Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete
Utbildningsprogram för
sjuksköterskeexamen 180
högskolepoäng
Kurs VO 453C
vårdvetenskap/omvårdnad
-uppsats
VT2009
Examensarbete 15 högskolepoäng
PATIENTERS ERFARENHETER AV
CANCERRELATERAD SMÄRTA I PALLIATIV VÅRD
En litteraturstudie
Författare: Håkan Sjölund
Ulrika Söderstjerna
Titel
Författare
Patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ
vård. En litteraturstudie
Håkan Sjölund & Ulrika Söderstjerna
Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng
Handledare
Leena Berlin Hallrup
Examinator
Kristiina Heikkilä
Adress
Växjö universitet. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
Nyckelord
Cancer, kontinuitet, kvalitativ metod, lidande, livets slut, palliativ
vård.
SAMMANFATTNING
Att vara patient och leva med cancerrelaterad smärta kan prägla livet i många avseenden.
Syftet var att beskriva patienters erfarenhet av cancerrelaterad smärta i palliativ vård.
Metoden var en litteraturstudie baserad på nio artiklar. Analysen av artiklarna resulterade i
fyra kategorier: 1. Den okontrollerade smärtan. 2. Möjligheter och hinder med smärtlindrande
läkemedel. 3. Den existentiella smärtan,. 4. Kontroll av smärtan och behovet av att dölja den.
I resultatet framkom att den fysiskt cancerrelaterade smärtan upplevdes som om den var
okontrollerbar då den skapade förvirring, dåsighet och illamående. Detta påverkade
patienternas dagliga aktiviteter genom att de t.ex. inte längre kunde köra bil eller laga mat.
Trots trötthet hade vissa patienter svårt att sova, vilket ledde till mindre energi på dagen och
en ökad smärta. En del patienter var beredda att uthärda smärtan för att slippa
läkemedelsbiverkningar som t.ex. förstoppning. Patienternas erfarenhet var att det var viktigt
med god kommunikation med vårdpersonal samt vikten av information av vårdpersonal. Det
gav patienterna en känsla av trygghet. Vissa patienter hade ett behov av att dölja sin smärta
inför anhöriga för att de inte skulle bli ledsna och påminda om dess orsak, den dödliga
cancern. Slutsatsen innebar att med god kommunikation mellan vårdpersonal och
patient/anhöriga, kontinuitet av vårdpersonal, information till patienter och fortlöpande
utbildning till vårdpersonal skulle leda till minskat lidande trots smärtan.
INNEHÅLL
INLEDNING
BAKGRUND
Cancerrelaterad smärta
Smärtbehandling
Palliativ vård
Lidandet
1
1
2
3
PROBLEMFORMULERING
3
SYFTE
4
METOD
4
Tillvägagångsätt
Analys
Forskningsetiska aspekter
4
5
5
RESULTAT
Den okontrollerade smärtan
Möjligheter och hinder med smärtlindrande läkemedel
Den existentiella smärtan
Kontroll av smärta och behovet av att dölja den
5
5
6
7
8
DISKUSSION
Metoddiskussion
Resultatdiskussion
8
9
10
Slutsats
11
Referenser
13
Bilaga 1 Databas översikt
Bilaga 2 Artikel översikt
INLEDNING
Intresset att skriva om cancerrelaterad smärta i palliativ vård uppkom då båda författarna haft
en nära anhörig som vårdades palliativt och avled i cancer. I samband med detta väcktes
frågor om cancerrelaterad smärta och andra patienters erfarenheter.
BAKGRUND
Sjukdom och ohälsa har under alla tider drabbat människan. Ohälsa uppstår som en följd av
hinder inom människan och i människans omvärld. Människans väg genom livet
kännetecknas av smärta, lidande och sorg (Eriksson, 1990).
Cancerrelaterad smärta
Smärta är ett symtom på både gott och ont. Den kan fungera som en viktig varningssignal,
men kan också upplevas som outhärdlig och leda till en radikal sänkning av livskvalitén
(Werner & Strang, 2005). Smärtan är en subjektiv upplevelse som inte går att objektivt mäta
eller kontrollera (Halldin, 2005). Smärta är idag den vanligaste orsaken till uppsökande av
hälso- och sjukvård i Sverige och är också det vanligaste debutsymtomet vid cancer enligt
Almås lärobok (2002). I Sverige insjuknar varje år cirka 50 000 människor i cancer
(Cancerfonden, 2009) och varje år dör över 20 000 människor av sjukdomen (Socialstyrelsen,
2005). Cancer är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i världen och enligt World Health
Organization (WHO) avled 7,6 miljoner människor i världen år 2005 av cancer.
De vanligaste cancersjukdomarna som bildar metastaser och sprids i kroppen är lungcancer,
prostatacancer och bröstcancer. Dessa leder också till skelettmetastaser som är orsaken till
över 50 procent av all cancersmärta. Även effekterna av cancerbehandling kan ge upphov till
smärta som t.ex. smärtsamma sår i munslemhinnan vid strålbehandling (Almås, 2002). Vid
cancer beräknas ca hälften av alla patienter ha smärtproblem. Det har också visat sig att
patienter i palliativ vård har lidit av plågsamma smärtor (Werner & Strang, 2005). Cancer är
en potentiellt dödlig sjukdom och många patienter förväntar sig att uppleva smärta (Wiklund,
2005). Det framkommer också att patienter som får otillräcklig smärtbehandling får ett ökat
lidande och sämre möjlighet att hantera sin cancer (Halldin, 2005).
I studien av Mac Guire (1992), beskrivs att oavsett vad som orsakar smärtan så bygger den på
sex dimensioner i smärtupplevelsen: fysiologisk, sensorisk, emotionell, kognitiv, beteende
och sociokulturell. Den fysiologiska dimensionen har med orsaken att göra och beskrivs i
termer av lokalisation och duration. Det sensoriska speglar intensiteten och kvaliteten i
smärtan. Den emotionella dimensionen handlar om hur smärta påverkar patienten existentiellt.
I den kognitiva dimensionen sker en individuell tolkning av smärtans mening och
förhållningssättet till smärtan. Beteendedimensionen speglar smärtans uttrycksformer både
verbalt och icke verbalt. Här ingår även läkemedelshantering. Den sociokulturella
dimensionen handlar om attityd till smärta, hur det sociala sammanhanget påverkar och
påverkas (ibid).
Smärtbehandling
Patienter med cancerrelaterad smärta utreds med en noggrann smärtanalys (Werner & Strang,
2005). Smärtanalysen består av samtal om smärtupplevelsen. Med hjälp av en smärtteckning
1
kan patienten själv markera var smärtan sitter på kroppen och med symboler hur smärtan
upplevs. För att mäta smärtan är visuell analog skala (VAS) till stor hjälp, dessa två enkla
hjälpmedel kan enkelt användas igenom hela vårdkedjan. Analysens andra steg är att
kartlägga i vilken grad som smärtan påverkar de sociala och arbetsmässiga relationerna. Detta
ger en bild om bakomliggande orsaker av smärtan (Werner & Strang, 2005).
