En jämförelse mellan low carb high fat
och de nordiska
näringsrekommendationerna
Emmi Lassinniemi
Högskolan på Åland
serienummer 38/2012
Hospitality Management
Mariehamn 2012
ISSN 1458-1531
Examensarbete
Högskolan på Åland
Utbildningsprogram:
Författare:
Arbetets namn:
Hospitality Management
Emmi Lassinniemi
En jämförelse mellan low carb high fat och de nordiska
näringsrekommendationerna
Handledare:
Uppdragsgivare:
Karin Limnell
Abstrakt:
Syftet med detta examensarbete var att jämföra kostråden för low carb high fat (LCHF) och
de nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Jag använde mig av en kvalitativ metod i
form en litteraturstudie.
Som teorier använde jag folkhälsan i Finland med ett fokus på fetma och dess
följdsjukdomar exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar och depression, LCHF och NNR.
Fetma är ett stort folkhälsoproblem i Finland. Två tredjedelar av de finländska vuxna
männen lider av fetma och mer än hälften av finländska kvinnorna. Jag förklarade även
begreppen LCHF och NNR samt vad de innebär.
Det som jag kom fram till var att LCHF och NNR är de totalamotsatserna för varandra.
LCHF förespråkar ett lågt intag av kolhydrater och högt intag av animaliska fetter och
proteiner. Detta medan NNR rekommenderar ett högt intag kolhydrater och proteiner, lågt
intag av fetter och feta mejeriprodukter bör undvikas. LCHF används som en
viktnedgångsmetod och NNR är framtagna för att befolkningen ska bibehållaen god hälsa.
Nyckelord (sökord):
Fett, folkhälsa, kolhydrater, näringsrekommendationer.
Högskolans serienummer: ISSN:
Språk:
Sidantal:
2012:38
1458-1531
Svenska
33
Inlämningsdatum:
Presentationsdatum:
Datum för godkännande:
17.11.2012
05.12.2012
05.12.2012
Degree Thesis
Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences
Study program:
Author:
Title:
Academic Supervisor:
Technical Supervisor:
Hospitality Management
Emmi Lassinniemi
A Comparison Between the Low Carb High Fat and the Nordic
Nutrition Recommendations
Karin Limnell
Abstract:
The aim of this work was to compare the dietary advice for low carb high fat (LCHF) and
the Nordic Nutrition Recommendations (NNR). I used a qualitative method in the form a
literature review.
I used public health in Finland, with a focus on obesity and its complications such as
cardiovascular diseases and depression, LCHF and NNR as a theoretical frame. Obesity is a
major public health problem in Finland. Two-thirds of the Finnish adult men are obese and
more than half of Finnish women. I also explained the concepts LCHF and NNR and what
they involve.
What I concluded was that the LCHF and NNR are total opposites of each other. LCHF
advocates a low carbohydrate intake, and high intake of animal fats and proteins. This while
NNR recommend a high intake of carbohydrates and proteins, low intake of fats and dairy
products with high field should be avoided. LCHF is used as a weight loss method and NNR
are designed for the population to maintain good health.
Key words:
Fat, public health, carbohydrates, nutrition recommendations
Serial number:
ISSN:
Language:
Number of pages:
2012:38
1458-1531
Swedish
33
Handed in:
Date of presentation:
Approved on:
17.11.2012
05.12.2012
05.12.2012
Innehåll
1
INLEDNING ........................................................................................................ 6
1.1
1.2
1.3
1.4
1.4.1
1.5
1.6
1.7
2
Arbetets uppbyggnad ............................................................................................... 7
Bakgrund ................................................................................................................... 7
Syfte ........................................................................................................................... 8
Metod ......................................................................................................................... 8
Kvalitativ metod ....................................................................................................................................... 8
Motiv för ämnesvalet ................................................................................................ 9
Avgränsningar .......................................................................................................... 9
Teoretisk referensram .............................................................................................. 9
TEORI ................................................................................................................ 10
2.1
2.1.1
2.1.2
2.1.3
2.1.4
2.1.5
2.1.6
2.2
2.3
2.3.1
Folkhälsoproblem i Finland................................................................................... 10
Fetma ......................................................................................................................................................... 10
Fetmans följder ..................................................................................................................................... 12
Hjärt- och kärlsjukdomar .................................................................................................................. 14
Mentala hälsoproblem........................................................................................................................ 14
Stöd- och belastningsskador ............................................................................................................ 15
Principer för behandling av fetma................................................................................................. 15
Nordiska näringsrekommendationer.................................................................... 18
LCHF ....................................................................................................................... 22
Argument för och mot LCHF ............................................................................................................ 24
3
Resultatredovisning .................................................................................... 26
4
Slutsatser ..................................................................................................... 29
5
Litteraturförteckning ................................................................................. 30
5
1 INLEDNING
Modedieter av alla dess slag är något som vi ofta kommer i kontakt med bland annat i
kvällspressen, modedieterna väcker oftast antingen intresse eller hat. Enligt dessa
dieters rön kan vi gå ner i vikt, men är viktnedgången långvarig? Low carb high fat
(LCHF) är en av de senaste modedieterna den innebär ett lågt intag av kolhydrater, högt
intag av animaliska fetter och proteiner, kosten används för att få en viktnedgång.
LCHF kunde råda bukt på folksjukdomen fetma i Finland. Detta är ett stort
folkhälsoproblem i vårt land med följdsjukdomar som exempelvis hjärt- och
kärlsjukdomar, depression och missbruksproblem vilka i sin tur leder till att de
drabbade blir tvungna att söka vård för depressionen och medicinera sina sjukdomar.
LCHF, som det ofta skrivs om i pressen väcker mångas tankar som leder till en debatt,
speciellt i den svenska pressen har man kunnat följa med debatter av olika slag. I
Dagens Nyheter från den andra februari (2012) kan vi ta del av en debatt som pågår
mellan LCHF-förespråkaren Andreas Eenfeldt och Maj-Lis Hellénius som är professor i
kardiovaskulär prevention. Enligt Eenfeldt handlar LCHF om att äta riktig mat,
undviker stärkelserik mat så som pasta, potatis och bröd och istället äter man sig mätt på
fisk, kött, grönsaker som växer ovanför jorden och ersätter lättprodukter med riktigt
smör. I artikeln framkommer det även att förespråkarna för LCHF menar att dieten leder
till en kraftig viktnedgång, att den botar diabetes samt sänker blodtrycket. De som är
emot LCHF är av den åsikten att dieten är direkt skadlig för kroppen. Enligt Hellénius
har dieten både positiva och negativa sidor, den positiva sidan är att minska
kolhydratintaget eftersom vi i dagens läge rör på oss mindre än förut. Hon påpekar även
att det inte resulterar i något bra då all potatis, bröd och pasta lämnas bort från kosten.
(Ramqvist, 2012)
I dagens läge finns det även möjlighet att äta enligt LCHF-kosten ute på restaurang. I
Mariehamn serverar Restaurang Pommern dagligen en LCHF-rätt och i Eckerö erbjuder
Söderhagens Camping och Gästhem LCHF-kost. Det kan vara ett sätt att marknadsföra
sin restaurang, då alla erbjuds mat. Kvällstidningen Expressen har listat 25 restauranger
från norr till söder i Sverige inklusive Åland var det är möjligt att äta LCHF-kost
(Sjöström, 2012).
6
De nordiska näringsrekommendationerna är däremot skrivna för att befolkningen i
Norden ska upprätthålla en god hälsa genom att äta mångsidigt och nyttigt. Alla
nordiska länder har en omarbetad version av de nordiska näringsrekommendationerna
så att de ska passa in i landets matkultur och påtagligheten av matvaror. I Finland är det
Statens näringsdelegation som utger näringsrekommendationer för det finska folket.
Mitt intresse för att jämföra dessa två väcktes då jag lade märke till hurdana känslor
LCHF väcker till liv bland befolkningen och för att de nordiska
näringsrekommendationerna är det som staten rekommenderar befolkningen för att
upprätthålla en god hälsa.
