NO-körkort - Åsö grundskola

NO-körkort
Namn: ……………………………………………………………………………………………………………
Klass:
7E
Ordningsregler:
Inlämnad underskrift
Säkerhetsutrustning:
Säkerhetsfrågor:
Brännare:
Material:
Läxförhör:
Farosymboler:
Laborationskunskap:
………………………………………………………………………
Underskrift av ansvarig NO-lärare:
NO-körkort
Syfte:

NO-körkortet är en introduktion i NO-ämnena som syftar till att göra dig medveten
om säkerhetsrisker, och lära dig hantera olika riskfyllda situationer som du kan
utsättas för i ett naturvetenskapligt undersökande arbete. Du förväntas känna till
ordningsreglerna och kunna använda säkerhetsutrustningen i NO-salen.
Du får också lära dig känna igen och ge exempel på vanligt förekommande material,
och hur ämnen märkta med farosymboler bör hanteras och varför. Brännaren är ett
redskap som ska kunna utnyttjas med enkelhet och säkerhet i ditt systematiska
arbete vid behov. NO-körkortet syftar även till att visa hur laborationer kan
dokumenteras.
Tidsplanering:
Teori
7F
Må
24/8
Praktiskt
Presentation av NO
Säkerhetsutrustning
Inlämning/Läxa
Påskrivna NO-regler.
(50 min)
Ti
25/8
Material
(50 min)
Må
28/9
Säkerhetsfrågor
Farosymboler
(200 min) Genomgång: Egenskaper
Brännare
Ti
29/9 20 grundämnen
Labb: Socker och salt
Ta med aluminiumburk
till imorgon.
Labb: Implosion
Labb: Metallers egenskaper
Ta med aluminiumburk.
(160 min)
On
30/9
Genomgång: Atomer
Film: Metaller (18 min)
(130 min) Läsa och svara på frågor
Skriftligt PROV - säkerhet
To
Genomgång: Vatten
1/10
(210 min) Film: Gas, vätska, fast
Labb: Elda magnesium
Labb: Snabbast upplösning
PROV
Test på 20 grundämnen
Genomgång: Luft
Film: Gaser
(160 min)
Läsa och svara på frågor
Genomgång?
Må
Labb: Gaser
Test 20 grundämnen
Fr
2/10
Labb: Ljussläckare
24/8
(50 min)
Ti
25/8
Test på alla frågor vi arbetat
med om luft och vatten.
(50 min)
Litteratur:

Kemi spektrum 52-66 + 72-73 (alla sidor behövs inte – ”sökläs”)
Test på frågor

NO-körkort
Arbetssätt:



Uppgifter i NO-körkortet
Genomgångar och demonstrationer
Laborationer
Centralt innehåll:




Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället samt hur de påverkar hälsan och miljön.
Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering,
utförande och utvärdering.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
Kunskapskrav:
E
C
A
Eleven kan genomföra
undersökningar utifrån givna
planeringar och även bidra till att
formulera enkla frågeställningar
och planeringar som det går att
arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra
undersökningar utifrån givna
planeringar och även formulera
enkla frågeställningar och
planeringar som det efter någon
bearbetning går att arbeta
systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra
undersökningar utifrån givna
planeringar och även formulera
enkla frågeställningar och
planeringar som det går att
arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven
utrustning på ett säkert och i
huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då
enkla slutsatser med viss koppling
till kemiska modeller och teorier.
Eleven för enkla resonemang kring
resultatens rimlighet och bidrar
till att ge förslag på hur
undersökningarna kan förbättras.
Dessutom gör eleven enkla
dokumentationer av
undersökningarna med tabeller,
diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
I undersökningarna använder
eleven utrustning på ett säkert och
ändamålsenligt sätt.
I undersökningarna använder
eleven utrustning på ett säkert,
ändamålsenligt och effektivt
sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då
utvecklade slutsatser med relativt
god koppling till kemiska modeller
och teorier.
Eleven kan jämföra resultaten
med frågeställningarna och
drar då välutvecklade
slutsatser med god koppling till
kemiska modeller och teorier.
Eleven för utvecklade resonemang
kring resultatens rimlighet och ger
förslag på hur undersökningarna
kan förbättras.
Eleven för välutvecklade
resonemang kring resultatens
rimlighet i relation till möjliga
felkällor och ger förslag på
hur undersökningarna kan
förbättras och visar på nya
tänkbara frågeställningar att
undersöka.
Dessutom gör eleven utvecklade
dokumentationer av
undersökningarna med tabeller,
diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
Dessutom gör eleven
välutvecklade dokumentationer
av undersökningarna med
tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
NO-körkort
Ordningsregler i NO-salen
Arbeta lugnt
 Tänk igenom vad du ska göra och vad du behöver innan du börjar.
 Ta alltid på dig skyddsglasögon och skyddsförkläde när du ska laborera.
 Flytta undan väskor och jackor från din laborationsplats.
Ytterkläder och väskor får inte hänga på stolarna på grund av brandrisken
och väskor får inte vara i vägen på golvet av säkerhetsskäl.
Var försiktig med kemikalier
 Läs noga på etiketten.
 Torka upp med detsamma om du spiller eller om det blir rester över.
 Smaka aldrig på någon kemikalie.
 Töm miljöfarliga rester i avfallskärl.
 Undvik helst kontaktlinser vid laborationer (se text 1).
 Ta inte kemikalier direkt med händerna, använd sked (se text 2).
 Tvätta händerna innan du lämnar laboratoriet.
Var försiktig med brännaren
 Sätt upp ditt hår om det är långt.
 Öppna alltid huvudgaskranen helt när du ska tända brännaren.
 Luta dig aldrig över en brännare – lågan kan vara svår att se.
 Lämna aldrig en gasbrännare som brinner.
 Stå upp när du laborerar - du kan snabbare hoppa undan om något händer.
Var försiktig vid uppvärmning
 Värm aldrig glas med tjocka väggar, de spricker.
 Rikta aldrig ett provrör som du värmer mot dig själv eller någon annan.
 Flytta alltid undan flaskor och burkar med brännbara ämnen.
 Ta inte i brännaren, nätet eller trefoten direkt efter det du släckt lågan.
Vänta en stund.
Var försiktig med el
 Det innebär livsfara att stoppa in labbsladdar eller annat i 230 V –uttagen!
I uttagen får endast sladd med stickpropp avsedd för 230 V anslutas.
1. Linser är ett riskmoment, vatten tränger inte in tillräckligt snabbt mellan lins och öga
vid spolning i ögondusch. Linsen måste därför tas ut innan man spolar, vilket kan vara
svårt och ta tid.
2. Kemikalier kan vara giftiga, frätande, irriterande, brandfarliga och explosiva. Om du
av misstag fått kemikalier på händerna, undvik att röra vid ögon och mun. Tvätta av dig
med tvål och vatten. När du sköljer bort kemikalier från händer eller annan hud,
tvätta först med kallt vatten, sen med varmare.
NO-körkort
Säkerhetsutrustning i sal C35
Var finns säkerhetsutrustningen i salen? Markera med bokstäver i bilden.
A. Ögondusch
E. Nöddusch
B. Förbandslåda
F. Glaskrossen
C. Brandfilt
G. Skyddsförkläden
D. Skyddsglasögon
H. Brandsläckare
Kök 3.
Dragskåp
Kök 1.
Kök 2.
Kök 4.
NO-körkort
Laborationsmaterial – Vad heter materialet?
1.
2.
3.
6.
7.
4.
5.
8.
12.
9.
10.
11.
14.
13.
1. …………………………………………………………………
8. …………………………………………………………………
2. …………………………………………………………………
9. …………………………………………………………………
3. …………………………………………………………………
10. …………………………………………………………………
4. …………………………………………………………………
11. …………………………………………………………………
5. …………………………………………………………………
12. …………………………………………………………………
6. …………………………………………………………………
13. …………………………………………………………………
7. …………………………………………………………………
14. …………………………………………………………………
NO-körkort
Säkerhetsfrågor
1. Vilken personlig säkerhetsutrustning är alltid obligatorisk när du laborerar?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2. Varför är det extra viktigt att hänga av sig ytterkläder i NO-salen?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. Ska du stå upp eller sitta när du laborerar? Varför?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
4. Din klasskamrats tröja börjar brinna utan att kompisen märker något.
Vad kan du göra för att släcka elden?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
5. Du arbetar med syror som fräter. Du känner att det börjar svida i ditt ena öga.
Vad gör du?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
6. Är det tillåtet att äta i NO-salen? Varför? ………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
7. Du tappar ett tomt, rent mätglas på golvet. Vad ska du göra med glassplittret?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
8. Du kokar vatten ovanför brännaren. Glasbägaren spricker. Vad gör du?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
9. Du bränner dig lite på handen. Vad gör du för att skadan ska bli så liten som möjligt?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
10. Du får lite frätande syra på handen. Vad ska du göra?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
11. Din kompis skär sig i fingret och vill ha ett plåster. Var finns förbandslådan?
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
12. Brandalarmet tjuter i korridoren.
a) Vart ska du gå vid utrymning?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Varför är det viktigt att du går direkt till uppsamlingsplatsen och inte någon
annanstans i skolan?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
NO-körkort
Farosymboler
Farosymbol
Kemi spektrum s.390
Vad betyder
farosymbolen?
Ge exempel på produkter
som har denna farosymbol
NO-körkort
Brännaren
Vad heter brännarens delar?
a) ……………………………………………………
b) ……………………………………………………
c) ……………………………………………………
d) ……………………………………………………
Hur tänder du brännaren?
1. ………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2. ………………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. ………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Hur släcker du brännaren?
1. ………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2. ………………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. ………………………………………………………………………………………………………………………………………………
NO-körkort
Instruktion - dokumentering av undersökningar

