
insatserna, män är brukare av 32 procent av insatserna
Enligt diagrammet beviljas fler kvinnor än män insatser enligt SoL i ordinärt
boende.
21 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
2.1 Boendestöd, ledsagarservice och dagverksamhet
Boendestöd och ledsagarservice är för den enskilde brukaren avgiftsfria, medan
dagverksamhet är avgiftsbelagd. Boendestöd ges till personer med långvariga
psykiska funktionshinder och syftar till att ge stöd och trygghet i livet. Stödet
kan bland annat bestå av pedagogiskt och socialt stöd i vardagslivet eller
praktiskt stöd vid inköp, ärenden, promenader eller vid kontakt med
myndigheter. Det är en insats som innefattar många av insatserna enligt
hemtjänsten. Ledsagarservice beviljas i syfte att möjliggöra för brukaren att leva
ett aktivt socialliv. Dagverksamhet beviljas i syfte att utgöra stöd för brukaren
på ordinärt boende eller verka som avlastning för anhöriga.6
Antal brukare med boendestöd, ledsagarservice, och
dagverksamhet
Diagram 10
Antal
700
600
500
400
Kvinnor
300
Män
200
100
0
Boendestöd
Ledsagarservice
Dagverksamhet
Antal brukare med boendestöd, ledsagarservice, och dagverksamhet
Enligt diagrammet beviljas ungefär lika många män och kvinnor boendestöd.
Mer än dubbelt så många kvinnor än män beviljas ledsagarservice och
dagverksamhet.
6
Malmö stads gemensamma riktlinjer vid biståndsbedömning
22 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Andel brukare med boendestöd, ledsagarservice, och
dagverksamhet i förhållande till totala antalet brukare inom SoL
Diagram 11
10%
9%
8%
7%
6%
5%
Kvinnor
4%
Män
3%
2%
1%
0%
Boendestöd
Ledsagarservice
Dagverksamhet
Andelen brukare med boendestöd, ledsagarservice, och dagverksamhet, uppdelat
på kön. Beräknat på det totala antalet brukare inom SoL i ordinärt boende (T:
9993, K: 6819, M: 3173)
Diagrammet visar att en markant större andel män än kvinnor beviljas
boendestöd. En något större andel kvinnor än män beviljas ledsagarservice,
medan lika stor andel kvinnor och män beviljas dagverksamhet.
23 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Boendestöd uppdelat på ålder
Diagram 12
Antal
120
100
80
Kvinnor
60
Män
40
20
0
20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89
90+
Antalet brukare som beviljats boendestöd, uppdelat på ålder
Diagrammet visar att boendestöd är vanligast för män och kvinnor i åldern 4564, följt av åldersgruppen 20-44. Fram till 65 års ålder är män fler än kvinnor.
Kvinnor är fler än män i åldern 65 år och äldre. Att det är så få som har
boendestöd efter 64 år beror på att antalet hemtjänstinsatser ökar vid den
åldern.
24 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Ledsagarservice uppdelat på ålder
Diagram 13
Antal
140
120
100
80
Kvinnor
60
Män
40
20
0
20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89
90+
Antalet brukare som beviljats ledsagarservice, uppdelat på ålder
Diagrammet tyder på att kvinnor är fler inom insatsen ledsagarservice i alla
åldrar, framförallt inom de äldre åldersgrupperna. I åldern 65-69 är skillnaderna
mellan könen mindre, vilket troligtvis beror på att det finns fler kvinnor efter
65 års ålder.
25 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Dagverksamhet uppdelat på ålder
Diagram 14
Antal
80
70
60
50
Kvinnor
40
Män
30
20
10
0
45-64
65-69
70-74
75-79
80-84
85-89
90+
Antalet brukare som beviljats ledsagarservice, uppdelat på ålder
Diagrammet tyder på att kvinnor är fler i antal inom insatsen dagverksamhet i
åldern 80 år och äldre. Inom de yngre åldersgrupperna är skillnaden mellan
könen mindre, ju högre upp i åldern desto större är skillnaderna.
26 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
2.2 Avlösning för anhöriga
Brukare som vårdas av anhörig kan beviljas insatsen Avlösare i hemmet. Det är en
avgiftsfri insats som kan beviljas upp till tolv timmar i månaden. Om brukaren
önskar mer hjälp med avlösning kan han/hon beviljas Avlösarservice, som är
avgiftsbelagd. Över tolv timmar per månad debiteras avgift motsvarande två
procent av nettoinkomsten. Avlösarinsatsen, både avgiftsfria och
avgiftsbelagda är insatser som beviljas brukaren men som nyttjas av brukarens
anhöriga.7
Avlösare i hemmet och avlösarservice
Diagram 15
Antal
100
90
80
70
60
50
Kvinnor
40
Män
30
20
10
0
Avlösare i hemmet
Avlösarservice
Antal brukare som beviljats avlösare i hemmet och avlösarservice
Diagrammet visar att den avgiftsfria insatsen är vanligare än den avgiftsbelagda,
för både män och kvinnor. Enligt diagrammet beviljas fler män än kvinnor
avlösning, både avgiftsfri och avgiftsbelagd.
7
Malmö stads gemensamma riktlinjer vid biståndsbedömning
27 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Avlösare i hemmet uppdelat på ålder
Diagram 16
Antal
30
25
20
Kvinnor
15
Män
10
5
0
0-64
65-74
75-79
80-84
85-89
90+
Antalet brukare som beviljats avlösning i hemmet, uppdelat på ålder
Diagrammet visar att fler män än kvinnor inom samtliga åldersgrupper beviljas
avlösning i hemmet. Skillnaden mellan könen är minst i åldersgruppen 75-79
och störst i åldersgruppen 85-89.
28 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Avlösarservice uppdelat på ålder
Diagram 17
Antal
12
10
8
Kvinnor
6
Män
4
2
0
0-64
65-74
75-79
80-84
85-89
90+
Antalet brukare som beviljats avlösarservice, uppdelat på ålder
Diagrammet visar att fler män än kvinnor beviljats insatsen i alla åldersgrupper,
undantaget i åldersgruppen 65-74, där fördelningen mellan könen är jämn.
Den åldersgrupp där flest antal kvinnor och män beviljas avlösarservice är 8084 år.
29 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
2.3 Kontaktperson och personlig assistans
Kontaktperson är en avgiftsfri insats som beviljas brukare som upplever
svårigheter i vardagen i syfte att bistå hjälp med personliga angelägenheter eller
för att bryta isolering. Personlig assistans beviljas vid omfattande
funktionsnedsättning i syfte att hjälpa brukaren klara sin vardag, för att leva ett
så självständigt liv som möjligt. 8
Antalet brukare med kontaktperson och personlig assistans
Diagram 18
Antal
60
50
40
Kvinnor
30
Män
20
10
0
Kontaktperson
Personlig assistans
Antalet brukare som beviljats insatserna kontaktperson och personlig assistans
Diagrammet visar att mätt som enskild insats, är det fler antal kvinnor som
beviljas insatsen kontaktperson. Vid mätning av kontaktperson i relation till
totala antalet brukare, beviljas större andel män insatsen kontaktperson.
Insatsen personlig assistans beviljas oftast som enskild insats och kan därför
inte mätas i relation till det totala. Diagrammet visar en relativt jämn fördelning
av insatsen mellan könen vid personlig assistans. Det är dock ovanligt att
beviljas insatsen personlig assistans enligt SoL, hälften av stadsdelarna har inga
brukare med insatsen.
8
Malmö stads gemensamma riktlinjer vid biståndsbedömning
30 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Kontaktperson uppdelat på ålder
Diagram 19
Antal
18
16
14
12
10
Kvinnor
8
Män
6
4
2
0
20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89
90+
Antalet brukare som beviljas insatsen kontaktperson, uppdelat på ålder
Diagrammet visar att flest brukare, både kvinnor och män beviljas
kontaktperson i åldersgruppen 45-64 år. Fler män än kvinnor beviljas
kontaktperson i åldersgruppen 20-44 år. Inom resterande åldersgrupper,
undantaget åldersgruppen 75-79 år beviljas fler kvinnor insatsen. I
åldersgruppen 75-79 år beviljas lika många kvinnor och män insatsen.
31 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Personlig assistans uppdelat på ålder
Diagram 20
Antal
8
7
6
5
Kvinnor
4
Män
3
2
1
0
0-19
20-44
45-64
65-69
70-74
75-79
80-84
Antalet brukare som har beviljas personlig assistans, uppdelat på ålder
Diagrammet visar att flest brukare, både kvinnor och män beviljas personlig
assistans i åldersgruppen 56-64 år. Fler män än kvinnor beviljas personlig
assistans i åldersgrupperna 20-44 år, 45-64 år, och 65-69 år. Fler kvinnor än
män beviljas personlig assistans i åldersgrupperna 0-19 år, 70-74 år, 75-79 år
och 80-84 år.
32 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
2.4 Korttidsplats, korttidsplats med rehabilitering och
växelboende
Enligt socialtjänstlagen är en korttidsplats ett boende som beviljas för att ge
den enskilde rehabilitering, återhämtning, avlösning av anhörig, eller vård i
livets slut. Växelboende beviljas i avlösningssyfte för anhörig. 9
Antalet brukare med korttidsplats, korttidsplats med
rehabilitering, och växelboende
Diagram 21
Antal
700
600
500
400
Kvinnor
300
Män
200
100
0
Korttidsplats
Korttidsplats med
rehabilitering
Växelboende
Antalet brukare med korttidsplats, korttidsplats med rehabilitering, samt
växelboende.
Diagrammet visar att antalet kvinnor är fler inom insatsen korttidsplats.
Korttidsplats med rehabilitering är relativt jämnt fördelat mellan könen,
växelboende likaså.
9
Malmö stads gemensamma riktlinjer vid biståndsbedömning
33 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Andelen brukare med korttidsplats, korttidsplats med
rehabilitering, och växelboende i förhållande till antalet brukare
Diagram 22
12%
10%
8%
6%
Kvinnor
4%
Män
2%
0%
Korttidsplats
Korttidsplats med
rehabilitering
Växelboende
Andelen brukare med korttidsplats mätt i förhållande till totala antalet brukare
Diagrammet visar att en något större andel män beviljas korttidsplats,
korttidsplats med rehabilitering och växelboende.
34 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Korttidsplats uppdelat på ålder
Diagram 23
Antal
180
160
140
120
100
Kvinnor
80
Män
60
40
20
0
20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95+
Antalet brukare som har beviljats korttidsplats, uppdelat på ålder
Diagrammet visar att upp till 69 års ålder beviljas något fler män korttidsplats.
Från 70 års ålder och äldre är kvinnor fler, ju högre upp i åldern desto större
blir skillnaden.
35 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Korttidsplats med rehabilitering uppdelat på ålder
Diagram 24
Antal
12
10
8
Kvinnor
6
Män
4
2
0
45-64
65-69
70-74
75-79
80-84
85-89
90+
Antalet brukare som har beviljats korttidsplats med rehabilitering, uppdelat på ålder
Enligt diagrammet är fördelningen mellan könen i åldrarna relativt jämn. Något
fler kvinnor i åldersgruppen 70-74 beviljas insatsen medan något fler män i
åldersgruppen 80-84 beviljas insatsen.
36 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Växelboende uppdelat på ålder
Diagram 25
Antal
16
14
12
10
Kvinnor
8
Män
6
4
2
0
45-64
65-69
70-74
75-79
80-84
85-89
90+
Antalet brukare som har beviljats korttidsplats med rehabilitering, uppdelat på ålder
Enligt diagrammet är fördelningen mellan könen i åldrarna relativt jämn. Något
fler kvinnor än män i åldersgruppen 45-69 år beviljas insatsen medan något
fler män inom resterande åldersgrupper beviljas insatsen.
37 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
3. Vårdboende och gruppboende
Bostad i särskilt boende kan erhållas när brukarens behov inte längre kan
tillgodoses på annat sätt. 10
Antalet brukare som bor på särskilt boende
Diagram 26
Antal
1200
1000
800
Kvinnor
600
Män
400
200
0
Vårdboende
Gruppboende
Fördelningen av brukare som bor på särskilt boende. Det totala antalet brukare på
särskilt boende är 2586. Kvinnor: 1848 (71%) och män 738 (29%)
Diagrammet visar att fler kvinnor än män bor på särskilt boende, både
vårdboende och gruppboende. Större antal kvinnor och män bor på
vårdboende än gruppboende.
10
Malmö stads gemensamma riktlinjer vid biståndsbedömning
38 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Brukare på vårdboende uppdelat på ålder
Diagram 27
Antal
350
300
250
200
Kvinnor
150
Män
100
50
0
20-44 45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95+
Antalet brukare som bor på vårdboende, uppdelat på ålder
Diagrammet visar att de flesta brukare på vårdboende är i åldern 80 år och
äldre. Män är fler på vårdboende i åldersgruppen 45-74, därefter är kvinnor
fler.
39 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Brukare på gruppboende uppdelat på ålder
Diagram 28
Antal
250
200
150
Kvinnor
Män
100
50
0
45-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94
95+
Antalet brukare som bor på gruppboende, uppdelat på ålder
Diagrammet visar att de flesta brukare på gruppboende är i åldern 80 år och
äldre. Män är något fler på gruppboende i åldersgruppen 45-64 och 70-74,
därefter är kvinnor fler.
40 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
3.1
Andelen brukare på som bor på särskilt boende i
förhållande till befolkningen
Andelen brukare på vårdboende i förhållande till befolkningen
Diagram 29
Andelen kvinnor och män inom respektive åldersgrupp, som bor på vårdboende, i
förhållande till befolkningen
Diagrammet visar att kvinnor är fler än män på vårdboende efter 80 års ålder,
även i förhållande till befolkningen.
41 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Andelen brukare på gruppboende i förhållande till befolkningen
Diagram 30
Andelen män och kvinnor inom respektive åldersgrupp, som bor på gruppboende, i
förhållande till befolkningen
Diagrammet visar att kvinnor är fler än män på gruppboende efter 80 års ålder,
även i förhållande till befolkningen.
42 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
4. Antal brukare och andel av befolkning
Tabell 7
Antal ur befolkningen efter 65 år
Kvinnor
Hemtjänst
Män
Totalt
6114
2543
8657
4702
1984
6686
4795
2042
6837
Serviceinsatser
6069
2519
8588
Serviceinsatser exkl. trygghetslarm
4467
1789
6256
Personlig omvårdnadsinsats
3155
1230
4385
Alla insatser i ordinärt boende
6225
2626
8851
Särskilt boende
1818
679
2497
Ordinärt- och särskilt boende totalt
7923
3278
11201
Hemtjänst exkl. trygghetslarm
Hemtjänst ex. TL, ink. BS, AS, LS
11
Antal brukare efter 65 år med insatser enligt SoL
Tabell 8
Andel ur befolkningen efter 65 år
Hemtjänst
Kvinnor %
Män %
Totalt %
22
13
18
17
10
14
17
10
15
Serviceinsatser
22
13
18
Serviceinsatser exkl. trygghetslarm
16
9
13
Personlig omvårdnadsinsats
12
6
9
Alla insatser i ordinärt boende
23
13
19
7
3
5
29
17
24
Hemtjänst exkl. trygghetslarm
Hemtjänst ex. TL, ink. BS, AS, LS
12
Särskilt boende
Ordinärt- och särskilt boende totalt
Andel personer ur befolkningen efter 65 år som är brukare av insatser enligt SoL
11
Hemtjänst exklusive trygghetslarm, inklusive boendestöd, avlösarservice och
ledsagarservice
12
Hemtjänst exklusive trygghetslarm, inklusive boendestöd, avlösarservice och
ledsagarservice
43 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
5. Sammanfattning
•
Under perioden 120101–120630 fanns 9382 brukare inom hemtjänsten.
69 procent av dessa var kvinnor och 31 procent var män.
•
Det totala antalet beviljade insatser var 47218, varav kvinnor erhöll 71
procent och män erhöll 29 procent av dessa.
•
Kvinnor hade i snitt 5,2 insatser och män hade i snitt 4,7 insatser
vardera.
•
99 procent av brukarna av båda könen hade någon form av
serviceinsats. 50 procent av de kvinnliga brukarna och 47 procent av de
manliga brukarna hade någon form av omvårdnadsinsats.
•
I genomsnitt hade 14 procent av de kvinnliga brukarna och 13 procent