I detta arbete kommer jag att klargöra hur folkhälsosituationen ser ut i Finland samt de
vanligaste folkhälsoproblemen med fokus på fetma och dess följdsjukdomar. Jag
kommer också att klargöra vad LCHF betyder och vad det innebär, jag kommer även att
presentera de nordiska näringsrekommendationerna för att slutligen jämföra dessa två.
1.1 Arbetets uppbyggnad
Mitt arbete inleds med en inledande del där jag klargör syftet med arbetet samt
uppställningen av arbetet. Sedan kommer jag att klargöra teorier, folkhälsoproblem i
Finland med fokus på fetma, de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) och
LCHF. Därefter jämför jag NNR och LCHF och efter det slutför jag mitt arbete med att
sammanfatta teori och resultat.
1.2 Bakgrund
Folkhälsa är ett mått på hela befolkningens hälsotillstånd. Folkhälsan i Finland har
förbättrats under de senaste decennierna. Hjärt- och kärlsjukdomarna har minskat snabbt
samt många andra sjukdomar, som exempelvis smittsjukdomar, fler olika cancer arter
och tandsjukdomar har blivit mer sällsynta. Trots att hjärt- och kärlsjukdomarna har
minskat, så är detta orsaken till över 40 % av dödligheten i Finland. (Teperi &
Vuorenkoski, 2005)
Folkhälsans förbättring beror på allt från människans uppbyggnad, livsomständigheter
och levnadsvanor. Utbildningsnivån, förbättrade bostads- och arbetsförhållanden,
hälsovårdens utveckling har en positiv påverkan på den förlängda livslängden och
minskningen på sjukdomar. (Teperi & Vuorenkoski, 2005)
7
Astma, allergier och diabetes har ökat bland befolkningen. Missbruksproblem ökar
snabbt och är ett folkhälsoproblem i Finland som inte får så mycket publicitet.
Alkoholen orsakar årligen ca 3 000 dödsfall, alkoholproblemen har ökat efter att
Finland blev medlem i den Europeiska unionen, p.g.a. alkoholen blev billigare. (Teperi
& Vuorenkoski, 2005)
I framtiden hotas folkhälsans utveckling av ett antal faktorer. Långvarig hög
arbetslöshet och social uteslutning orsakar ofta allvarliga psykiska hälsoproblem, som
kan förväntas att förvärras. Nya smittsamma sjukdomar och välkända infektioner kan
förändras så att de är svåra att behandlas. Dessutom kan miljöföroreningar leda till stora
folkhälsoproblem. De äldsta åldersgruppernas snabba tillväxt förutsätter mer vård- och
omsorgs behov, även om de äldres hälsa och funktionsförmåga förbättras. Det
internationella samfundets ändringar kommer att återspeglas snabbt i Finland och detta
kan ge upphov till nya risker för folkhälsan. Trots att hälsan i Finland har förbättrats
avsevärt under de senaste decennierna, förekommer det hälsoproblem bland de olika
könen och de olika socioekonomiska grupperna. Ojämlikheter i hälsan förekommer
också beroende på bostadsområden. (Teperi & Vuorenkoski, 2005)
1.3 Syfte
Syftet med detta arbete är att klargöra folkhälsosituationen i Finland med ett fokus på
fetma och dess följdsjukdomar. Jag kommer också att klargöra vad LCHF betyder och
vad det innebär, jag kommer även att presentera de nordiska
näringsrekommendationerna för att slutligen jämföra kostråden för LCHF och de
nordiska näringsrekommendationerna.
1.4 Metod
Då ämnet och frågeställningar är klara för arbetet är det dags att börja fundera på vilken
metod som passar arbetet bäst, efter valet av metoden är det dags för
informationssökning och till sist ska data bearbetas som framkom under arbetet (Bell,
2005). Nedan kommer jag att skriva om mitt metodval samt klargöra metoderna.
1.4.1 Kvalitativ metod
Jag har valt att göra ett kvalitativt arbete, en litteraturstudie. Med den kvalitativa
metoden avses en forskningsprocedur som man får fram beskrivande data ifrån. Det
huvudsakliga syftet i en kvalitativ studie är att upptäcka, karaktärisera eller få
kännedom om det som undersöks. Att utföra en kvalitativ studie är ett tidskrävande
8
arbete. Huvudsakligen kan informationssamlingen ske genom intervjuer,
forskningsgrupper, fallstudier, skrivna berättelser och observationer. (Olsson &
Sörensen, 2011)
Litteraturstudie
I en litteraturstudie är det litteraturen som är informationskällan alltså insamlingsdata
precis på samma sätt som vid en intervju då respondenten är informationskällan. I
litteraturstudier är det väldigt viktigt att informationen som används är vetenskaplig
samt att det finns flera vetenskapliga källor till arbetet. (Olsson & Sörensen, 2011)
1.5
Motiv för ämnesvalet
Jag valde att skriva om LCHF eftersom jag tycker det är ett intressant ämne som väcker
många åsikter och tankar. LCHF har exempelvis lett till många livliga debatter i
Sverige, såväl i TV-program, tidningsartiklar och på bloggar. Detta väckte mitt intresse
till att ta reda på mer om LCHF och att jämföra kostråden för LCHF med de nordiska
näringsrekommendationerna.
1.6 Avgränsningar
Jag har valt att avgränsa mig till LCHF och de nordiska näringsrekommendationerna
därmed utesluter jag andra former av modedieter och närings rekommendationer. Jag
avgränsar mig också endast till rekommendationerna för det dagliga energiintaget av
kolhydrater, proteiner och fetter i de nordiska näringsrekommendationerna. Jag kommer
inte att nämna medicinska behandlingsprinciper för fetma.
1.7 Teoretisk referensram
LCHF är en relativt ny företeelse så det finns inte vetenskaplig forskning inom ämnet,
därav har jag använt mig av litteratur som utgivits av LCHF:s förespråkare såsom
exempelvis kokböcker. Jag har använt mig av litteratur inom folkhälsan i Finland,
LCHF och de nordiska näringsrekommendationerna.
9
2 TEORI
2.1
Folkhälsoproblem i Finland
Den finska befolkningen lider av många folkhälsoproblem bland annat hjärt- och
kärlsjukdomar, problem med den mentala hälsan, alkoholism, missbruk, stöd- och
belastningsskador samt fetma och dess följdsjukdomar. (Teperi & Vuorenkoski, 2005)
2.1.1 Fetma
Med fetma avses ett tillstånd där mängden av fettvävnad i kroppen är stor. Orsaken till
fetma är en långvarig positiv energibalans, kroppen får i sig mer energi än vad den
förbrukar. Under de senaste 50 åren har det skett ett antal förändringar i samhället, som
har lett till att vi går lättare upp i vikt än vad vi gjorde för 50 år sedan. (Lahti-Koski,
2005)
Idag beror den positiva energibalansen på att det fysiska arbetet och vardagsmotionen
har minskat, mer tid tillbringas vid datorn och TV. Det ökade energiintaget beror även
på matens höga fetthalt, småätandet, oregelbundet ätande, och att familjerna ofta äter
snabbmat ute på restaurang istället för att äta husmanskost hemma. Motion, matvanor,
alkohol- och tobakskonsumtion inverkar på energibalansen. Livsstil och andra faktorer
som ärftlighet medför ökad risk för fetma. Den individuella benägenheten för
viktökning är genetiskt ärftligt, där av blir en del av befolkningen lättare överviktiga än
andra. (Lahti-Koski, 2005)
Viktökningen är oftast inte jämn, utan viktökningen sker periodvis vid olika
livssituationer, t.ex. vid graviditetet. Av finska vuxna män är det två tredjedelar som
lider av fetma och mer än hälften av finländska kvinnorna. Två av tio män och kvinnor
har ett BMI- värde på över 30 (10-15 kg övervikt). Av tonåringarna är ca 15-20%
överviktiga. År 2000 fanns det överviktiga män (70%) mer än år 1980. Bland kvinnorna
var 30% mer överviktiga. Under samma tidsperiod har fetman hos ungdomar
fördubblats. Ökad förekomst av fetma är ett stort världsomfattande folkhälsoproblem.