En laborationsrapport skriver du för att dokumentera ett utfört naturvetenskapligt
försök. Du kan använda den för att beskriva det du ser, analysera och diskutera dina
iakttagelser, och dra slutsatser utifrån resultaten.

Rapporten ska vara så utförlig att du kan använda dig av den för att upprepa försöket.

Laborationsrapporten ska vara innehållsrik men inte ordrik. Konsten att skriva rapport
är att på ett begripligt sätt sammanfatta det väsentliga i ett utfört experiment.

Bilder förenklar oftast texter och färger gör bilderna tydligare!
Uppgift
Uppgiften är att skapa en frågeställning som ska undersökas och dokumenteras.
Undersökningen kan delas in i tre delar; planering, genomförande och utvärdering.
Planering

Frågeställning
I planeringen startar du med att skriva den frågeställning som ska undersökas.
Frågeställningen bör vara enkel, tydlig och smal så att resultat med lätthet kan tas fram
och tolkas, gärna i form av en jämförelse mellan två alternativ.
Exempel på en bred frågeställning: Var på kroppen är du mest känslig för beröring? Exempel
på en smal frågeställning: Är du mest känslig för beröring på över- eller undersidan av handen?

Hypotes
Skriv ner vilka resultat du förväntar dig. Försök motivera varför du tror som du gör.

Undersökningsmetod
Skriv en instruktion hur undersökningen ska genomföras steg för steg. Instruktionen ska vara
så utförlig och tydlig att någon annan kan följa den utan problem. Undersökningen ska kunna
genomföras flera gånger (systematiskt), därför är mätvärden viktiga såsom mängder, sträckor,
temperaturer. Referenser kan vara bra för att jämföra förändringar. Tänk ut och förbered hur
du ska arbeta så effektivt som möjligt.

Material
Ange allt material som behövs för att genomföra undersökningen, gärna i en lista.

Säkerhetsföreskrift
Ange vilka risker du ser med undersökningen, samt beskriv hur du arbetar för att undvika dem.
NO-körkort
Fortsättning… instruktion - dokumentering av undersökningar
Genomförande

Följ planeringen du arbetat fram, genom att praktiskt genomföra den. Ta hänsyn till samtliga
säkerhetsföreskrifter, både risker du sett samt det läraren informerat om. Anteckna resultat.
Utvärdering

Resultat
Redovisa resultatet från undersökningen, gärna i tabellform eller i diagram. Kommentera inte.

Slutsats
Jämför och svara på om din hypotes stämmer med ditt resultat. Tolka resultatet och resonera
om det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat och frågeställning, gärna med
fakta.

Felkälla
Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genomförandet,
såsom smutsigt glas eller fel använt material.

Förbättring
Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge ett mer tillförlitligt
resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat.

Ny frågeställning
Kan du komma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen?
Dokumentera

Rapport
Skriv klart laborationsrapporten och lämna in för bedömning.
NO-körkort
Labb: Socker och salt
Du ska undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan socker och salt.
Förslagsvis kan du undersöka färg, smak, kristallform, lösningsförmåga med vatten,
ledningsförmåga.

Frågeställning
Vilka likheter och skillnader finns mellan socker och salt?

Hypotes
Vilka likheter tror du finns mellan socker och salt? Motivera varför.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Vilka skillnader tror du finns mellan socker och salt? Motivera varför.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………….........................
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………….........................

Säkerhetsföreskrift
o
o

Material
o
o
o
o

Glas – kan ge sårskador.
Använd skyddsglasögon, släng trasigt glas i glaskrossen.
Smaka – kan orsaka förgiftning.
Kontrollera att materialet är rent innan eller rengör det innan användning.
2 skedar
1 sked socker
1 sked salt (NaCl)
2 urglas
o
o
o
o
1 mätglas (25 ml)
5 ml vatten
1 lupp
1 doppelektrod
Undersökningsmetod
1. Läs igenom hela undersökningsmetoden. Hämta material enligt listan.
2. Titta på och jämför ämnenas färg och kristallform. Smaka på ämnena.
3. Mät upp 10 ml vatten i mätglaset. Häll 5 ml vatten på sockret, 5 ml på saltet.
Titta på om och hur ämnena löser upp sig.
4. Testa om sockerlösningen och saltlösningen leder el med doppelektroden.

Resultat – Fyll i tabellen
Färg
Smak
Kristallform
Löser sig i
vatten
Leder el som
lösning
Socker
Salt

Slutsats
Stämde din hypotes med resultatet? ………………………………………………………………………………………………………
Sammanfatta vilka likheter socker och salt har, samt hur ämnena kan skiljas åt.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Felkälla - Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat i undersökningsmetoden.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Förbättring - Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge mer
tillförlitliga resultat.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
NO-körkort
Labb: Implosion
Du ska undersöka vad som händer med en burk av aluminium som innehåller varm luft
när luften hastigt kyls ner i kallt vatten.

Frågeställning
Vad händer när en burk med het luft hastigt kyls ner med kallt vatten?

Hypotes
Vad tror du händer med burken? Motivera varför.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………….........................

Säkerhetsföreskrift
o
o

Material
o
o
o
o

Brännare - kan ge brännskador.
Använd skyddsglasögon och skyddsförkläde, sätt upp långt hår, håll rent på
arbetsplatsen, lämna aldrig brännaren utan uppsikt.
Eld – kläder brinner.
Kväv elden, skölj i kallt vatten, använd eventuellt nödduschen.
1 Brännare
Tändstickor
1 Värmehandske (ej krav)
1 STOR bägare (1000 ml)
o
o
o
o
Kallt vatten (915 ml)
1 Mätglas (25 ml)
1 Degeltång
33 cl aluminiumburk, ej plåt
Undersökningsmetod
1. Läs igenom hela undersökningsmetoden. Hämta material enligt listan.
2. Fyll bägaren med 900 ml kallt vatten. Ställ bredvid brännaren.
3. Mät upp 15 ml vatten i mätglaset. Häll vattnet i aluminiumburken (med tratt).
4. Tänd brännaren, och koka vattnet i burken genom att hålla den över brännaren
med hjälp av en degeltång.
5. När vattnet kokar ska du snabbt vända ner burkens öppning i bägarens kalla vatten.
Hela öppningen måste under vattenytan. Prova igen!

Resultat – Svara kortfattat vad som händer med burken? (kommentera ej)
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Slutsats
Stämde din hypotes med resultatet? ………………………………………………………………………………………………………
Försök förklara vad som händer med burken om du kan.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Felkälla - Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat i undersökningsmetoden.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Förbättring - Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge mer
tillförlitliga resultat.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
NO-körkort
Laboration – Metallers egenskaper
Namn:
Uppgift:
 Du ska undersöka egenskaper hos olika metaller.
Material:
 Metaller, tabell med kokpunkt/smältpunkt, doppelektrod, magnet
Utförande:
1. Undersök ett ämne i taget.
2. Fyll i tabellen med egenskaper ämnet har. Använd kemiboken s.390 eller
ett periodiskt system för att ta reda på svaren.
Resultat:
Ämne
Kemisk
förkortning
Färg
Form i
20º C
Smältpunkt
Kokpunkt
X
X
X
Leder el Magnetisk
Övrigt,
ex användning
Järn
Koppar
Aluminium
Bly
Guld
Silver
Titan
Mässing
X
X
NO-körkort
Laboration – Förbränning av magnesium
Uppgift:
 Du ska undersöka egenskaper hos metallen magnesium, och ta reda på om
magnesium ger en kemisk eller fysikalisk förändring när det brinner.
Hypotes:
 Tror du att metallen magnesium ger en kemisk eller fysikalisk förändring när det
brinner? Motivera om du kan!
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Risk:




Eleven följer ej muntliga eller skriftliga instruktioner.
Eleven bränner sig på brännare eller brinnande magnesium.
Eleven tänder eld på kläder eller andra föremål.
Eleven tittar rakt in i ”magnesiumlågan” och skadar ögonen.
Material:
 Magnesium
 Doppelektrod
 Magnet
 Kniv eller sandpapper




Tabell med smältpunkt
Brännare, tändstickor, underlägg
Degeltång (metall)
Urglas
Utförande innan eldning:
1. Använd en kniv eller sandpapper och skrapa lite på ytan av en bit magnesium.
2. Undersök metallbiten och ange några egenskaper som magnesium har.
Fyll i den 1:a tabellen.
Resultat innan eldning:
Före
Magnesium
Färg
Glänser
Leder el
Magnetisk
Smältpunkt
Utförande vid eldning:
3. Sätt på dig förkläde och skyddsglasögon!
4. Plocka fram materialet och ställ det på ett skyddsunderlägg.
Skydda bordet och dina ögon! Undvik att andas in gasen som bildas.
5. Håll magnesiumet i en degeltång. Tänd brännaren. För in magnesiumet i den
hetaste delen av lågan så att det börjar brinna. Undvik att titta direkt på
lågan.
Fånga upp det som bildas på urglaset. Elda allt magnesium!
6. Testa vilka egenskaper resterna från magnesium har efter eldningen.
Fyll i den andra tabellen. 
Resultat efter eldning:
Efter
Färg
Glänser
Leder el
Magnetisk
Smältpunkt
Magnesium
Slutsats:
 Har egenskaperna förändrats? ……………………………………………………………………………………

Stämde din hypotes? ………………………………………………………………………………………………………

Sker en kemisk eller fysikalisk förändring? ………………………………………………………………

Hur vet du det? Motivera ditt svar. ……………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………
NO-körkort
Labb: Snabbast upplösning
Du ska undersöka hur snabbt du kan få en sockerbit att lösa sig med
tre olika metoder: omrörning, sönderdelning, värmning.

Frågeställning
Vilket av följande sätt tror du är den snabbaste metoden att lösa upp en sockerbit med vatten:
genom omrörning i kallt vatten, att krossa sockerbiten innan, eller att använda varmt vatten?

Hypotes
Vilket sätt tror du är det snabbaste sättet? Välj ett alternativ och motivera varför:
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………….........................

Säkerhetsföreskrift
o
o
o

Brännare - kan ge brännskador.
Använd skyddsglasögon och skyddsförkläde, sätt upp långt hår, håll rent på
arbetsplatsen, lämna aldrig brännaren utan uppsikt.
Eld – kläder brinner.
Kväv elden, skölj i kallt vatten, använd eventuellt nödduschen.
Glas – kan ge sårskada.
Använd skyddsglasögon, släng trasigt glas i glaskrossen, undvik torrkokning.
Material
o
o
o
o
1 Bägare (600 ml)
1 Sked eller glasstav
5 Sockerbitar
200 ml Vatten
A
o
o
o
o
B
1 Tidtagarur (mobil)
1 Mortel
1 Brännare och tändstickor
1 Trefot med nät
C
D
Undersökningsmetod + Resultat

1. Sätt på dig skyddsglasögon och förkläde. Läs och planera hur du ska genomföra
undersökningen. Hämta materialet du behöver.
2. Fyll bägaren med ca 200 ml kallt vatten. Lägg i en hel sockerbit i vattnet.
Rör om med glasstaven och mät hur lång tid det tar tills sockerbiten lösts upp helt.
Tid A: ……………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. Lägg en sockerbit i morteln och sönderdela den till pulver.
Fyll en bägare med ca 200 ml nytt kallt vatten. Lägg den ”krossade sockerbiten” i
bägaren och mät hur lång tid det tar tills den lösts upp helt. Du ska INTE röra om.
Tid B: ……………………………………………………………………………………………………………………………………………
4. Fyll bägaren med ca 200 ml nytt vatten. Ställ bägaren på trefoten och värm vattnet
så att det kokar. Lägg i en hel sockerbit och mät hur lång tid det tar tills den lösts
upp. Du ska INTE röra om.
Tid C: ……………………………………………………………………………………………………………………………………………
5. Hur lång tid tar det för en sockerbit att lösas upp helt om du inte använder någon av
metoderna? Lägg en hel sockerbit i bägaren utan att göra något mer. Ta tid!.
Tid D: ……………………………………………………………………………………………………………………………………………

Slutsats
Stämde din hypotes med resultatet?
……………………………………………………………………………………………………………
Vilken metod löser snabbast upp en sockerbit? Motivera varför om du kan.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Felkälla - Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat i undersökningsmetoden.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Förbättring - Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
NO-körkort
Labb: Vilket ljus slocknar först?
Planering

Frågeställning
Vilket ljus slocknar först, A eller B?

Hypotes
Skriv ner vilka resultat du förväntar dig. Försök motivera varför du tror som du gör.

Undersökningsmetod
Skriv en instruktion hur du steg för steg ska genomföra din undersökning.

Material
Ange vilket material som du behöver för att genomföra din undersökning, gärna i en lista.

Säkerhetsföreskrift
Ange vilka risker du ser med din undersökning, och beskriv hur du arbetar för att undvika dem.
Genomförande

Följ planeringen du arbetat fram för att ta reda på: vilket ljus slocknar först, genom att
praktiskt genomföra den. Ta hänsyn till samtliga säkerhetsföreskrifter, både risker du sett
samt det läraren informerat om. Anteckna resultat.
Utvärdering

Resultat
Redovisa resultatet från undersökningen, gärna i tabellform eller i diagram. Kommentera inte.

Slutsats
Jämför och svara på om din hypotes stämmer med ditt resultat. Tolka resultatet och resonera
om det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat och frågeställning, gärna med
fakta.

Felkälla
Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genomförandet,
såsom smutsigt glas eller fel använt material.

Förbättring
Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge ett mer tillförlitligt
resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat.

Ny frågeställning
Kan du komma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen?
Dokumentera

Rapport
Skriv klart laborationsrapporten och lämna in för bedömning.
NO-körkort
Labb: Gaser
Du ska lära dig att känna igen tre olika sorters gaser med hjälp av eld:
koldioxid (CO2), syrgas (O2) och vätgas (H2).

Frågeställning
Hur kan du känna igen koldioxid, syrgas och vätgas med hjälp av eld?

Hypotes
Vad tror du händer om du för ner en brinnande trästicka i e-kolvar fyllda med de olika gaserna?
Försök motivera din hypotes.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………….........................

Säkerhetsföreskrift
o
o
o

Material
o
o
o

Eld – kläder brinner.
Kväv elden, skölj i kallt vatten, använd eventuellt nödduschen.
Glas – kan ge sårskada.
Använd skyddsglasögon, släng trasigt glas i glaskrossen.
Explosion – risk för skador
Använd 3 olika e-kolvar eller diska ordentligt efter varje användning.
3 e-kolvar med korkar
Tändstickor
1 lång träpinne
Undersökningsmetod
1. Fyll en e-kolv med en sorts gas från lärarens tub. Sätt på en kork.
Undersök gasen genom att först titta på färg och lukt.
2. Tänd eld på träpinnen. Sätt lågan i e-kolvens öppning, eller för ner träpinnen
i e-kolven. Släpp inte träpinnen. Vad händer med lågan?

Resultat – Fyll i tabellen
Färg
Lukt
Reaktion med eld
Koldioxid
Syrgas
Vätgas

Slutsats
Stämde din hypotes med resultatet? ………………………………………………………………………………………………………
Sammanfatta hur du kan skilja dessa tre gaser åt med hjälp av eld:
Koldioxid: ………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Syrgas: ……………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Vätgas: ……………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Felkälla - Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat i undersökningsmetoden.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Förbättring - Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Luft och vatten
Tabell över 20 grundämnen
Ämne
Silver
Kemisk
förkortning
Använd kemiboken s.390 eller ett periodiskt system.
Metall eller
IckeMetall
Ag
Aluminium
Guld
Kol
Kalcium
M
Klor
Koppar
Järn
Väte
Kvicksilver
Magnesium
Kväve
Neon
N
IM
Helium
Natrium
Syre
Bly
Svavel
Tenn
Zink
M
Fakta 1.
Fakta 2.
Luft och vatten
Atomer – naturens egna byggstenar
1.
Kemi Spektrum s.8-9
Hur många kemiska föreningar känner vi till idag?
2. Ungefär hur många olika atomslag finns det?
3. Vilka tre atomslag är de vanligaste i din kropp?
4. Ge exempel på egenskaper som du kan upptäcka genom att smaka på ämnen.
5. Okända ämnen ska du inte smaka på. Ge exempel på egenskaper du kan upptäcka
med hjälpmedel.
6. Du har salt och socker i två olika bägare.
a) Vilka egenskaper är likadana?
b) Vilka egenskaper skiljer dem åt?
7. Vem bevisade att det finns atomer runt år 1800?
Molekyler är grupper av atomer
Kemi Spektrum s.10-11
8. Hur många atomer kan det finnas i en molekyl?
9. Hur ser vattenmolekylen ut? Rita!
10. Vad är en ”bindning”?
Grundämnen och kemiska föreningar
Kemi Spektrum s.12-14
11. Kemiska ämnen delas in i grundämnen och kemiska föreningar. Vad är ett grundämne?
12. Vilka av följande ämnen är ett grundämne:
a) järn
b) vatten
c) helium
d) vätgas
13. Vilka av följande ämnen är molekyler:
a) H2
b) CO2
c) H2O
d) H
e) guldtacka
e) C6 H12 O6
f) koksalt
f) Na
g) brons
g) S8
14. a) Hur många procent av grundämnena är metaller?
b) Ge tre exempel på egenskaper som alla metaller har gemensamt.
c) Vilka tre speciella egenskaper gör metaller så användbara?
15. a) Vad heter den svenska vetenskapsmannen som införde det kemiska språket?
b) Beskriv hur det kemiska språket är uppbyggt.
c) Varför är det bra att det finns ett internationellt kemiskt språk?
Luft och vatten
Grundämnen och kemiska föreningar
Kemi Spektrum s.14-15
16. Vad är det periodiska systemet?
17. Vad är en kemisk förening?
18. Vilka av följande ämnen är kemiska föreningar:
a) H2
b) NO2
c) H2CO3
d) S2
e) C6 H12 O6
19. Skriv de kemiska tecknen för dessa ämnen:
a) Zink
b) Järn
c) Syre
20. Skriv rätt grundämne efter dessa kemiska tecken:
a) Mg
b) Ag
c) Au
Kemiska reaktioner
f) NaCl
g)
d) Kvicksilver
d) F
Kemi Spektrum s.16-18
21. Vad kallas en blandning av syrgas och vätgas?
22. Här ser du en kemisk formel för när vätgas och syrgas bildar vatten.
Rita en balanserad ”kulformel”.
H2 +
O2 
H2O
23. a) Vad händer med ett ämne när det sker en kemikalisk reaktion (förändring)?
b) Ge exempel på två olika kemiska förändringar.
Luft och vatten
Vatten
Kemi Spektrum s.78-79
1. a) Hur stor del av jordens yta är vatten?
b) Hur många procent av allt vatten på jorden är sötvatten som går att dricka?
2. a) Hur stor del av din kropp är vatten?
b) Hur mycket vatten gör varje person i Sverige av med varje dag?
3. På vilket sätt tror du människors liv skulle se annorlunda ut om 90% av jordytan
vore land och det bara fanns några mycket små hav?
Kemi Spektrum s.80-83
4. Vilken molekylformel har vatten?
5. a) Varför flyter is?
b) Vid vilken temperatur är vatten som tyngst?
c) Vilken betydelse har det för fiskar i sjöar på vintern?
6. Du stoppar in en flaska med vatten i frysen. När du öppnar frysen ett dygn
senare har glasflaskan gått sönder. Förklara varför.
Kemi Spektrum s.84-86
7. Vad menas med att vatten
a) kondenserar?
b) förångas?
8. Vad finns i bubblorna i kokande vatten?
9. a) Vilken kokpunkt har vatten?
b) Vilken smältpunkt har vatten?
10. Vattnets kretslopp på andra sidan.
NO-körkort
10. Bilden visar vattnets kretslopp.
a) Rita in pilar som visar hur vattnet cirkulerar i kretsloppet.
b) Koppla ihop begrepp med förklaringen på begreppet.
c) Skriv in siffran för begrepp på rätt plats i bilden på kretsloppet.
d) Förklara med hjälp av begreppen hur vatten cirkulerar i kretsloppet.
Begrepp:
1.
NEDERBÖRD
2.
GRUNDVATTEN
3.
KONDENSERA
4.
YTVATTEN
5.
AVDUNSTA
Beskrivning:
Vatten som har runnit ner genom marken
och samlats i underjordiska bassänger.
När en gas blir till vätska.
Olika former av vatten som faller från
jordens atmosfär, ex regn, hagel, snö.
När en vätska blir till gas utan att koka.
Vatten i åar, sjöar och hav.
Luft och vatten
Luft
Kemi Spektrum s.52-56
1. a) Ungefär hur tjock är vår atmosfär?
b) Vilka är de fyra vanligaste gaserna i atmosfären?
c) Hur många procent kvävgas och syrgas finns det i luften?
2. Vad innebär att luften är tunnare på hög höjd? Hur påverkar det oss människor?
3. Vad händer med luften om luftfuktigheten är 100%?
4. Ge flera exempel på vad syrgas kan användas till.
5. Beskriv hur du kan ta reda på om en E-kolv innehåller ren syrgas?
6. a) Varför har gasen kväve fått sitt namn?