Det är oftast sjuksköterskor som träffar patienter dagligen. I läroboken Almås (2002) sägs det
att det är viktigt att sjuksköterskor har goda kunskaper i moderna behandlingsmetoder,
läkemedelseffekter och läkemedelsbiverkningar. Även bakgrunden till smärtan är viktigt att
känna till (Almås, 2002). I studien Kim et al (2005) om smärtbehandling vid postoperativ
smärta, framkommer att sjuksköterskorna kategoriserade patienterna efter ålder och typ av
smärta baserat på sina egna erfarenheter. Detta föranledde till att sjuksköterskorna förväntade
sig att patienterna hade den svåraste smärtan t.ex. strax efter operationer.
En intervjustudie om patienters upplevelser av att vårdas för akut smärta, påvisades att
patienterna upplevde att de fick snabb smärtlindring men att effekterna av smärtlindringen
vanligen var ineffektiv (Nakano, Mainz & Lomborg, 2008). Även i studien Watt-Watson et al
(2001) upplevde patienterna svåra smärtutbrott, speciellt mellan doserna av smärtlindrande
läkemedel. Det uttrycktes av sjuksköterskorna som en rädsla för att patienterna skulle bli
läkemedelsberoende. Det visades en tydlig undermedicinering i både ordination och
administreringen av läkemedel.
Palliativ vård
När det inte längre finns någon bot krävs det ett förhållningssätt i vårdandet för att hjälpa
patienter och anhöriga. Palliativ betyder lindrande och målet med palliativ vård är att den sista
tiden i livet ska bli så bra och smärtfri som möjligt, både fysiskt, psykiskt, socialt och
existentiellt. Palliativ vård används omväxlande med Hospice vård. År 1842 grundade Mme
Jeanne Garnier i Lyon i Frankrike det första Hospice som blev en plats att vårda döende och
obotligt sjuka patienter på. Sedan dess har många anläggningar med namnet Hospice öppnats
(Kim, Fall & Wang, 2005). Den första hospiceavdelningen i Sverige öppnade 1987 i
Stockholm, och den första palliativa enheten specialiserad på cancerpatienter startade 1990 på
ett sjukhem i Stockholm (Nationella Rådet för Palliativ Vård).
Palliativ vård kan erbjudas i hemmet, på ett sjukhem, på sjukhus eller på ett hospice där
patienten väljer att leva sin sista tid i livet (World Health Organization, 2006). För döende
patienter och deras anhöriga är det viktigt att förbättra livskvaliteten genom att lindra lidandet.
Den palliativa vården är en normal process där bästa möjliga smärtlindring uppnås för
patienten (World Health Organization, 2006). En av de fyra grundstenarna i palliativ vård är
att erbjuda psykologiskt, socialt och existentiellt stöd till patienten och anhöriga (Kim et al
2005). Den andra hörnstenen är ett samarbete mellan professionerna. Den tredje hörnstenen är
god kommunikation och relation mellan sjukvårdspersonal, patienten och anhöriga. Den
fjärde hörnstenen är att de anhöriga ska få känna sig delaktiga genom hela vårdförloppet och
även efter döden inträffat (World Health Organization, 2006). Kim et al (2005) menar att det
är viktigt att bemöta patienten som en helhet och som en unik individ med sin sorg och sitt
sorgearbete som en palliativ cancersjukdom ger. Varje individ ser olika på vad livskvalitet är.
Det är viktigt att hjälpa patienten och anhöriga i de stadier av sorg och känslor som väller upp.
Vårdkvaliteten har hög inverkan på livskvaliteten. I en studie av Cohen & Leis (2002) menade
patienterna att det var kluvna när det gällde vilken plats som var bäst för den palliativa
vården. De faktorer som ansågs vara viktigast var känslan av att känna trygghet. Vård som
bidrog till trygghet var tillgänglighet, kompetent personal, samt upplevelsen av att personalen
2
verkligen bryr sig om patienterna. Patienter som upplevde denna trygghet upplevde också att
deras livskvalitet ökade (Cohen & Leis, 2002).
Lidandet
Den cancerrelaterade smärtan ger även upphov till lidande. Lidandet är den negativa,
emotionella konsekvensen av smärta (Werner & Strang, 2005). Den rymmer rädsla och ångest
för förlust av kroppsfunktioner, förlust av egenvärde och personlig integritet som är
förknippad med smärta (ibid). Smärta och emotioner är så nära relaterade att smärta vanligen
upplevs och uttrycks emotionellt. Lidandet är en direkt följd av hotet mot personens fysiska,
psykologiska eller existentiella välbefinnande. Vid långvarigt lidande förstärks oftast lidandet
av nedstämdhet (Linton, 2005). Lidandet kan också innebära ett livslidande som berör hela
människan, dess hållning till sig själv och dess verklighet. Livslidandet hör ihop med hela
människans existens (Wiklund, 2005). Den existentiella smärtan kan beskrivas som ”värk i
själen” eller som ”livs smärta” (Brattberg, 1997). Fysisk smärta är ett sjukdomslidande och ett
lidande i konsekvenserna av begränsningen som smärtan ger. Att inte längre kunna röra sig
obehindrat eller inte heller kunna utföra enkla aktiviteter påverkar patientens hela livsvärld
(Wiklund, 2005).
Lidandet är en grundkategori för vårdandet (Wiklund, 2005). Att se och bekräfta människan
när denne befinner sig i lidandet är av stor vikt. Patienten bör få ett professionellt bemötande
under denna period och tillfälle att lida ut sitt lidande. (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud
& Fagerberg, 2003). Patienter som får kunskap och möjlighet att reflektera över sin smärta
och sin livssituation inser att smärtan även har andra dimensioner än den fysiska smärtan.
Med denna kunskap och insikt finns det större möjlighet för vårdpersonal att hjälpa dessa
patienter att bemästra sin smärta (Brattberg, 1997). Om en patient blir sedd under ett samtal,
med sitt behov av kontroll, är det lättare att erkänna sin
smärta och våga ta emot och lita på smärtbehandling (Werner & Strang, 2005). Vårdandets
mål är att lindra lidande eller förhindra lidandet, samt även att skapa förutsättningen att finna
välbefinnande (Dahlberg et al. 2003). Om man ser lidandet som en naturlig del av människors
liv, är också lidandet en del av hälsan. Mänskligt lidande kan ibland bli outhärdligt och
förmågan till att uppleva hälsa kan brista. Ett lidande som man upplever outhärdigt kan
förlama oss och hindra oss från att utvecklas. Hälsa förutsätter att man upplever sitt lidande
uthärdligt. En människa som lider och som hon upplever som uthärdligt kan samtidigt
uppleva hälsa (Eriksson 1994).
