Rönnskolans plan för skolan 16-17 170308, , nytt fönster

Rönnskolans plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
2016-2017
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Planen omfattar Rönnskolan som består av förskoleklass, fritidshem, grundsärskola åk 1-9
samt träningsskola åk 1-9. Rönnskolans lokaler finns granne med Norrmalmsskolan samt
lokalintegrerat i Christinaskolan.
Ansvariga för planen
Pedagoger: Anna Sundén, Agnetha Andersson, Marita Nordström
Rektor: Sara Rönnbäck
Vision
Lust att lära, möjlighet att lyckas
Värdegrund innebär att vi:
verkar för trygghet och samarbete
arbetar för respekt för olikhet och mångfald
utvecklar känslan för tolerans och delaktighet
ger förutsättningar för att kunna ta och känna ansvar
finner vägar till ökad hälsa, välbefinnande och kunskap
arbetar för alla barns och elevers rätt att lyckas och utvecklas.
Planen gäller från:161209
Planen gäller till:171209
Läsår: 16-17, 17-18
Elevernas delaktighet
Utifrån elevernas förutsättningar går lärarna igenom planens innehåll med eleverna. Eleverna
deltar i kartläggningen genom samtal enskilt och i grupp med hjälp av personal.
Vårdnadshavares delaktighet
Föräldrar får kännedom om planen på föräldramötet. Föräldrar ges möjlighet att påverka
planens innehåll via samrådsforum.
Personalens delaktighet
Genomgång av planen på APT och pedagogisk eftermiddag. Personal delaktiga i utvärderingar,
kartläggningar, förebyggande och främjande arbete.
Förankring av planen
Klassråd, APT, föräldramöte.
Utvärdering
Årets plan ska utvärderas senast
2016-06-16
2
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Personalen utvärderar enligt årshjulsplanering för systematiskt kvalitetsarbete under rubriken
Normer och värden. Eleverna utvärderar efter sin förmåga tillsammans med pedagoger i
samband med utvecklingssamtal.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Sara Rönnbäck, rektor
Aktiva åtgärder:
Främjande arbete – grundsärskolan
Spontana vardagliga samtal präglas av ett respektfullt bemötande. Vi tränar på att visa förståelse för
varandras olika åsikter och allas lika värde, oavsett kön, religion, etnicitet och funktionsnedsättning. I
undervisningen tar vi upp och pratar om vad begreppet diskriminering och kränkande behandling
innebär.
Vuxna är viktiga förebilder. I undervisningen kan rollspel och lekar vara användbara verktyg.
Vi har ett arbetssätt som bygger på att alla elever är allas ansvar. Detta bidrar till att eleverna känner
sig trygga med all vår personal. Vi har ett demokratiskt förhållningssätt t.ex. genom att hålla klassråd
och elevråd, även i undervisningen får eleverna träna på att få olika valmöjligheter och göra
ställningstaganden. Ordningsregler i skolan arbetas fram tillsammans med eleverna.
Främjande arbete – träningsskolan och fritidshemmet
Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår från skolans övergripande uppdrag att verka för
demokratiska värderingar och rättigheter där värdegrunden ska genomsyra allt arbete under den
samlade skoldagen. Vi utgår från ett eget värdegrundsdokument. Detta har vi arbetat fram i ett
projekt i samarbete med SPSM, och har följande rubriker: Delaktighet, respekt, allas likas värde och
demokrati. Se bilaga.
Vi främjar jämställdhet genom att arbeta i tvärgrupper där eleverna blandas oavsett
funktionsnedsättning, kön, ålder, etnicitet och religion. Gruppsammansättningarna på tematorsdagar
bildas utifrån elevernas egna val av aktivitet.
Frekvent informationsutbyte med vårdnadshavare sker kontinuerligt för att skapa bästa
förutsättningarna för eleverna. Vi använder oss av kontaktböcker, sms, telefon, mail eller personlig
kontakt.
