E N K U L T I D N I N G O M P E N G A R F R Å N S W E D B A N K O C H S PA R B A N K E R N A . N R 4 / 2 0 1 4 . Å R G Å N G 8 8
N
ANTE
L
S
Utgivare: Swedbank och sparbankerna
Produktion och redaktion: Bee Production
Illustration: Linda Carlsson
TEMA: MEDIA
KRATIN
O
M
E
D
R
FÖ
A
IG
T
IK
V
R
Ä
R
IE
FRIA MED
LAGEN SOM GER DIG RÄTT ATT HA EN ÅSIKT
TEMA: MEDIA
Ingen reklam
till barn
Fria medier,
fria människor
Media för över information från en person till en annan. Det kan vara tv,
radio och tidningar. Men det kan också vara sociala medier. Som Instagram
eller Youtube. Men vem betalar för Sveriges alla medier? Och vad betyder
fria medier? Lyckoslanten djupdyker i media.
Text: Lena Loheim Kangevik, Camilla Rindås, Susanna Johansson Illustration: Linda Carlsson
Medier används för att sprida
information mellan en eller flera
personer. Tv, radio och tidningar är
medier. Men Youtube, Instagram och
Facebook är också medier.
Media hjälper oss att få reda på
saker. Genom medier kan vi till
exempel få mer information om hur
politikerna som styr Sverige sköter
sig. Det ger oss bättre möjligheter
att bestämma vad vi ska rösta på när
det är val.
Men medier ger också människor
möjlighet att sprida budskap och
idéer. Och att berätta om vad som
händer i andra delar av världen.
Viktigt i en demokrati
Det är viktigt att ha fria medier som
rapporterar nyheter. Med fria medier
menas att de inte är kontrollerade av
ett speciellt företag eller en speciell
person. Fria medier är inte tvungna
2
att berätta saker bara för att deras
ägare säger det.
I Sverige ägs flera fria medier av
staten. Magnus Danielsson vet mer.
Han är doktorand i journalistik på
Stockholms universitet.
– Fria medier får göra som de
själva tycker. De kan skriva vad de
vill. Det är viktigt i en demokrati som
Sverige.
Om ett land inte har fria medier
finns det en risk att nyheter som är
viktiga för oss inte kommer ut. Eller i
värsta fall att någon försöker lura oss.
Få in pengar på olika sätt
I dag kan vem som helst sprida
information och göra enkla tv- eller
radioprogram på internet. Till det
behöver man inte så mycket pengar.
Ibland är det till och med gratis.
Däremot är det dyrt att göra
tidningar som trycks på papper. Det
kostar även mycket pengar att göra
vanliga tv- och radioprogram.
Det finns olika sätt att få in pengar
till det som kostar. Tidningar, radio
och tv kan bland annat tjäna pengar
på att sälja plats och tid för reklam.
De flesta tidningar har flera sidor med
annonser. I flera tv-kanaler visas
reklamfilm, och många radiokanaler
sänder radioreklam.
Dagstidningar kan också få
presstöd. Det betyder att dagstidningar kan få pengar från staten för att
kunna ges ut. Presstödet är viktigt.
Det gör det möjligt för många
tidningar i Sverige att rapportera
nyheter och sprida information. Det
är viktigt för vår demokrati.
Betala pengar för tv och radio
I Sverige har vi också oberoende tv
och radio. Det är Sveriges Television
(SVT), Sveriges Radio (SR) och Utbild-
ningsradion (UR). De är oberoende
medier. Det betyder att de inte tjänar
pengar på reklam. I stället får de
pengar genom tv- och radio­licens. Det
är en avgift som alla som äger en tv
ska betala. Det är Sveriges riksdag som
bestämmer hur stor avgiften ska vara.
Men politikerna har inte rätt att
bestämma vad de oberoende medierna ska rapportera.
Magnus förklarar:
– SVT, SR och UR ska sprida
information som är viktig för alla
människor i Sverige att känna till. De
ska också göra underhållning
tillgänglig för alla människor. De har
också i uppgift att ge mindre grupper
av människor i Sverige program på
deras egna språk. Till exempel på
finska.