(Lahti-Koski, 2005)
I en jämförelse mellan de Nordiska länderna tar Finland första priset över förekomst av
fetma; svenskar, danskar och norrmän är i genomsnitt smalare än oss finländare. Nya
undersökningar från Island visar att fetma är lika vanligt på Island som i Finland. Vid en
10
jämförelse med den amerikanska befolkningen är vi betydligt smalare. Över 30% av
USA:s befolkning har ett BMI över 30 (betydlig övervikt). I många europeiska länder
lider 10-20% av den vuxna populationen av fetma. (Lahti-Koski, 2005); (Mustajoki,
2011)
Bukfetma
Vid bukfetma lagras överloppsfett i bukhålan och mellan tarmar samt inre organ.
Bukfetma är genetiskt, men kan även orsakas av tobaksrökning, stor alkoholkonsumtion
samt utebliven motion. Männen har en större benägenhet att drabbas än kvinnorna,
eftersom det kvinnliga könshormonet skyddar fettsamlingen i bukhålan. Trots det
förekommer bukfetma hos många kvinnor. Detta kan orsaka en putande midja som leder
till ett ökat midjemått. Genom att mäta midjemåttet är det lätt att konstatera om
midjemåttet överskrider de optimala måtten. Optimala midjemåtten för kvinnor är under
80 cm och för män under 90 cm. (Mustajoki, 2011)
BMI - Body Mass Index
BMI skapades år 1835 av en belgisk matematiker vid namnet Adolphe Quetelet. Den
finländska hälsovården tog BMI-värdet i bruk under 1980-talet. Det är svårt att mäta
den exakta mängden av fettvävnad i kroppen. Den vanligaste metoden är att räkna BMI
(body mass index). Ett BMI-värde räknas genom att dividera vikten (kg) med längden i
kvadrat (m x m). BMI-värdet ger ingen konkret uppfattning om fördelningen av
fettvävnaden i kroppen. (Lahti-Koski, 2005); (Mustajoki, 2010)
Vid uträkning av BMI-värdet utges längden i meter och vikten i kilogram. Exempelvis
för en person som är 175 cm lång och väger 80kg ser uträkning av BMI-värdet ut enligt
följande:
1,75 * 1,75 = 3,0625
80 / 3,0625 = 26
BMI-värdet klassificerar fetma enligt följande:
Normal vikt 18.5-25
Överviktig 25-30
Betydlig övervikt 30-35
Svårt överviktig 35-40
Sjuklig övervikt 40
11
I Finland har BMI-genomsnittet ökat bland kvinnor och män från 1982-2006. Samtidigt
har övervikt blivit allt mer vanligt speciellt bland män, även en svår-gradig fetma (BMI
35) har ökat. Av den finska befolkningen lider ca 4,5% av männen och 6,6% av
kvinnorna av en svår fetma. Män och kvinnor i åldern 25-34 har ökat i vikt, 47,1% av
männen är överviktiga eller feta medan 32,5 % av kvinnorna är överviktiga. Övervikt
har även ökat hos 55-64 åriga män. (Lahti-Koski, 2005)
2.1.2 Fetmans följder
Fetma ökar risken för att insjukna i många olika långtidssjukdomar som kan leda till
minskad arbetsförmåga, vilket också är en betydande orsak för förtidspensionering. De
som lider av fetma har även en större risk att insjukna i led- och rörelseorgans
sjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar som orsakar förtidspensionering. Fetma är
också en betydande risk för ökad kransartärdödlighet och ökar även risken för att
insjukna i flera olika cancersjukdomar och ledsjukdomar. Sjukdomar som har en
koppling till fetma är typ 2 diabetes, förhöjt blodtryck, sömnapné, kranskärlsjukdomar
och ledsjukdomar. Fetma är en symptom association för metabola syndromet.
Kopplingen mellan högt blodtryck, typ 2 diabetes, blodfettsrubbning och övervikt kallas
för det metabola syndromet. (Lahti-Koski, 2005)
Typ 2 diabetes
Vid diabetes är blodsockret 7,0 mmol/l eller högre efter nattens fasta. Den övre gränsen
för normal blodsockernivå är 6,0 mmol/l. Under 2004-2005 gjordes en stor
befolkningsundersökning där det framkom att av 100 män och kvinnor i åldern 45-74 så
hade 16 män och 11 kvinnor typ 2 diabetes. (Mustajoki, 2011)
Typ 2 diabetes utvecklas gradvis under åren och orsakar inte svåra symptom. Diabetes
upptäcks oftast av misstag då det tas blodprov för andra orsaker. Symptomen för typ 2
diabetes kan vara trötthet speciellt efter en måltid, irritation, nedsatt immunförsvar och
värk i fötterna. Då sockerhalten ökar, ökar törst känslan och man dricker mer vilket
resulterar i att urineringsbehovet ökar. (Mustajoki, 2011)
Enligt Mustajoki (2011) finns det ca 400 000 diabetiker i Finland varav den största
delen lider av typ 2 diabetes. Ungefär en tredjedel av befolkningen har genetiska anlag
för typ 2 diabetes. Om personen är normalviktig och en aktiv motionär leder ett
genetiskt anlag sällan till diabetes. Benägenheten för att insjukna i typ 2 diabetes är
12
10-20 gånger större för medelålders människor som lider av en övervikt på mer än 15
kg än för normalviktiga i samma ålder. (Mustajoki, 2011)
Hypertoni
Hypertoni det vill säga högt blodtryck är en vanlig följdsjukdom av fetma, speciellt
bukfetma. Blodtrycket mäts i mmHg (millimeter kvicksilver), och anges alltid med två
tal, till exempel 120/80. Först anges det så kallade systoliska trycket, då hjärtmuskeln
pumpar ut blodet. Efter snedstrecket anges det diastoliska trycket, då hjärtmuskeln vilar
(Mustajoki, 2011). Blodtrycket är normalt mellan 120/80-130/90, med högt blodtryck
avses då trycket är 140/90, med ett nöjaktigt blodtryck avses130–139/85–89.
(Mustajoki, 2011)
Eftersom blodtrycket oftast beror på levnadsvanorna, kan det effektivt behandlas genom
att levnadsvanorna ändras:
-
Överviktiga som lider av högt blodtryck ska gå ner 4-8 % i vikt.
-
Sluta konsumera alkohol samt nikotinprodukter.
-
Minska användningen av salt i maten.
-
Äta mer fiberrik mat, som exempelvis fullkornsbröd och fullkornsflingor.
-
Undvika lakritsprodukter.
-
Öka intaget av kalium och magnesium.
-
Motionera minst 30 minuter per dag. (Mustajoki, 2011)
Sömnapné
Sömnapné vilket betyder att man lider av ett tillfälligt stopp i andningen under sömnen.