av de manliga brukarna beviljats någon form av personlig
omvårdnadsinsats.
•
I genomsnitt hade 27 procent av de kvinnliga brukarna och 24 procent
av de manliga brukarna beviljats någon form av serviceinsats.
•
Efter 65 års ålder ökade den kvinnliga andelen av befolkningen i
Malmö, jämfört med den manliga, skillnaderna ökade i takt med högre
ålder.
•
Största antalet brukare var män och kvinnor i åldern 85-89, ju högre
upp i ålder desto större skillnad mellan könen.
•
Hemtjänstens insatser är uppdelade i fem olika insatsnivåer inom
kommunen, graderade mellan noll och fyra. På nivå noll är ersättningen
för kommunen lägst, på nivå fyra är ersättningen högst.
•
Inom insatser i nivå noll var kvinnor 11 procentenheter fler än män,
inom nivå ett och två var kvinnor 4 procentenheter fler än män, inom
nivå tre var kvinnor 1 procentenhet fler än män och inom nivå fyra var
män 2 procentenheter fler än kvinnor.
•
Boendestöd var vanligast för män och kvinnor i åldern 45-64. Större
andel män än kvinnor beviljades insatsen.
•
Större andel kvinnor än män beviljades insatsen ledsagarservice.
•
Det var jämnt fördelat mellan könen inom insatsen dagverksamhet.
44 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
•
Män i alla åldrar beviljades avlösning, både avgiftsfri och avgiftsbelagd
oftare än kvinnor.
•
Inom insatsen kontaktperson var kvinnor fler vid mätning som enskild
insats, mätt i relation till totala antalet brukare hade män större andel.
•
Personlig assistans var relativt jämn fördelad mellan kvinnor och män.
•
Inom insatsen korttidsplats var kvinnor överrepresenterade vid
mätning som enskild insats, mätt i relation till totala antalet brukare var
män något överrepresenterade.
•
Korttidsplats med rehabilitering var jämnt fördelat mellan könen vid
mätning som enskild insats, mätt i relation till totala antalet brukare var
män något fler än kvinnor.
•
Inom insatsen växelboende var män något fler än kvinnor både vid
mätning som enskild insats och vid mätning i relation till totala antalet
brukare.
•
Totala antalet brukare på särskilt boende var 2586, varav 71 procent var
kvinnor och 29 procent var män.
•
Andelen kvinnor på vårdboende motsvarade 70 procent. Andelen män
på vårdboende motsvarade 30 procent.
•
Andelen kvinnor på gruppboende motsvarade 73 procent. Andelen
män på gruppboende motsvarade 27 procent.
•
Kvinnor var överrepresenterade på vårdboende och gruppboende efter
80 års ålder.
•
22 procent av den kvinnliga befolkningen och 13 procent av den
manliga befolkningen (efter 65 år) i Malmö var brukare av hemtjänst.
Män var överrepresenterade inom hemtjänsten efter 95 års ålder.
•
22 procent av den kvinnliga befolkningen och 13 procent av den
manliga befolkningen (efter 65 år) var brukare av serviceinsatser.
•
12 procent av den kvinnliga befolkningen och 6 procent av den
manliga befolkningen (efter 65 år) var brukare av personliga
omvårdnadsinsatser.
•
7 procent av den kvinnliga befolkningen efter 65 år i Malmö hade
permanent särskilt boende (vårdboende och gruppboende).
Motsvarande siffra för män var 3 procent.
45 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
RESULTAT AV KARTLÄGGNING AV LSS
1. Brukare inom LSS, enligt samtliga
personkretsar
Antal brukare med insatser enligt LSS
Diagram 1
Antal
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
Kvinnor
Män
Totalt: 2022 st, Kvinnor: 834 (41 %), Män: 1188 (59 %)
Ovanstående diagram beskriver fördelningen mellan kvinnor och män med
insatser enligt LSS i Malmö stad under perioden 120101 - 120630.
46 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
1.1 Antal brukare med insatser enligt LSS inom respektive
stadsdel
Tabell 1
Stadsdelar
Antal
Könsfördelning
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Centrum
121
170
42
58
Fosie
139
172
45
55
Husie
75
84
47
53
Hyllie
101
146
41
59
67
86
44
56
123
170
42
58
Kirseberg
Limhamn/Bunkeflo
Oxie
41
77
35
65
Rosengård
76
125
38
62
S Innerstan
67
122
35
65
V Innerstan
44
75
37
63
854
1227
41
59
Totalt
Totalt: 2081 Brukare. Att det totala antalet brukare är fler här än i föregående
diagram förklaras av att brukare flyttat mellan stadsdelarna, och därmed under en
kort period stått inskrivna i två stadsdelar samtidigt
Tabellen visar uppdelat på kön, antalet brukare med LSS- insatser inom
respektive stadsdel. Det är ingen större skillnad i fördelningen mellan könen
inom stadsdelarna. Män som brukare är fler än kvinnor inom samtliga
stadsdelar.
47 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
1.2 Åldersfördelning av brukare
Brukare uppdelade på ålder
Diagram 2
Antal
Åldersfördelningen av kvinnliga och manliga brukare med insatser enligt LSS
Enligt diagrammet beviljas flest insatser till män och kvinnor i åldern 20-44 år,
följt av 45-64 år. Män är fler än kvinnor fram till 69 års ålder. Därefter är
kvinnor något fler.
48 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
2. Befolkningen och brukarna
Brukare i förhållande till befolkningen
Tabell 2
Ålder
Andel av befolkningen
Kvinnor
Män
Totalt
0-19
0,5
0,8
0,7
20-44
0,5
0,7
0,6
45-64
0,8
1
0,9
65-69
0,8
1,2
1
70-74
0,5
0,5
0,5
75-79
0,3
0,3
0,3
80-84
0,2
0,1
0,1
85-89
0,1
0,2
0,1
Totalt
0,5
0,8
0,7
Andelen kvinnor och män som erhåller insatser enligt LSS i förhållande till
befolkningen
Ur tabellen framgår att 0,7 procent av befolkningen i Malmö stad har insatser
enligt LSS. Vanligaste åldersgruppen för beviljade insatser är 45-69 år för båda
könen. Det framgår att män är överrepresenterade i beviljade insatser i relation
till befolkningen.
49 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
3. Insatser enligt LSS
Insatser som har beviljats enligt LSS
Tabell 3
Insatser
Antal
Procent
Könsfördelning
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Personlig assistans
226
291
16
15
44
56
Ledsagarservice
138
200
10
10
41
59
Kontaktperson
209
243
15
13
46
54
Avlösarservice
30
70
2
4
30
70
Korttidsvistelse
80
117
6
6
41
59
Korttidstillsyn
Familjehem eller bostad med
särskild service för barn och unga
Boende m. särskild service för
vuxna
63
100
4
5
39
61
7
15
0
1
32
68
328
471
23
24
41
59
Daglig verksamhet
287
387
20
20
43
57
33
43
2
2
43
57
1401
1937
100
100
42
58
Individuell plan
Totalt
Totalt beviljades brukarna 3338 st insatser. Kvinnorna beviljades 42 procent och
männen beviljades 58 procent av insatserna
Tabellen visar vilka LSS insatser som beviljas, samt hur insatserna är fördelade
mellan könen i både antal och andel. Den visar också vilka insatser som är
vanligast. Det framgår att män beviljas mer LSS insatser än kvinnor men det
påvisas ingen större skillnad mellan könen i hur insatserna är fördelade.
Boende med särskild service för vuxna följt av dagverksamhet är de vanligast
beviljade insatserna för båda könen.
50 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
3.1 Personlig assistans, ledsagarservice och kontaktperson
Med personlig assistans får brukaren hjälp med grundläggande behov så som
personlig hygien och kommunicering med andra. Ledsagarservice underlättar
för den enskilde att delta i samhällslivet, delta i fritidsaktiviteter och ha kontakt
med andra. Kontaktperson motverkar social isolering och underlättar ett
självständigt liv.13
Diagram 3
Antal
350
300
250
200
Kvinnor
150
Män
100
50
0
Personlig assistans
Ledsagarservice
Kontaktperson
Antalet brukare som har beviljats insatserna personlig assistans, ledsagarservice
och kontaktperson
Enligt diagrammet beviljas fler män än kvinnor insatserna personlig assistans,
ledsagarservice samt kontaktperson.
13
Gemensamma riktlinjer för biståndsbedömning enligt Lag om stöd och service till vissa
funktionshindrade – LSS i Malmö stad
51 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Personlig assistans uppdelat på ålder
Diagram 4
Antal
100
90
80
70
60
50
Kvinnor
40
Män
30
20
10
0
0-19
20-44
45-64
65-69
70-74
75+
Antalet brukare som har beviljats personlig assistans, uppdelat på ålder
Diagrammet visar att män beviljas mer personlig assistans än kvinnor inom
samtliga åldersgrupper upp till 74 år. I åldern 75 år och äldre är fördelningen
mellan könen jämn.
52 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Ledsagarservice uppdelat på ålder
Diagram 5
Antal
90
80
70
60
50
Kvinnor
40
Män
30
20
10
0
0-19
20-44
45-64
65-69
70-74
75+
Antalet brukare som har beviljats ledsagarservice, uppdelat på ålder
Diagrammet visar att män beviljas mer ledsagarservice än kvinnor inom
samtliga åldersgrupper upp till 69 år. I åldern 70-74 år är antalet kvinnor något
större, i åldern 75+ är fördelningen jämn mellan könen.
53 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Kontaktperson uppdelat på ålder
Diagram 6
Antal
140
120
100
80
Kvinnor
60
Män
40
20
0
0-19
20-44
45-64
65-69
70-74
75+
Antalet brukare som har beviljats kontaktperson, uppdelat på ålder
Diagrammet visar att fler män än kvinnor beviljas insatsen kontaktperson i
åldern 20-69 år. I åldersgruppen 0-19 är fördelningen mellan flickor och pojkar
jämn.
54 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
3.2 Avlösarservice, korttidsvistelse och korttidstillsyn
Med avlösarservice får föräldrar med barn med stora funktionshinder samt
familjehem hjälp med avlösning i hemmet i syfte att möjliggöra aktiviteter som
barn inte deltar i. Med korttidsvistelse ges anhöriga möjlighet till avlösning och
den enskilde ges möjligheten till miljöombyte och rekreation.
Resursteamet med samordnaren för särskolan har även samordningsansvar för
korttidstillsyn. 14
Diagram 7
Antal
140
120
100
80
Kvinnor
60
Män
40
20
0
Avlösarservice
Korttidsvistelse
Korttidstillsyn
Antalet brukare som har beviljats insatserna avlösarservice, korttidsvistelse och
korttidstillsyn
Enligt diagrammet beviljas fler män än kvinnor insatserna avlösarservice,
korttidsvistelse och korttidstillsyn.
14
Gemensamma riktlinjer för biståndsbedömning enligt Lag om stöd och service till vissa
funktionshindrade – LSS i Malmö stad
55 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Avlösarservice uppdelat på ålder
Diagram 8
Antal
70
60
50
40
Kvinnor
30
Män
20
10
0
0-19
20-44
45-64
Antalet brukare som har beviljats avlösarservice, uppdelat på ålder
Enligt diagrammet är fler män än kvinnor beviljade avlösarservice i åldern 0-19
år, i åldern 20-64 är fördelningen mellan könen jämnare.
56 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Korttidsvistelse uppdelat på ålder
Diagram 9
Antal
80
70
60
50
Kvinnor
40
Män
30
20
10
0
0-19
20-44
45-64
65-69
Antalet brukare som har beviljats korttidsvistelse, uppdelat på ålder
Enligt diagrammet beviljas fler män än kvinnor korttidsvistelse, särskilt i
åldersgruppen 0-19 år. I åldern 65-69 är fördelningen mellan könen jämn.
57 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Korttidstillsyn uppdelat på ålder
Diagram 10
Antal
100
90
80
70
60
50
Kvinnor
40
Män
30
20
10
0
0-19
20-44
Antalet brukare som har beviljats korttidstillsyn, uppdelat på ålder
Enligt diagrammet beviljas fler män än kvinnor korttidstillsyn, särskilt i åldern
0-19 år. I åldern 20-44 är fördelningen mellan könen jämnare.
58 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
3.3 Familjehem eller bostad med särskild service för barn
och unga
Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar
som behöver bo utanför föräldrahemmet beviljas för barn som trots olika
stödåtgärder inte kan bo hos föräldrarna. 15
Diagram 11
Antal
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Flickor
Pojkar
Antalet flickor och pojkar som har beviljats familjehem eller bostad med särskild
service för barn och ungdomar
Enligt diagrammet beviljas fler pojkar än flickor familjehem eller bostad med
särskild service för barn och ungdomar.
15
Gemensamma riktlinjer för biståndsbedömning enligt Lag om stöd och service till vissa
funktionshindrade – LSS i Malmö stad
59 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Familjehem eller bostad med särskild service för barn och
unga uppdelat på ålder
Diagram 12
Antal
12
10
8
Flickor
6
Pojkar
4
2
0
0-19
20-44
Antalet flickor och pojkar som har beviljats familjehem eller bostad med särskild
service för barn och ungdomar.
Enligt diagrammet är pojkar fler än flickor inom båda åldersgrupperna.
60 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
3.4 Boende med särskild service för vuxna och daglig
verksamhet
Bostad med särskild service för vuxna beviljas efter att handläggaren träffar
den enskilde vid ett flertal tillfällen för att bedöma vilken form av boende som
ska beviljas. Daglig verksamhet beviljas i syfte att bidra till den personliga
utvecklingen och att främja delaktigheten i samhället.16
Diagram 13
Antal
500
450
400
350
300
250
Kvinnor
200
Män
150
100
50
0
Boende med särskild service
för vuxna
Daglig verksamhet
Antalet kvinnor och män som har beviljats boende med särskild service för vuxna
respektive daglig verksamhet
Enligt diagrammet beviljas fler män än kvinnor både boende med särskild
service och daglig verksamhet.
16
Gemensamma riktlinjer för biståndsbedömning enligt Lag om stöd och service till vissa
funktionshindrade – LSS i Malmö stad
61 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Boende med särskild service för vuxna uppdelat på ålder
Diagram 14
Antal
250
200
150
Kvinnor
Män
100
50
0
0-19
20-44
45-64
65-69
70-74
75+
Antalet kvinnor och män som har beviljats boende med särskild service för vuxna,
uppdelat på ålder
Enligt diagrammet är antalet män fler i åldersgruppen 20-64. I åldersgruppen
65-74 är fördelningen mellan könen jämn. I åldern 75+ är antalet kvinnor
något fler än män.
62 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Daglig verksamhet uppdelat på ålder
Diagram 15
Antal
300
250
200
Kvinnor
150
Män
100
50
0
0-19
20-44
45-64
Antalet brukare som har beviljats daglig verksamhet, uppdelat på ålder
Enligt diagrammet är antalet män fler än kvinnor inom samtliga åldersgrupper.
Anledningen till att brukare över 64 år inte har beviljats daglig verksamhet,
beror på att personer över 65 år utifrån lagen inte kan erhålla daglig
verksamhet.
63 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
3.5 Individuell plan
Den enskilde ska erbjudas att en individuell plan upprättas. Syftet med planen
är att målen för insatserna ska samordnas mellan olika vårdgivare och att
insatserna ska samordnas. 17
Individuell plan
Diagram 16
Antal
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Kvinnor
Män
Antalet kvinnor och män som har erhållit en individuell plan
Enligt diagrammet erhåller fler män än kvinnor en individuell plan.
17
Gemensamma riktlinjer för biståndsbedömning enligt Lag om stöd och service till vissa
funktionshindrade – LSS i Malmö stad
64 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Individuell plan uppdelat på ålder
Diagram 17
Antal
30
25
20
Kvinnor
15
Män
10
5
0
0-19
20-44
45-64
65-69
Individuell plan uppdelat på ålder
Enligt diagrammet erhåller fler män än kvinnor en individuell plan i
åldersgrupperna 0-19 år, 20-44 år och 65-69 år. I åldersgruppen 45-64 har fler
kvinnor än män erhållit en individuell plan.
65 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
4. Sammanfattning

