Konsonanter Indelning av språkljuden vokaler och konsonanter konsonanternas artikulationssätt och artikulationsställning sekundära egenskaper Grundstruktur segment och prosodi/suprasegment segment: seriellt ordnade men inflätade i varandra vokaler och konsonanter prosodin har segmenten som domän Skillnad: bildningssätt Vokaler: - luftströmmen har fri väg genom svalget, munhålan och munöppningen - ingen trång passage som ger brus - stämbandston Konsonanter: hinder för luftströmmen genom - kortvarig avspärrning - trång passage Skillnad: stavelsebildning Vokaler: - centrala och obligatoriska elementet i en stavelse (kärna) Konsonanter: - grupperas kring den vokaliska stavelsekärnan Klassificering av konsonanter (fonologisk) Obstruenter – Ljud med annan ljudkälla än stämbandston eller annan ljudkälla plus stämbandston Sonoranter – Ljud vars enda ljudkälla är stämbandston Klassificering av konsonanter (fonologisk) Obstruenter – Klusiler [p], [t], [k] ... – frikativor [s], [z], [S] ... – affrikator [tS], [ts], ... Klassificering av konsonanter (fonologisk) Sonoranter – Nasaler [m], [], [N] ... – Lateraler [l], [], [] ... – halvvokaler [w], [], ... – tremulanter [r], [{], ... Klassificering av konsonanter (IPA) Pulmoniska – Icke-pulmoniska Artikulationsställe: var i ansatsröret hindret förekommer Artikulationssätt: hindrets effekt på luftströmmen Ton: närvaro eller frånvaro av stämbandston Konsonanter: pulmoniska – icke-pulmoniska Pulmoniska konsonanter - exhalatorisk, egressiv Icke pulmoniska konsonanter - glottala: ejektiver, implosiver - orala: klickar (clicks) Pulmoniska konsonanter (IPA) Icke-pulmoniska konsonanter (IPA) Pulmoniska konsonanter: tonande – tonlös 1I Tonande konsonanter produceras med stängd glottis så att en stämbandston uppstår Tonlös konsonant produceras med öppen glottis så att luftströmmen passerar obehindrat1 tonlösa konsonanter, speciellt klusiler, är glottis vidöppen som vid andning. Klusiler (plosives) Ett hinder byggs upp i ansatsröret och luftflödet stoppas bakom detta lufttrycket bakom hindret ökar när avspärringen öppnas trycks luften ut med hög hastighet och hörs som en ’explosion’ två faser: avstängning och utlösning, ocklusion och explosion syns i vågformen Klusiler Klusiler kan vara tonande eller tonlösa Stämbandstonen visar sig ibland , men inte alltid) i vågformen genom regelbundet svängningsmönster under ocklusionsfasen Explosionen kan följas av aspiration Outlösta klusiler saknar explosion Klusiler: Oscillogram & spektrogram tonlös tonande Klusiler: artikulationsställning Bilabial: [p b] dental/alveolar/postalveolar: d] retroflex: [ ] palatal: [ ] velar: [k g] uvular: [q G] glottal: [?] [t Klusiler i hindi Klusiler i hindi Klusiler i tailändska Tonande, oaspirerade, aspirerade klusiler i thailändska Nasaler Den mjuka gommen fälls ner och luftströmmen strömmar ut genom näsan samtidigt med en total avstängning i munhålan regelbundna svängningar i signalen Nasaler: artikulationsställning Bilabial: [m] labiodental: [M] dental/alveolar/postalveolar: [] retroflex: [] palatal: [] velar: [N] uvular: [] Tremulanter [r] (vibranter, trills) En elastisk del av talorganen sätts i dallrande svängning med hjälp av luftströmmen artikulationsställning: bilabial: [] dental/alveolar/postalveolar: [r] => apikal, då tungspetsen dallrar uvular: [{] [] Bilabial