Eftersom SVT, SR och UR är
oberoende medier tycker de flesta
svenskar att man kan lita dem. Tre av
fyra svenskar har högt eller mycket
högt förtroende för dem.
Moderna medier
De senaste åren har media förändrats.
Sociala medier, till exempel Facebook
och Youtube, har blivit alltmer
populära. De ger fler människor och
företag möjlighet att nå ut med sina
budskap. Men man ska inte tro på
allt som skrivs där.
– I sociala medier kan folk skriva
vad de vill. Då vet man inte riktigt
vad som är sant eller vem som har
skrivit det, säger Magnus.
Hur framtidens medier kommer att
se ut vet ingen. Magnus kan bara gissa.
– I dag gör vi mycket genom våra
datorer, telefoner och läsplattor. Vi
spelar upp tv-program och lyssnar på
radio. Den trenden kommer säkert
att fortsätta. n
I Sverige är det förbjudet med
reklam riktad till barn under
tolv år. Därför hittar du ingen
reklam i till exempel Lyckoslanten. Eller i andra tidningar
för barn.
I svenska tv-program och
radiokanaler får man inte heller
göra reklam riktad till barn.
Men en del svenska kanaler
sänder från till exempel Storbritannien. Där gäller andra
regler. Där får man göra reklam
för barn. Det enda man inte får
göra reklam för är ohälsosam
mat för barn under 16 år.
Förbudet mot reklam riktad
till barn finns för att skydda
dig. Ibland kan det vara svårt
att skilja reklam från nyheter.
Ofta är reklam gjord så att det
ska se ut som en tidningssida,
eller ett tv-program.
Men iband kan det vara svårt
att veta vad som är reklam och
vad som inte är det, speciellt i
bloggar och på sociala medier.
Om du ser något som du
tror bryter mot reglerna kan
du anmäla det till Konsumentverket.
Källa: Konsumentverket
Snabbspola
Sveriges mediehistoria
1645: Sveriges första tidning
ges ut.
1925: Radiotjänst sänder Sveriges första radioprogram.
1956: Sveriges Television börjar
sända tv.
1982: Internet börjar ta form.
2003: Världens största bloggverktyg, Wordpress, lanseras.
2004: Facebook öppnas för de
första användarna. I dag är det
världens största sociala medieplattform.
Källa: Nationalencyklopedin
Källa: Presstödsnämnden, Radiotjänst
3
Får du använda
sociala medier för
dina föräldrar? Har
de bestämt några
regler för det?
TEMA: MEDIA
Rätten att
säga vad du vill
Sociala medier
Två av tre av Sveriges 9–12-åringar använder sociala medier. En av fyra
gör det varje dag. Sociala medier låter användare kommunicera direkt
med varandra.
Facebook startades för tio år sedan. Det är ett av världens mest­
populära sociala medier. Fler än en miljard människor har ett användarkonto. De mest aktiva medlemmarna är mellan 16 och 25 år. Men alla får
inte vara medlemmar. Facebook har en åldersgräns på 13 år. Några länder
har också valt att förbjuda Facebook, bland annat Nordkorea och Kina.
Instagram har fler än 200 miljoner användare. Under 2012 köpte
Facebook Instagram för 4,9 miljarder kronor. Instagram har också en
åldersgräns på 13 år. Men många bryter mot den regeln.
Youtube har fler än en miljard användare. Världens största Youtubekanal drivs av svensken Felix ”Pewdiepie” Kjellberg. Han har över 30
miljoner prenumeranter på sin kanal. Det är många miljoner fler prenumeranter än vad till exempel One Direction har.
Att ha egna åsikter och möjligheten att säga vad du vill är en mänsklig rättighet.
Dessutom är det inskrivet i Sveriges lagbok. Men på flera platser på jorden kan
det vara livsfarligt att sprida information och ha egna åsikter.
Text: Lena Loheim Kangevik, Susanna Johansson Illustration: IStockphoto
SVERIGE ÄR ETT FRITT land.
Här har vi
medborgare rätt att säga och skriva
nästan vad vi vill. Det kallas för
yttrandefrihet. Tv, radio och sidor på
internet har samma rätt. De är
skyddade av yttrandefrihetsgrundlagen. Detsamma gäller tidningar och
böcker. De är skyddade under
tryckfrihetsförordningen.