Under perioden 120101–120630 fanns 2022 brukare med insatser
enligt LSS. 41 procent av dessa var kvinnor/flickor och 59 procent
var män/pojkar.

0,7 procent av befolkningen i Malmö stad hade insatser enligt LSS.
Av dessa var 0,5 procent kvinnor/flickor och 0,8 procent var
män/pojkar.

Totalt beviljades 3338 insatser enligt LSS. Av dessa beviljades
kvinnor/flickor 42 procent och män/pojkar 58 procent.

Den mest beviljade insatsen för både män och kvinnor var boende
med särskild service för vuxna.

Den åldersgrupp där både kvinnor och män beviljades flest insatser
var 20-44.

Fler män/pojkar än kvinnor/flickor, upp till 69 års ålder beviljades
insatser enligt LSS. Kvinnor var fler än män i åldern 70-89.

Fler män/pojkar än kvinnor/flickor, i alla åldersgrupper, beviljades
personlig assistans, ledsagarservice och kontaktperson.

Fler män/pojkar än kvinnor/flickor, i alla åldersgrupper, beviljades
avlösarservice, korttidsvistelse och korttidstillsyn.

Fler pojkar än flickor, i alla åldrar, beviljades familjehem eller
bostad med särskild service för barn och ungdomar.

Fler män än kvinnor, upp till 69 års ålder beviljades boende med
särskild service för vuxna. Från åldern 69 år och äldre var
kvinnorna fler.

Fler män/pojkar än kvinnor/flickor, i alla åldrar, beviljades
dagverksamhet.