Cirka 10% av de som snarkar lider av obstruktiv sömnapné. Snarkandet beror på att
musklerna slappnar av i de övre luftvägarna: näsa, mun, svalg och struphuvud. Ett
tillfälligt andningsuppehåll uppstår om luftvägarna blockeras helt. Andningsuppehållet
kan vara från några sekunder upp till en halv minut. Andningsuppehållet kan
återkomma flera hundra gånger varje natt. Sömnapné kan även förekomma som ett
tryck på lungorna då man lägger sig ner, eftersom bukfettet trycker på lungorna. De som
drabbats minns oftast inget om det som hänt då de vaknar, ofta lider de av trötthet,
irritation, impotens- och minnesproblem. Av de som lider av sömnapné är ca 50-70 %
13
överviktiga. Den viktigaste behandlingsmetoden är viktnedgång samt en minskning av
alkohol- tobak och läkemedels konsumtion. (Saarelma, 2011)
2.1.3 Hjärt- och kärlsjukdomar
De vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna bland den finländska befolkningen är
kransartärsjukdomar, högt blodtryck, hjärtsvikt och cerebrovaskulära sjukdomar
(sjukdomar i hjärnans blodkärl). Sjukdomarnas betydelse för folkhälsan är fortfarande
stor, eftersom dödsorsaken för varannan finländare är en kardiovaskulär sjukdom, det
vill säga en sjukdom som drabbar cirkulationsorganen, hjärtat eller blodkärl. Av den
finländska befolkningen är de mer än 200 000 invånare som lider av en
kransartärsjukdom, sjukdomen är vanligast bland den äldre befolkningen och ca.13 000
personer dör årligen till följderna av en kransartärsjukdom. (Reunanen, 2005);
(Mustajoki, 2012)
Kolesterol
Ökad kolesterolhalt i blodet är en stor riskfaktor för kärlsjukdomar, därför är risken
större att drabbas av en hjärtattack eller en stroke. Det rekommenderas att
kolesterolhalten mäts ofta och åtgärder vidtas ifall kolesterolhalten är för hög. Eftersom
kolesterol är ett fettliknande ämne, är det inte vattenlösligt. Det finns två olika
kolesteroler, LDL- och HDL kolesterol. LDL-kolesterolet orsakar skada och kallas det
onda kolesterolet medan HDL-kolesterol som är nödvändigt kallas det goda
kolesterolet. Ett normalt kolesterolvärde är lägre än 5 mmol/l (LDL-kolesterolet under
3,0 mmol/l). (Mustajoki, 2011)
2.1.4 Mentala hälsoproblem
Mentala hälsoproblem bland vuxna och unga är lika vanligt förekommande i Finland
som i de övriga västerländska länderna. Psykiska symptom är allmänna och hör till
människans normala reaktionsförmåga, om de är tillfälliga och så lindriga att de inte
försämrar prestationen eller livskvaliteten. De vanligaste symptomen som har en
anknytning till psykisk påfrestning är spänning och orolighet. Vanligt bland den
finländska befolkningen är att känna sig deprimerad och lida av ångest då man är osäker
eller om man har varit med om en konflikt. (Lönnqvist, 2005)
Depression och alkoholism
På grund av förekomsten och skadorna är depression ett viktigt folkhälsoproblem i
Finland. Depression kan förekomma bland befolkningen som lindriga
depressionsproblem till allvarliga depressionstillstånd. Depressionen hör ofta till något
14
annat mentalt hälsoproblem eller en fysisk sjukdom. Det är vanligast bland stadsbor, de
som röker, konsumerar alkohol och personer som har kroniska sjukdomar. Dessutom är
depression det vanligaste förekommande mentala hälsoproblemet bland ungdomar.
(Lönnqvist, 2005)
De som konsumerar mest alkohol i Finland är 10% av befolkningen, de dricker över
hälften av all konsumerad alkohol i Finland. De allra flesta hälsoproblem som orsakas
av alkoholen riktas mot de som konsumerar över hälften av all konsumerad alkohol i
Finland. Storkonsumenter av alkohol är cirka 300 000-500 000 av den finska
befolkningen och 80-90% av dem är män och en tredjedel av storkonsumenterna är
alkoholberoende. Den vanligaste dödsorsaken år 2010 bland män i åldern 15-64 var
alkoholsjukdomar samt alkoholförgiftning, bland kvinnor i samma i ålder var den
vanligaste dödsorsaken bröstcancer och därefter alkoholsjukdomar och
alkoholförgiftning. Till följderna av alkoholkonsumtion dog 2 700 finländare år 2010.
Alkoholrelaterade dödsfall är 6% av alla dödsfall i Finland, bland män 11% och bland
kvinnor 2%. Alkoholrelaterade dödsfall bland unga män är över 40%. Till följderna av
alkoholsjukdomar och alkoholförgiftning dog det fyra gånger fler personer i Finland än
i Sverige och Norge under år 2010. (Lönnqvist, 2005); (Huttunen, 2012)
2.1.5 Stöd- och belastningsskador
Stöd- och belastningsskador är den vanligaste smärtframkallande och
arbetsoförmögenhets relaterade sjukdom, över en miljon av den finländska
befolkningen lider av en långvarig stöd- och belastningsskada. Några stöd- och
belastningsskador är ledgångsreumatism, ländryggsbesvär och ischiassyndrom.
(Heliövaara & Riihimäki, 2005)
2.1.6 Principer för behandling av fetma
En förnuftig viktnedgång är att gå ner 5-10% av vikten, som är tillräckligt för att
märkbart öka hälsan. En hälsosam viktnedgång i veckan är 200-500 gram. Att gå ner i
vikt och få en permanent viktnedgång är omöjligt utan att göra bestående förändringar i
mat- och motionsvanorna. Med hjälp av dem är det möjligt att minska kostens
energibehov och öka energiförbränningen med hjälp av motion. När människan går ner i
vikt, minskar energibehovet för ett dygn. En mindre ”maskin” behöver mindre energi än
en stor. Energibehovets storlek är mindre ju mer människan går ner i vikt. (Mustajoki,
2011)
15
Kost och viktkontroll
Vid en viktnedgång är det möjligt att följa en diet, då har energibehovet minskats med
500-1000 kcal per dag. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att maten måste vara
tillräckligt mångsidig. Det lägsta och samtidigt hälsosamma energiintaget vid
viktnedgång per dag är 1 200 kcal. Genom att äta mer grönsaker, frukt och bär minskar
energiintaget, eftersom dessa är väldigt energisnåla. Vikten hos överviktiga som ätit
mycket grönsaker, frukt och bär har minskat rejält. Förändringen baserar sig på det att
vi har en tendens att äta lika mycket mat varje dag mätt i gram eller liter. Då tallriken
består av mer grönsaker än tidigare finns det inte lika mycket plats som tidigare för
energirika livsmedel. (Mustajoki, 2011)
Tallriksmodellen (Figur 1) är ett bra verktyg för att öka konsumtionen av grönsaker och
samtidigt minska konsumtionen av energirika livsmedel. Halva tallriken fylls med
grönsaker och rotsaker. En fjärdedel av tallriken fylls med pasta, potatis eller ris medan
den sista delen fylls med kyckling, kött eller fisk. På detta sätt har energiintaget
minskats och konsumtionen av grönsaker och rotfrukter ökats. (Mustajoki, 2011)
Figur 1. Tallriksmodellen (Valtion ravitsemusneuvottelukunta)
För att lyckas med viktkontrollen måste man äta minst tre mål om dagen, helst sex mål
om dagen. Mindre än tre mål om dagen kan lätt leda till problem, eftersom det är så
långt mellanrum mellan måltiderna. Om lunchen lämnas bort kan det resultera i ett
okontrollerat ätande. En rejäl frukost främjar viktkontrollen för att det leder till ett
kontrollerat ätande. Mellanmål bör ätas då man känner sig hungrig och det är långt kvar
tills nästa måltid. Använd små tallrikar istället för stora, ju större tallrik desto mer rum
finns det för mer mat. Håll portionerna måttliga, det är viktigt att äta tills en
mättnadskänsla infinner sig. Vid viktkontroll efter bantning är målet att kunna njuta av
vanlig mat och den dagliga energimängden är betydligt lägre än tidigare. Minska
användningen av energi täta livsmedel, så som sötsaker, bakelser, undvik sockerrika
16
lemonader och juicer. Använd fullkornsprodukter och minska fettmängden. (Mustajoki,
2011)
Motion och viktkontroll
Överviktiga människor försöker oftast banta genom att endast motionera. Om folk
uppmanas att röra på sig mer och behålla sina matvanor är sannolikheten stor att de
endast går ner 2-3 kilogram. Dagliga kaloriintaget bör minskas om man har en avsikt att
gå ner i vikt. Trots det är det viktigt att röra på sig tillräckligt. Att tappa några kilogram
lyckas nästan alla med men att behålla viktnedgången är betydligt svårare. Motion är till
en stor hjälp för att lyckas hålla vikten. De som rör på sig tillräckligt har inte så stor
benägenhet att gå upp i vikt efter viktnedgången. (Mustajoki, Liikunta ja painonhallinta,
2011)
Det gäller att hitta en motionsform som man tycker om att göra och som man kan tänka
sig utföra i åratal. Genom att motionera 45-60 minuter eller att gå 10 000-12 000 steg
om dagen håller du vikten i styr. För att gå ner i vikt med hjälp av motionen så behöver
du inte gå 60 i minuter i sträck, du kan även gå på en 20-minuters promenad tre gånger
om dagen. Nyttig vardagsmotion är även ett sätt att få ihop sina 60 minuter motion om
dagen, lämna bilen hemma och ta cykeln till jobbet, gå upp för trapporna istället för att
ta hissen. Sådana små ändringar i vardagen kan bidra till en viktnedgång. (Mustajoki,
2011)
17
2.2 Nordiska näringsrekommendationer
Nordiska näringsrekommendationerna som även förkortas NNR, är ett samarbete
mellan de nordiska länderna Danmark, Island, Norge, Sverige och Finland. Där
länderna arbetar ihop näringsrekommendationer för befolkningen i Norden, sammanlagt
är det över hundra forskare och experter som arbetar med NNR. I de nordiska
näringsrekommendationerna finns det olika näringsrekommendationer för olika
folkgrupper där det dagliga behovet och det rekommenderade intaget av energi och
näringsämnen framkommer.