Men det är långt ifrån alla länder
som har yttrandefrihet och tryckfrihet.
Hälften av jordens alla invånare
bor på platser där de inte får säga,
läsa, skriva eller tycka vad de vill. Om
de gör det kan de hamna i fängelse
eller råka ut för något ännu värre.
Utan gränser
Det är vanligt att journalister råkar
extra illa ut på platser som saknar
yttrandefrihet.
2012 fängslades totalt 879 journalister i världen enbart för att de
utfört sitt arbete. Journalister är
viktiga för friheten och demokratin.
4
De kan sprida nyheter och berätta
historier som andra vill dölja.
Men om politiker bestämmer över
vad journalister får berätta eller inte
blir det problem.
Reportrar utan gränser är en
organisation som arbetar för yttrandefrihet i världen. De jobbar också för
att få fängslade journalister frigivna.
– Yttrandefrihet handlar om att
skydda de utsatta. Det är viktigt att
svaga också får berätta hur de har det.
Annars kanske de aldrig kan få det
bättre. Därför är yttrandefrihet
jätteviktigt för demokratin, säger
Jonathan Lundqvist. Han arbetar på
organisa­tionen.
Lagboken ger oss rättigheter
I Sverige har vi fyra grundlagar.
Yttrandefrihetsgrundlagen och
Tryckfrihetsförordningen är två av
dem. De finns för att skydda både
privatpersoner och media.
En svensk grundlag kan inte
Mänsklig rättighet
FN, Förenta Nationerna, är en
samarbetsorganisation för världens
länder. FN jobbar bland annat med
mänskliga rättigheter och demokrati.
1948 gjorde FN en lista över vilka
de mänskliga rättigheterna är. En av
dem är ”att var och en har rätt till
åsiktsfrihet och yttrandefrihet”. I den
rättigheten ingår att söka, sprida och
ta emot information, men också
rätten att ha egna åsikter. För oss i
Sverige är det en självklarhet. Men i
många andra länder är det inte det.
Värna om vår yttrandefrihet och
tryckfrihet. Ta vara på möjligheten
att ha egna åsikter och stå för dem.
Det har du rätt till. n
Källa: Skolverket, Dagens Nyheter, Dagens Media, Nationalencyklopedin
Tips!
Två länktips till dig
som är vuxen och vill veta
mer om risker på internet.
www.nohate.se
www.surfalugnt.se
Illustration: Linda Carlsson
åsikter, fria
Fritt land, fria
inte bort att
medier! Glöm
defrihet.
du har yttran
ändras hur som helst. Det är för att de
är extra viktiga. Grundlagarna har
funnits länge och kommer att finnas
länge än.
Tryckfrihetsförordningen är den
äldsta lagen i världen av sin sort. Den
första versionen av lagen kom 1766.
Vi i Sverige var alltså väldigt tidiga
med yttrandefrihet.
Den senaste versionen av lagen
antogs 1949. Den innehåller bland
annat meddelarskydd. Meddelar­
skyddet ger oss som medborgare rätt
att lämna uppgifter till media. Det
kan handla om känsliga uppgifter, och
därför säger lagen att man kan lämna
uppgifter anonymt. Det betyder att
man inte behöver säga sitt namn.
Då riskerar man inte att råka illa
ut för att man sprider information.
Vett och nätikett
På internet gäller yttrandefrihet. Det betyder att du får skriva vad du vill.
Men man ska alltid respektera andra. Hotar du eller sprider uppgifter om
någon kan du bli polisanmäld.
Lägger man ut ett foto på en person gäller personuppgiftslagen.
Bilden får inte kränka personen som är på bilden. Därför är det viktigt att
först fråga den du fotograferar om du får dela bilden.
Barnkonventionen innehåller rättigheter som finns för att skydda barn.
Dessa rättigheter gäller även på internet. En regel säger att du har rätt att
skyddas från olagliga intrång i ditt privatliv. Det betyder att ingen får läsa
din internetdagbok eller dina mejl utan lov.
Kom ihåg att vara snäll när du är ute på nätet. Du får inte vara elak
bara för att du sitter gömd bakom en skärm.
Källa: Statens medieråd
ENKÄT
Vad skulle din tidning
handla om? Vad eller vem
skulle vara på omslaget?
Rakel
Ålder: 8 år.
Bor: Härnösand.
– Jag skulle
göra en tidning
om drakar, för
jag tycker om dem och de är
coola. Det har jag tyckt sedan
jag såg filmen Draktränaren för
cirka ett år sedan.
– På omslaget skulle det vara en
tjej med en drake.
Oskar
Ålder: 10 år.
Bor: Löddeköpinge.
– Jag vill göra
en tidning om
basket. Hur man
spelar och om reglerna. Det som
är kul med basket är att göra
poäng och att det är en lagsport.
För då får man nya kompisar.
– På omslaget vill jag ha en
basket­spelare som gör poäng.
Christoffer
Ålder: 12 år.
Bor: Timrå.
– Jag skulle vilja
göra en tidning
om vad som
har hänt under
dagen. Till exempel det som hänt
i skolan, men också i Sundsvall
och från andra delar av världen.
Jag skulle också ha kluringar
och tävlingar.
– Omslaget har jag faktiskt inte
tänkt på så mycket.
Celia
Ålder: 8 år.
Bor: Göteborg.
– Jag skulle
vilja göra en
tidning om vilda
djur i skogen.
Jag tycker om att lära mig nya
saker, och skogen är spännande
och ett roligt ställe att leka på.
– Jag vill ha en varg på omslaget.
Enkät: Åsa Ohlsson
5
TEMA: MEDIA
Vem där?
Tips till
lärare!
På biblioteket finns tusentals böcker. På internet kan du söka
information om vad som helst. Men var kommer all information
från? Och kan du verkligen lita på allt du läser?
Text: Susanna Johansson Foto: Anna-Lena Ahlström
Illustration: IStockphoto
l När
Du har säkert
varit med om
det. Du har fått
en uppgift i
skolan där du
ska leta efter
Alma.
fakta om något.
Eller så vill du veta mer om ditt
favoritband, fotbollslaget du hejar på
eller datorspelet du spelar.
En sökning på Google kan ge flera
tusen träffar. Och hyllan på biblioteket kan vara överfull med böcker.
Hur vet du att informationen du
hittar faktiskt stämmer och är sann?
Alma Kastlander arbetar på
Statens medieråd. Hon ger Lycko­
slanten en lektion i källkritik.
Vad är källkritik?
– Att vara källkritisk är ett sätt att
tänka. Det svåra är inte att hitta
information. Det svåra är att hitta
information som är sann. Därför
behöver du vara kritisk till det du
läser, ser och lyssnar på. Du behöver
förstå att bakom alla texter och
bilder finns det en person eller grupp
som vill något, även om det kanske
inte alltid är så lätt att se det.
Varför är det viktigt att vara
källkritisk?
6
– Vi behöver tänka kritiskt för att inte
bli lurade. För att få en riktig bild av
vad som händer omkring oss och för
att kunna fatta bra beslut i livet.
– Det är jättebra att alla kan skriva
och lägga ut material på nätet. Men
det gör det svårt att veta vad och vem
man kan lita på.
Kan du ge ett exempel där man
glömt bort att tänka källkritiskt?
– Ett roligt exempel var när någon
försökte sälja en runsten på Blocket.
Nyheten spreds snabbt över hela
landet. Sedan visade det sig att det var
en gymnasieklass som lagt ut annonsen för att luras. De ville testa om
medierna var tillräckligt källkritiska.
Även tidningar, tv och radio kan alltså
ibland missa att vara källkritiska.
Hur vet man om en webbplats, en
tweet eller en Youtube-film är en
säker källa?
– Ställ dig några enkla frågor!
l Vem ligger bakom? Är det någon du
känner till, litar på eller kan hitta
mer information om?
l Varför? Vill man sprida ett budskap,
en åsikt eller kanske tjäna pengar?
l Vad för slags information är det?