Fler män/pojkar än kvinnor/flickor, i alla åldersgrupper erhöll en
individuell plan.
66 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
1. Realia – Analys av SoL
Föreliggande rapport visar att flest insatser enligt SoL, framförallt hemtjänst,
erhålls av kvinnor. Även inom särskilt boende påvisas en överrepresentation av
kvinnor i förhållande till befolkningen i Malmö. Slutsatserna går i enlighet med
nationell statistik, som visar att fördelningen mellan kvinnor och män i
hemtjänsten är omkring 70/30 procent. Det innebär att det i huvudsak är
kvinnor som berörs av insatsernas kvalitet, omfattning och tillgänglighet
(Socialstyrelsen, 2004). Att hela 24 procent av befolkningen i åldern 65 år och
äldre i Malmö är brukare av insatser enligt SoL visar hur angelägen
jämställdhetsfrågan är för vård- och omsorgs verksamhet. Mot bakgrund till att
29 procent av den kvinnliga befolkningen i Malmö i åldern 65 år och äldre,
jämfört med 17 procent av den manliga befolkningen är brukare av insatser,
belyses vikten av att kontinuerligt granska vård- och omsorgsverksamhet ur ett
jämställdhetsperspektiv.
I föreliggande rapport är kvinnor överrepresenterade inom permanent särskilt
boende, både vårdboende och gruppboende i förhållande till befolkningen.
Detta kan innebära antingen att en större andel män får sitt vård- och
omsorgsbehov tillgodosett på annat håll eller att det finns en stor skillnad i
hälsotillstånd. Ett annat intressant resultat som framgår ur rapporten är
resursfördelningen. Det visar sig i insatsnivåerna (diagram 8) där antalet
kvinnor är fler inom de insatser som kräver minst resurser, medan antalet män
är fler inom de insatser som kräver mest resurser. Så är även fallet i jämförelsen
med befolkningen. Diagram fem visar att kvinnor är överrepresenterade inom
alla åldrar, förutom vid 95 års ålder och äldre, där män är fler.
Att kvinnor är överrepresenterade inom hemtjänsten brukar ofta förklaras med
att kvinnor lever längre än män. Av diagram 5 framgår vid jämförelse av
befolkningen och antalet brukare att kvinnor fortfarande är
överrepresenterade. Det innebär att oberoende av att kvinnor lever längre än
män, är de överrepresenterade utifrån beviljade insatser inom hemtjänsten.
Endast vid 95 års ålder och äldre är manliga brukare i förhållande till
befolkningen överrepresenterade inom hemtjänsten. I Socialstyrelsens rapport
(2012a) framgår liknande resultat, där män endast är överrepresenterade inom
hemtjänsten vid 95 års ålder och äldre. I en rapport från Ovanåkers kommun
(2007) framgår att när kvinnor och män bedöms ha samma vårdtyngd beviljas
män fler insatstimmar än kvinnor, vilket kan vara en möjlig förklaring till denna
skillnad. Då det är känt att ju äldre brukaren är desto mer resurser krävs, är det
värt att se över om så kan vara fallet även i Malmö. Det kan dock också
förklaras av att kvinnorna till de äldre männen avlidit eller inte haft kraft nog
till fortsatt omsorg. Innan det går att dra några slutsatser om detta, krävs bland
annat en mätning av brukarens vårdtyngd och anhörigsituation.
Utifrån rapporten från Ovanåker påvisades även att kvinnor i åldersgruppen
80-90 år beviljas mer serviceinsatser än män i motsvarande åldersgrupp. Något
som överensstämmer med föreliggande rapport som visar att kvinnor beviljas
67 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
mer serviceinsatser än män. Det finns även studier som visar att män beviljas
mer serviceinsatser än kvinnor. I Botkyrka kommun (2010) visades genom
ärendegranskningar att män är överrepresenterade inom serviceinsatser medan
kvinnor har fler omvårdnadsinsatser än män. Statistiken i Botkyrka visar att
särskilt insatsen måltidsservice oftare beviljas män än kvinnor, i föreliggande
rapport är dock kvinnor fler. I rapporten från Ovanåker framgår även att män
beviljas korttidsvistelser i dubbelt så många fall som kvinnor. I föreliggande
rapport framgår att män är fler, skillnaden är dock inte lika stor. Däremot är
fler män i Malmö beviljade boendestöd samt anhörigavlösning.
Mot bakgrund av kartläggningens resultat framkommer ett antal indikationer
på områden som är värda att undersöka vidare ur ett jämställdhetsperspektiv.
Trots att inga slutsatser om ojämlika förhållanden kan dras, visar resultatet på
att arbete kvarstår innan det går att säkra en jämställd biståndsbedömning.
Det är viktigt att tydliggöra att jämställdheten inom vård och omsorg inte
handlar om att mätningarna ska visa lika för kvinnor och män och att
jämställdhet därigenom uppnåtts. I biståndsbedömningen måste många gånger
män och kvinnor behandlas olika, då olika behov föreligger, som ett resultat av
att samhället inte är jämställt. Faktorer som mäns våld mot kvinnor, kvinnors
sämre ekonomiska förutsättningar, äldre mäns bristande kunskap gällande
hushållsarbete och att kvinnor oftare överlever män är sådant som påverkar
kvinnors och mäns behov och därmed innebär att socialtjänsten måste
behandla män och kvinnor olika (Socialstyrelsen 2008). Enligt Socialstyrelsens
rapport (2008) är ”socialtjänstens roll ibland att kompensera för orättvisor mellan män
och kvinnor som har sin grund i samhället utanför socialtjänstens ramar”. Det är en
ständig balansgång baserat på dilemmat att å ena sidan synliggöra kvinnors och
mäns könsspecifika behov och å andra sidan riskera att befästa könsstereotypa
roller. Socialtjänstens insatser kan därmed påverka möjligheten för kvinnor och
män att dela på det obetalda hemarbetet, genom att bidra till ökad jämställdhet
i samhället.
Det finns många förklaringar till varför kvinnor är fler inom hemtjänst och
särskilt boende. Att kvinnor lever längre än män är något som man vetat sedan
1700-talet (Toivanen, Gisselman, & Lindfors, 2012). Orsakerna kan vara
många, men idag vet man att hjärt- och kärlsjukdomar är största dödsorsaken
till äldre mäns överdödlighet (Socialstyrelsen, 2012c). Att föreliggande resultat
visar att kvinnor är överrepresenterade inom hemtjänst och särskilt boende
även i förhållande till befolkningen kan till viss del förklaras av mäns kortare
medellivslängd. Män lever i genomsnitt fyra år kortare än kvinnor (SCB, 2012).
Även det faktum att samboende kvinnor ofta är yngre än sina män, spelar roll.
Nationella mätningar visar att tre av fyra män, men mindre än hälften av
kvinnorna, är sammanboende. Det bidrar till att fler kvinnor än män lever
ensamma under sina sista år och är i behov av hjälp i större utsträckning
(Socialstyrelsen, 2004).
Då kvinnor till stor del blir äldre än män kan deras försämrade
funktionsförmåga även bidra till sämre hälsa överlag. Kvinnors utbildningsnivå
68 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
och antalet som förvärvsarbetar motsvarar idag männens. Trots det har
kvinnor behållit huvudansvaret för hushåll och barn samt omsorg för anhöriga
(Toivanen, Gisselman, & Lindfors, 2012). Även om detta inte nödvändigtvis
gäller den målgrupp av äldre som kartläggningen berör, går det att spekulera i
om detta dubbelarbete också kan förklara varför kvinnor upplever större
arbetsbörda än män. Enligt tidskriften Äldre i centrum (2009) lider fler kvinnor
av rörelsehinder i jämförelse med motsvarande grupp män. Att kvinnor i alla
åldrar är sjukare än män vet man genom objektiva test av rörelseförmåga och
lungfunktion. Eftersom arbetsmarknaden är könssegregerad utsätts kvinnor
och män för olika sjukdomar baserade på stress och fysisk belastning. Oavsett
biologiska eller sociala skäl så har kvinnor och män olika mönster som
påverkar hälsan så att kvinnor är mer benägna att få problem med osteoporos
(benskörhet) och artrit (ledinflammation), medan män oftare får hjärt- och
kärlsjukdomar.
Det framgår utifrån nationella mätningar att personer som inte har partner eller
barn får mer kommunal omsorg. Skillnaden mellan könen framgår tydligt då
män med partner och barn har visat sig ha mindre behov av hjälp med
serviceinsatser (SCB, 2006). Anhörigsituationen påverkar därmed kvinnors
behov av informell hjälp mindre. Å andra sidan påverkas anhöriga kvinnor mer
än anhöriga män. År 2003 ställde socialstyrelsen frågor till kommunerna
angående särskilda riktlinjer vid biståndsbedömning. Resultatet visade att
majoriteten av kommunerna i bedömningen väger in eventuella samboendes
möjligheter att utföra insatser (Socialstyrelsen, 2004). Malmö är inte ett
undantag. Omsorgen om äldre har de senaste åren allt mer förskjutits till
anhöriga, och det är idag svårare att få äldreomsorg. Vid bedömning av
ärenden beviljas inte en insats om den kan tillgodoses på annat sätt. Szebehely
(1998) anger de skärpta kommunala riktlinjerna som orsak till att
biståndshandläggare får undersöka om anhöriga kan bistå med hjälp, så att
brukarens behov kan anses tillgodosett. Detta har lett till att den informella
omsorgen står för ca 60 procent av omsorgen för äldre och funktionshindrade.
Större andel män än kvinnor som beviljats hemtjänst är ensamboende och
större andel kvinnor än män som beviljats hemtjänst är sammanboende, visar
statistik från Socialstyrelsen (2011a). Att ensamboende män behöver mer
hjälp, än sammanboende män indikerar att de inte är i behov av hjälp i samma
utsträckning som ensamboende, eftersom de får sitt behov av hjälp tillgodosett
av makan. Ett resultat som får stöd från studien i Botkyrka (2010) som visar att
sammanboende män får mer service utförd av sina fruar, medan
sammanboende kvinnor istället tar emot serviceinsatser från hemtjänsten. Att
sammanboende kvinnor behöver mer hjälp (62 procent) än sammanboende
män (38 procent) indikerar därmed att kvinnor inte lika ofta får sitt hjälpbehov
tillgodosett av maken. Enligt gemensamma riktlinjer i Malmö stad (2011) har
sammanlevande personer ett gemensamt ansvar för det gemensamma hemmet.
Insatser avseende personlig omvårdnad omfattas inte av det gemensamma
ansvaret. I de fall där anhöriga hjälper den enskilde ska man i utredningen
beakta den anhörigas eventuella behov av avlösning, avlastning eller annat stöd.
69 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Även enligt äktenskapsbalken har makar skyldighet att hjälpas åt med hemmets
skötsel, vilket betyder att den andres ansvar ökar om den enes förmåga
minskar. Vid biståndsbedömningen ska hänsyn tas till äktenskapsbalken och
makars ansvar. Vid undersökning av utredningar har det dock visat sig att det i
68 procent av de kvinnliga brukarnas utredningar framgått om hänsyn tagits till
makens ansvar. Medan det i 82 procent av de manliga brukarnas utredningar
inte har framgått om hänsyn tagits till makans ansvar. Det är tydligt att makans
ansvar nämns oftare än makens (Socialstyrelsen, 2011a).
Huruvida hänsyn till äktenskapsbalken tas i samma utsträckning för kvinnor
som för män i Malmö bör undersökas vidare. Vi vet idag att det i samhället
råder tydliga könsmönster där kvinnor förväntas anta en omvårdande roll, ett
mönster som biståndshandläggare upplever tydligt. Det vi däremot inte vet är
om denna förväntning enbart kommer från brukarna eller om
biståndshandläggare oftare förlitar sig på anhöriga kvinnor än anhöriga män.
Biståndshandläggare ställs ofta inför dilemman i beslut om att tillgodose den
sökandes behov av insatser. I fall där en äldre man ansöker om insatser, tar
man ofta hänsyn till att han inte har varit delaktig i det obetalda hemarbetet i
samma utsträckning som en kvinna. Att döttrar spelar en mer central roll i
vårdandet av sina föräldrar vet vi (Socialstyrelsen, 2011a). Ett resultat som får
stöd från andra studier bl.a. Botkyrka (2010) som visat att sammanboende män
får maten lagad av sina fruar samt mer hjälp av sina barn, framförallt döttrar. I
föreliggande rapport framgår att större andel män än kvinnor beviljas
avlösningsinsatser, vilket är en indikation på att samma mönster ter sig i
Malmö stad. Det kan möjligtvis förklaras med att kvinnan ofta antas fortsätta
sköta det obetalda hemarbetet om mannen skulle bli i behov av insats. Mannen
är därmed inte i behov av att ansöka om insatser i samma utsträckning som en
behövande kvinna. Mönstret visar sig inte bara i relationen mellan en man och
en kvinna. Det visar sig även i fall där mannen lever ensam, då får han i större
utsträckning anhörigstöd, som i de flesta fall utförs av kvinnor; döttrar, hustrur
och svärdöttrar (Szebehely, 1998).
Ömsesidig frivillighet är viktigt då anhöriga aldrig ska känna sig pressade att
avstå från förvärvsarbete i syfte att vårda den behövande. Det är viktigt att ha i
åtanke att omsorg även kan innebära emotionell omsorg, som innebär att man
ser till och tröstar den behövande. Likaså intellektuell omsorg, där det läggs
stor tid åt organisering och planering åt den behövande (SOU 2005:66). Det
betyder att även om den anhöriga inte praktiskt vårdar den behövande, så
ägnas redan mycket tid åt emotionell och intellektuell omsorg. Enligt en
rapport av fackförbundet Kommunal (2012) får en tredjedel av de
hemmaboende äldre över 75 år hjälp av en dotter, och 14 procent får hjälp av
en son. Eftersom det har konstaterats att anhöriga i de flesta fall är kvinnor,
blir konsekvensen att kvinnors vardagsliv påverkas i högsta grad. Att kvinnor
är den största andelen vårdare av anhöriga, gör frågan särskilt viktig ur ett
jämställdhetsperspektiv. Socialstyrelsen (2004) förespråkar att socialtjänsten ska
undvika att anhöriga ensamma vårdar den behövande. Det är bra att anhöriga
är delaktiga i den behövandes omsorg, så länge socialtjänsten tar del av
70 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
ansvaret. Intervjuer av äldre visar att brukaren upplever det viktigt att
omsorgsansvaret inte lämnas ensamt åt barnen, då en ökad trygghet för
brukaren ligger i medvetenheten om att barnet inte är ensamt i omvårdnaden.
På samma sätt som barnomsorgen har varit avgörande för kvinnors möjlighet
till förvärvsarbete, är ett välfungerande samarbete mellan anhöriga och
socialtjänst avgörande för kvinnors möjlighet till förvärvsarbete (SOU
2005:66). Enligt Kommunal (2012) står 40 procent av kvinnorna som ger
omfattande omsorg till sina äldre utanför arbetsmarknaden. Närmare 100 000
kvinnor i Sverige anger som främsta orsak till att de slutat arbeta eller gått ned i
arbetstid att de vårdar en nära anhörig. Kvinnor som alltså ger omfattande
hjälp och stöd till anhöriga står utanför arbetsmarknaden i jämförelse med
andra kvinnor, men för män finns inte detta samband (Szebehely, 2006).
Enligt kvinnokonventionen är det nödvändigt att förändra män och kvinnors
traditionella roller i samhället om vi någonsin ska uppnå jämställdhet mellan
kvinnor och män. Genom att förstå varför och synliggöra traditionella
könsmönster är det lättare att rikta åtgärderna mot orsakerna istället för mot
konsekvenserna (Toivanen, Gisselman, & Lindfors, 2012). Det är därmed
grundläggande att socialtjänsten uppnår medvetenhet och har kunskap om
genussystemet och dess konsekvenser för samhället.
2. Realia – Analys av LSS
Föreliggande rapport visar att samtliga LSS-insatser oftare beviljas för
män/pojkar än för kvinnor/flickor. Störst skillnad mellan könen finns i de
yngre åldersgrupperna. Åldersgruppen för både män och kvinnor som beviljas
flest insatser enligt LSS är i åldern 20-64. Av samtliga personer som beviljas
LSS-insatser är 41 procent kvinnor/flickor och 59 procent män/pojkar.
Slutsatserna går i enlighet med nationell statistik, som visar att fördelningen
mellan kvinnor och män, flickor och pojkar inom LSS-insatser är omkring
40/60 procent (Socialstyrelsen, 2011b). Totalt 0,7 procent av Malmö stads
befolkning har någon form av insats enligt LSS. 0,5 procent av dessa är
kvinnor/flickor och 0,8 procent är män/pojkar. Det innebär att män är något
överrepresenterade inom beviljade LSS-insatser även i förhållande till
befolkningen i Malmö stad.
Fler män/pojkar än kvinnor/flickor beviljas insatser enligt LSS inom samtliga
personkretsar, men enligt Socialstyrelsen är insatsens omfattning densamma
för båda könen. I Sverige står personer med funktionshinder enligt personkrets
1 för 88 procent av de beviljade insatserna enligt LSS. Därtill visar statistik från
Socialstyrelsen (2011a) att daglig verksamhet är den vanligast beviljade LSSinsatsen. Likaså visar statistiken för Malmö stad.
Det första jämställdhetspolitiska målet i svensk jämställdhetspolitik handlar om
att kvinnor och män ska ha en jämn fördelning av makt och inflytande och
därmed samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare
71 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
(proposition 2005/06:155). I dagens samhälle är det svårare för kvinnor än för
män att nå samhällsställningar med makt och inflytande. För individer med
funktionshinder föreligger underordning oavsett kön. För kvinnor/flickor med
funktionshinder är det ännu svårare pga. svårigheter att framföra sina åsikter
(SOU 1998:138). Kvinnor med funktionshinder har även visat sig ha större
ekonomiska svårigheter än män med funktionshinder (SOU 2001:56). I en av
statens offentliga utredningar framgår att 60 procent av kvinnorna upplever
sämre möjligheter till samhällspåverkan än personer utan funktionshinder,
motsvarande för män är 40 procent. Att ha möjlighet till insatser som bland
annat personlig assistans är därmed avgörande för den enskildes livsvillkor. I
en intervjustudie utförd av socialstyrelsen uttrycker en kvinna skillnaden med
att hon gått från att bara vara till att leva (SOU 1998:138).
I nationella handlingsplanen för handikappolitiken är jämlika levnadsvillkor för
kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionshinder ett av målen (prop.
1999/2000:79). Inom studier om funktionshinder tas dock sällan hänsyn till
om livssituationen mellan män och kvinnor är olika. Enligt en av statens
offentliga utredningar (SOU 1998:138) har funktionshindrade kvinnor sämre
livsvillkor än män med funktionshinder inom bland annat ekonomi, hälsa,
förvärvsarbete och politiskt inflytande. Detta anses inte vara ett resultat av
medveten diskriminering, utan ett resultat av de djupt rotade traditionella
föreställningar om manligt och kvinnligt som finns både hos personal och hos
brukare. Att kvinnor har huvudansvar för hemmet, leder i sin tur till lägre löner
vid förvärvsarbete och en tendens att begära mindre än män av den hjälp som
finns.
Sjukdomsbilden är inte densamma för kvinnor och män, ändå har sjukvårdens
kunskap utgått från mäns symptom. Denna medvetenhet om traditionella
föreställningar om manligt och kvinnligt samt kunskap om att livsvillkoren för
kvinnor och män ser olika ut bör vara med i biståndsbedömningen. Att
könsperspektivet genomgående är med i biståndsbedömingen innebär en
kvalitetssäkring i arbetet med äldre och funktionshindrade (SOU 1998:138).
Varje biståndshandläggare bör vara medveten om den egna synen på
könsroller, för att undvika risken att förstärka könsroller på ett sätt som kan
diskriminera kvinnor.
I en av statens offentliga utredningar (2005:66) har det iakttagits och
problematiserats faktumet att flickor i större utsträckning än pojkar uttrycker
internaliserande problem såsom ångest och depression, medan pojkar i större
utsträckning än flickor uttrycker mer externaliserande, utåtagerande problem.
Detta är ett resultat av existerande föreställningar som skapar olika
förväntningar på flickor och pojkar. Eftersom flickor oftare förväntas anpassa
sig bättre än pojkar kan ofta internaliserande problem bli konsekvensen. I
Socialstyrelsens rapport (2004) menar man att pojkar påkallar uppmärksamhet
från vuxna i större utsträckning än flickor, och anger det som bidragande
förklaring till pojkars överrepresentation inom LSS – insatser, men långt ifrån
den enda.
72 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Antalet personer som har beviljats LSS – insatser ger en överblick över antalet
personer som har omfattande funktionshinder i landet (Socialstyrelsen, 2011a).
För att veta hur stor andel kvinnor och män som har tillgång till insatser enligt
LSS har Socialstyrelsen via patientregistret utgått från antalet kvinnor och män
med funktionsnedsättning i befolkningen. Inom diagnoserna
utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd, Cerebral Pares,
Parapares, Downs syndrom och ryggmärgsbråck har det visat sig att antalet
män/pojkar är fler än antalet kvinnor/flickor inom samtliga diagnoser,
undantaget är ryggmärgsbråck. Socialstyrelsen har därmed konstaterat att
huvudförklaringen till mäns överrepresentation inom LSS är att det finns fler
män än kvinnor inom de funktionshindergrupper som har rätt till insatser
enligt LSS. Därmed dras slutsatsen att i och med att fler män än kvinnor har
ovanstående diagnoser, får fler män insatser enligt LSS. Det bedöms att
insatserna beviljas rättvist mellan könen (Socialstyrelsen, 2011a).
Däremot har det uppmärksammats forskning som visar att flickor är
underdiagnosticerade inom autism och autismliknande tillstånd. Det kan vara
ett resultat av att pojkar undersöks mer noggrant och oftare än flickor, men
även en konsekvens av att kunskapen om dessa symptom är baserad på
forskning som grundar sig på pojkars symptom. År 1998 fanns 5000 studier
om pojkar och 25 om flickor (SOU 1998:138). Idag har det uppmärksammats
att flickor i förhållande till pojkar kan vara underdiagnosticerade. Efter 1999
har antalet studier om flickor ökat från 25 till närmare 300 (Kopp, 2010).
Familjer till pojkar upp till tolv år söker oftare hjälp hos barnpsykiatrin för att