b) Vad används N2 till?
7. Hur gör man för att separera de olika gaserna i luften?
Kemi Spektrum s.57-59
8. Ge exempel på tre olika ädelgaser, och vad de används till.
9. Varför används ädelgaser i gammaldags glödlampor?
Kemi Spektrum s.60-62
10. a) Vilken kemisk formel har ämnet ozon?
b) Rita molekylen som kulformel.
11. Vad är ozonskiktet och varför är det så viktigt för oss?
12. Varför har ozonskiktet blivit tunnare?
Kemi Spektrum s.63-66
13. När Markus körde 20 mil med sin nya bil gick det åt 12 liter bensin.
Bensinen vägde 9 kg. Vägde avgaserna från bilen lika mycket, mer eller mindre?
Motivera ditt svar.
14. Varför ökar koldioxiden i atmosfären och vad kan det leda till?
15. Vad är biobränslen och varför ökar inte koldioxiden i luften när vi eldar med dem?
Kemi Spektrum s.72-73
16. a) Vilka egenskaper hos vätgas gjorde den användbar i luftskepp?
b) Varför bytte man till helium?
NO-körkort
Information till elever och föräldrar angående NO och Teknik
Hej!
NO och Teknik är både teoretiska och praktiska ämnen, och ett bra sätt att lära är
att arbeta med laborationer. Oftast skriver vi också då en laborationsrapport.
Den innehåller vissa rubriker och lämnas många gånger in till läraren för bedömning.
Ibland läser vi ett NO-ämne i taget, kemi, biologi eller fysik. Ibland är dock flera ämnen
inblandade i arbetsområdet, eftersom verkligheten sällan låter sig delas upp i skolämnen.
Vi arbetar omväxlande med böcker som används under lektionen, böcker som får lånas hem,
kopierade häften som delas ut, anteckningar som tas under lektionstid och
laborationsrapporter som eleverna skriver själva. Det är därför mycket viktigt att eleverna
har ordning på sina papper och tar med dem till lektionen. Vårt förslag är därför att eleven
skaffar en pärm med register där han/hon kan förvara materialet. Denna pärm kan
naturligtvis användas i alla ämnen.
Vi NO/Tk-lärare här på Åsö Grundskola är måna om att lära våra elever att genomföra
laborationer under stor säkerhet vad gäller risker. De första veckorna startar vi därför
med att gå igenom säkerhetsföreskrifter, som är en del av introduktionsområdet ”NO/Tkkörkort”.
För att eleven ska få fortsätta att laborera ska eleven ha klarat av NO/Tk-körkortet,
i vilket det bland annat ingår att kunna ordningsreglerna, känna till säkerhetsutrustning,
farosymboler, namnen på vår materiel, kunna använda brännaren och skriva en
laborationsrapport.
Om eleven inte följer de säkerhetsföreskrifter som gäller kan eleven av säkerhetsskäl
avstängas från den laborativa delen av arbetet. Detta kan innebära att eleven riskerar att
få betyg F, det vill säga ej godkänd.
NO/Tk-lärarna Åsö Grundskola
NO-körkort
Ordningsregler i NO/Tk-salen
Arbeta lugnt
 Tänk igenom vad du ska göra och vad du behöver innan du börjar.
 Ta alltid på dig skyddsglasögon och skyddsförkläde när du ska laborera.
 Flytta undan väskor och jackor från din laborationsplats.
Ytterkläder och väskor får inte hänga på stolarna på grund av brandrisken
och väskor får inte vara i vägen på golvet av säkerhetsskäl.
Var försiktig med kemikalier
 Läs noga på etiketten.
 Torka upp med detsamma om du spiller eller om det blir rester över.
 Smaka aldrig på någon kemikalie.
 Töm miljöfarliga rester i avfallskärl.
 Undvik helst kontaktlinser vid laborationer (se text 1).
 Ta inte kemikalier direkt med händerna, använd sked (se text 2).
 Tvätta händerna innan du lämnar laboratoriet.
Var försiktig med brännaren
 Sätt upp ditt hår om det är långt.
 Öppna alltid huvudgaskranen helt när du ska tända brännaren.
 Luta dig aldrig över en brännare – lågan kan vara svår att se.
 Lämna aldrig en gasbrännare som brinner.
 Stå upp när du laborerar - du kan snabbare hoppa undan om något händer.
Var försiktig vid uppvärmning
 Värm aldrig glas med tjocka väggar, de spricker.
 Rikta aldrig ett provrör som du värmer mot dig själv eller någon annan.
 Flytta alltid undan flaskor och burkar med brännbara ämnen.
 Ta inte i brännaren, nätet eller trefoten direkt efter det du släckt lågan.
Vänta en stund.
Var försiktig med el
 Det innebär livsfara att stoppa in labbsladdar eller annat i 230V–uttagen!
I uttagen får endast sladd med stickpropp avsedd för 230V anslutas.
1. Linser är ett riskmoment, vatten tränger inte in tillräckligt snabbt mellan lins och öga vid
spolning i ögondusch. Linsen måste därför tas ut innan man spolar, vilket kan vara svårt och
ta tid.
2. Kemikalier kan vara giftiga, frätande, irriterande, brandfarliga och explosiva. Om du av
misstag fått kemikalier på händerna, undvik att röra vid ögon och mun. Tvätta av dig med
tvål och vatten. När du sköljer bort kemikalier från händer eller annan hud,
tvätta först med kallt vatten, sen med varmare.
NO-körkort
Underskrift av elev och förälder
Vi har tagit del av ”Information till elever och föräldrar angående NO och Teknik” samt
”Ordningsreglerna i NO/Tk-salen”.

Datum:
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Elevens namn och klass (texta):
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Elevens underskrift:
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Målsmans underskrift:
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Underskrifterna lämnas till NO/Tk-läraren omgående
för att kunna delta i laborationer.