Kemi 1

Bedömningsstöd
Kemi 1
Elevhäfte
Demoprov 1 Kemi 1
BEDÖMNINGSSTÖD I KEMI
Kemi kurs 1 - Bedömningsexempel
Innehåll
1. Inledning............................................................................................................................. 2
2. Bedömning av kursprov i kemi 1 ....................................................................................... 2
3. Hjälpmedel ......................................................................................................................... 2
4. Exempeluppgifter ............................................................................................................... 2
5. Bedömningsanvisningar ..................................................................................................... 7
1
Demoprov 1 Kemi 1
1. Inledning
Kursprovet i kemi består av två delprov – ett teoretiskt och ett laborativt. Det här materialet
avser att ge exempel på olika uppgiftstyper som kan förekomma i kursprovet i kemi 1.
Uppgifterna i detta material täcker varken kursens hela centrala innehåll eller samtliga
kunskapskrav utan ska ses som exempel på hur uppgifterna kan vara utformade och hur
bedömningen genomförs. Bedömningsexemplet har på Skolverkets uppdrag tagits fram av
Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet.
2. Bedömning av kursprov i kemi 1
Den modell för bedömning och resultatsammanställning som används i kursprovet i kemi 1
tar sin utgångspunkt i definitionen att bedömning baserar sig på det som eleven visar prov på i
en bedömningssituation. I fem mål som anges i ämnesplanen i kemi beskrivs de olika
kunskaper och förmågor som bedömningen ska utgå från. I kursprovet ger varje mål som
eleven visat prov på ett eller flera belägg. I och med att mål 1 – 5 inte är helt oberoende av
varandra kan elevsvaret ibland visa belägg för flera mål, men det är det huvudsakliga målet
som tilldelas belägget. Varje belägg är knutet till ett specifikt kunskapskrav för kemi 1, på
nivåerna E, C respektive A. Kraven för C bygger i de flesta fallen vidare på kraven för E och
kraven för A bygger vidare på kraven för C. En elev som visar kunskaper på C-nivå på en
uppgift som bedöms ge möjlighet att visa kvaliteter på både E- och C-nivå har därmed
automatiskt även visat kvalitet på E-nivå. Om bedömningen av en uppgift omfattar flera mål
på samma kunskapskravsnivå, anges antalet mål före kunskapskravsnivån. Till exempel
2E/2C/A, se uppgift 4c, betyder att uppgiften bedöms utifrån två olika mål för kunskapskrav
E respektive C och utifrån ett mål för kunskapskrav A.
3. Hjälpmedel
Tillåtna hjälpmedel är miniräknare och det formelblad som bifogas i provhäftet.
4. Exempeluppgifter
I kursprovet finns några uppgifter som bara kräver ett kort svar medan andra uppgifter kräver
utredande svar. Här visas exempel på uppgiftstyper och bedömningsanvisningar. Det
periodiska system som bifogas i kursprovet finns före uppgifterna i detta häfte.