pojkarna uppvisar hyperaktivt och aggressivt beteende. Flickors symptom
uppvisar inte lika ofta hyperaktivitet och aggression, utan mer
uppmärksamhetsproblem. Bland tonåringar är det flest flickor som söker hjälp
för ångest och depression. Idag belyses vikten av att uppmärksamma flickors
och pojkars olikheter, och jämföra flickors symptom med flickors och pojkars
symptom med pojkars (SOU 1998:138).
I en deskriptiv studie av Kopp (2010) refereras till ett antal studier som visar
exempel på att flickor ofta är fel- eller underdiagnosticerade. Föräldrar till
flickor vars beteende varit oroväckande under de första levnadsåren och sökt
hjälp har mer sällan fått en korrekt diagnos. I sin studie granskade Kopp 100
flickor som sökt hjälp för sociala interaktions- och uppmärksamhetsproblem.
Slutresultatet visade att flickorna i 92 procent av fallen haft ADHD eller
autism/autismliknande tillstånd. Vanliga diagnoser som flickor i studien fick
istället för autism eller autismliknande tillstånd var selektiv mutism, ADHD,
störd kroppslig förmåga och tvångssyndrom. Andra fick diagnoser ångest,
depression, familjerelationsproblem, anpassningsproblem eller ingen diagnos
alls. Kopp ger vidare exempel på andra studier som visat hur diagnosticeringen
av flickor är färgad av pojkars dominerande- och utåtagerande beteende. I en
studie hade 18 procent av de som fått diagnosen anorexia nervosa tio år senare
visat sig ha en form av autismstörning. Bara en av tio flickor hade fått
diagnosen autism eller autismliknande tillstånd. En annan studie visade att
73 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
lärare oftare tolkade pojkars beteende som ADHD medan flickors ADHDsymptom tolkades som trotsbeteende. Kopps slutsats är att mätinstrument bör
anpassas efter och kompletteras med flickors symptom så att autism eller
autismliknande tillstånd i samma utsträckning som hos pojkar ska kunna hittas
hos flickor.
Även om problemet inte ligger inom ramen för detta projekt att åtgärda, är det
intressant att belysa och viktigt att vara medveten om hur genussystemet tar sig
uttryck på alla samhällsnivåer. Könsperspektivet bör införas i rutiner om
biståndsbedömning för att säkerställa att besluten tas utifrån individens behov,
oavsett föreställningar om kön. Vid bedömning om insats ska beviljas eller ej
utgår dock biståndshandläggaren från läkarutlåtande. Det är därmed inte ett
problem som endast är baserat på biståndshandläggarens föreställningar om
kön. Det är ett samhällsproblem, orsakat av att både kunskapen om och
fastställandet av diagnoserna är baserade på pojkars symptom. Att flickor är
underdiagnostiserade innebär att flickors möjligheter att få insatser enligt LSS
påverkas. De går därmed i större utsträckning miste om rättigheten till hjälp i
det dagliga livet och rätten till full delaktighet i samhällslivet. Intentionen med
LSS är att personer med särskilt omfattande behov ska prioriteras, då insatser
enligt SoL inte upplevs ge tillräckligt goda levnadsvillkor, men även för att
skydda personer med omfattande behov vid ekonomiska svårigheter. LSS är en
rättighetslag där personer med stora funktionshinder ska få stöd och service
som är särskilt individanpassat (Socialstyrelsen, 2011a). En mycket intressant
iakttagelse som socialstyrelsen har gjort i sin rapport om funktionshinder
(2004) handlar om det faktum att LSS är en rättighetslag där individen har stora
påverkansmöjligheter. I jämförelse med socialtjänstlagen där brukarens rättsliga
ställning är svagare, men även där de flesta insatserna för brukaren är
avgiftsbelagda, tillskillnad från LSS. LSS- insatser är för kommunen mycket
kostsamma insatser, men för den enskilde avgiftsfria, tillskillnad från SoL
insatser som i de flesta fall för den enskilde är avgiftsbelagda (Socialstyrelsen,
2011a).
Mönstret i befolkningen är att kvinnor uppger sämre hälsotillstånd än män.
Kvinnor tar större ansvar för omsorgsarbete till barn med
funktionsnedsättning. Ur jämställdhetsperspektiv innebär detta att kvinnors
hälsa och möjligheter till förvärvsarbete påverkas i högre grad än mäns
(Socialstyrelsen, 2011a). Socialstyrelsen (2011a) refererar till Riksförbundet
rörelsehindrade barn och ungdomar studie. Den visade att 40 procent av
mammor till barn med funktionshinder, helt eller delvis arbetade i hemmet
som anhörigvårdare, personlig assistent eller utan bidrag. Medan 60 procent av
mammorna hade förvärvsarbete utanför hemmet, hade 90 procent av
papporna motsvarande. Av de kvinnor som arbetade hemma, med eller utan
bidrag hade 60 procent hälsoproblem i form av belastningssmärtor. Enligt
Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga måste ett jämställdhetsperspektiv tillämpas
på anhörigstöd. Det innebär att vård av anhöriga inte ska appliceras som ett
speciellt ansvar för kvinnor. Att undersöka möjligheter till avlösning och stöd
74 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
motsvarande anhöriga kvinnors och mäns behov är särskilt viktigt ur
jämställdhetsperspektiv.
Mäns överrepresentation inom LSS-insatser är alltså inte ett resultat av att
biståndshandläggare gör olika bedömning för kvinnor och män. Det är känt
eftersom personkretstillhörigheten är baserad på läkar- eller andra
expertutlåtande, som dock i sin tur påverkar biståndsbedömningen. Utifrån
statistik från Socialstyrelsen har det även visat sig att när flickor och kvinnor
väl får insatser enligt LSS, så finns inga statistiska belägg för att flickors och
kvinnors insatser är mindre omfattande än pojkars och mäns. Däremot vet vi
inte mycket om mötet mellan den enskilde och biståndshandläggare. För att
öka kunskapen om könsperspektivets betydelse i biståndsbedömningen bör det
utöver granskningar av ansökningar och avslag, även göras granskningar av
mötet med brukaren, bemötandet, omfattningen och utformningen av
utredningen. Vid studier baserade på ärendegranskningar har man kunnat
identifiera olika könsmönster. Huruvida det högre kravet på anhöriga kvinnor
än män beror på biståndshandläggarens föreställningar och förväntningar om
kön eller om det enbart är den enskilde brukaren som utgår från samhällets
normer om manligt och kvinnligt, återstår att undersöka.
3. Värt att undersöka vidare
Det är svårt att tala om kön, utan att beakta den enskildes sociala situation. Det
är känt att den enskildes hälsa påverkas av utbildningsnivå, arbetsmiljö,
boendemiljö, sociala relationer, alkohol- och rökvanor samt kostvanor
(Toivanen, Gisselman, & Lindfors, 2012). Det är därför viktigt att i framtiden
undersöka eventuella skillnader i levnadsförhållanden som möjligtvis kan skilja
sig mellan stadsområdena. Dessa faktorer är även viktiga att beakta i relation
till den enskildes förmåga och kunskaper att identifiera sitt behov. Kvinnor och
män kan uppleva behov på olika sätt, och därmed skiljer sig förmågan och
kunskaperna för att efterfråga en insats åt. Även språkliga och kulturella
faktorer kan påverka den enskildes förmåga och kunskaper för efterfrågan och
behov.
I föreliggande rapport undersöktes även antalet avslag på sökta insatser.
Antalet avslag var för båda könen förhållandevis små, vilket gjorde det svårt att
utmäta någon skillnad mellan könen. Anledningen till det lilla antalet avslag
beror till stor del på att det är sällan en brukare får avslag på sökt insats utan att
erbjudas en annan. Så kallade delavslag är vanligare, och ges ofta när brukare
söker ett flertal insatser och får avslag på en, men beviljas andra insatser. Det är
svårt att utläsa av verksamhetssystemet men går att få fram i utredningar. För
att undersöka om det föreligger skillnad i huruvida kvinnor och män ges avslag
på sökt insats bör förhållandet mellan sökta och beviljade insatser granskas i
utredningar, tillsammans med bland annat brukarens vårdtyngd och aktuell
anhörigsituation.
75 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Det är även grundläggande att i mätningar om LSS undersöka eventuella
skillnader mellan könen inom respektive personkrets. Som ett resultat av
brister i verksamhetssystemet är inte statistiken för personkretstillhörighet
tillförlitlig. I föreliggande rapport valdes av det skälet statistik utifrån
personkrets bort i rapporten. Däremot bör den statistiken finnas med i
framtida rapport.
Ytterligare en intressant aspekt som är värd att undersöka, är om bedömningen
om bistånd skiljer sig åt om handläggaren är man eller kvinna. Det är inte
möjligt att undersöka i denna rapport då antalet manliga biståndshandläggare är
ytterst få, och därmed skulle inte resultatet bli jämförbart.
Det är känt att kvinnor och män har olika livssituationer och olika förmåga att
föra fram sina behov. Det är värt att spekulera kring hur mycket
biståndshandläggarens beslut påverkas av denna förmåga samt om mötet med
brukaren kan ha påverkats av biståndshandläggarens omedvetna föreställningar
om manligt och kvinnligt. Det faktum att äldre män har mindre erfarenhet och
kunskap om hemmets skötsel och matlagning, ger upphov till vidare diskussion
och undersökning om hur socialtjänsten i samtliga stadsdelar bemöter detta.
Genom arbetets gång har det varit tydligt att det finns skillnader mellan
stadsdelarna i frågan. De flesta är överens om att det tas hänsyn till en mans
okunskap om matlagning och städning i biståndsbedömningen, vilket det
självfallet ska göras, där behovet finns. Problematiken uppstår utifrån att det
skiljer sig mellan stadsdelarna i hur stor hänsyn som tas. Det efterfrågas
tydligare riktlinjer i förhållningssättet gentemot äldre män som på grund av
bristande kunskap beviljas insatser som matlagning och städning under en lång
period för att kunskap saknas. Även gemensamma riktlinjer bör förtydligas i
frågan om hur mycket det bör förlitas på anhöriga i biståndsbedömningen,
men även i hur stor hänsyn som tas till äldre mäns bristande kunskap om
hemmets skötsel.
4. Realisering
Ur resultatet framgår att en närmare undersökning är nödvändig innan en
jämställd biståndsbedömning kan säkras. En genomgående brist i
kartläggningen är att det saknas grundläggande information om huruvida
brukaren är sammanboende eller ensamboende. Ur analysen framgår flera
indikationer med stöd från teorier om att kvinnor oftare vårdar sina män än
tvärtom. Faktorn anges även ofta som orsak till varför kvinnor är
överrepresenterade inom hemtjänsten och särskilt boende i förhållande till
befolkningen. Enligt nationell statistik är tre av fyra män sammanboende
medan motsvarande för kvinnor är mindre än hälften. Problemet uppstår när
vi inte kan mäta om brukarna i Malmö är sammanboende eller ensamboende
då det i nuläget inte går att få fram i det statistiska systemet. Problemet belyser
vikten av att utföra en fördjupningsstudie baserad på ärendegranskningar. I
76 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
utredningar framgår brukarens anhörigsituation. Åtgärden blir därmed att
utföra ärendegranskningar i syfte att undersöka om orsaken till att kvinnor är
överrepresenterade inom hemtjänsten och särskilt boende även i förhållande
till befolkningen är att män oftare vårdas av sina kvinnor än tvärtom. Vidare
undersökes möjligheten att införa faktorn om anhörigsituation i det statistiska
systemet för att möjliggöra fullständiga kartläggningar i framtiden.
Vid projektets början hölls ett möte för ett antal biståndshandläggare från de
olika stadsdelarna. Vid mötet framkom att biståndshandläggarna inte blivit
informerade om de jämställdhetssatsningarna som pågår i Malmö stad.
Majoriteten hade inte deltagit i någon utbildning i jämställdhetsintegrering. De
hade inte heller tagit del av Malmö stads utvecklingsplan för
jämställdhetsintegrering. Biståndshandläggarna saknade därmed kunskap om
Sveriges jämställdhetspolitik och nödvändig kunskap som krävs för
implementeringen av jämställdhetsperspektivet i biståndsbedömningen. Under
mötet drogs slutsatsen att utbildning i jämställdhetsintegrering och svensk
jämställdhetspolitik var nödvändig. Som åtgärd arrangerades därefter en
utbildningsdag för samtliga biståndshandläggare och chefer. För att ta del av
sammanställningen av ovanstående möte se bilaga 3. För att ta del av den
arrangerade utbildningen se bilaga 4.
För att jämställdhetssäkringen av biståndsbedömningen ska vara hållbar och
inte upphöra när projektet tar slut, krävs ett långsiktigt perspektiv. Åtgärden
blir att det bildas en jämställdhetsgrupp med representanter från varje stadsdel
som ska få djupare utbildning i jämställdhetsintegrering, i syfte att verka som
jämställdhetsombud för sin förvaltning. Litteratur inför 2013 har köpts in i
syfte att specialutbilda jämställdhetsgruppen. Jämställdhetsgruppen kommer att
få möjlighet att diskutera böckernas innehåll och verktyg för att applicera den
nya kunskapen i verksamheten. Syftet är att utveckla specialexpertis hos
ombuden, som sedan får i uppdrag att vidareutbilda sin förvaltning om den nya
kunskapen. Ombuden ansvarar därefter för att jämställdhetsperspektivet hålls
levande i verksamheten, på arbetsplatsträffar och vid nyanställningar.
I enlighet med planeringen har det även skett en utbildning i ärendegranskning
med konsult under hösten 2012. Under våren 2013 kommer gruppen
tillsammans med en konsult och projektledare att granska verkliga utredningar
vid ett flertal tillfällen, i syfte att uppmärksamma anhörigsituation, vårdtyngd,
avslag och dolda stereotypa föreställningar om kön i formuleringar osv. Syftet
är att skapa en för vård- och omsorgsverksamhet anpassad checklista för
biståndsbedömning som i framtiden ska beaktas innan bistånd beslutas.
Checklistan ska skrivas in i de gemensamma riktlinjerna för
biståndsbedömning. Checklistan kommer även att finnas med som en
påminnelse i systemet för biståndsbeslut. Innan det går att slutföra ett beslut
måste det kryssas i en ruta att checklistan har beaktats. Därefter planeras
uppföljning av biståndshandläggares attityder kring arbetet med
jämställdhetsintegrering i syfte att undersöka om attitydförändring har
åstadkommits. Slutligen ska jämställdhetsperspektivet integreras i
77 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
målskrivningar, verksamhetsplanering, uppföljning och utvärdering samt i
ordinarie agendan. Projektledaren har med stöd av styrgruppen formulerat
jämställdhetsmål för hela vård- och omsorgs verksamhet i Malmö stad. Vård
och omsorgscheferna har beslutat att de ska införas i samtliga SDF
verksamhetsplaner för 2013. Införandet av gemensamma riktlinjer med
jämställdhetsperspektiv är särskilt viktigt, då socialtjänstlagen omfattas av ett
individperspektiv, som osynliggjort könsperspektivet samt för att begreppet
jämställdhet inte finns med i lagen. En problematik som socialstyrelsen har
uppmärksammat och därifrån skapat en behovsmodell som beskriver
socialtjänstens roll – från behov till resultat (Socialstyrelsen, 2004).
Behovsmodellen ska eventuellt integreras i de gemensamma riktlinjerna för
biståndsbedömning (se bilaga 1).
78 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
4.1 Jämställdhetsplan
1. MÅL: Skapa medvetenhet och kunskap om
jämställdhetsperspektivets betydelse i socialtjänstens arbete
ÅTGÄRDER, genomförda under 2012:
1. Workshop för biståndshandläggare för diskussioner om den
jämställda verksamheten.
2. Utbildningsdag i jämställdhetsintegrering och svensk
jämställdhetspolitik för samtliga biståndshandläggare och chefer
inom vård och omsorgsverksamhet.
3. Projektledare har deltagit på biståndshandläggares arbetsplatsträffar
i syfte att informera om kartläggningen.
4. Utbildningsdag i ärendegranskning baserad på verkliga utredningar
för biståndshandläggare från samtliga förvaltningar.
5. Inköp av jämställdhetslitteratur till samtliga förvaltningar.
6. Integrera mål i samtliga stadsdelars verksamhetsberättelser.
ANSVARIG: Projektledare i samråd med styrgrupp och vård och
omsorgschefer
2. MÅL: Införa verktyg för att jämställdhetssäkra
biståndsbedömningen
ÅTGÄRDER, planerade att genomföras under 2013:
1. Att utifrån ärendegranskningar skapa en checklista anpassad för
och utifrån Malmö stads biståndsbedömning.
2. Införa checklista i gemensam metod- och aktkontroll.
3. Införa checklista i verksamhetssystem för biståndsbedömning.
4. Integrera nya jämställdhetsmål i samtliga stadsdelars
verksamhetsberättelser.
5. Behovsmodellen (se bilaga 1) införs i metod- och aktkontroll.
6. Brukarens anhörigsituation blir tvingande att införa i
verksamhetens system för biståndsbedömning.
7. Skapa en jämställdhetsgrupp med representanter från samtliga
stadsdelsförvaltningar som fortsätter granska ärenden ur
jämställdhetsperspektiv. Ombuden ansvarar för att
jämställdhetsperspektivet fortsätter beaktas på arbetsplatsträffar
och vid nyanställning. En samordnare utses ur gruppen.
8. Anordna en workshop för biståndshandläggare i syfte att se
eventuell attitydförändring med utvärdering av utvecklingsarbetet.
9. Fortsatt kompetensutveckling för biståndshandläggare, chefer och
även omvårdnadspersonal.
ANSVARIG: Projektledare i samråd med styrgrupp och vård och
omsorgschefer.
79 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Referenser
A-M., Sandquist, E., Gunnarsson., M.,Szebehely, & I., Kolfjord. (1998). Åt var
och en efter behov. Svenska kommunförbundet: Komentus förlag.
CEMR deklaration. Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och
män på lokal och regional nivå. 2009. Sveriges kommuner och landsting:
Stockholm.
Danielsson, V. (2007). Spelar kön roll för hur jag får min hemtjänst i Ovanåkers
kommun? Ovanåker: Socialtjänsten.
FN. (1979). Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,
CEDAW. New York: FN.
Kopp, S. (2010). Girls with social and/or attention impairments. Doktorsavhandling.
Göteborg: Göteborgs universitet.
Lorentzi, U. (2011). Hänger din mammas trygghet på dig? Att kombinera jobb med
omsorg om föräldrar. Kommunal.
Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hämtad från:
http://www.makequality.se/ord-.aspx
Riktlinjer för bistånd i form av särskild boendeform för äldre och
funktionsnedsatta i Malmö stad. (2011). Malmö stad: kommunstyrelsen
Sveriges Kommuner och Landsting. (2010). Hemtjänsten i Botkyrka kommun – en
gender budget analys. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Szebehely, M. (2005.) Anhörigas betalda och obetalda äldreomsorgsinsatser. I:
Forskarrapporter till Jämställdhetspolitiska utredningen. SOU 2005:66. Stockholm:
Fritzes.
Statistiska centralbyrån. (2006). Äldres omsorgsbehov och närhet till anhöriga.
Stockholm: Statistiska centralbyrån.
Statistiska centralbyrån. (2012). Medellivslängd efter kön 1960-2011. Hämtad från:
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____273436.aspx
Socialstyrelsen. (2004). Jämställd socialtjänst? - Könsperspektiv på socialtjänsten.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2008). Mot en mer jämställd sjukvård och socialtjänst. Stockholm:
Socialstyrelsen.
80 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Socialstyrelsen. (2011a). Insatser till kvinnor och män med funktionsnedsättning.
Kartläggning och analys av könsskillnader inom LSS och SoL. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2011b). Personer med funktionsnedsättning – vård och omsorg den 1
november 2012. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso-och sjukvårdslagen.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2012a). Äldre – vård och omsorg den 1 oktober 2011. Kommunala
insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2012b). Äldre och personer med funktionsnedsättning – regiform år
2012. Vissa kommunala insatser enligt Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2012c). Personer med funktionsnedsättning – insatser enligt LSS år
2011. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2012d). Dödsorsaker 2011. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 1998:138. Kvinnor, män och funktionshinder. Stockholm:
Socialdepartementet.
SOU 2001:56. Funktionshinder och välfärd. Stockholm: Socialdepartementet.
SOU 2005:66. Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya
mål, kap 9 Omsorgsarbete. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2007:15. JämStöds Praktika. Metodbok för jämställdhetsintegrering. Stockholm:
Fritzes.
Proposition 1999/2000:79. Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan
för handikappolitiken. Stockholm: Socialdepartementet.
Proposition 2005/06:155. Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i
jämställdhetspolitiken. Stockholm: Näringsdepartementet.
Toivanen, S., Gisselmann, M., & Lindfors, P. (2012). Kön, genus och hälsa:
socioekonomiska skillnader i hälsa bland kvinnor och män. Malmö: Kommissionen för
ett socialt hållbart Malmö Stad.
Vägledning för biståndsbedömning enligt Lag om stöd och service till vissa
funktionshindrade – LSS. (2011). Malmö stad: myndighetscheferna.
Äldre i Centrum. (2009). Könsskillnader i vård och omsorg. Hämtad från:
http://www.aldreicentrum.se/till-tidskriften/2010-2008/Nr-1-2009-En-fragaom-kon/Konsskillnader-i-vard-och-omsorg/
81 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Bilaga 1
Källa: Socialstyrelsen – Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten
82 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Bilaga 2
Inplanerade datum hösten 2012
I arbetet för jämställdhetsintegrering arrangerades under hösten följande
möten:

