Konsonanternas artikulationssätt

Konsonanter
Indelning av språkljuden
 vokaler och konsonanter
 konsonanternas artikulationssätt
och artikulationsställning
 sekundära egenskaper
Grundstruktur




segment och
prosodi/suprasegment
segment: seriellt ordnade men
inflätade i varandra
vokaler och konsonanter
prosodin har segmenten som
domän
Skillnad: bildningssätt

Vokaler:
- luftströmmen
har fri väg
genom svalget,
munhålan och
munöppningen
- ingen trång
passage som
ger brus
- stämbandston

Konsonanter:
hinder för luftströmmen genom
- kortvarig
avspärrning
- trång passage
Skillnad: stavelsebildning

Vokaler:
- centrala och
obligatoriska
elementet i en
stavelse (kärna)

Konsonanter:
- grupperas
kring den
vokaliska
stavelsekärnan
Klassificering av konsonanter
(fonologisk)

Obstruenter
– Ljud med annan ljudkälla än
stämbandston eller annan ljudkälla
plus stämbandston

Sonoranter
– Ljud vars enda ljudkälla är
stämbandston
Klassificering av konsonanter
(fonologisk)

Obstruenter
– Klusiler [p], [t], [k]
...
– frikativor [s], [z], [S]
...
– affrikator [tS], [ts],
...
Klassificering av konsonanter
(fonologisk)

Sonoranter
– Nasaler [m], [], [N]
...
– Lateraler [l], [], []
...
– halvvokaler [w], [],
...
– tremulanter [r], [{],
...
Klassificering av konsonanter
(IPA)




Pulmoniska – Icke-pulmoniska
Artikulationsställe: var i ansatsröret
hindret förekommer
Artikulationssätt: hindrets effekt på
luftströmmen
Ton: närvaro eller frånvaro av
stämbandston
Konsonanter: pulmoniska –
icke-pulmoniska


Pulmoniska konsonanter
- exhalatorisk, egressiv
Icke pulmoniska konsonanter
- glottala: ejektiver, implosiver
- orala: klickar (clicks)
Pulmoniska konsonanter (IPA)
Icke-pulmoniska konsonanter
(IPA)
Pulmoniska konsonanter:
tonande – tonlös


1I
Tonande konsonanter produceras
med stängd glottis så att en
stämbandston uppstår
Tonlös konsonant produceras med
öppen glottis så att luftströmmen
passerar obehindrat1
tonlösa konsonanter, speciellt klusiler, är glottis
vidöppen som vid andning.
Klusiler (plosives)




Ett hinder byggs upp i ansatsröret
och luftflödet stoppas bakom detta
lufttrycket bakom hindret ökar
när avspärringen öppnas trycks
luften ut med hög hastighet och hörs
som en ’explosion’
två faser: avstängning och utlösning,
ocklusion och explosion syns i
vågformen
Klusiler




Klusiler kan vara tonande eller
tonlösa
Stämbandstonen visar sig ibland ,
men inte alltid) i vågformen genom
regelbundet svängningsmönster
under ocklusionsfasen
Explosionen kan följas av aspiration
Outlösta klusiler saknar explosion
Klusiler: Oscillogram & spektrogram
tonlös
tonande
Klusiler: artikulationsställning







Bilabial: [p b]
dental/alveolar/postalveolar:
d]
retroflex: [ ]
palatal: [ ]
velar: [k g]
uvular: [q G]
glottal: [?]
[t
Klusiler i hindi
Klusiler i hindi
Klusiler i tailändska
Tonande, oaspirerade, aspirerade klusiler i
thailändska
Nasaler



Den mjuka gommen fälls ner och
luftströmmen strömmar ut genom
näsan
samtidigt med en total avstängning
i munhålan
regelbundna svängningar i signalen
Nasaler: artikulationsställning







Bilabial: [m]
labiodental: [M]
dental/alveolar/postalveolar: []
retroflex: []
palatal: []
velar: [N]
uvular: []
Tremulanter [r] (vibranter, trills)





En elastisk del av talorganen sätts i
dallrande svängning med hjälp av
luftströmmen
artikulationsställning:
bilabial: []
dental/alveolar/postalveolar: [r]
=> apikal, då tungspetsen dallrar
uvular: [{]
[] Bilabial trills 1: Oro Win
[] Bilabial trills 1: Oro Win
[] Bilabial trills 2: Kele &
Titan
[] Bilabial trills 2: Kele &
Titan
Tappar och flappar