2
Demoprov 1 Kemi 1
Grundämnenas periodiska system (atomnummer, symboler och atommassor)
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
1
H
1.008
18
2
He
4.003
3
Li
6.941
4
Be
9.012
5
B
10.81
6
C
12.01
7
N
14.01
8
O
16.00
9
F
19.00
10
Ne
20.18
11
Na
22.99
12
Mg
24.31
13
Al
26.98
14
Si
28.09
15
P
30.97
16
S
32.07
17
Cl
35.45
18
Ar
39.95
19
K
39.10
20
Ca
40.08
21
Sc
44.96
22
Ti
47.88
23
V
50.94
24
Cr
52.00
25
Mn
54.94
26
Fe
55.85
27
Co
58.47
28
Ni
58.69
29
Cu
63.55
30
Zn
65.39
31
Ga
69.72
32
Ge
72.59
33
As
74.92
34
Se
78.96
35
Br
79.90
36
Kr
83.80
37
Rb
85.47
38
Sr
87.62
39
Y
88.91
40
Zr
91.22
41
Nb
92.91
42
Mo
95.94
43
Tc
(98)
44
Ru
101.1
45
Rh
102.9
46
Pd
106.4
47
Ag
107.9
48
Cd
112.4
49
In
114.8
50
Sn
118.7
51
Sb
121.8
52
Te
127.6
53
I
126.9
54
Xe
131.3
55
Cs
132.9
56
Ba
137.3
57-71
La-Lu
72
Hf
178.5
73
Ta
180.9
74
W
183.9
75
Re
186.2
76
Os
190.2
77
Ir
192.2
78
Pt
195.1
79
Au
197.0
80
Hg
200.5
81
Tl
204.4
82
Pb
207.2
83
Bi
209.0
84
Po
(210)
85
At
(210)
86
Rn
(222)
87
Fr
(223)
88
Ra
(226)
89-103
Ac-Lr
104
Rf
(257)
105
Db
(260)
106
Sg
(263)
107
Bh
(262)
108
Hs
(265)
109
Mt
(266)
Lantanoider
57
La
138.9
58
Ce
140.1
59
Pr
140.9
60
Nd
144.2
61
Pm
(147)
62
Sm
150.4
63
Eu
152.0
64
Gd
157.3
65
Tb
158.9
66
Dy
162.5
67
Ho
164.9
68
Er
167.3
69
Tm
168.9
70
Yb
173.0
71
Lu
175.0
Aktinoider
89
Ac
(227)
90
Th
232.0
91
Pa
(231)
92
U
(238)
93
Np
(237)
94
Pu
(242)
95
Am
(243)
96
Cm
(247)
97
Bk
(247)
98
Cf
(249)
99
Es
(254)
100
Fm
(253)
101
Md
(256)
102
No
(254)
103
Lr
(257)
pH:
pH = -log[H3O+]
[H3O+] = 10-pH mol/dm3
Den elektrokemiska spänningsserien:
Na Mg Zn Fe Ni Sn Pb H Cu Ag Au
Den reducerande förmågan avtar
3
Demoprov 1 Kemi 1
Uppgift 1 – 3 besvaras direkt i provhäftet.
Förklara så utförligt du kan.
Beräkningar ska vara lätta att följa och enheter ska anges.
1.
Vilka två av följande påståenden om
39
19
K och
39
19
K + är korrekta?
A) De har samma kemiska egenskaper
B) De har samma antal protoner
C) De har samma antal neutroner
D) De har samma antal elektroner
E) De har samma antal valenselektroner
Svar: ………… och ……………
2.
Ur blodstensmalm kan man framställa järn. Malmen innehåller järnoxid (Fe2O3).
Järnoxid kan reduceras till järn med hjälp av kol. Balansera reaktionsformeln.
……. Fe2O3 + ……. C → ……. Fe + ……. CO2
3.
E
E
Tova blandar salpetersyra, HNO3(aq), och natriumhydroxid, NaOH(aq).
a)
Skriv reaktionsformeln.
Svar: …………………………………………………………………
E
Blandningen består av lika stora volymer salpetersyra och
natriumhydroxidlösning men koncentrationerna är olika, se figur.
HNO3(aq),
2,0 mol/dm3
b)
NaOH(aq)
4,0 mol/dm3
Blir blandningen sur, neutral eller basisk? Motivera utförligt.
4
C
Demoprov 1 Kemi 1
Uppgift 4 – 6 redovisas på separat skrivpapper.
Förklara så utförligt du kan.
Beräkningar ska vara lätta att följa och enheter ska anges.
4.
Hugo har varit på semester utomlands och köpt billig silvertråd som han tänkt
använda för att tillverka smycken som han ska sälja.
a)
Rita en bild som visar hur silveratomerna i silvertråden hålls samman och
förklara med hjälp av din bild varför man kan böja silvertråden utan att
den går av.
E/C
Silver är en mjuk metall som måste legeras med en annan metall för att öka
hårdheten. Hugo vill försäkra sig om att silvertråden inte legerats med nickel
eftersom nickel är den vanligaste orsaken till kontaktallergi. Han gör därför två
experiment i labbet.