20 juni: Workshop för biståndshandläggare. Representanter från
varje stadsdelsförvaltning bjöds in för att diskutera kring en
jämställd verksamhet, i syfte att synliggöra kunskapsnivå, nytta och
vilja att integrera jämställdhetsperspektivet i biståndsbedömningen.

September: Kartläggning av biståndsbeslut enligt SoL
presenterades för vård och omsorgschefer, myndighetschefer,
lokala pensionärsrådet i Kirseberg samt övriga ledningsgrupper.

5 oktober: Utbildningsdag för samtliga biståndshandläggare, i
jämställdhetsintegrering som strategi för jämställda verksamheter,
av Gertrud Åström. Inledning av kommunalrådets politiska
sekreterare Sara Svensson om Malmös utvecklingsplan för
jämställdhetsintegrering.

12 oktober: Studiebesök av kommunalråd Hanna Gedin samt
stadshusets avdelning för integration och arbetsmarknad i syfte att
informeras om integreringsprocessen.

November: Projektledare deltog på majoriteten av
stadsdelsförvaltningars arbetsplatsträffar för att berätta om
utvecklingsarbetet, presentera kartläggning av SoL och LSS samt
informera om en bildning av jämställdhetsgrupp med
biståndshandläggare som ombud från respektive förvaltning.

21 november: Heldagsutbildning i ärendegranskning ur
jämställdhetsperspektiv för jämställdhetsombud (utvalda
biståndshandläggare) med konsulten Katarina Olsson.
Biståndshandläggare från Piteå var inbjuden i erfarenhetsutbytes
syfte.