Tungspetsen rör snabbt vid
gommen en enda gång
Kontakten är inte tillräckligt lång
och tät för att lufttryck ska byggas
upp som för en klusil
artikulationsställning:
dental/alveolar/postalv.: [R]
retroflex: [}]
Frikativor



Luftströmmen passerar en
förträngning så att brus bildas
Ljuden karaktäriseras av låg,
oregelbunden intensitet
I intervokalisk position fortsätter
ofta vokalernas formantmönster
genom frikativan
Frikativor
Frikativor: artikulationsställning






Bilabial: [ ]
labiodental: [f v]
dental: [T D]
alveolar: [s z]
postalveolar: [S Z]
retroflex: [ ]
Frikativor i Ewe
Frikativor i ewe
Frikativor: artikulationsställning





Palatal: [ ]
velar: [ ]
uvular: [ ]
faryngal: [ ]
glottal: [ ]
Approximanter

Förträngningen är mindre än i
frikativor och luftströmmen
passerar mer obehindrat så att
inget brusljud uppstår
Approximanter:
artikulationsställning





Labiodental: [V]
dental/alveolar/postalveolar:
[]
retroflex: []
palatal: [j]
velar: []
Lateraler




Blockering i mittlinjen av munhålan så
att luftströmmen inte kan gå ut där
däremot öppning vid sidan där luften
kan strömma ut
vid stark luftström och eller mindre
öppning uppstår brus och då kallas
det lateral frikativ
om inget brus uppstår kallas ljudet
lateral approximant
Lateraler




Laterala frikativor: [ ]
laterala approximanter;
dental/alveolar/postalveolar: [l]
retroflex: []
palatal: []
velar: [L]
Lateraler
Lateraler
Lateraler i Bura
Lateraler i Bura
Lateraler i Zulu
Lateraler i Zulu
Affrikator


Sekvens av en klusil och en frikativ
som bildats på samma ställe i
talapparaten
fsv. Tje-ljud: ”tjäna” [tS]
tyska ”zwei” [tsv]
Klusiler i Quechua
Klusiler i Quechua
Icke pulmonariska ljud




Klickar (clicks)
(tonande) implosiver
ejektiver
ingen utströmmande luft!
Smackljud (clicks)





Två orala avspärrningar, mellan
vilka undertryck uppstår
när den främre avspärrningen
släpps uppstår smackljudet
ingressiv (oral) luftström
tonlös och tonande
mestadels i språk i södra delen av
Afrika
Nama conversation 1
Nama conversation 2
Klickljud i Nama
Klickljud i Nama
Olika klickljud





Bilabial: []
dental: []
(post)alveolar: []
palatoalveolar: []
alveolar lateral: []
Implosiver (tonande)



Oral avspärrning som i klusiler
Stämbandston uppstår genom att
struphuvudet hastigt dras nedåt
Framför allt i västafrikanska språk,
ofta bilabial
Implosiver: artikulationssätt





Bilabial: []
dental/alveolar: []
palatal: []
velar: []
uvular: []
Ejektiver



Oral avspärrning samtidigt som
glottal avspärrning
Struphuvudet höjs och ökad
lufttryck uppstår bakom den orala
avspärrningen
När den orala avspärrningen
öppnas utströmma luften med hög
hastighet som hörs som explosion
Ejektiver





Symbol: apostrof [’]
bilabial: [p’]
dental/alveolar: [t’]
velar: [k’]
alveolar frikativ: [s’]
Dubbel artikulation och deras
symboler





Dubbelartikulation med egna
symboler;
tonlös labial-velar frikativ: []
tonande labial-velar appr.: [w]
tonande labial-palatal appr.: []
dubbelartikulation [S] och []:
[]
Dubbel artikulation i Bura
Mer exotiska ljud



Tonlös epiglottal frikativ: [K]
Tonande epiglottal frikativ: []
epiglottal klusil: []
Andra ljud som inte platsar i
tabellen, mm

Alveolopalatal frikativ: [ ]
alveolar lateral enkelt slag: []

diakritiska tecken

Diakritiska tecken