Experiment Utförande
b)
Resultat
1
2,05 gram av silvertråden läggs i
koncentrerad saltsyra, HCl.
Ingenting händer.
2
2,05 gram av silvertråden läggs i
varm, koncentrerad salpetersyra,
HNO3.
Hela silvertråden löses
upp.
Är det troligt att det finns nickel i Hugos silvertråd? Motivera med hjälp
av resultaten i Hugos experiment.
E/C
Silversmycken måste innehålla minst 83 % silver för att få kallas äkta silver och
Hugo vill ta reda på om hans silvertråd uppfyller kravet. Han tillsätter därför
natriumkloridlösning till blandningen som bildades av 2,05 g silvertråd och
salpetersyra i experiment 2. Då faller silverklorid ut.
När alla silverjoner har fällts ut filtrerar han blandningen och låter fällningen
torka innan han väger den. Fällningen, som består av silverklorid, AgCl, väger
2,232 gram.
c)
Uppfyller Hugos silvertråd kravet för att få kallas äkta silver, det vill säga
innehåller tråden minst 83 % silver?
Motivera ditt svar med beräkningar.
2E/2C/A
5
Demoprov 1 Kemi 1
5.
Sofie har två okända gaser, gas 1 och gas 2. I en laboration undersöker hon vilka
de okända gaserna är.
Så här ser Sofies anteckningar ut från laborationstillfället:
Gas 1 är färglös, men när jag bubblar ner den i kalkvatten blir vattnet grumligt.
Tändstickans glöd slocknar när den placeras i gasen. Gasen är koldioxid.
Gas 2 är färglös och det händer ingenting i kalkvattnet. Den glödande
tändstickan börjar brinna i gasen. Gasen är syrgas.
Sammanställ Sofies resultat från undersökningen i en tabell.
6.
E/C
Många bilar har krockkudde eller
”air bag”. Själva krocken registreras av en
sensor som startar en kemisk reaktion med
hjälp av en gnista. Gnistan får ämnet
natriumazid, NaN3, att under
värmeutveckling sönderfalla till natrium
och kvävgas. Gasen blåser upp kudden
men strömmar sen ut genom små hål.
Reaktionsformel för natriumazids sönderfall är:
2 NaN3(s) → 2 Na(s) + 3 N2(g)
E/C
a)
Förklara varför det behövs en gnista för att reaktionen ska starta.
b)
Beskriv och förklara varför reaktionen är spontan med hjälp av begreppen
entalpi och entropi.
E/C/A
6
Demoprov 1 Kemi 1
5. Bedömningsanvisningar
Bedömningsanvisningen till varje uppgift eller deluppgift inleds med det kunskapskrav, E, C
respektive A, som bedömningen utgår från. Därtill anges en bedömningsanvisning i form av antingen
ett korrekt svar eller en kortfattad anvisning av vad ett godtagbart svar bör innehålla. I högermarginalen anges den kunskapskravsnivå som avses (E, C eller A) samt vilket mål som bedömningen
utgår från. Exempelvis koden E2 i högermarginalen innebär att bedömningskravet motsvarar
kunskapskravsnivå E och att bedömningen av uppgiften utgår från mål 2 (Förmåga att analysera och
söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att …).
xx.
Kunskapskrav E: Eleven analyserar och söker svar på enkla frågor i bekanta
situationer med tillfredsställande resultat.
Bedömningsanvisning:
Korrekt svar (………..)
E2
E1
Eleven redogör
översiktligt …
C1
Eleven redogör
utförligt …
A1
Eleven redogör
utförligt och
nyanserat …
…
• …
• …
…
• …
• …
• …
…
• …
• …
• …
Exempel på elevsvar
Bedömningsanvisning
Kunskapskrav
I de fall det finns möjlighet att visa belägg för kunskaper på flera nivåer, alternativt om exempel på
elevsvar finns med för att förtydliga bedömningsanvisningen, består bedömningsanvisningen av en
tabell (se nedan). Till höger om tabellen visas här en kortfattad förklaring av tabellens innehåll.
E1
Elevsvar som
visar belägg för
E:
Kommentar: I
elevsvaret …
Exempel på
elevsvar som
inte visar
belägg
•
Kunskapskravsnivån och mål
•
Kunskapskrav som bedömningen utgår
ifrån
•
Kortfattad anvisning av vad ett godtagbart
svar bör innehålla för att visa belägg för
respektive kravnivå
I de fall bedömningsanvisningen består av en
punktlista ska samtliga punkter vara uppfyllda
om inget annat anges.
E1+C1
Elevsvar som
visar belägg för E
och C:
E1+C1+A1
Elevsvar som
visar belägg för
E, C och A:
Kommentar: I
elevsvaret …
Kommentar: I
elevsvaret …
Kommentar: Svaret visar inte belägg eftersom …
7
• Kunskapskravsnivå och mål
Observera att beläggen adderas, d.v.s. om en
elev visar belägg för kunskapskrav A så har
den också visat belägg för de lägre kunskapskravsnivåerna inom samma mål.
•
För de flesta uppgifter redovisas även
exempel på bedömda elevsvar.
Elevsvaren visar, om inte annat framgår, på
minimikrav och är således exempel på
gränsfall. Till elevsvaren finns även
kommentarer som pekar på vad i svaret som
visar belägg.
•
För vissa uppgifter redovisas även
exempel på elevsvar som inte bedöms
visa belägg.
Demoprov 1 Kemi 1
Uppg.
1.
Belägg
Kunskapskrav E: Eleven använder dessa med viss säkerhet för att söka svar
på frågor samt för att beskriva och exemplifiera kemiska förlopp och
företeelser.
Bedömningsanvisning:
Korrekt svar (B och C)
2.
3.
a)
E1
Kunskapskrav E: Eleven analyserar och söker svar på enkla frågor i bekanta
situationer med tillfredsställande resultat.
Bedömningsanvisning:
Korrekt svar (2 Fe2O3 + 3 C → 4 Fe + 3 CO2)
E2
Kunskapskrav E: Eleven analyserar och söker svar på enkla frågor i bekanta
situationer med tillfredsställande resultat.
Bedömningsanvisning:
Korrekt balanserad reaktionsformel, till exempel:
HNO 3 + NaOH → H 2 O + Na + + NO 3-
E2
H + + NO 3- + Na + + OH - → H 2 O + NaNO 3
HNO 3 + NaOH → H 2 O + NaNO 3
Exempel på
elevsvar
Bedömningsanvisning
Kunskapskrav
b)
C2
Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor i bekanta situationer
med tillfredsställande resultat.
Korrekt svar (Lösningen blir basisk.), med en motivering där det framgår att all bas
inte reagerar i reaktionen.
C2
Elevsvar som visar belägg för C:
”Lösningen blir basisk eftersom natriumhydroxidlösningen är mycket mer
koncentrerad vilket leder till överskott på OH--joner.”
8
Demoprov 1 Kemi 1
Bedömningsanvisning
Kunskapskrav
4.
a)
E1
Eleven redogör översiktligt för
innebörden av begrepp, modeller, teorier
och arbetsmetoder från vart och ett av
kursens olika områden.
Eleven använder dessa med viss
säkerhet för att söka svar på frågor
samt för att beskriva och exemplifiera
kemiska förlopp och företeelser.
Ritar en bild som visar atomer eller
positivt laddade partiklar som hålls ihop
med ett gemensamt elektronmoln.
Elevsvar som visar belägg för E:
Ritar en bild som visar positivt laddade
partiklar som hålls ihop med ett
gemensamt elektronmoln
och
förklarar att elektronmolnet hindrar de
positiva partiklarna att repellera varandra
även vid en förskjutning av partiklarna.
E1
E1+C1
Elevsvar som visar belägg för E och C:
”
Exempel på elevsvar
C1
Eleven redogör utförligt för innebörden av
begrepp, modeller, teorier och
arbetsmetoder från vart och ett av kursens
olika områden.
Eleven använder dessa med viss säkerhet
för att söka svar på frågor samt för att
beskriva och exemplifiera kemiska
förlopp och företeelser.
”
Tråden kan böjas utan att den går av
eftersom det gör ingenting om atomerna
kommer lite närmre eller längre ifrån
varandra, för laddningarna rubbas inte
tack vare det gemensamma
elektronmolnet.”
Kommentar: I elevsvaret ritas metallen
som atomer som omges av ett
elektronmoln.
9
Anledningen till att man kan böja
silvertråden utan att den går av är för att
valenselektronerna rör sig fritt och tillhör
alla, så när tråden böjs hamnar inte de
positiva atomkärnorna bredvid varandra så
att de repellerar varandra vilket sker om du
exempelvis böjer en jonkristall.”
Demoprov 1 Kemi 1
Exempel på elevsvar
Bedömningsanvisning
Kunskapskrav
4b)
E1
Eleven redogör översiktligt för
innebörden av begrepp, modeller, teorier
och arbetsmetoder från vart och ett av
kursens olika områden.
Eleven använder dessa med viss
säkerhet för att söka svar på frågor
samt för att beskriva och exemplifiera
kemiska förlopp och företeelser.
C1
Eleven redogör utförligt för innebörden av
begrepp, modeller, teorier och
arbetsmetoder från vart och ett av kursens
olika områden.
Eleven använder dessa med viss säkerhet
för att söka svar på frågor samt för att
beskriva och exemplifiera kemiska
förlopp och företeelser.
Korrekt svar (Nej) och motiverar genom
ange att nickel reagerar med saltsyra
Korrekt svar (Nej) och motiverar genom
att förklara hur eller varför nickel reagerar
med saltsyra, t.ex. utifrån en av punkterna
•
•
•
Elevsvar som visar belägg för E:
E1
”Nej, eftersom det inte händer något i
saltsyran.”
Kommentar: I elevsvaret anges korrekt
svar (Nej) som motiveras med att ingen
reaktion sker i experimentet med
saltsyran.
10
att nickel är en oädel metall som
reagerar med saltsyra
att nickel löses upp av saltsyra
att vätgas bildas när nickel reagerar
med saltsyra
E1+C1
Elevsvar som visar belägg för E och C:
”Nej, det lär inte finnas nickel i silvret då
nickel är en oädel metall och hade då lösts
upp av saltsyran i försök 1.”
Kommentar: I elevsvaret anges korrekt
svar (Nej) som motiveras med att nickel i
egenskap av oädel metall borde reagera
med saltsyra.
Demoprov 1 Kemi 1
Bedömningsanvisning
Kunskapskrav
4c)
E2 och E5
Eleven analyserar och
söker svar på enkla frågor
i bekanta situationer
med tillfredsställande
resultat. (Mål 2)
C2 och C5
Eleven analyserar och
söker svar på komplexa
frågor i bekanta
situationer med tillfredsställande resultat. (Mål 2)
Eleven använder med viss
säkerhet ett
naturvetenskapligt språk
och anpassar till viss del
sin kommunikation till
syfte och sammanhang.
(Mål 5)
Mål 2:
Godtagbar* beräkning av
substansmängden
silverklorid (0,0156 mol)
*Kommentar: Även en
beräkning grundad på
felaktigt beräknad
molmassa godtas
Eleven använder med viss
säkerhet ett
naturvetenskapligt språk
och anpassar till stor del
sin kommunikation till
syfte och sammanhang.
(Mål 5)
Mål 2:
Använder godtagbar
metod 1 som löser hela
frågeställningen
E2
E2+C2
Mål 5:
Mål 5:
Redovisningen uppfyller
Redovisningen uppfyller
en av punkterna nedan
alla punkterna nedan
• redovisar godtagbar 2
reaktionsformel
• redovisar godtagbar2
reaktionsformel
• redovisar
substansmängdförhållandet på ett
tydligt sätt
• redovisar
substansmängdförhållandet på ett
tydligt sätt
• använder storheter och
enheter med rätt
betydelse vid enstaka
tillfällen i
redovisningen
• använder storheter och
enheter med rätt
betydelse vid enstaka
tillfällen i
redovisningen
E5
A2
Eleven analyserar och
söker svar på komplexa
frågor i bekanta och nya
situationer med gott
resultat. (Mål 2)
Mål 2:
Korrekt svar (Nej, för
tråden innehåller bara
82 % silver*).
*Kommentar: Kraftiga
avrundningar i delberäkningarna som leder
till andra svar godtas inte.
E2+C2+A2
E5+C5
Exempel på elevsvar och hur de bedöms ges på följande sidor. Andra svarsförslag ska
bedömas på likvärdigt sätt.
1
Här avses en metod som skulle lett till ett korrekt svar om korrekt reaktionsformel och korrekta värden använts
under beräkningarna.
2
Med godtagbar reaktionsformel avses här en korrekt balanserad reaktionsformel med eller utan angivna
aggregationstillstånd.
11
Demoprov 1 Kemi 1
Elevsvar 1. Visar belägg för E2 samt E5
Kommentar: Elevsvaret visar en godtagbar beräkning av substansmängden silverklorid,
vilket visar belägg för E2. Beräkningen av andelen silver i silvertråden är inte korrekt i och
med att massan för silverklorid används istället för massan silvertråd. Gällande
kommunikation visas substansmängdförhållandet på ett tydligt sätt i och med att
n(AgCl) = n(Ag) anges, vilket visar belägg för E5.
Elevsvar 2. Visar belägg för E2, C2 och A2 samt E5
Kommentar: Elevsvaret visar en godtagbar metod med korrekt svar. Gällande
kommunikation redovisas en korrekt balanserad reaktionsformel och storheter och enheter
används i huvudsak korrekt, vilket visar belägg för E5.
12
Demoprov 1 Kemi 1
Elevsvar 3. Visar belägg för E2 och C2 samt E5
Kommentar: Elevsvaret visar en godtagbar metod, vilket visar belägg för E2 och C2. Kraftig
avrundning under delberäkningarna leder till att svaret inte blir korrekt. Gällande
kommunikation används storheter och enheter i huvudsak korrekt, vilket visar belägg för E5.
Elevsvar 4. Visar belägg för E2, C2 och A2 samt E5 och C5
Kommentar: Elevsvaret visar en godtagbar metod med korrekt svar. Gällande
kommunikation redovisas en korrekt balanserad reaktionsformel, substansmängdförhållandet
visas tydligt i och med att n(Ag+) = n(AgCl) anges och storheter och enheter används korrekt,
vilket visar belägg för E5 och C5.
13
Demoprov 1 Kemi 1
Bedömningsanvisning
Kunskapskrav
5.
E5
Eleven använder med viss säkerhet ett
naturvetenskapligt språk och anpassar
till viss del sin kommunikation till syfte
och sammanhang.
C5
Eleven använder med viss säkerhet ett
naturvetenskapligt språk och anpassar till
stor del sin kommunikation till syfte och
sammanhang.
•
•
Redovisar resultatet i en tabell
Exempel på elevsvar
Elevsvar som visar belägg för E:
1
Färglös
Grumlar
kalkvatten
2
Färglös
Grumlar
inte
kalkvatten
E5
Glödande
stickan slocknar
i gasen
Glödande
stickan börjar
brinna i gasen
Kommentar: I elevsvaret visas
resultatet från laborationen i en tabell.
Exempel
på elevsvar
som inte
visar
belägg
Gas
1
2
Redovisar resultatet i en tabell med
lämpligt tabellhuvud
E5+C5
Elevsvar som visar belägg för E och C:
Färg
Gas 1
Ingen
Gas 2
Ingen
Reaktion
med
kalkvatten
Vattnet
grumlas
Ingen
Reaktion med
glödande
sticka
Slocknar
Börjar brinna
Kommentar: I elevsvaret visas resultatet
från laborationen i en tabell med lämpligt
tabellhuvud.