3 december: Utställning i stadshuset kring årets arbete med
jämställdhetsintegrering. Vård och omsorg höll seminarium om sitt
arbete med jämställdhetsintegrering.
83 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Bilaga 3
Sammanställning av mötet om ”den jämställda
verksamheten” den 20/6-12
Bakgrund
Biståndshandläggare från alla stadsdelsförvaltningar var inbjudna till Kirseberg
för att diskutera och reflektera kring en jämställd verksamhet. Representanter
från 7 av 10 SDF deltog. Tio kvinnliga biståndshandläggare och LSShandläggare anmälde sig till mötet, varav nio deltog. Mötet ägde rum i
sessionssalen på Kirsebergs SDF, den 20/6, mellan 13.30 -16.30.
Mötet var baserat på den internationellt beprövade metoden ”den jämställda
verksamheten” (JämStöds Praktika, SOU 2007:15), som är framtagen för
förändringsprocesser i organisationer. Metoden följdes dock inte till punkt och
pricka, då endast tre timmar istället för fyra avsattes till mötets förfogande. Alla
frågor från metoden och mycket därtill togs upp, dock i mer allmän diskussion
än konkret steg för steg.
Syfte
Syftet med dagens möte var:
– att skapa gemensam förståelse av vad som är en jämställd verksamhet
– att inventera vad som kan stödja och vad som kan hindra utvecklingen av en sådan
verksamhet
– att skapa möjlighet för deltagarna att reflektera över sin personliga villighet att ingå i en
sådan verksamhet
– att få en överblick över kunskapsnivån när det gäller jämställdhet hos deltagarna.
Presentation
Mötet började med en kort presentation av projektledaren och projektledarens
uppdrag. Därefter presenterades kort information om vad som ligger till grund
för processen. För att få en överblick över deltagarnas kunskapsnivå kring
jämställdhet framfördes inte någon djup presentation av genusteori och svensk
jämställdhetspolitik. Det enda som lyftes fram var Sveriges
jämställdhetspolitiska mål, samt Malmö Stads mål att påbörja integrering av
jämställdhetsperspektivet i kommunens alla verksamheter, senast 2013.
Därefter presenterades deltagarna namn och vilken SDF de tillhörde. De flesta
deltagare hade inte deltagit i någon utbildning i genusteori eller svensk
jämställdhetspolitik, inte heller tidigare tagit del av ”Malmö Stads
utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering” om hållbar jämställdhet i Malmö
84 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
stad. Endast två deltagare från Limhamn/Bunkeflo var väl förankrade i ämnet,
då de deltagit i utbildning i genusteori och svensk jämställdhetspolitik med
Gertrud Åström samt varit på studiebesök angående jämställdhetsintegrering
anordnat av Malmö stad.
Övning
Vid övningens första steg gavs deltagarna möjlighet att reflektera och diskutera
fritt och generellt om hur en jämställd verksamhet kan beskrivas. Frågan
formulerades: ”vad är en jämställd verksamhet för dig?” beskriv samt ”lista föroch nackdelar med en jämställd verksamhet”. Deltagarna delades upp i tre
grupper där de tillsammans skulle diskutera frågan och på stort blädderblock
skriva upp de punkter som tagits upp, för att därefter diskutera svaren
tillsammans i hel grupp.
Resultat
Deltagarna hade svårt att komma igång med övningen då de inte upplevde att
de fått tillräcklig information om jämställdhet och att de saknade en
projektbeskrivning. Projektledaren förtydligade att det inte fanns några rätt
eller fel, att övningens syfte i ett första steg var att skapa en gemensam bild av
hur vi föreställer oss en jämställd verksamhet, utan förkunskaper.
Diskussionerna kom efter en trög start igång och engagemanget i dem var
tydligt. Inställningen till jämställdhetsintegreringsprocessen mellan deltagarna
varierade. Det framgick att ca hälften av deltagarna var negativt inställda
medan den andra hälften var positivt inställda till denna. Av de som var
positivt inställda till jämställdhetsperspektivet var två väl förankrade i
processen.
Punkter som togs upp ur positivt perspektiv till
jämställdhetsintegreringsprocessen:






Alla har lika värde
Respekt för medmänniskor
Lika lön för lika arbete, oavsett kön
Samma möjligheter att påverka och ha inflytande
Lika information ska ges till medborgarna, oavsett tillhörande SDF
Jämn fördelning
Punkter som togs upp ur negativt perspektiv till
jämställdhetsintegreringsprocessen:


För stor fokus på kön och jämställdhet
Bedömning sker utifrån funktionsförmåga, inte utifrån kön.
85 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS



Individperspektiv istället för könsperspektiv där faktorer som religion,
levnadssätt, nätverk, familj, utbildning, uppväxt och utbildning är
orsaker till skillnader, inte kön.
Våld är inte könsbestämt, sker från båda hållen.
Könskvotering är inte okej
Diskussion
Att inställningen till jämställdhetsintegreringsprocessen var delad, framgick
tydligt. Flera deltagare menade på att fokus inte bör vara på kön, att
socioekonomiska faktorer var viktigare att lyfta fram. Det konstaterades att det
fanns stora skillnader för både anställda och brukare mellan stadsdelarna som
berodde på andra faktorer än kön. Skillnader i de anställdas löner mellan
stadsdelarna lyftes fram som exempel. För brukarna fanns skillnader mellan
stadsdelarna i måltidsservice och inköp, där vissa stadsdelar erbjöd måltid och
inköp från valfri restaurang eller butik, medan det hos andra stadsdelar var mer
begränsat utbud i närliggande område.
Vid genomgång av de jämställdhetspolitiska målen reagerade ett antal deltagare
på det fjärde delmålet angående mäns våld mot kvinnor. De ansåg istället att det
bör formuleras som våld i nära relationer, då de menade på att våld även sker
mot män. Begreppet våld i nära relationer tabubelägger inte, utan lyfter fram det
faktum att även män utsätts för våld av kvinnor. Här var åsikterna delade och
andra menade på att formuleringen rättfärdigad, då all vetenskap visar på att
majoriteten av allt våld som sker i nära relationer, är mäns våld mot kvinnor.
Dock förenades deltagarna vid punkten för ekonomisk jämställdhet: lika lön
för kvinnor och män föreföll självklart. Diskussionen intensifierades och gav
upphov till vidare diskussioner. Därefter lades fokus på vård- och omsorgs
verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Att yrken inom vård- och omsorg är
kvinnodominerade, resulterade i diskussioner kring varför mansdominerade
yrken är högavlönade till skillnad från kvinnodominerade yrken. Det menades
på att män erbjuds högre lön än kvinnor, som en konsekvens av att män är
eftertraktade inom vård- och omsorg. Önskemål till projektledaren gavs om en
kartläggning av nyexaminerade biståndshandläggares löner, för att få fram om
nyexaminerade män har högre ingångslön än nyexaminerade kvinnor.
Diskussionen gick vidare över till frågan om kvotering, där de flesta hade en
negativ inställning till kvotering, åt båda hållen. Att anställning bör ske utifrån
kunskap och erfarenhet, inte utifrån kön. Det är acceptabelt om syftet är att
kvotera in det underrepresenterade könet i fall där en man och kvinna har
samma kvalifikationer. Det är inte acceptabelt i syfte att anställa det
underrepresenterade könet endast utifrån kön, oavsett förutsättningar. Vidare
önskades en kartläggning av de anställda inom vård- och omsorg, i relation till
antalet kvinnliga respektive manliga chefer, för att undersöka vilket kön som är
överrepresenterat i chefspositioner. För att rikta den ekonomiska frågan till
brukarnas perspektiv, var deltagarna eniga om att det inte fanns någon negativ
86 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
påverkan av den ekonomiska fördelningen mellan brukarna, oavsett
könstillhörighet. Kostnaden för insatser inom hemtjänsten, har en maxtaxa
samt är baserade på brukarens inkomst och påverkas därmed inte av att
kvinnor i allmänhet har lägre inkomst än män.
Vidare riktades frågan till om det är vanligt att det vid fall där brukarna är
samboende, oftare förlitas på att kvinnan ska tillgodose mannens behov av
service och omsorg än om fallet var omvänt, där kvinnan varit i behov av
service och omsorg. Flera menade på att det inte görs en sådan skillnad från
biståndshandläggarens sida, men att det är vanligt att brukaren gör åtskillnad,
utifrån traditionella könsmönster. Kvinnorna är vana att sköta det mesta inom
hushållet och skulle därmed fortsätta göra det om mannens förutsättningar
försämrades. Samtidigt skulle det bli en större omställning för mannen om
kvinnans förutsättningar försämrades eller om mannen kommit att bli ensam,
om han inte varit lika delaktig i hushållet tidigare. Deltagarna menade på att det
inte gjordes någon medveten skillnad, utan lät mannen att lära sig
hushållsarbetet istället för att bevilja insatser. En kartläggning av det faktiska
läget vore dock intressant att undersöka, menade de på. Därefter ställde
projektledaren frågan om huruvida det är vanligt att det förlitas på anhöriga vid
bedömning av insatser. Någon deltagare menade på att lagen förbjöd dem att
förlita sig på brukarens anhöriga att tillgodose brukarens behov, samt att de
ofta fick övertala den anhöriga att låta hemtjänsten utföra insatsen. Vissa
deltagare menade på att det ofta förlitas på den anhöriga. Samtliga deltagare var
överens om att konsekvensen av att man förlitar sig på brukarens anhöriga kan
vara en så kallad ”kvinnofälla” då anhöriga ofta är fruar, döttrar, svärdöttrar
osv. Samtliga deltagare påpekade att borttagandet av insatsen anhörig vårdare var
ett steg i rätt riktning mot jämställdhet, då dessa anhöriga i de flesta fall var just
kvinnor. Inom både SOL och LSS, ansöker brukaren i vissa fall om att en
anhörig ska anställas, vid insatser som ledsagarservice och avlösarservice, men
där ansökan avslås. Inom LSS där man kan beviljas insatser som personlig
assistans och stödfamilj är det ofta anhöriga som anställs som vårdare, där
handläggaren inte har befogenhet att styra över vårdaren.
Att traditionella könsroller i flera fall upprätthålls av brukarna framgick tydligt.
Exempelvis efterfrågas kvinnor i mycket större utsträckning vid serviceinsatser
inom hemtjänsten, då brukare, oavsett kön oftare påpekar att män inte är lika
bra som kvinnor på att utföra serviceinsatser som exempelvis städning.
Framförallt vid personlig omvårdnad efterfrågas kvinnor i större utsträckning
än män, ofta från båda könen. Vid insatser som ledsagarservice inom både
SOL och LSS efterfrågas oftare en anställd utifrån det egna könet.
87 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Enskild uppgift
Senare fick deltagarna enskilt besvara frågan om huruvida de är villiga att arbeta
i en jämställd verksamhet, såsom diskuterats ovan. Deltagarna fick skriva ner
svaren på enskilt papper, där inlämning av svaret var valfritt. De svar som kom
in berättade:
”Bra att synliggöra jämställdhetsmålen, självklarhet, men bra att de lyfts fram så
alla tänker i samma målsättning”
”Bra att få upp medvetenheten om en jämställd verksamhet, att man tänker
efter när man gör sina beslut, samt att det är viktigt att det diskuteras
kontinuerligt”
”Självklart att det behövs finnas med i verksamhetsarbetet, kommer säkert att
ställa vissa saker på sin spets, både för kollegor och för Malmöbon”
”Positivt, dock en lång process, idén är god, men implementeringen kanske är
svårare än man tror”
”Viktigt att belysa, dock viktigt att inte tillskriva alla problem till jämställdhet.
Viktigt med rätt signaler från ledningen för att ge arbetet genomslag. Viktigt att
börja förändringen och belysa skillnader pga. kön i kommunen”
”Viktigt att synliggöra alla människors lika värde och rätt till inflytande på alla
nivåer, utgångspunkten är att man själv ska känna att man arbetar i en jämställd
verksamhet”
”Jämställdhet är viktigt, men perspektiven man - kvinna tycker jag inte om,
individen i fokus”
Uppdrag
Då det framgick att det är vanligt att biståndshandläggaren ofta måste övertala
brukaren att ta emot insatser fick deltagarna i uppdrag med sig hem, att ägna
några minuter åt att fråga sig själva om man i samma utsträckning påtrycker
kvinnor som män att ta emot olika former av insatser. Eller om man vid LSS
insatser påpekar barnets rätt till sina föräldrar i samma utsträckning till
mamman som till pappan, om båda är närvarande. Detta för att ge deltagaren
möjlighet att reflektera över sina egna tankeprocesser och därmed sin villighet
att arbeta för en jämställd verksamhet. Deltagarna fick med sig flera exemplar
av Malmö stads utvecklingsplan för hållbar jämställdhet och fick i uppdrag att läsa
den och se till att kollegorna också gjorde det.
88 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Slutsats
Resultatet av övningen var minst sagt intressant. Mötet började som tidigare
nämnt, väldigt motsträvigt med motstånd till övningens upplägg pga. för lite
bakgrundsinformation. Vid utvärdering av mötet förklarade vissa sin negativa
inställning till upplägget, med att de hade upplevt stort ansvar över att ”svara
rätt”, då de skulle representera sin SDF. Att uppgiften var generell, hade
upplevts som diffust och därmed genererat osäkerhet i diskussionen. Den
negativa inställningen till jämställdhetsperspektivet förändrades relativt snabbt
när diskussionerna väl tagit fart. Efter att flera punkter på orättvisor hade
framhävts blev det tydligt för de flesta att verksamheten var i behov av
förändring och att vi måste tänka i kön för att säkerställa jämställdheten. Det
blev därmed lättare att ta till sig av idén om att jämställdhetsperspektivet ska
integreras i verksamheten. En person som tidigare menat på att ett
individperspektiv var att föredra, konstaterade att diskussionerna blivit mer
intressanta än väntat. Någon förklarade även inställningen med att det ofta
förekommer projekt som ska förändra verksamheten (ex. miljö), men som
sedan rinner ut i sanden för att de inte följs upp kontinuerligt eller för att
resurserna tar slut.
Dagens syften att skapa gemensam förståelse, inventera stöd och hinder,
möjlighet till reflektion över personlig villighet samt få överblick över
kunskapsnivån, anses vara uppfyllda. Vid frågan om hur vi tar oss härifrån till
nästa steg, var den största slutsatsen som belystes av samtliga deltagare:
behovet av utbildning i genusteori och svensk jämställdhetspolitik. En
deltagare föreslog ett jämställdhetsombud från varje SDF. Ett förslag som
samtliga deltagare höll med om och som gav ett positivt avslut på dagens möte.
89 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Bilaga 4
UTVÄRDERING AV UTBILDNING
Tabell 1
Anmälda till utbildning
Deltagare på
utbildning
Besvarare av enkät
Kvinnor
63
53
Antal
Män
12
12
Totalt
75
65
Kvinnor
84
82
Andel
Män
16
18
Totalt
100
100
47
11
58
81
19
100
Tabellen anger antal och andel som har anmält sig till utbildningen, som har
deltagit på utbildningen och som har besvarat enkäten
Tabell 2
Kön och befattning
Antal
Procent
39
67
Kvinna Chef
8
14
Man Bistånd H.
8
14
Man Chef
3
5
58
100
Kvinna Bistånd H.
Totalt
Tabellen anger antal biståndshandläggare och chefer som har besvarat enkäten,
uppdelade på kön och fördelade i procent
Sammanfattning av utbildningsdag i jämställdhetsintegrering
Den 5 oktober arrangerade vård och omsorg en utbildningsdag i
jämställdhetsintegrering. Inbjudna var biståndshandläggare och chefer. 53
kvinnor och 12 män, varav 11 chefer deltog på utbildningen som var
uppdelade i förmiddags- och eftermiddagsgrupp. Utbildningsdagen anordnades
på Kirsebergs stadsdelsförvaltning, sessionssalen. Inbjudna föreläsare var
jämställdhetskonsulten och ordförande för svensk kvinnolobby Gertrud
Åström samt politisk sekreterare Sara Svensson (V).
Sara Makboul, projektledare för jämställdhetsintegrering av vård och
omsorgsverksamhet inledde dagen med att hälsa alla välkomna. Malmö stads
utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering delades ut till samtliga deltagare
tillsammans med en enkät. Deltagarna fick innan utbildningens början besvara
enkäten med fyra frågor som berörde upplevd kunskapsnivå, medvetenhet,
nytta och vilja att arbeta med jämställdhetsintegrering. Vidare informerade Sara
Makboul om kommande workshop för biståndshandläggare och chefer. Den
90 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
21 november kommer det att anordnas en heldagsutbildning i
ärendegranskning. Verkliga utredningar kommer då att granskas gemensamt
tillsammans med konsulten Katarina Olsson, i syfte att syna stereotypa
föreställningar om kön som kan ha påverkat biståndsbedömningen. Syftet är
även att lägga grunden för en gemensam checklista som skall komma att
jämställdhetssäkra biståndsbedömningen. Sara Makboul informerade om att en
inbjudan till utbildningsdagen har skickats ut till förvaltningarna och att det
förväntas att minst 1-2 deltagare från varje stadsdelsförvaltning ska delta.
Slutligen informerades deltagarna om att delar av kartläggningen kommer att
presenteras på biståndshandläggares arbetsplatsträffar i november.
Sara Svensson, politisk sekreterare till kommunalrådet för jämställdhet och
fritid har varit med i framtagandet av Malmö stads utvecklingsplan för
jämställdhetsintegrering. Hon berättade om varför politikerna har beslutat om
jämställdhetsintegrering; vad utvecklingsplanen innebär, bakgrunden och
orsaken till att den politiska majoriteten anser frågan prioriterad. Vidare
berättade Sara Svensson om jämställdhetsintegrering i olika verksamheter i
Malmö stad. Exempel på ojämställdhet i Malmö är gatunamnen, där endast 20
procent utgörs av kvinnliga namn. Ett annat exempel är konsten, där konst
skapad av män värderas högre än konst skapad av kvinnor. Sara tog också upp
att kvinnor som spelar fotboll får träna under sämre förutsättningar än män,
både vad gäller träningstider och träningsplatser. Hon berättade att målet med
utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering är att Malmö stad ska vara en
jämställd kommun år 2020. I ett steg för att uppnå det har Malmö stad satsat
20 miljoner kronor för att rätta till orättvisor i lönestrukturer mellan män och
kvinnor.
Gertrud Åström, är jämställdhetskonsult och ordförande för Sveriges
kvinnolobby. Hon berättade om jämställdhetsintegrering som strategi för
jämställda verksamheter. Med kort historik och teoretisk bakgrund, belyste hon
frågor om styrning och kunskapsbildning. Hon gav även exempel på metoder
som använts i konkreta verksamheter. Enligt Gertrud är det modigt att Malmö
stads mål är att vara en jämställd kommun år 2020. För att bli det behöver vi
nå 1.0 på the Global Gender Gap Index. Sverige var för ett antal år sedan det
mest jämställda landet i världen. Idag ligger Sverige på 0,8044 och är därmed
det fjärde mest jämställda landet i världen. På första plats ligger Island, följt av
Finland och Norge. Ingen av länderna ligger dock på 1.0, och inget land har
någonsin gjort det. Mätningen utförs varje år av World Economic Forum och
de fyra variablerna som mätningarna grundar sig på är: makt, ekonomi, hälsa
och utbildning. Hon menar att det är svårt att nå 1.0 i Malmö stad men att det
är möjligt att nå 1.0 i biståndsbedömningen.
Vidare berättade Gertrud att det finns ett jämställdhetsperspektiv på allt. Hon
sa att icke levande saker och ting inte i sig är viktiga ur jämställdhetsperspektiv,
men att utformningen och fördelningen av dessa är viktiga. Gertrud talade om
att reaktioner gentemot jämställdhet ofta tenderar att sätta fokus på män och
kvinnors egenskaper, med missuppfattningar om att män och kvinnor ska bli
91 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
likadana, och därmed resultera i erotikens död. Hon menade att diskussioner
kring jämställdhet istället bör fokusera på villkoren mellan män och kvinnor,
samt flickor och pojkar. Likvärdig och bra biståndsbedömning betyder därmed
inte likadan biståndsbedömning.
Gertrud redde därefter ut vanliga missuppfattningar om olika begrepp,
exempelvis skillnaden mellan jämlikhet och jämställdhet. Hon betonade att
jämlikhet är ett övergripande begrepp som kan beröra alla områden medan
jämställdhet endast rör relationen mellan kvinnor och män, flickor och pojkar.
Vidare förklarade hon genussystemet med de två beståndsdelarna hierarki och
isärhållande samt konsekvenserna av ett fortsatt upprätthållande för samhället.
Eftersom analyser visar att det finns skillnader i resursfördelningen mellan
kvinnor och män, måste det i biståndsbedömningen finnas könsmärkta
mönster utifrån genussystemet.
De jämställdhetspolitiska målen förklarades i nästa steg. Framförallt det tredje
målet om delat hem- och omsorgsarbete är relevant för vård och
omsorgsverksamhet. Enligt kvinnokonventionen är obetalt hemarbete ett
hinder för mänsklig utveckling. Kvinnor och män ska både ge och få omsorg
på lika villkor. Vidare diskuterades det fjärde jämställdhetspolitiska målet som
berör mäns våld mot kvinnor. Ett mål som ofta väcker starka reaktioner då det
även förekommer kvinnovåld mot män. Hon menar att det absolut finns
kvinnovåld mot män men att det inte är i närheten lika vanligt som mäns våld
mot kvinnor och att det i enlighet med statistiken har beslutats benämnas som
mäns våld mot kvinnor.
Slutligen tog Gertrud upp chefernas roll i implementeringen av
jämställdhetsperspektivet i biståndsbedömningen. Hon informerade om att det
enligt lag är en skyldighet att känna till kvinnokonventionen likaväl som
barnkonventionen. Hon betonade att det är chefer som bär mest ansvar för att
informera sina medarbetare om Malmö stads utvecklingsplan för
jämställdhetsintegrering. Vidare tog hon upp mellancheferna som den
viktigaste gruppen i implementeringsarbetet. Hon talade om att de har det
svåraste arbetet framför sig, som ett resultat av påtryckningar från högre
uppsatta chefer och motstånd från biståndshandläggare.
92 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Hur mycket/lite känner du till om jämställdhetssatsningen som pågår i
Malmö stad?
Tabell 3
Kön och
befattning
Kvinna Bistånd H.
Mycket
Lite
Ingenting
Totalt
8
23
8
39
Kvinna Chef
4
4
Man Bistånd H.
1
4
Man Chef
1
2
Totalt
14
33
11
58
Procent
24
57
19
100
8
3
8
3
Antal kvinnor och män, uppdelade i befattning, samt på sista raden angivna i
procent
Hur mycket kunskap om jämställhet inom socialtjänsten tycker du att
du har?
Tabell 4
Kön och
befattning
Kvinna Bistånd H.
Mycket
Lite
Ingenting
Totalt
9
26
4
39
Kvinna Chef
3
5
Man Bistånd H.
2
5
1
8
2
1
3
Man Chef
8
Totalt
14
38
6
58
Procent
24
66
10
100
Antal kvinnor och män, uppdelade i befattning, samt på sista raden angivna i
procent
93 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Tycker du att jämställdhetsperspektivet har någon betydelse i
biståndsbedömningen?
Tabell 5
Kön och
befattning
Kvinna Bistånd H.
Ja
Nej
Vet inte
Totalt
31
3
5
39
Kvinna Chef
8
8
Man Bistånd H.
8
8
Man Chef
1
2
3
Totalt
48
3
7
58
Procent
83
5
12
100
Antal kvinnor och män, uppdelade i befattning, samt på sista raden angivna i
procent
Tycker du att det skulle vara behjälpligt med en checklista som underlag
vid bedömningen?
Tabell 6
Kön och befattning
Kvinna Bistånd H.
Kvinna Chef
Man Bistånd H.
Man Chef
Totalt
Procent
Ja
15
6
3
Nej
5
24
41
8
14
3
Vet inte
19
2
2
3
26
45
Totalt
39
8
8
3
58
100
Antal kvinnor och män, uppdelade i befattning, samt på sista raden angivna i
procent
94 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS
Bilaga 5
Workshop för ärendegranskning ur
jämställdhetsperspektiv
Mötesdatum
Plats
Klockan
Närvarande
M innes ant ec kn ing a r
121121
Hotell Hilton, Malmö
8.30–16.30
Biståndshandläggare, enhetschefer och vård och omsorgschef.
Processledare, konsult och inbjuden LSS handläggare från Piteå
1.
Processledaren hälsar välkomna samt presenterar dagordning
2.
Presentation av konsulten Katarina Olsson samt deltagare
3.
Frågeställning: Finns någon skillnad i biståndshandläggningen utifrån ett
genusperspektiv? Hur säkerställs en jämställd kvalitet i beslut, utifrån villkor och behov?
4.
Övning 1: Vilka förväntningar har ni på dagen?
5.
Övning 2: Var är du kunskapsmässigt?
6.
Övning 3: Fyra grupper diskuterar kring vilka förväntningar som finns på
unga kvinnor och vilka förväntningar som finns på unga män. Därefter
läggs åldersfaktorn på i frågan om hur det ser ut för äldre.
7.
Begreppsförklaring och förklaring av Sveriges jämställdhetspolitik
8.
Ärendegranskning av utredningar enligt SoL och LSS i grupper. Verkliga
utredningar granskas gemensamt. Syftet är att syna stereotypa föreställningar
om kön som kan ha påverkat biståndsbedömningen
9.
Gemensam genomgång av ärendegranskning, finns mönster, brister?
10.
Förslag på checklista, finns särskilda önskemål? Grunden för en gemensam
checklista som ska jämställdhetssäkra biståndsbedömningen lades.
11.
Ann Louise Pebé, LSS handläggare från Piteå presenterar sitt arbete med
jämställdhetsintegrering samt berättar om sina erfarenheter och upplevelser
av arbetet.
12.
Avslut och slutsatser. Workshopen bedöms överlag ha varit bra. Närmare
10 av 30 personer sjuka, därmed granskades få utredningar, vilket gjorde det
svårt att se könsmönster. Ett par mönster var dock synliga och samtliga
deltagare var överens om att kön spelar roll i biståndsbedömningen.
Besöket av biståndshandläggare från Piteå var uppskattat. God grund för
checklista lades, och gav ett bra avslut på dagen.
95 │ Malmö stad │ Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS