Detta får du
säga på jobbet
Yttrandefrihet för privatanställda
Yttrandefrihet för privatanställda
Yttrandefriheten är en av grundförutsättningarna för
demokratin. Med yttrandefrihet menas rätten att uttrycka sina åsikter i tal, skrift, bild eller på något annat
sätt.
tagets verksamhet som är offentliga. Du kan alltså inte
hänvisa till grundlagens yttrandefrihet på samma sätt
som offentligt anställda. Istället går lojalitetsplikt och
tystnadsplikt ofta före yttrandefrihet.
Friheten att yttra sig bidrar till att verksamheter utvecklas positivt och att medborgare ska kunna ha tillräcklig
insyn i de verksamheter som bedrivs med offentliga
medel. Dessutom är yttrandefriheten en viktig arbetsmiljöfråga.
Är du anställd i en verksamhet som tillhör arbetsgivarorganisationen Svenska Kyrkans Församlingsförbund
har Lärarförbundet kommit överens om att anställda
inom kyrkan har samma rättigheter som offentligt
anställda i fråga om yttrandefrihet.
I Sverige regleras yttrandefriheten i grundlagarna. Grundlagen reglerar dock endast förhållandet
mellan den enskilde medborgaren å ena sidan
och staten, kommunen eller landsting å andra
sidan. Den grundlagsskyddade yttrandefriheten
omfattar då direkt anställda i staten, kommunen
och landsting. Däremot skyddar grundlagen inte
yttrandefriheten för anställda på privata företag.
Hur bör det vara?
Det anses dock att även privatanställda har viss yttrandefrihet eftersom varje person i Sverige ska ha en
grundläggande s.k. ”medborgerlig yttrandefrihet”. Som
privatanställd måste du ta hänsyn till att arbetsgivaren
normalt har rätt att bestämma vilka uppgifter om före-
Lärarförbundet anser att privatanställda i de
verksamheter som bedrivs av offentliga medel,
exempelvis förskola, skola och fritidshem, bör ha
starkare yttrandefrihet och skydd för meddelarfrihet.
Regeringen utreder möjligheten att införa en Lex Sarah för skolområdet. Lärarförbundet anser att lärare
har ett samhällsuppdrag och ansvariga för elevens
undervisning och därför måste ha frihet att påtala
missförhållanden, till exempel om skolan inte följer
skollag eller läroplaner.
Denna yttrandefrihet har du som
privatanställd enligt dagens regler.
Lojalitetsplikt och kritikrätt
Lojalitetsplikten är en oskriven rättsregel som ingår i
anställningsavtalet.
Lojalitetsplikten innebär att du inte ska handla på sådant sätt att du skadar arbetsgivaren.
Lojalitetsplikten har dock sina gränser, vilket innebär att du under vissa förutsättningar kan ha rätt att
kritisera din arbetsgivare utanför företaget.
Privatanställdas kritik mot arbetsgivaren måste föregås av att försöka få till stånd en ändring genom direkt
kontakt med den närmaste chefen. Om detta inte hjälper bör man ta upp kritiken med chefens chef. Det är
också viktigt att dessa påståenden är sakliga och korrekta
och att syftet är att få till stånd en ändring av ett missförhållande. Syftet får inte vara att skada arbetsgivaren.
Har du någon form av chefsbefattning är rätten att
kritisera ofta ännu mer begränsad och det ställs högre
krav på din lojalitet gentemot arbetsgivaren.
Om du slutar din anställning så upphör din lojalitetsplikt om det inte uttryckligen står något annat
i kollektivavtal eller i ditt enskilda anställningsavtal.
Detta innebär normalt att du kan kritisera din tidigare
arbetsgivare efter att anställningen upphört. Skulle ditt
uttalande innebära att du röjer en företagshemlighet
kan du även efter anställningens upphörande ha
begränsad rätt att röja sådana uppgifter.
Sekretess och tystnadsplikt
För dig som anställd i skola, förskola och fritidshem i
fristående verksamheter gäller sekretessbestämmelser
som innebär att du inte får röja sådant som gäller enskilda elevers personliga förhållanden.
Tystnadsplikten kan också vara kollektivavtalsreglerad eller följa av det enskilda anställningsavtalet.
Även när det inte finns någon uttrycklig reglering
ingår tystnadsplikten underförstått i anställningsavtalet. Sådan tystnadsplikt anses vara en del av
arbetstagarens lojalitetsplikt.
Företagshemligheter
Arbetar du hos en arbetsgivare som driver nä­rings­verksamhet så gäller lagen om skydd för företagshemlig­
heter (FHL) för dig.
Enligt denna lag är du förhindrad att avslöja företagshemligheter. Med företagshemligheter avses all
information som arbetsgivaren vill hålla hemligt av
konkurrensskäl.
Om du bryter mot FHL kan du bli skyldig att betala
både ekonomiskt skadestånd och allmänt skadestånd
till arbetsgivaren. För att du ska bli skadeståndsskyldig
krävs att du agerat uppsåtligt eller oaktsamt och att du
har insett eller borde ha insett att informationen var
hemlig. Detta gäller så länge anställningen består.
Avslöjanden som skett efter att anställningen har
upphört medför skadeståndsskyldighet endast om
det föreligger synnerliga skäl. Uppgifter om brottslig
verksamhet eller i övrigt särskilt allvarliga missförhållanden utgör inte företagshemligheter i lagens mening.
Meddelarfrihet
En privat arbetsgivare kan, till skillnad från arbetsgivare i offentliga sektorn, kontakta journalister eller
samtala med sina över- och/eller underordnade för att
försöka få reda på vem av hans anställda som kan ha
vänt sig till media i en viss fråga.
Inom den privata sektorn får, även här till skillnad
från den offentliga sektorn, arbetsgivaren vidta negativa åtgärder mot kritiska arbetstagare. Detta innebär att
kritik kan resultera i tillsägelser, skadestånd, uppsägning och avskedanden.
la bort. Även i andra fall kan ett avtal om tystnadsplikt
anses oskäligt och då kan avtalet ogiltigförklaras eller
jämkas. Vad som anses med oskäligt måste bedömas i
varje enskild situation.
Sociala medier
Tänk på att inte skriva något om din arbetsgivare eller
arbetssituation på nätet som kan uppfattas vara oförenligt med din lojalitetsplikt och/eller tystnadsplikt och
kom ihåg att uppgifter i sociala medier lätt får en stor
spridning som du har svårt att kontrollera.
Arbetsrättsliga åtgärder
Om du bryter mot din lojalitetsplikt får arbetsgivaren
vidta åtgärder mot dig. En sådan åtgärd kan vara att ha
ett samtal med dig för att klargöra för de regler som
gäller på arbetsplatsen. För att en disciplinär påföljd
ska kunna meddelas krävs det stöd i lag eller i kollektivavtal. När det gäller uppsägning så krävs det att det
finns saklig grund för uppsägning. Med saklig grund
för uppsägning menas att arbetsgivaren vid en prövning anses ha rätt att säga upp en arbetstagare, till
exempel på grund av arbetstagarens agerande. För avsked krävs laga skäl, alltså att arbetstagaren grovt har
brutit mot sina skyldigheter i anställningen. Det är arbetsgivaren som har att bevisa att arbetstagaren har
agerat fel och att det föreligger saklig grund eller laga
skäl enligt lagen om anställningsskydd.
Du får råd och stöd av Lärarförbundet
Om du vill framföra kritik eller påtala ett missförhållande så kontakta gärna Lärarförbundet först för råd
och stöd. Hamnar du i ett läge där arbetsgivaren ifrågasätter din lojalitet ska du omedelbart kontakta
Lärarförbundet, helst samma dag.
Vänd dig till ditt ombud, din avdelning eller ring
Medlemsservice 0770-33 03 03 eller
[email protected].
Avtal om tystnadsplikt
Läs mer om yttrandefrihet
Inom den privata sektorn är det möjligt att träffa avtal om tystnadsklausuler. Det är inte möjligt att avtala
bort din rätt som arbetstagare att slå larm om brottslig verksamhet eller allvarliga missförhållanden på
arbetsplatsen. Inte heller arbetstagarens skyldighet att
besvara frågor från en tillsynsmyndighet går att avta-
Lärarförbundet, har tillsammans med andra TCO-förbund, tagit fram en handbok om yttrandefrihet. Rätten
att slå larm en handbok om yttrandefriheten på jobbet –
råd för whistleblowers, som finns att beställa på TCO:s
webbplats, tco.se, under rubriken tryckt material.
Lärarförbundet 2013-05. Grafisk form: Åsa Nilsson, AB Grafisk Stil.
Medlemsservice: 0770-33 03 03 Box 122 29, 102 26 Stockholm lararforbundet.se