Andra samverkansformer är föräldramöten, utvecklingssamtal där individuell utvecklingsplan
upprättas och utvärderas i samarbete med vårdnadshavare, skola och fritids. Samrådsforum med
vårdnadshavare från de olika skolenheterna och stadierna.
Elevhälsan har regelbundna träffar.
Vi kartlägger miljön för att eliminera risker i närmiljön. Inbjudan till verksamheterna sker i form av
trivselkväll, luciafirande, skolavslutning m.m.
Friluftsdagar i form av skoltävling (ARCUS), två gemensamma friluftsdagar med hela rektorsområdet,
friluftstimmar, studiebesök utifrån aktuella teman. Frekvent dokumentation av verksamheten där
eleven är delaktig.
3
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Elevsamtal
Trivselenkät
Observationer gjorda av personal
Aktiva åtgärder:
Förebyggande arbete - grundsärskolan
Vi har vuxenstöd vid olika situationer där det finns risk för otrygghet och konflikter t.ex. väntan på
taxi, raster och omklädningssituationer/toalettbesök.
Vuxna hjälper eleverna att strukturera upp regler vid vissa rastaktiviteter (schema vid
fotbollsplanen).
Vi bekräftar önskande beteenden genom positiv förstärkning.
Vi förebygger negativa beteenden genom samtal och genom att vuxna avläser situationer och hjälper
till med förklara och vara steget före.
Pedagoger indelar eleverna i grupper när det är grupparbeten, på så sätt möjliggör man att alla kan
jobba med alla och att ingen blir ensam.
Bestämda platser i klassrummet främjar att alla känner sig delaktiga och för att skapa arbetsro.
Förebyggande arbete – träningsskolan och fritidshemmet
Vi arbetar för att skapa en pedagogisk miljö präglad av lugn och positiva förväntningar på eleverna i
syfte att minska stress och problemskapande beteende. Vi organiserar verksamheten utifrån elevernas
förutsättningar och behov genom att förstärka med personal i de situationer där det finns behov av
extra stöd. Vi arbetar förebyggande inför kommande aktiviteter och stärker kommunikationen med
hjälp av bilder, tecken och tal.
Det finns en fast vikarie för att skapa en ökad trygghet för eleverna vid personals frånvaro.
Organisationen ses över inför varje nytt läsår. Vi strävar efter att skapa klassammansättningar där vi
ser till elevernas förutsättningar och behov. Vid byte av klass är mottagande mentor med under
vårterminens utvecklingssamtal.
4
Rutiner för akuta situationer
Om en elev utsätts för trakasserier eller annan form av kränkande behandling av en annan elev följs
nedanstående rutin:
1. Den personal som uppmärksammat kränkningen startar utredning och använder
dokumentationsblankett, åtgärdar, följer upp och avslutar i samråd med elevens mentor.
2. Om problemet kvarstår startar en mer omfattande utredning. Samtal förs av pedagog med den
som utsatts för kränkningen och övriga inblandade för att utreda vad som hänt och om det hänt
tidigare. Den som utreder ska skaffa sig en självständig uppfattning om vad som har hänt. Personal
som ser, hör eller får kännedom om en diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska, i
samråd med mentor dokumentera händelsen. Pedagogen kartlägger, åtgärdar och följer upp och
dokumenterar. Utredningen sparas och sätts in i en pärm. Vårdnadshavare informeras. Rektor
informeras för anmälan till huvudman.
3. Uppföljning sker av pedagog för att se om kränkningarna har upphört. När det bedöms så avslutas
ärendet. Uppföljningen dokumenteras.
4. Om kränkningarna fortsatt ska ytterligare åtgärder planeras och genomföras. Åtgärderna kan vara
på individ, grupp eller organisationsnivå.
5. Åtgärderna ska följas upp och utvärderas samt dokumenteras.