trills 1: Oro Win [] Bilabial trills 1: Oro Win [] Bilabial trills 2: Kele & Titan [] Bilabial trills 2: Kele & Titan Tappar och flappar Tungspetsen rör snabbt vid gommen en enda gång Kontakten är inte tillräckligt lång och tät för att lufttryck ska byggas upp som för en klusil artikulationsställning: dental/alveolar/postalv.: [R] retroflex: [}] Frikativor Luftströmmen passerar en förträngning så att brus bildas Ljuden karaktäriseras av låg, oregelbunden intensitet I intervokalisk position fortsätter ofta vokalernas formantmönster genom frikativan Frikativor Frikativor: artikulationsställning Bilabial: [ ] labiodental: [f v] dental: [T D] alveolar: [s z] postalveolar: [S Z] retroflex: [ ] Frikativor i Ewe Frikativor i ewe Frikativor: artikulationsställning Palatal: [ ] velar: [ ] uvular: [ ] faryngal: [ ] glottal: [ ] Approximanter Förträngningen är mindre än i frikativor och luftströmmen passerar mer obehindrat så att inget brusljud uppstår Approximanter: artikulationsställning Labiodental: [V] dental/alveolar/postalveolar: [] retroflex: [] palatal: [j] velar: [] Lateraler Blockering i mittlinjen av munhålan så att luftströmmen inte kan gå ut där däremot öppning vid sidan där luften kan strömma ut vid stark luftström och eller mindre öppning uppstår brus och då kallas det lateral frikativ om inget brus uppstår kallas ljudet lateral approximant Lateraler Laterala frikativor: [ ] laterala approximanter; dental/alveolar/postalveolar: [l] retroflex: [] palatal: [] velar: [L] Lateraler Lateraler Lateraler i Bura Lateraler i Bura Lateraler i Zulu Lateraler i Zulu Affrikator Sekvens av en klusil och en frikativ som bildats på samma ställe i talapparaten fsv. Tje-ljud: ”tjäna” [tS] tyska ”zwei” [tsv] Klusiler i Quechua Klusiler i Quechua Icke pulmonariska ljud Klickar (clicks) (tonande) implosiver ejektiver ingen utströmmande luft! Smackljud (clicks) Två orala avspärrningar, mellan vilka undertryck uppstår när den främre avspärrningen släpps uppstår smackljudet ingressiv (oral) luftström tonlös och tonande mestadels i språk i södra delen av Afrika Nama conversation 1 Nama conversation 2 Klickljud i Nama Klickljud i Nama Olika klickljud Bilabial: [] dental: [] (post)alveolar: [] palatoalveolar: [] alveolar lateral: [] Implosiver (tonande) Oral avspärrning som i klusiler Stämbandston uppstår genom att struphuvudet hastigt dras nedåt Framför allt i västafrikanska språk, ofta bilabial Implosiver: artikulationssätt Bilabial: [] dental/alveolar: [] palatal: [] velar: [] uvular: [] Ejektiver Oral avspärrning samtidigt som glottal avspärrning Struphuvudet höjs och ökad lufttryck uppstår bakom den orala avspärrningen När den orala avspärrningen öppnas utströmma luften med hög hastighet som hörs som explosion Ejektiver Symbol: apostrof [’] bilabial: [p’] dental/alveolar: [t’] velar: [k’] alveolar frikativ: [s’] Dubbel artikulation och deras symboler Dubbelartikulation med egna symboler; tonlös labial-velar frikativ: [] tonande labial-velar appr.: [w] tonande labial-palatal appr.: [] dubbelartikulation [S] och []: [] Dubbel artikulation i Bura Mer exotiska ljud Tonlös epiglottal frikativ: [K] Tonande epiglottal frikativ: [] epiglottal klusil: [] Andra ljud som inte platsar i tabellen, mm Alveolopalatal frikativ: [ ] alveolar lateral enkelt slag: [] diakritiska tecken Diakritiska tecken