Näringsrekommendationer för den nordiska befolkningen har utarbetats sedan 1980talet, år 1987 publicerade den finska statens näringsdelegation de första
näringsrekommendationerna, de allra första näringsrekommendationerna publicerades i
USA år 1943. NNR förändras i takt med att våra levnadssätt och folkhälsosituationen
förändras samt nya forskningsrön erhålls. (Valtion ravitsemusneuvottelukunta)
De bygger på undersökningar om behovet av olika näringsämnen under hela livsloppet. I
rekommendationerna har också beaktats omfattande forskningsrön om näringsämnenas
inverkan vid förebyggande av sjukdomar och främjande av hälsan
(Valtion ravitsemusneuvottelukunta) .
I de nordiska näringsrekommendationerna anges tre näringsmässiga referensvärden för
varje näringsämne: det minsta behovet som är en minimängd som förhindrar bristen på
exempelvis D-vitamin, mängden som motsvarar det minsta behovet är inte tillräckligt
för att bevara en god hälsa och ett gott näringstillstånd. Det genomsnittliga behovet är
det genomsnittliga behovet av ett näringsämne hos befolkningen. Rekommenderat intag
av ett näringsämne bevarar ett gott näringstillstånd och motsvarar näringsbehovet. Varje
nordiskt land har gjort en egen revidering av NNR så att rekommendationerna skall
passa in i landets matkultur och påtagligheten av matvaror.
Näringsrekommendationerna kan anges i dessa tre referensvärden. I
näringsrekommendationerna som den Finska Statens näringsdelegation har gett ut anges
endast det rekommenderade behovet av ett näringsämne. (Valtion
ravitsemusneuvottelukunta)
2.2.1 Rekommenderat näringsintag
I den fjärde upplagan av NNR (2004) framkommer det att kolhydraterna bör täcka 5060% av det totala energiintaget (E%). Denna rekommendation medför för de flesta en
ökning av intaget av både kolhydrater och kostfiber. Öka gärna konsumtionen av de
18
livsmedel som är naturligt rika på kostfiber alltså spannmålsprodukter, potatis,
grönsaker, frukt och bär som dessutom är bra vitamin- och mineralkällor. En god balans
mellan kolhydrater och fett i kombination med en fiberrik kost minskar risken för
övervikt och relaterade sjukdomar till övervikten. Det rekommenderade intaget av
raffinerat socker får inte överskrida 10E%. Proteinerna skall uppnå 10-20E%, bra
proteinkällor är mjölkprodukter, kött, fisk, ägg. Från växtriket är spannmålsprodukter
och baljväxter bra proteinkällor för att nämna några (Kylliäinen & Leander, 2004)
(Becker, 2004). Det dagliga intaget av fetter skall högst uppnå 10E%. I NNR
framkommer det att fettsammanställningen i kosten bör förändras, genom att minska
intaget av mättade fettsyror och transfetter minskar risken för att insjukna i
kransartärsjukdomar. (Becker, 2004)
Kolhydrater
Grunden för människans näring utgörs i allmänhet av kolhydratrika livsmedel.
Kolhydraterna indelas i monosackarider, disackarider och polysackarider enligt
strukturen. Glukos (druvsocker), fruktos (fruktsocker) och galaktos är enligt sin struktur
monosackarider. Sackaros (vanligt socker), laktos och maltos är disackarider.. Stärkelse,
fibrer, dextrin och glykogen är polysackarider. (Kylliäinen & Leander, 2004)
Kolhydraternas viktigaste uppgift är att tillföra energi för organismens behov. Då
kroppen använder kolhydrater som en energikälla kan proteinerna användas för
viktigare uppgifter. Kolhydraterna som vi får i oss via maten används genast för att
producera energi, om kolhydratsintaget är högre än den förbrukade energimängden
lagras resten av kolhydraterna som fett i fettvävnaderna. (Kylliäinen & Leander, 2004)
Fetter
Fetter som vanligtvis förekommer i kosten är triglycerider. Fetterna kan indelas i
mättade fettsyror, enkelomättade fettsyror och fleromättade fettsyror. Indelningen
baserar sig på fettsyrornas uppbyggnad. Formen på fetterna beror på vilka fettsyror
triglyceriderna har bildats av. Hårda fetter exempelvis kokosfett och smör innehåller
mest mättade fettsyror, fetter som är trögflytande i kylskåpet och flytande i
rumstemperatur innehåller mest omättade fettsyror exempelvis olivolja. Det finns även
fetter som kallas essentiella (livsnödvändiga) fettsyror och med detta avses fettsyror
som kroppen inte själv klarar av att bilda av andra fettsyror. Dessa fettsyror måste fås
19
via kosten exempelvis de fettlösliga vitaminerna: vitamin A, vitamin D, vitamin E och
vitamin K. (Kylliäinen & Leander, 2004)
Fetter förekommer i kött, vissa fiskarter såsom lax och strömming, i mejeriprodukter
och allra mest i matfetter. Avokado, nötter och mandel är vegetabiliska födoämnen som
innehåller rikligt med fett. (Kylliäinen & Leander, 2004)
Kroppen behöver fetter för att bilda ett skyddande och stödande skikt kring de inre
organen, fetter fungerar också som reservförråd för energi och som värmeisolering.
(Kylliäinen & Leander, 2004)
Proteiner
Dagligen producerar kroppen en viss mängd proteinföreningar. ”Om organismen inte
får de behövliga essentiella aminosyrorna ur kosten kan den sönderdela en del av sina
vävnadsproteiner, vilket leder till minskning av muskulaturen och sämre
näringstillstång” (Kylliäinen & Leander, 2004). De essentiella aminosyrorna finns i
lämpliga proportioner för människan i bland annat mjölk, kött och ägg. (Kylliäinen &
Leander, 2004)
Kroppen behöver proteiner till att bilda nya vävnader under uppväxtperioden och senare
för att förnya dem bland annat i musklerna, benen och blodet. De ger även energi och
behövs för enzymer och hormoner som har som uppgift att reglera organismens
funktioner. Om proteintaget är större än vad kroppen kräver för vissa uppgifter lagras,
omvandlas överlopps proteinet till energi som lagras som fett. (Kylliäinen & Leander,
2004)
2.2.2 Femte upplagan av NNR
Trots att det har gjorts forskningar inom det aktuella vetenskapliga läget i världen då det
gäller samband mellan olika sjukdomar och det som vi äter så har inga större
förändringar på rekommendationerna från den fjärde upplagan av NNR (2004) gjorts.