Om det kommer fram information att en vuxen har kränkt, trakasserat eller diskriminerat en elev så
kontaktas rektor. Det är sedan rektors uppgift att se till att ärendet anmäls till huvudman,
vårdnadshavarna kontaktas och att ärendet utreds, åtgärdas, dokumenteras och följs upp.
Elever och föräldrar kan vända sig till lärare, elevassistenter och rektor.
Ansvarsförhållande
All personal som hör, ser eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling har ansvar för att agera.
Läraren anmäler till rektor.
Rektor anmäler till huvudman.
5
DOKUMENTATIONSBLANKETT
Typ av dokumentation (sätt kryss)
Anmälan
Utredning/kartläggning
Uppföljningsmöte
…………………………….
Datum
……………………………………………………………………………………………………..
Elev personnummer Klass
……………………………………………………………………………………………………..
Personer som är med på mötet
Anteckningar :
Åtgärder …………………………………………………………………………………………………….
Kontakt med vårdnadshavare……………………………………………………………….
Ärendet slutfört den (ange datum)………………………………….
………………………………………………………………………
Underskrift av den som skrev denna dokumentation
6
Ordningsregler
o När vi pratar med varandra använder vi trevliga ord!
 Man kan själv säga till att man inte vill höra dumma ord.
 Man kan säga till en vuxen som pratar med personen.
 En vuxen ringer hem till eleven om det upprepas sig flera gånger.
o Vi lyssnar på varandra!
 Om någon avbryter den som talar säger man till på ett vänligt sätt.
Den som avbröt får säga förlåt.
 En vuxen kan hjälpa till att säga åt den som inte lyssnar.
o Vi löser bråk genom att prata med varandra!




Den som inte klarar av detta får gå iväg någon annanstans.
Man ska säga förlåt!
En vuxen hjälper till.
En vuxen ringer hem till eleven om det upprepas sig flera gånger.
o Vi är rädda om sakerna som finns inne och ute på vår skola!
 Inte glömma saker ute och inte ha sönder sakerna heller. Om
sakerna försvinner när man inte har tagit in dom kan man inte bara
få nya.
 Om man har sönder saker med ”flit” eller är oförsiktig då får man
laga eller betala.
o Vi är snälla, schysta och bryr oss om varandra!
 Vi låter alla vara med! Om någon vill vara ifred så får dom vara det!
 Man berättar för en vuxen så kan den prata med den som inte är
snäll.
7
Ordningsregler på träningsskolan





Vi är snälla med varandra
Vi lyssnar på varandra
Vi är rädda om våra saker
Vi använder ett trevligt språk
Alla får vara med och leka
Lagar och förordningar
Skollagen 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling.
6§ Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett
målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.
7§ Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn
och elever utsätts för kränkande behandling.
Diskrimineringslagen
1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter
och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:958).
3 kap 1 § Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet
motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2016:828).
2 § Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom
att
1. undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder
för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten,
2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder,
3. vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och
4. följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3. Lag (2016:828).
3 § Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande. Åtgärder ska tidsplaneras och
genomföras så snart som möjligt. Lag (2016:828).
8
Diskriminering
Diskriminering är när skolan behandlar en elev sämre än andra elever och det har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna.
Skolan ska vara en tillgänglig arbetsplats. Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en
organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för barn och elever oavsett
funktionsförmåga. Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska
kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet.
Trakasserier
Är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med de sju
diskrimineringsgrunderna. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är
trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning,
funktionshinder med mera.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker barnet/elevens värdighet, men som inte
har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan vara att retas, mobba,
frysa ut någon eller att knuffas. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att
den som uppger att hen blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.
Kränkningarna kan vara:
Fysiska (t.ex. slag, knuffar)
Verbala (t.ex. hot, svordomar, öknamn)
Psykosociala (t.ex. utfrysning, blickar, alla går när man kommer)
Texter och bilder (även som lappar, fotografier, teckningar, sms, mms, och meddelanden på olika
sociala medier exempelvis instagram eller facebook)
9