PROBLEMFORMULERING
Trots ett ökat intresse och nya kunskaper om cancersmärta lever allt för många patienter med
en otillräcklig smärtbehandling i samband med palliativ vård (Werner & Strang, 2005).
Patienter med otillräcklig smärtbehandling får ett ökat lidande. Patientens fokus läggs på att
uthärda smärtan, vilket leder till sänkt livskvalité och resulterar i sämre möjligheter att hantera
cancern (Halldin, 2005). Smärtan ger begränsningar i vardagslivet som t.ex. att inte kunna
dansa, idrotta eller köra bil. Att inte kunna utföra aktiviteter ger patienten en påminnelse om
sjukdomen, samt tankar om att kanske aldrig mer kunna utföra dessa aktiviteter ( Wiklund,
2005). Allt fler patienter med cancerrelaterad smärta i palliativ vård, vårdas i hemmet eller på
palliativa vårdavdelningar. En ökad kunskap och förståelse kan leda till en förbättring för
patienter då sjuksköterskan redan i ett tidigt skede kan ge stöd, behandling och information
om hur smärtan kan hanteras.
3
Vårdandets mål är att lindra lidande eller förhindra lidandet, samt även att skapa
förutsättningen att möjliggöra välbefinnande (Dahlberg et al. 2003). Det finns mycket
forskning generellt om cancersmärta, men det saknas samlad kunskap om cancersmärta i
palliativ vård. Därför tror vi att det är väl motiverat med en sammanställning av aktuell
forskning.
SYFTE
Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ
vård.
METOD
Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie, vilket innebar att systematiskt söka,
kritiskt granska och sammanställa den litteratur som fanns om cancerrelaterad smärta i
palliativ vård. Genom litteraturgranskningen får man en bakgrund och överblick av vad som
redan fanns beskrivet inom problemområdet som undersöktes (Forsberg, 2004).
Den kvalitativa forskningen i denna studie baserades på levda erfarenheter. Denna metod
bedömdes vara lämpligast då studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av
cancerrelaterad smärta i palliativ vård.
Tillvägagångsätt
Sökandet efter vetenskapliga artiklar skedde genom sökning i databaserna Pubmed, Elin och
Google Scholar redovisas i bilaga 1. I Pubmed användes limits/avgränsningar för att minska
antalet artiklar. Inklusionskriterierna var endast artiklar i fulltext som motsvarade syfte samt
var skrivna de senaste tio åren och var skrivna på engelska. Deltagarna i artiklarna var både
kvinnor och män från 18 år och uppåt. Sökorden som användes var: Life’s end, pain,
palliative care, patients experience, och quality of life. Dessa sökorden kombinerades så att
det blev en så begränsad sökning som möjligt. Abstrakten lästes igenom om titeln stämde
överens med studiens syfte. Då abstrakten stämde med syftet lästes hela artikeln igenom för
att se om den fortfarande motsvarade studiens syfte. När relevanta artiklar hittats, studerades
även referenslistorna för att genom manuell sökning finna artiklar.
Författarna gjorde en kvalitetsgranskning av artiklarna efter ett protokoll där artikelns etiska
resonemang granskades samt studiens syfte, metod och resultatets trovärdighet (Friberg
2006). Exklusionskriteriena var review-artiklar samt artiklar som handlade om djur och barn.
För att följa tidsplanen uteslöts artiklar som inte var tillgängliga i fulltext. Artiklarna skulle
också vara publicerade de senaste tio åren för att ge så färska uppgifter som möjligt.
Sammanlagt lästes tjugotvå artiklar igenom varav nio stämde överens med studiens syfte och
inkluderades i denna studie. Utöver databassökningen så letades några artiklar fram manuellt
från referenslistor i artiklar som var intressanta och motsvarade studies syfte. Tretton artiklar
uteslöts som inte ansågs relevanta för studien eller som inte höll god kvalité.
4
Analys
För att bevara studiens syfte analyserades data genomgående för att hitta gemensamma drag
och vetenskapliga belägg för framtida omvårdnadsåtgärder inom beskrivet problemområde.
Det finns två olika innehållsanalyser, manifest och latent innehållsanalys. Med manifest
innehållsanalys belyser man det uppenbara innehållet i en text. Vid latent innehållsanalys gör
författaren en egen tolkning av innehållet genom att noggrant läsa igenom texterna och plocka
ut de delar som motsvarar studiens syfte.
Inledningsvis gjordes flera noggranna genomläsningar för att få en helhetssyn av artiklarna.
Sedan sorteras de meningsbärande enheterna ut som tillförde relevant information som
motsvarade studiens syfte. De kortades sedan ner till kondenserande enheter som illustrerade
innehållet i de meningsbärande enheterna utan att innehållet förvanskades. De kondenserande
enheterna sorterades till koder för att tydliggöra innehållet i studierna. Dessa delades sedan in
i olika kategorier tills det att ingen enhet var utan kategori (Graneheim och Lundman, 2003).
Forskningsetiska aspekter
De övergripande etiska koderna som finns i Helsingfors deklarationen och används i
omvårdnadsforskning är en deklaration utformad av World Medical Association (1964).
Deklarationen har som främsta syfte att skydda försökspersoners hälsa och liv under olika
experiment och kräver att deltagarnas medverkan är frivilligt samt att de när som helst kan
avsluta sin medverkan i experimentet (Arlebrink, 2006). En annan huvudprincip är kravet på
konfidentiellt deltagande det vill säga en försäkran om att deltagandet sker anonymt
(Helsingforsdeklarationen 2009).
Samtliga nio artiklar som användes i litteraturstudien har blivit granskade av en etisk
kommitté. Detta innebär att hänsyn har tagits till frivillighet samt att deltagarna har blivit
informerade samtycke samt avidentifierade, således har studierna genomförts konfidentiellt
(Helsingforsdeklarationen 2009).
RESULTAT
Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier: Den okontrollerade smärtan, möjligheter
och hinder med smärtlindrande läkemedel, den existentiella smärtan, kontroll av smärtan och
behovet av att dölja den
Den okontrollerade smärtan
Den fysiskt cancerrelaterade smärtan kunde upplevas som om den var okontrollerbar då den
skapade förvirring, dåsighet, illamående och kräkning (Mercadante, 1999). Den
okontrollerade smärtan kunde också vara svår att uttrycka verbalt och en del patienter
uttryckte smärtan med hjälp av sina känslor (Boström, Sandh, Lundberg, Fridlund, 2004b).