NNR 2012 fokuserar mer på kostvanorna som har en positiv inverkan på hälsan än på
betydelsen av de enskilda näringsämnena som NNR 2004 fokuserade på. Vilket innebär
att välja rätt sorts fett och kolhydrater, att välja olja och margarin istället för smör,
fullkorn och fibrer och minska på mängden vitt mjöl och socker. För att minimera
risken för sjukdomar rekommenderar forskarna en kost med mycket frukt och
grönsaker, vegetabiliska oljor, magra mjölkprodukter, fullkorn, fibrer och fisk. Detta
20
medan smör, vetemjöl, bakverk, sötsaker och söta drycker ökar risken för viktuppgång
samt sjukdomar. Stor konsumtion av processat kött som charkuterier och rött kött
(nötkött, lammkött och svinkött) ökar risken för negativ påverkan av hälsan samt risken
att befolkningen insjuknar i kroniska sjukdomar. Den femte upplagan av de nordiska
näringsrekommendationerna kommer att publiceras under april månad 2013 (Valtion
ravitsemusneuvottelukunta, 2012). (Becker, Nya nordiska näringsrekommendationer –
fokus på hela kosten, 2012); (Svenska livsmedelsverket, 2012)
Figur 2. NNR 2012 i praktiken. (NNC, 2012)
I Figur 2 framkommer de ändringar som görs på den fjärde upplagan av NNR (2004)
som sedan kommer att publiceras som den femte upplagan av NNR (2012). I utkastet
till den femte upplagan av NNR framkommer det att, konsumtionen av grönsaker så
som baljväxter, kål, lök, tomat, rotfrukter, frukt och bär, nötter, frön, fullkornsspannmål,
fisk och skaldjur ökas. Smör ersätts med vegetabiliska oljor och margarin. Feta
mejeriprodukter ska ersättas mot mejeriprodukter med låg fett halt. Intaget av rött och
processat kött, drycker med tillsatt socker, vitt bröd, bakverk, glass, alkohol och
snabbmat ska begränsas.
21
2.3
LCHF
LCHF eller low carb high fat som den även kallas är en kostmodell som baserar sig på
ett lågt kolhydratintag medan fett- och proteinintaget ska vara högt vilket innebär att
kolhydrater bör undvikas och ersätts med feta mejeriprodukter och protein. Knutsson &
Nilsson (2012) konstaterar att det inte finns tillgång till vetenskapliga artiklar inom
ämnet eftersom det inte har gjorts långsiktiga studier baserade på människor som ätit
enligt LCHF-kostmodellen. Därför är riktlinjerna och definitionerna för LCHF
framtagna av dietens förespråkare Andreas Eenfedlt, Annika Dahlqvist, Mats
Forsenberg och Sten Sture Skaldeman. Andreas Eenfeldt är specialist i allmän medicin
och driver även Sveriges största hälsoblogg Kostdoktorn (2012). Annika Dahlqvist är
specialist i allmänmedicin med inriktning på äldrevård. Hon kallas även grundaren för
LCHF och driver bloggen Dr Annika Dahlqvists LCHF-blogg (2008). Mats Forsenberg
och Sten Sture Skaldeman som har gett ut sju böcker bl.a. LCHF-kokboken (2012).
I det tredje numret av LCHF- magasinet årgång 1 har Dahlqvist, Forsenberg och
Skaldeman presenterat sin definition av LCHF. För att följa en strikt LCHF-kost så bör
det daglig
a kolhydrat intaget vara högst ca.10 gram. I en normal LCHF-kost bör det dagliga
kolhydratintaget vara högst ca. 25 gram (5E%). En övre gräns för LCHF-kosten innebär
att det dagliga kolhydrat intaget får högst uppnå till ca.50 gram (10E%) (Dahlqvist,
Forsenberg, & Skaldeman, 2010).
2.3.1 Kostråd för LCHF
I Doktor Dahlqvists guide till bättre hälsa och viktkontroll (Dahlqvist, 2008) har
Dahlqvist samlat kostråd för LCHF-kosten. Andreas Eenfeldt har även samlat kostråd
på sin blogg Kostdoktorn (2012). Dahlqvist och Eenfeldt är ense om det att kolhydrater
bör begränsas till 5g/100g födoämne, intaget för protein är 0,5-1,5g/kg idealvikt, resten
av energiintaget fylls upp av fett med animaliskt ursprung med undantag av kokosfett.
En ungefärlig kalorifördelning för en måltid består av 75E% fett, 25E% protein och
5E% kolhydrater.
Undvik spannmål, potatis, ris, majs, margariner som är på kemisk-teknisk väg härdade
och omega-6 rika matoljor: majsolja, solrosolja, sojaolja och jordnötsolja. Ersätt
kolhydraterna med fett och protein. Grönsaker som är bra att äta är grönsaker som växer
22
ovanför jorden (det vill säga kål, sparris, broccoli, zucchini, aubergine, oliver, spenat,
svamp, gurka, paprika, avokado, lök, paprika, tomat och all sorts grönsallad). Det är
också bra att äta skaldjur och fet fisk (lax och strömming), kött (vilt, lamm, nöt och gris,
kyckling och kalkon), ägg, feta mejeriprodukter, kokosfett och såser, dressingar och
majonnäser får vara sockerfria men inte fettfria. Enligt Eenfeldt (2012) är det okej att
äta nötter och bär i måttliga mängder, frukt bör undvikas eftersom de innehåller mycket
socker.
Enligt LCHF-förespråkaren Annika Dahlqvist (2008) ska vi hålla kolhydratintaget lågt
eftersom alla kolhydrater snabbt omvandlas till glukos, blodsocker, vilket höjer
blodinsulinet och leder till skador på kärl och vävnader. Dahlqvist (2008) är av den
åsikten att diabetiker, personer med metabola syndrom, överviktiga och personer med
kroniska folksjukdomar bör hålla kolhydratintaget mycket lågt medan friska och fysiskt
aktiva personer kan äta mer kolhydrater. Fysiskt aktiva personer förbrukar den energi de
får i sig och då får de inte så högt blodsocker. En kolhydratrikkost är en orsak till att
våra vävnader samlar på sig vatten som leder till att blodtrycket inte går ner. En orsak
till högt blodtryck är kärlspänning som orsakas av den inflammation som högt
blodsocker och insulin ger. Enligt Dahlqvist (2008) minskas inflammationseffekten i
kärlen så effektivt att risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom minskar radikalt om
du övergår till LCHF-kosten. Fett ger en långvarig mättnadskänsla eftersom fett friger
mättnadssignaler som signalerar mättnad både i tarmen och centralt i hjärnan, en
optimal mättnadskänsla fås då fett och protein kombineras i kosten. (ErlansonAlbertsson, 2011)
2.3.2 Problem med hälsan
I Andreas Eenfeldts blogg Kostdoktorn (2012) framkommer det att under de första
dagarna som man följer LCHF kan följande besvär uppkomma: huvudvärk, trötthet,
yrsel, lättare hjärtklappning och irritabilitet. Dessa besvär går över av sig själv när
kroppen anpassar sig och fettförbränningen ökar. Enligt Eenfeldt (2012) kan besvären
delvis undvikas genom att dricka mycket och konsumera mer salt under den första
veckan. Han beskriver även att ett bra sätt är att dricka en sockerfri buljongtärning
blandat med varmt vatten varje fjärde timme. Anledningen är antagligen den att en
kolhydratrik kost binder vätska i kroppen vilket gör att man känner sig mer svullen. När
den kolhydratrika kosten upphör avlägsnar sig överloppsvätska via njurarna vilket
23
ibland kan leda till vätske- och saltbrist under den första veckan innan kroppen har
hunnit vänja sig. Vätske- och saltbristen ger biverkningar som huvudvärk, trötthet och
yrsel. (Eenfeldt, 2012)
2.3.3 Argument för och mot LCHF
I Sverige har det pågått debatter med argument för och mot LCHF. Enligt Andersson &
Pebaqué (2010) kan orsaken till debatterna vara att kostråden som LCHF förespråkar
står i motsats till de kostrekommendationer som NNR rekommenderar.
Dahlqvist som är en av LCHF:s främsta förespråkare är av den åsikten att LCHF kosten
kan bidra till bättre hälsa för typ 2-diabetiker och överviktiga. I Doktor Dahlqvists guide
till bättre hälsa och viktkontroll (2008) konstateras att LCHF minskar
inflammationseffekten i kärlen, blodtrycket sjunker när inflammationer i kärlväggarna
minskar, hjärtsjukdomsläkemedel kan lämnas bort och blodsockret sjunker. År 2005
blev Dahlqvist anmäld till den svenska Socialstyrelsen av dietister för att hon föreslog
denna kost som behandlingsmetod mot överviktiga och diabetiker. Dietisterna var av
den åsikten att en LCHF baserad kost skulle äventyra patientsäkerheten. I ett uttalande
från den Svenska Socialstyrelsen framkom det att Dahlqvists rekommendationer till
överviktiga och typ 2-diabetiker inte överensstämmer med vetenskapen och beprövade
erfarenheter.
Claude Marcus (professor vid Karolinska Institutet), Göran Hallmans (professor vid
Umeå universitet), Gunnar Johansson (professor vid Folkhälsoinstitutet), Elisabeth
Rothenberg (medicinsk doktor samt ordförande vid Dietisternas riksförbund) och
Stephan Rössner (professor vid Karolinska institutet) håller inte med Socialstyrelsens
uttalande till Dahlqvist. Enligt Marcus, Hallmans, Johansson, Rothenberg och Rössner
(2008) har viktnedgång gynnsamma effekter oavsett hur den sker för överviktiga och
typ 2-diabetiker och att det inte finns någon anledning att förkasta vare sig LCHF eller
någon annan diet under en kortare viktnedgångsperiod och kan inte anses som ett bättre
viktnedgångsbehandlingssätt än något annat. Claude, Hallman, Johansson, Rothenberg
och Rössner (2008) hävdar att LCHF-kost kan ha negativa långtidseffekter, en hög
andel mättat fett och protein medför ökad risk för död i kardiovaskulär sjukdom och att
det är svårt att få utrymme för tillräcklig mängd kostfiber och vattenlösliga vitaminer.
LCHF-kosten är tvärtemot cancerförebyggande rekommendationer och ur ett
24
helhetsperspektiv bör LCHF inte rekommenderas för överviktiga, typ 2-diabetiker eller
för befolkningen. Kolhydratsnåla dieter som LCHF med 5-10 E% kolhydrater bör
hanteras försiktigt. (Claude, Hallmans, Johansson, Rothenberg, & Rössner, 2008)
De kommer med all sannolikhet att nyanseras i takt med att ny kunskap tillkommer
om de biologiska effekterna som olika typer av mättat och omättat fett och olika
typer av kolhydrater har. Men det som nu har skett är något annat. Socialstyrelsen
har – sannolikt i tidsnöd och under yttre tryck – legitimerat en kostform, för vilken
vetenskapligt stöd saknas. Vi föreslår att Socialstyrelsen omprövar sitt
ställningstagande.
(Claude, Hallmans, Johansson, Rothenberg, & Rössner,
2008)
Charlotte Erlanson-Albertsson (2011) professor vid Lunds universitet är av den åsikten
att en fettrik kost framkallar beroende, sömnighet speciellt bland kvinnor,
minnesstörningar, depression och reaktionsförmågan försämras. En fettrik kost kan även
ge upphov till cancer, tjocktarms- och bröstcancer. (Svenska livsmedelsverket, 2012)
I undersökningen FINRISKI 2012 (2012) vilken sedan år 1972 har genomförts i Finland
vart femte år framkom det att kolesterolvärdet har stigit markant bland den finländska
befolkningen. Mellan åren 2007-2012 steg det totala kolesterolvärdet för män från 5,25
mmol/l till 5,34 mmol/ och för kvinnor från 5,15 mmol/l till 5,31 mmol/l, vilket innebar
att ökningen bland männen var 1,7 % och bland kvinnorna 3,1 %. Enligt
rekommendationerna borde det totala kolesterolvärdet vara under 5,0 mmol/l. Orsaken
till detta tros vara LCHF, eftersom den senaste tidens mattrender har förbryllat en del av
befolkningen och har lett till förändrade kostvanor vilket i sin tur har lett till ett förhöjt
blodtryck. Enligt Okamo, Puska och Vartiainen (2012) kan LCHF:ares hjärta hamna i
livsfara då de hälsosamma fetterna byts ut mot härdade animaliska fetter.
25
3 Resultatredovisning
LCHF:s kostråd och NNR står emot varandra. LCHF används som en
viktnedgångsmetod medan NNR är framtagna för att befolkningen skall behålla en god
hälsa.
I kostråden för LCHF framkommer det att det dagliga energiintaget ska uppdelas på
följande sätt. Fetterna skall täcka 75E%, kolhydraterna 5E% och proteinerna 25E%.
Medan NNR rekommenderar att kolhydraterna ska täcka 50-60E%, fetter högst 10E%
och proteiner 10-20E%. I Figur 3 och Figur 4 nedan kan vi se att kostråden för NNR
och LCHF är den totala motsatsen mot varandra.
LCHF
NNR
Figur 3. kostråd enligt NNR
Kolhydrater
Kolhydrater
Protein
Protein
Fett
Fett
Figur 4. kostråd för LCHF
LCHF förespråkar ett högt intag av hårda animaliska fetter 75E% för att uppnå en bättre
mättnadskänsla och en mindre aptit, ett minskat intag av kolhydrater 5E% och då
utesluts alla livsmedel som innehåller mer än 5 g kolhydrater/ 100 g livsmedel och
proteinintaget skall uppnå 25E%. Detta medan NNR förespråkar ett högt intag av
kolhydrater 50-60E%, proteinintaget skall uppnå 10-20E% och fett intaget skall vara
högst 10E% och då ska konsumtionen av härdade fettsyror och transfetter minskas.
NNR rekommenderar att spannmålsprodukter byts ut till fullkornsspannmål, feta
mejeriprodukter mot mejeriprodukter med låg fett halt och undvika drycker med tillsatt
socker, bakverk och sötsaker.
NNR rekommenderar att intaget av kolhydrater skall bestå av fullkornsspannmål medan
LCHF rekommenderar att livsmedlen får högst innehålla 5 gram kolhydrater/100 gram
livsmedel. Exempelvis innehåller 100 gram blomkål 4 gram kolhydrater och 100 gram
fullkornspasta innehåller 66 gram kolhydrater. I NNR framkommer det också att
26
förbrukningen av feta mejeriprodukter bör minskas och ersättas mot mejeriprodukter
med låg fett halt medan LCHF förespråkar ett högt intag av feta mejeriprodukter.
Proteinbehovet skiljer sig med 5-10E% mellan NNR och LCHF.
Att livnära sig på en kost med högt intag av fett, måttligt intag av proteiner och rejält
minskat intag av kolhydrater resulterar i en bättre mättnadskänsla, ett mindre sug på mat
och en högre fettförbränning som leder till en markant viktnedgång under de första
veckorna, sedan avtar viktnedgången. Att följa kostråden för LCHF kan även ha en
negativ inverkan på kroppen, kolesterolvärdet höjs och andedräkten blir sämre, det sägs
att LCHF:are kännetecknas av en dålig andedräkt p.g.a. det stora intaget av fett men det
finns också så kallade hälsovinster. Om hälsovinsterna kan man läsa på bloggen
Kostdoktorn (2009) där det har skrivits 923 kommentarer om hälsovinster som
LCHF:are har upplevt, här är några av dem:
Jag har under de senaste två åren hållit mitt sockerberoende borta, utan ett endaste
återfall! Det är riktigt, riktigt stor för mig! Dessutom, nästan som på köpet, har jag gått
ner 52 överflödiga kilon.
Anna J.D Jacobsson 8.1.2009 (Eenfeldt, Stora Skrytartråden, 2009)
Har ätit LCHF i två månader och har tappat fem kilo!
Före semestern vägde jag mig på min arbetsplats och upptäckte att de senaste tre åren
bjudit mig på 9 "trivselkilo" som jag inte önskat mig.