Personliga åsikter eller fakta? Stämmer det med sådant du redan vet?
skrevs informationen? Kan den ha
blivit gammal? På hemsidor hittar
du oftast den informationen längst
ner på sidan.
l Hur hittade du källan? Var det en
länk från en källa du litar på? Ser
texten pålitlig ut, eller är den
slarvigt skriven? En sida kan verka
pålitlig genom att se proffsig ut.
Du kan hitta nästan oändligt med
information i dag. Var det bättre förr
när det fanns färre källor?
– Nej, men det kanske var enklare när
det inte fanns så många källor. I dag
kan alla skapa och sprida information. Det gör det svårare att avgöra
vad som är sant och inte. Därför är
det viktigt att alla får lära sig att bli
källkritiska. n
Upphovsrätt!
Upphovsrättslagen finns för att
skydda musik, böcker och annat konstnärligt skapande, till
exempel bilder.
Lagen skyddar den som gjort
en låt, skrivit en bok eller målat en tavla. Lagen innebär att
upphovsmännen själva har rätt
att bestämma hur deras verk får
användas och spridas.
Det betyder att du inte får
kopiera ett stycke ur en bok utan
att berätta var texten kommer
från. Du får inte heller dela musikfiler eller tjäna pengar på att
kopiera andras tavlor.
Upphovsrätten gäller både
på internet och i verkliga livet.
Källa: Patent- och registreringsverket
Känner du dig
säker och trygg på
internet?”
• Lärarmaterialet ”Jag <3
internet för mellanstadiet – om
rättigheter och skyldigheter på
nätet” (finns på MIK-rummet).
• Fler lektionstips om
medveten medieanvändning
finns på MIK-rummet,
mik.statensmedierad.se.
Om inte, prata
med en vuxen!
Myndigheten
som hjälper dig
I Sverige finns en speciell myndighet som arbetar för att stärka
dig som medieanvändare. Men vad betyder det egentligen?
Lyckoslanten frågar direktör Ewa Thorslund.
Text: Susanna Johansson Foto: Anna-Lena Ahlström
Hej Ewa! Vad är Statens
medieråd?
– Statens medieråd är en myndighet. Vi gör ett jättejobb för att fler
barn ska känna sig säkra på internet. Och för att minska skadlig
mediepåverkan.
– Skadlig mediepåverkan kan till
exempel vara en läskig filmscen som
man blir rädd av. Eller mobbning via
Facebook. Men det kan också vara en
skadlig struktur, alltså ett större
mönster i samhället. Till exempel att
någon får ätstörningar av att se
trådsmala fotomodeller.
Vad gör du i ditt jobb som direktör
för Statens medieråd?
– Mitt ansvar är att se till att vi
använder pengarna vi får från
regeringen på ett bra sätt. Det är
Sveriges regering som bestämmer
vårt uppdrag. Förutom vårt uppdrag
har vi många lagar och regler som vi
ska förhålla oss till.
– Jag har jättebra medarbetare
som hjälper mig i mitt jobb. Och så
samarbetar vi med lärare och
skolbibliotekarier över hela landet,
för att de ska kunna hjälpa dig. Vi
arbetar också med andra myndigheter och organisationer.
Kan barn och unga vända sig
direkt till Statens medieråd om
de behöver hjälp med något?
– Vi utbildar lärare och skolbibliotekarier i hela landet för att de ska
kunna hjälpa dig. Vänd dig till dem
om du undrar över något. Behöver
du prata med en annan vuxen kan
du vända dig till Bris.
Ewa.
– Om du tror eller vet att du har
blivit utsatt för ett brott ska du
kontakta polisen. Vänd dig till en
vuxen som du litar på, så kan den
hjälpa dig att ringa polisen.
Vad oroar dig mest när det gäller
skadlig mediepåverkan?
– Jag är inte oroad! Det finns så
mycket som är bra med medier. Allt
är inte elände och falskt. Och barn
och unga är så kloka. Men jag önskar
att vuxna fanns med mycket mer i
barns vardag. Och att de vuxna
förstår vad barn gör på internet. Då
kan vi vuxna vara ett bättre stöd. Jag
tycker att alla ska prata mer om det
vi ser, läser och upplever i vår
digitala vardag. Tiden som vi lägger
på medier är faktiskt en stor del av
vår vakna tid. n
7