It´s terrible, unbearable and horrible. It´s also frightening
because it hurts so much ( ibid).
Den okontrollerade smärtan beskrevs av patienterna som övermäktig all tidigare smärta.
Några patienter beskrev smärtan som att de torterades till döds, eller att de gick sönder
(Boström, Sandh, Lundberg, Fridlund, 2004a). Den okontrollerade smärtan uttrycktes av en
patient som tusen nålars smärta (Larsson & Wijk, 2007).
5
The pain was enormous. I have never had such strong pain
before (ibid).
Andra patienter blev rädda för att den okontrollerade smärtan påverkade dem fysiskt, som
t.ex. att ibland gick det varken att stå eller sitta eller ens att hosta ( Boström, 2004b).
If you are in pain then you are in a bloody boring
mood- don’t want to do anyting.
If you are not in pain then you are happy (ibid).
I Larsson och Wijk (2007) beskriver patienterna hur det dagliga livet påverkades av den
okontrollerade smärtan som upptog all energi, genom att de hela tiden tänkte på hur de skulle
förhindra smärtan. Även i en annan studie upplevde patienterna att deras dagliga rutiner
påverkades negativt av den okontrollerade smärtan som medförde att de enklaste
vardagsbestyren t.ex. ta ett bad, utfördes försiktigt eller inte alls. Patienterna upplevde hur lite
kontroll de hade över sin smärta (Vallerand, 2007b).
I had a breakthrough [pain] that took me one-half hour to get
out of bed, crawl to the bathroom, and crawl back to the bed.
Now this is only 12 feet (ibid).
I studien av Salminen, Clemens, Syrjänen, Salmenoja (2007) upplevde patienterna ett
samband mellan okontrollerad smärta, trötthet, sömnlöshet och depression (ibid). Trötthet var
det näst vanligaste orosmomentet efter att inte uppleva kontroll av sin smärta hos
cancerpatienter i palliativ vård. Trots trötthet så kunde vissa patienter inte sova på nätterna.
Sömnen avbröts av smärtan och detta gav patienterna mindre energi under dagen (Boström et
al, 2003), (Salminen et al, 2007). Patienter som hade svårt att sova upplevde att smärtan blev
okontrollerbar (Vallerand, 2007b). I en studie upplevde patienter med en lyckad smärtlindring
att de sov bättre och då fick de en förbättrad livskvalité, vilket i sin tur ledde till ökad ork och
kontroll över smärtan (Salminen et al, 2007).
Patienterna i studien Larsson och Wijk (2007) fick skriva dagbok om smärtan och deras
sömnvanor. De var också delaktiga i sin vård och i utvecklandet av en individuell
smärtlindringsplan. Det fanns en kontinuerlig kontakt med en sjuksköterska som informerade
och följde upp patienternas smärtlindring. Patienterna beskrev hur smärtlindringen gav ett
nytt perspektiv på hälsa och livskvalitet när de upplevde kontroll över smärtan (ibid).
Möjligheter och hinder med smärtlindrande läkemedel
Möjligheter och hinder med smärtlindrande läkemedel visade sig som en annan aspekt av
patienternas erfarenheter var att den svåra fysiska cancerrelaterade smärtan medförde ett intag
av läkemedel vilka i sin tur ledde till biverkningar. Ibland kunde till och med smärtan från
biverkningarna vara värre än smärtan från cancern. En dålig smärtbehandlings plan med
biverkningar var också en bidragande orsak till ökad smärta (Boström et al 2004b). Det
framkom att vissa patienter var beredda att uthärda smärtan för att slippa vissa läkemedels
biverkningar (Vallerand 2007a). Några patienter som hade haft biverkningar av morfin, som
t.ex. förstoppning, upplevde det så smärtsamt att de inte vågade fortsätta med smärtlindrande
läkemedel ( Boström et al, 2004b).
I have been constipated, it´s not much fun I´ll tell you…
6
I was in pain at the time. That can be very painful in
any case (ibid).
I samband med god smärtlindring som morfinpumpen gav med kontinuerliga doser av
smärtlindrande så upplevde patienterna att de fick kontroll över smärtan och livskvalitén
ökade (Larsson & Wijk, 2007).
I am the same person; it’s only one bit of me that’s out of order.
I can manage the pain now. The pain plan with information about
the pump and the, knowledge and support I’ve got from
the nurses is more than sufficient I have a lots of things to
do, read, carry on with my hobbies and be with my family
and friends (ibid).
Extra doser analgetika fanns att tillgå när patienterna kände att de behövde mer smärtlindring
och detta uppgavs som en trygghet (Larsson & Wijk, 2007).
The pump has shown to be the best alternaive, it´s a part of me now.
It gives me a feeling of security (ibid).
Många patienter efterfrågade också möjligheten att diskutera sin smärta och tillgänglig
smärtbehandling. Både patienter och deras anhöriga som hade tillgång till samtal med ett
palliativt team, där de kunde diskutera smärtan och vara delaktiga i sin smärtbehandling
upplevde att kommunikationen lindrade smärtan både psykiskt och fysiskt (Merkadante,
1999). I Salminen et al (2007) upplevde patienterna en trygghet vid kommunikation med
läkare och vårdpersonal.
Den existentiella smärtan
Den existentiella smärtan innebar att patienterna upplevde att ur smärtan väcktes funderingar
om livet och framtiden (Larsson & Wijk, 2007). Den existentiella smärtan uppkom vid
trötthet, illamående och vid fysisk smärta. Det var då patienterna upplevde sig sårbara (Sand,
Olsson, Strang, 2009). Patienterna beskriver hur viktigt det var att umgås med vänner och
familj, för att ignorera smärtan (Larsson & Wijk, 2007). Att vara aktiv var också ett sätt att
ignorera smärtan. Patienterna ville vara delaktiga i livet och känna samhörighet trots
vetskapen om en begränsad livslängd. De försökte uthärda smärtan för att upprätthålla sin
värdighet inför anhöriga (Sand et al, 2009).
En patient som låg inlagd på sjukhuset, ville så gärna hem och sitta på sin balkong. Trots att
han var sängliggande så planerade han för sin hemgång med tankar och engagemang. Detta
blev hans drivkraft och viljestyrka som hjälpte honom att uthärda smärtan. En annan patient
upplevde att hon nästan på ett andligt plan såg på djur och natur på ett nytt sätt. Detta fick
henne att stanna upp och beundra sådant som hon tidigare inte lagt märke till (Sand et al,
2009).
Den cancerrelaterade smärtan ökade när patienterna inte kände stöd och förtroende från och
för vårdpersonalen, eller fick den information dem behövde. Det fanns även ett behov av att
bli trodd och sedd (Boström et al, 2004b).
Since the body is a whole, I think that they are working
very much with isolated parts of the body. It’s as if they
weren’t connected (Boström et al, 2004b).
7
Kontroll av smärtan och behovet av att dölja den
Patienter med kontroll av smärtan upplevde sig vara mer funktionella och toleranta vid högre
nivåer av smärta. De hade en signifikant lägre smärtrelaterad oro (Vallerand, 1997). Att inte
ha kontroll av smärtan var ett av de största orosmomenten hos patienterna. I samband med
lyckad smärtlindring upplevde patienterna att de åter hade kontroll av smärtan situation vilket
de upplevde som en säkerhet och trygghet (Sand et al, 2009). Att ha kontroll över smärtan var
minst lika viktig som kontrollen över cancern (Vallerand, 1997). Kontroll av smärtan gav
patienterna möjlighet att fokusera på det dagliga livet som t.ex. att umgås med anhöriga
(Sand, et al 2009).
I Boströms (2004a) studie upplevde patienterna att smärtlindringen blev bättre när de fick
kontinuerlig vård av ett palliativt vårdteam som de lärde känna. Det upplevdes som en
säkerhet och trygghet som ökade kontrollen av smärtan. Patienterna kände förtroende för
vårdpersonalen och en trygghet genom att vara delaktiga i sin egen smärthantering (ibid).
Detta stärks i studien av Larsson & Wijk (2007) där patienterna upplevde en trygghet med
kontinuerlig kontakt med en sjuksköterska som informerade och följde upp deras smärta. Det
upplevdes också positivt av patienterna att få vara delaktiga i sin egen vård (ibid). Kontinuitet
av vården och möjligheten att kommunicera med vårdpersonalen ökade patienternas känsla av
säkerhet och kontroll av smärtan, vilket var av vikt för en framgångsrik smärtlindring
(Boström, et al, 2004a).
Behovet att dölja smärtan var för att anhöriga inte skulle se den sjuka patienten utan att se
människan. En patient i studien beskrev sig som samma person som tidigare fast med en sjuk
del i kroppen. Några patienter beskriver känslan av att inte vilja berätta om smärtan, för de
ville njuta av sista tiden i livet (Sand et al, 2009).
I don’t want to talk about the pain. It’s like I deny it
(Larsson & Wijk, 2007).
I en studie beskriver patienterna hur viktigt det var att inte tänka på smärtan, utan att istället
fokusera på tanken att bli av med smärtan (Sand et al, 2009). Patienter upplevde hur de ville
dölja smärtan för sina anhöriga, på grund av sjukdomens orsak som var dödlig cancer. För
sjuksköterskan anförtrodde sig patienterna om sin smärta, för att få smärtlindrande läkemedel
(Larsson & Wijk, 2007).
When my wife and children are around I avoid talking
about my pain or saying anything that reminds them of
my cancer. They start crying and get upset and despairing.
Sometimes it can even be too much for me to handle I have
to be strong in front of my family because I feel
like they suffer more than I do. I keep the pain to my
self and when they are gone, I have to make up for
the pain that I’ve had during their presence (ibid).
DISKUSSION
Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med cancerrelaterad
smärta i palliativ vård. I resultatet framkom patienters erfarenheter som delades in i fyra
huvudkategorier: Den okontrollerade smärtan, möjligheter och hinder med smärtlindrande
läkemedel, den existentiella smärtan, kontroll av smärtan och behovet av att dölja den.
8
Metoddiskussion
Metoden som valdes var en litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys som inom
omvårdnadsforskning strävar efter att beskriva och förstå. I den kvalitativa ansatsen berör
begreppen validitet och reliabilitet både data insamlingen och den efterföljande analysen
(Forsberg & Wengström, 2004).
Intervjustudie hade kunnat vara ett alternativ men efter långt övervägande bestämdes att göra
en litteraturstudie. En av anledningarna var att en intervjustudie kunde vara svår att
genomföra på patienter i palliativ vård och som kanske dessutom levde sina sista dagar i livet.
För att inte störa patienter och anhöriga i dessa svåra situationer valdes en litteraturstudie då
det redan finns en del studier i ämnet.
Eftersom tidsplanen var begränsad till tio veckor uteslöts artiklar som inte var tillgängliga i
fulltext. Även sökord användes i databaserna för att begränsa sökandet av artiklar. Sökorden
var Palliative care, pain, lifes end och patiens experiences. Vid litteratursökningen fanns
medvetenheten om att andra sökord kunde användas.
Studierna som användes var från Italien, Finland, Sverige och USA. Studien kan inte ses som
en generalisering av ämnet, då endast ett fåtal länder är representerade i studien. Patienters
erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård, var det som var fokus i denna studie
och inte att jämföra mellan länder, då det är väldigt olika hur sjukvården ser ut i olika länder. I
vissa länder är det sjukvårdsförsäkringen som bestämmer vilken typ av vård patienten har rätt
till.
I studien användes nio vårdvetenskapliga artiklar som handlade om vuxna patienter över 18
år, eftersom alla kan drabbas av cancer och vårdas i palliativ vård oavsett ålder. Artiklar om
barn, patienter under 18 år, ansågs inte relevant i studien då det behövdes ett annat
förhållningssätt i mötet mellan barn och vårdpersonal. Artiklar som inte uppfyllde kriterierna
för att vara vårdvetenskapliga exkluderades. Inklusionskriterier var även att artiklarna skulle
vara publicerade de senaste tio åren för att få så färska uppgifter som möjligt.
Det fanns många artiklar som berörde ämnet cancerrelaterad smärta, dock inte så många
artiklar om patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård. Det kan vara
svårt att intervjua patienter i en så svår situation. Av de nio artiklarna som användes i studien
var sju stycken kvalitativa och två stycken var kvantitativa, detta för att få en djupare kunskap
och en ökad förståelse i ämnet. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans
(2003) innehållsanalys. Sammanlagt lästes 22 artiklar igenom av båda författarna varav nio
stycken besvarade studiens syfte.
Resultatet av studiens validitet och reliabilitet granskades. Validitet är ett mått på om det som
avses mätas från början är relevant i sammanhanget, reliabilitet avser att mäter på ett
tillförlitligt sätt (Hartman, 2004). För att en studie ska vara trovärdig krävs det att den har god
validitet och reliabilitet. Validitet svarar på hur väl studien mätte det den var avsedd att mäta.
Reliabiliteten beskriver hur tillförlitligt tillvägagångssättet av inhämtande av informationen
var (Patel & Davidsson, 2003). Båda författarna analyserade artiklarna så objektivt som
möjligt för att lyfta fram innehållet utan att förvanska resultatet. Detta gjordes under så
neutrala förhållningssätt som möjligt, både i undersökningen och i beskrivningen i denna
studie, för att kunna presentera en rättvis bild, fritt från egna tolkningar. En viss tolkning av
materialet var ofrånkomligt men strävan var att inte lägga till något utan endast återge de som
nedtecknats som motsvarade studiens syfte. Validiteten anses hög i denna studie då materialet
som användes var vårdvetenskapligt och resultatet besvarade syftet. Reliabiliteten anses hög
9
då båda författarna i analysarbetet oberoende av varandra lyfte fram samma innehåll som
relevant för denna studie.
Resultatdiskussion
De fyra huvudkategorierna i denna studien är: Den okontrollerade smärtan, möjligheter och
hinder med smärtlindrande läkemedel, den existentiella smärtan, kontroll av smärtan och
behovet av att dölja den. De fyra kategorierna resulterade i aspekter som ansågs påverka
smärtan: kommunikation, kontinuitet, livskvalité, trötthet, delaktighet och trygghet.
I resultatet framkom att vid fysisk cancerrelaterad smärta kunde patienterna uppleva den som
okontrollerbar genom att de blev förvirrade, illamående eller dåsiga. Detta påverkade
patienternas vardag genom minskad fysisk aktivitet eller ingen alls. Patienterna beskrev
smärtan som övermäktig eller som tortyr. Liknande resultat framkom i Dugglebys studie
(2000) där beskrev patienterna den cancerrelaterade fysiska smärtan som ett lidande som
upplevdes som hopplöst, olidligt och fruktansvärt. Dessa patienter upplevde sig fysiskt
svagare, vilket påverkade deras dagliga liv.
I resultatet framkom att smärtan orsakade sömnsvårigheter och trötthet vilket i sin tur ökade
smärtan. Patienter som hade svårt att sova beskrev att smärtan då blev okontrollerbar. En god
smärtlindring gav god sömn vilket inverkade positivt på det dagliga livet. Patienterna
upplevde att de fick ökad energi, som att vissa kunde köra bil och andra orkade umgås med
anhöriga. Patienterna upplevde att tröttheten var det näst vanligaste symtomet och det
upplevdes som störande. Enligt Brattberg (1997) är det oftast lidandet som beskrivs i form av
t.ex. sömnsvårigheter, förtvivlan eller sorgen. Många patienter med långvarig smärta har även
en existentiell komponent med i sin smärta. Långvarig smärta medför nästan alltid negativa
konsekvenser som sömnproblem, trötthet, irritabilitet och ofta depression.
I resultatet framkom att biverkningarna från smärtstillande läkemedel var ett stort problem.
Ibland var smärtan från biverkningarna värre än själva cancersmärtan. Vissa patienter var
beredda att avstå läkemedelsbehandling för att slippa vissa biverkningar. Detta stöds även av
Dorrepaal, Aaronson & van Dams (1989) studie där patienterna upplevde ett motstånd att
använda smärtstillande läkemedel trots cancerrelaterad smärta. Orsaken var en misstro över
vad läkemedlet gjorde mot kroppen och rädsla för biverkningar ( Dorrepaal et al, 1989).
Vid svår cancer relaterad smärta med dödlig utgång väcktes existentiella funderingar om livet
och framtiden hos många patienter. Patienter som hade en tro om ett liv efter döden kände
ofta hopp om en tillvaro utan smärta och lidande. Denna upplevelse var starkare under
perioder när smärtan var som intensivast och mest plågsam. Vissa ville inte tala om smärtan
för att det påminde dem själva och sina anhöriga om smärtans orsak, dödlig cancer.
Patienterna ville dölja smärtan. Detta stöds av Dugglebys studie (2000) där patienterna
bestämde sig för att inte tänka på smärtan utan istället fokusera på att bli av med smärtan.
Genom att ignorera smärtan upplevde patienterna kontroll av smärtan. Då upplevde
patienterna livskvalité och att de kunde upprätthålla sin värdighet i relation med anhöriga.
I resultatet framkom vikten av kontinuerlig vård, god kommunikation med vårdpersonal och
delaktighet i sin smärthantering. Detta upplevde patienterna som en trygghet som lindrade
både smärtan fysiskt och psykiskt. Enligt Dahlberg et al (2003) har lidandet en nära koppling
med att få bristande information, svårigheten att förstå vårdpersonalens språk och agerande.
Kontinuerlig information, diskussion om cancersjukdomen, om den cancerrelaterade smärtan
och av smärtbehandling var av stor betydelse för dessa patienter. De befann sig i ett stort
lidande med både fysisk och existentiell smärta. Det är en annans människas lidande som
1
0
motiverar vårdandet. När man möter en medmänniska som lider väcks viljan att vårda
(Wiklund, 2005).
Många patienter ville dölja sin smärta för anhöriga av många olika anledningar men de ville
dock att vårdpersonalen skulle se deras lidande och tala existentiella frågor. Sjuksköterskan
har kunskap och förståelse för patientens komplexitet och kan då skapa bättre relationer till
patienten och dess anhöriga (Wiklund, 2005). Antonovsky (1994) menar att om man känner
förtroende för en läkare eller annan vårdpersonal bidrar det till att bevara patientens hälsa.
Enligt Eriksson (1990) är hälsa ett integrerat tillstånd av sundhet, friskhet och välbefinnande,
men inte nödvändigtvis frånvaro av sjukdom. Wiklund (2005) menar att patienter och
anhöriga som fick möjlighet till samtal med ett palliativt team upplevde den
kommunikationen som lindrande, både fysiskt och psykiskt. Werner & Strang (2005) menar
att om man blir sedd under ett samtal, med sitt behov av smärtkontroll, är det lättare att
erkänna sin smärta och våga ta emot och lita på smärtbehandlingen. När man drabbas av en
dödlig sjukdom, förlorar man sin framtid, och det är den många patienter sörjer. Den sorgen
har man rätt att få tolkad och verbaliserad.
Förslag på fortsatt forskning:
Vårdpersonal som arbetar med patienter med cancer relaterad smärta i palliativ vård möter
ofta svårt lidande och kan behöva professionell handledning för att ventilera egna upplevelser
och reaktioner. För att patienter med cancerrelaterad smärta skall få den vård som behövs och
har rätt till enligt lag och efter vetenskap och beprövad erfarenhet behövs en kompetent,
engagerad och empatisk vårdpersonal (Werner & Strang, 2005). Att vårda patienter med
cancer relaterad smärta kan vara psykiskt påfrestande. Både patienter och vårdpersonal har
rätt till den bästa vården, resurser och kunskap att utföra den på bästa sätt. En studie som
påvisar vilken vård som är bäst för dessa patienter och hur vårdpersonal på bästa sätt skulle
kunna utföra den och ändå behålla psykiska hälsa skulle vara av intresse.
En studie om dokumentationens betydelse skulle kunna vara ett viktigt underlag för
omvårdnaden av patienter med cancer relaterad smärta i palliativ vård.
Anhöriga har oftast en stor betydelse i dessa patienters liv. Det skulle vara intressant med en
studie om hur deras nära anhöriga upplever sin situation med att leva med en anhörig med
cancer relaterad smärta i palliativ vård. Både barn och vuxna.
En studie om hur man kan förebygga problem som trötthet, hos patienter med cancerrelaterad
smärta i palliativ vård kunde vara av intresse.
Existentiell smärta är svårt att beskriva, men minst lika viktigt som fysisk smärta. Vi föreslår
en studie om hur existentiell smärta påverkar och upplevs av dessa patienter. Det skulle man
sedan kunna ha som ett framtida kurslitterärt underlag.
Slutsats
Patienter med cancer relaterad smärta i palliativ vård beskrev den fysiska smärtan som
okontrollerbar, ett lidande som upplevdes övermäktig, som tortyr eller hopplös. Det
påverkade dessa patienters dagliga liv genom minskad eller ingen fysisk aktivitet. Smärtan
gav även dessa patienter sömnsvårigheter och trötthet vilket i sin tur ökade smärtan. Smärtan
blev då okontrollerbar, men med god smärtlindring försvann sömnproblemen vilket inverkade
positivt på det dagliga livet.
1
1
Ett annat fynd var att vissa patienter upplevde att läkemedels biverkningarna kunde vara värre
än själva cancersmärtan. Det resulterade i att patienterna var beredda att avstå smärtlindrande
läkemedel för att slippa dess biverkningar.
Dessa patienter upplevde att ur smärtan väcktes funderingar om livet. Den existentiella
smärtan uppkom vid trötthet, illamående och vid fysisk smärta. Då upplevde de sig som mest
sårbara. För att ignorera smärtan är var det viktigt att umgås med anhöriga.
Ett annat fynd var att dessa patienter upplevde att vid kontinuerlig vård, god kommunikation
med vårdpersonal samt medverkan i sin egen smärthantering gav patienterna en ökad kontroll
av sin smärta. Patienterna upplevde då en trygghet, en känsla av säkerhet och ökad livskvalité.
Detta är av yttersta vikt för en framgångsrik smärthantering.
1
2
REFERENSER
Almås, H. (2002). Kliniska omvårdnad 1 och 2. Stockholm: Liber AB.
Antonovsky A. (1994). Hälsans mysterium. Köping: Bokförlaget Natur och Kultur.
Arlebrink, J (2006). Grundläggande vårdetik-teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Backman, J (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Beck-Friis, B. & Strang, P. (2000). Palliativ medicin. Stockholm: Liber.
Boström B, Sandh M, Lundberg D, Fridlund B. (2004a). Cancer patients´ experiences of
care related to pain management before and after palliative care. European Journal
of Cancer Care, 13:238-245.
Boström B, Sandh M, Lundberg D, Fridlund B. (2004b). Cancer-related pain in palliative
care: patients’ perceptions of pain management. Journal of Advanced Nursing,
45:410-419.
Boström B, Sandh M, Lundberg D, Fridlund B. (2003). A comparison of pain and
healthrelated quality of life between two groups of cancer patients with differing average
levels of pain. Journal of Clinical Nursing, 12:726-735.
Brattberg, G. (1997). Via Dolorosa. Stockholm: Värkstaden.
Cancerfonden: Fakta om cancer. http:
//www.cancerfonden.se/upload/Dokument/Patientbroschyrer/cancer_090314.
Cohen, S. R., & Leis, A. (2002). What determines the quality of life of terminally ill cancer
patients from their own perspective? Journal of Palliative Care, 18, (1), 48-58.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg I. (2003) Att förstå
vårvetenskap Lund: Studentlitteratur.
Dorrepaal, K. Aaronson, N. & van Dam, F (1989) Pain experience and pain management
among hospitalized cancer patients. Cancer, 63: 593-598.
Duggleby, W. (2000). Enduring suffering: A grounded theory. Analysis of the pain
experience of elderly hospice patients with cancer. ONF, 27 (5), 825-831.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber utbildning,
Eriksson, K. (1990). Hälsans ide. Stockholm: Nordstedts Förlag AB.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2004) Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur.
Friberg, F. (2006) Dags för uppsatsvägledning för litteraturbaserad examensarbeten. Lund:
Studentlitteratur.
1
3
Graneheim, U.H & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24:
105-112.
Halldin, M. & Lindahl, S. (2005). Anestesi. Stockholm: Liber AB.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.
Kim, A. Fall, P. Wang, D. (2005). Palliative Care: Optimizing Quality of Life. Supplement 5.
(No 11) : 14.
Larsson, A. & Wijk, H. (2007). Patient´s experiences of pain and pain management at the end
of life. Pain Management Nursing, 8,( No 1) : 12-16.
Linton, S. J. (2005). Att förstå patienter med smärta. Lund: Studentlitteratur.
McGuire, D. B. (1992). Comprehensive and Multidimensional Assessment and Measurement
of Pain. US Cancer Pain Relief Committee, 7:312-319.
Mercadante, S (1999) Pain Treatment and outcomes for patients with advanced cancer who
receive follow-up care at home. American Cancer Society, 85:1849-58.
Nakano, A., Mainz, J. & Lomborg, K. (2008). Patient perception and assessment of admission
to acute cardiac care unit. European Journal of Cardiovaskular Nursing, 7 (1), 10-15.
National Cancer Control Programs: Policies and Managerial Guidelines, 2nd ed. Geneva,
World Health Organization, 2002.
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Polit, DF & Beck, CT (2006): Essentials of nursing reserch. Methods, Appraisal and
utilization. 6th ed. Philadelphia: Lippincott.
Salminen, E, Clemens, K. E, Syrjänen, K. & Salmenoja, H. (2007) Needs of developing the
sills of palliative care at the oncology ward. Support Care Cancer,16:3-8.
Sand, L. Olsson, M. & Strang, P. (2009). Coping strategies in the Presece of one’s own
Impending Death from Cancer. Journal of pain and Symptom Management.
Sohlberg, P & Sohlberg, B-M (2001): Kunskapens former – vetenskapsteori och
forskningsmetod. Malmö: Liber.
Vallerand, A. H, Templin, T, Hasenau, S. M, Riley-Doucet, C. (2007a) Facts that affect
functional status in patients with cancer-related pain. Pain, 132: 82-90.
Vallerand, A. H, Saunders, M, M, Anthony, M. (2007b) Perceptions of Control Over Pain by
Patients with Cancer and Their Caregivers. Pain Management Nursing 8, (2): 55-63.
Vallerand, A. H, (1997) Measurement Issues in the Comprehensive Assessment of Cancer
Pain. Seminars in Oncology Nursing, 13, (1): 16-24.
1
4
Watt- Watson, J,. Stevens, B., Garfinkel, P., Streiner, D. & Gallop, R. (2001) Relationship
between nurse’s `pain knowledge and pain management outcomes for their postoperative
cardiac patients. Journal of Advences Nursing, 36(4), 535-545.
Werner, M. & Strang P. (2005) Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber AB.
Wiklund, L. (2005). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur.
World Health Organization, 2006. Hämtad 2009-03-14
World Medical Association Declaration of Helsinki, October, 1996.
1
5
Bilaga 1 s 1(1). Databas översikt
Databaser
Sökord
Antal träffar
Lästa abstract
Analyserade
artiklar
Pubmed
Palliative care
and pain and
lifes end.
254
23
0
Pubmed
Lifes end and
pain and
patiens
experiences.
Lifes end and
pain and
patiens
experiences.
limits
Cancer related
pain and
palliativ care
Cancer related
pain.
Cancer related
pain and
palliativ .
Artikelns titel
69
1
0
37
13
0
513
30
1
109
19
0
24
9
3
Pubmed
Google sholar
Elin
Elin
Manuell
14
14
sökning
Limits var artiklar skrivna mellan år 1999-2009, i fulltext och vuxna.
1
6
5
Bilaga 2 s 1(3). Artikel översikt.
Författare
År
Land
Titel
Syfte
Design/Met
od
Urval
Resultat
Boström.
B et.al
2004a
Sverige
Cancer
patient’s
experiences of
care related to
pain
management
before and
after palliative
care referral
Beskriva
cancer
patienters
erfarenheter
av smärta
och
smärtbehan
dling före
och efter
palliativ
vård
Beskrivande
intervjustudie.
POM-Vas.
75
patienter
som
vårdas på
sjukhus
palliativt.
Kommunika Medel
tion med
vårdpersona
l,
kontinuitet i
vården och
delaktighet i
smärthanteri
ngen
påverkade
positivt
smärtlindrin
gen.
Boström.
B et.al
2004b
Sverige
Cancerrelated pain in
palliative
care: patient’s
perceptions of
pain
management
Beskriva
Fenomenogr 30
hur patienter afiska
patienter
med cancer intervjuer
som
relaterad
vårdas på
smärta i
sjukhus
palliativ
med
vård
palliative
hanterar
vård
smärtan
Patienterna
beskriver
smärtan och
smärthanteri
ngen på 10
olika vis,
dessa delas
in i
kategorier
Boström.
B et.al
2003
Sverige
A comparison
of pain and
health-related
quality of life
between two
groups of
cancer
patient’s with
differing
average levels
of pain.
Beskriva
och
undersöka
smärtan och
HRQOL i
två grupper
med cancer
som får
palliativ
vård
Smärtan
påverkar
HRQOL
negativt och
särskilt den
fysiska
funktionen
vilket
minskar
dagliga
aktiviteter
slutet av
livet då
intensiteten
i smärtan
ökar.
POM-VAS
och SF-36
Intervjuer
1
7
75
patienter
som
vårdas på
sjukhus
med
palliative
vård
Kvalit
etsbedöm
ning
Bra
Bra
Annika
Larsson,
Helle
Wijk
Sverige
2007
Patient
Experiences
of Pain and
Pain
Management
at the End of
Life
Att öka
förståelsen
hur det är att
leva med
cancersmärt
a på en
daglig basis.
En
pilotstudie,
Kvalitativ
design med
ostrukturera
d
bandinspeln
ing
3 patienter
med olika
typer av
cancer.
Möjligheten
att ta
kontroll
över
smärtan och
att öka
livskvalitet.
Bra
Mercadan
te, S.
1999.
Italy.
Pain
Treatment and
Outcomes for
Patients with
Advanced
Cancer Who
Receive
Follow-Up
Care at Home.
Patienters
erfarenhet
av smärta
och
smärtlindrin
g utifrån
WHOs
riktlinjer.
Prognosstudie gjord
under tio år,
mellan juni
1988 till
juni 1997.
Kvalitativ
studie.
3678
patienter
med
avancerad
cancersjuk
dom,
vårdade
palliativt i
hemmet.
Tillgång till
analgetika
och
smärtlindrin
g skiljer sig
avsevärt
beroende på
patientens
sociala
status.
Medel
Salminen,
E.
Clemens,
K.E.
Syrjänen,
K.
Salmenoj
a, H.
2007.
Findland.
Needs of
developing
the skills of
palliative care
at the
oncology
ward.
Att mäta hur
patienter var
smärtlindrade
med hjälp
av VASskala.
Frågeformulär där
patienterna
skulle
markera de
symtom
dem hade på
en skala
med tio
symtom.
116 män
och 87
kvinnor
med
cancersjuk
dom.
98% av
patienterna
uppgav att
de hade
minst ett av
symtomen
på skalan
med tio
möjliga
symtom.
Medel
1
8
Sand, L.
Olsson,
M.
Strang, P.
2009
Sweden
Coping
strategies in
the Presence
of One’s Own
Impending
Deth from
Cancer.
Erfarenhet
av att finna
övernaturlig
väg, för att
minska
smärtan och
förhindra
ångest hos
patienter
som såg sig
som icke
religiösa.
Bandinspela
d semistrukturerad
intervjustudi
e. Med en
kvalitativ
hermeneutis
k
tolkningsme
tod.
20
patienter
med
cancer i
ett
palliativt
skede.
Patienterna
fann tröst i
människor,
djur, natur,
hopp,
fantasi och
övernaturlig
t tänkande.
Som en
sköld mot
smärtan.
Bra
Vallerand
. A. H
2007b
USA
Perceptions of
control aver
pain by
patients with
cancer and
their
caregivers
Att förstå
vikten av
smärtkontro
ll och
sambandet
mellan
förståelsen
av sjukdom
och smärta.
Kvalitativ
semistruktur
erad
intervju
studie.
10
patienter
med
cancer
som
bodde
hemma i
palliativa
skedet.
Patienternas
upplevelse
av kontroll
över
smärtan var
viktig för att
härda ut.
Medel
Vallerand
. A. H.
Templin,
T.
Hasenau,
S.M,
RileyDoucet,
C. 2007a
USA
Factors that
affect
functional
status in
patients with
cancer-related
pain.
Att
undersöka
sambanden
mellan
smärtnivån,
övertygelse
om smärta,
och upplevd
kontroll
över smärta.
Enkät
304
cancerpati
enter som
haft
besvär av
cancersmä
rta senaste
två
veckorna.
Patienters
uppfattning
om sjukdom
och
symtom,
genom
information,
upplevdes
sänka
smärta.
Medel
1
9