Ämne
Koldioxid
Syrgas
Kommentar: Elevsvaret visar inte belägg eftersom tabellen endast innehåller
slutsatser från laborationen.
14
Demoprov 1 Kemi 1
Exempel på
elevsvar
Bedömning
sanvisning
Kunskapskrav
6.
a)
E1
Eleven redogör översiktligt för
innebörden av begrepp, modeller, teorier
och arbetsmetoder från vart och ett av
kursens olika områden.
Eleven använder dessa med viss
säkerhet för att söka svar på frågor
samt för att beskriva och exemplifiera
kemiska förlopp och företeelser.
Anger att gnistan tillför den energi till
reaktanterna som krävs för att
reaktionen ska starta.
C1
Eleven redogör utförligt för innebörden av
begrepp, modeller, teorier och
arbetsmetoder från vart och ett av kursens
olika områden.
Eleven använder dessa med viss säkerhet
för att söka svar på frågor samt för att
beskriva och exemplifiera kemiska
förlopp och företeelser.
Förklarar att gnistan behövs för att tillföra
den energi som behövs för att bryta
bindningar.
E1
E1+C1
Elevsvar som visar belägg för E och C:
Elevsvar som visar belägg för E:
”Det krävs en viss aktiveringsenergi
men sedan sker reaktionen av sig
självt.”
”Gnistan behövs för att bryta bindningar.
När de sedan är brutna kan energi
frigöras.”
15
Demoprov 1 Kemi 1
Exempel på elevsvar
Bedömningsanvisning
Kunskapskrav
6b)
E1
Eleven redogör
översiktligt för
innebörden av begrepp,
modeller, teorier och
arbetsmetoder från vart
och ett av kursens olika
områden.
Eleven använder dessa
med viss säkerhet för att
söka svar på frågor samt
för att beskriva och
exemplifiera kemiska
förlopp och företeelser.
Beskriver reaktionens
förlopp med ett av
begreppen
• entalpi
• entropi
C1
Eleven redogör utförligt
för innebörden av begrepp,
modeller, teorier och
arbetsmetoder från vart
och ett av kursens olika
områden.
Eleven använder dessa
med viss säkerhet för att
söka svar på frågor samt
för att beskriva och
exemplifiera kemiska
förlopp och företeelser.
A1
Eleven redogör utförligt
och nyanserat för
innebörden av begrepp,
modeller, teorier och
arbetsmetoder från vart
och ett av kursens olika
områden.
Eleven använder dessa
med säkerhet för att söka
svar på frågor samt för att
beskriva och generalisera
kring kemiska förlopp och
företeelser.
Beskriver reaktionens
Beskriver reaktionens
förlopp med båda
förlopp med båda
begreppen
begreppen
• entalpi
• entalpi
• entropi
• entropi
och
förklarar varför reaktionen
är spontan
E1
E1+C1
E1+C1+A1
Elevsvar som visar belägg Elevsvar som visar belägg Elevsvar som visar belägg
för E:
för E och C:
för E, C och A:
”Exoterma reaktioner är
oftast spontana eftersom
entalpin minskar.”
”I en exoterm reaktion så
frigörs värme och då
minskar reaktionens
entalpi. Att det bildas gas
av ett fast ämne betyder att
entropin (oordningen)
ökar.”
Kommentar: Begreppet
entalpi används för att
beskriva en del av
reaktionsförloppet.
Kommentar: Begreppen
entalpi och entropi
används för att beskriva
reaktionsförloppet.
”Entropi: oordning ökar
eftersom fast ämne blir till
gas vilket är en drivkraft i
reaktionen.
Entalpi: Det krävs energi
för att bryta bindningar
och det avges då
bindningar bildas. I
reaktionen avges mer
energi och ∆H är negativt,
vilket är en drivkraft i
reaktionen.”
Kommentar: Begreppen
entalpi och entropi
används för att beskriva
reaktionsförloppet och
förutsättningarna för att
reaktionen ska vara
spontan framgår.
16