Har aldrig bantat i hela mitt liv, har alltid betraktats som smal så detta var nytt för mig,
äger inte ens en våg. Då det finns tonårsdöttrar hemma var jag särskilt intresserad av att
ha en sund "diet", som sjuksköterska är jag helt emot svältvarianterna som ger kroppen
mycket stryk. De (döttrarna) ska kunna ta efter mitt sätt att äta utan att riskera ätstörning.
Och LCHF är rätt sätt att äta på, jag är övertygad. Frälst. Vinster, förutom de borttappade
kilona (!):
En lugn och tyst mage, energi, friskare hy, grönsaksätande barn och bästa vinsten, ett
jämnare humör. Inga sockerfall som leder till små vredesutbrott. Nu står jag lite still i
nergången, men jag kommer aldrig lägga av, detta är en diet för livet, ett sunt sätt att äta.
Och snart är sommarens alla långa kvällar med vinglas på altanen över så då ryker nog de
sista kilona =)
För jag har unnat mig vin, och en bröllopsmiddag och ändå gått ner, sakta men säkert.
Maria 4.8.2010 (Eenfeldt, Stora Skrytartråden, 2009)
Inne på min första vecka med LCHF. Trött, dålig andedräkt. Annars ok! Min mage som
aaalltid har bråkat hela mitt liv mår bra! =) No more ´taters.
Å att kunna vara utan mellis på f.m. utan att bli ett argt monster är ju hur underbart som
helst!
Nu är ju jag normalviktig (nästan:26 i BMI) men eftersom mitt blodsocker är svängigt
och jag påverkas mkt av det tänkte jag testa det här som nog blir för resten av livet.
Marlene 10.9.2010 (Eenfeldt, Stora Skrytartråden, 2009)
Går inte ner!! Känner någon igen sig??Det är så många inlägg och svårt att hitta dem som
är just i min situation, så jag efterlyser er så här. Jag har ätit enligt LCHF sedan 1 januari.
De första två veckorna gick jag ner 4 kilo. Då hör till saken att jag startade de tre första
dygnen med Nutrilett-drinkar. Från mitten av januari har vågen inte rört sig mer än något
kilo ned respektive upp. Min startvikt var 97,1 kilo och idag väger jag 94 kilo. Jag är 167
cm lång. Min ålder är 51 viket kan påverka har jag hört. Jag äter väldigt lite kolhydrater
över huvud taget. Mina måltider är oftast frukost, lunch och middag samt ibland
"mellanmål" i form av ex brieost el jordnötscreme. Måltiderna är varken små eller
27
särskilt stora. Jag har prövat att ha grädde i kaffet samt att utesluta grädden. Det verkar
inte göra någon skillnad. Promenerar nästan varje dag. Finns här någon som liksom jag
"stått still" redan från början med så stor övervikt och sedan börjat gå ned efter så lång tid
som tre månader? Jag mår märkbart bättre efter att ha avgiftat mig från sockret, men lider
av alla mina kilon.
Ellinor 7.4.2011 (Eenfeldt, Stora Skrytartråden, 2009)
De flesta som har kommenterat i den stora skrytartråden nämner att de gått mycket ner i
vikt, de upplever även att de inte har magproblem, livskraften har ökat, de har blivit av
med acne och att sockersuget har försvunnit. Dessutom är de några som har
kommenterat att de har gått upp i vikt men blivit gladare och piggare. (Eenfeldt, Stora
Skrytartråden, 2009)
Det negativa med att äta enligt LCHF är att kroppen inte får i sig kolhydrater som den
använder som energi och fettintaget är betydligt större än vad NNR rekommenderar.
Detta kan eventuellt ge följder som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar samt problem
med levern.
28
4 Slutsatser
Slutligen så kan jag sammanfatta resultaten från jämförelsen mellan LCHF och NNR på
följande sätt. Det största som skiljer sig åt är uppläget av intaget av den dagliga energin,
LCHF förespråkar ett högt intag av animaliska fetter med hög fett halt och ett litet intag
av kolhydrater medan NNR rekommenderar ett högt intag av kolhydrater helst fullkorn
och ett litet intag av fett så som vegetabiliska oljor och margariner, intaget av hårda
fetter skall vara så litet möjligt.
Utgående från litteraturstudien som jag har gjort så tror jag snarare att det tar sin tid att
vänja sig med alla feta mejeriprodukter som ska täcka över hälften av det dagliga
energiintaget, kanske det är de som är orsaken till att aptiten minskar. Troligen är det
många som är villiga att prova dieten då kvällstidningarnas löpsedlar förmedlar ett
budskap att så och så många kilogram har du möjlighet att gå ner i vikt med LCHF.
Visst skulle det vara bra att det finländska folket skulle må bättre och att vi skulle få
bukt med övervikten som vi lider av i detta land men då måste följderna av LCHF tas i
beaktande som exempelvis förhöjt kolesterolvärde vilket i sin tur leder till att de
eventuellt behöver sjukvård och medicinering.
Jag är av den åsikten att mitt syfte i inledningen motsvarar resultatet i detta arbete det
vill säga att jämföra LCHF och NNR. Något som jag kunde ha gjort annorlunda är att
jag skulle ha intervjua personer som äter enligt LCHF och NNR för att sedan jämföra
deras åsikter och tankesätt kring LCHF och NNR samt hur de upplever att deras hälsa
förändrats på grund av de olika kostråden. Detta kunde också vara ett intressant arbete
att genomföra i framtiden.
Slutligen så vill jag påstå att det inte var så lätt att jämföra dessa två, eftersom de är
framtagna för olika ändamål. LCHF är framtaget som en viktminskningsmetod samt ett
botemedel för typ 2 diabetes och NNR är framtaget för att befolkningen i de nordiska
länderna ska bibehålla en god hälsa.
29
5 Litteraturförteckning
Svenska livsmedelsverket. (den 20 April 2012). Hämtat från Livsmedelsverket:
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehallermaten/Fett/ den 25 April 2012
Andersson, J., & Pebaqué, S. (2010). Mätt på fett? Upplevda fördelar och svårigheter
med Low Carb High Fat. Göteborg: Göteborgs Universitet, Institutionen för
mat, hälsa och miljö.
Becker, W. (2004). NNR 2004. Århus: Scanprint.
Becker, W. (den 5 Juni 2012). Nya nordiska näringsrekommendationer – fokus på
hela kosten. Hämtat från Norden:
http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/nya-nordiskanaeringsrekommendationer-2013-fokus-paa-hela-kosten den 21
September 2012
Bell, J. (2005). Tillvägagångssätt, urval och metoder för datainsamling och mätning.
i J. Bell, Introduktion till forskningsmetodik (s. 237). Danmark:
Studentlitteratur .
Claude, M., Hallmans, G., Johansson, G., Rothenberg, E., & Rössner, S. (den 10 Juni
2008). Kost med högt intag av fett kan ifrågasättas. Hämtat från
Läkartidningen: http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=9712
den 28 April 2012
Dahlqvist, A. (2008). Doktor Dahlqvists guide till bättre hälsa och viktkontroll.
Sundbyberg: Pagina Förlags AB/Optimal Förlag.
Dahlqvist, A., Forsenberg, M., & Skaldeman, S. S. (September 2010). Vad är
egentligen LCHF? Ett förslag till definition. LCHF- magasin, s. 3.
Eenfeldt, A. (den 8 Januari 2009). Stora Skrytartråden. Hämtat från Kostdoktorn:
http://www.kostdoktorn.se/stora-skryttraden/comment-page1/#comments den 15 November 2012
Eenfeldt, A. (den 2 November 2012). LCHF för nybörjare. Hämtat från Kostdoktorn :
http://www.kostdoktorn.se/lchf/#kostråd den 3 November 2012
Eenfeldt, A. (den 8 September 2012). Om kostdoktorn. Hämtat från Kostdoktorn:
http://www.kostdoktorn.se/om/ den 22 September 2012
Erlanson-Albertsson, C. (2011). Högfettdieter är inte harmlösa - allvarliga
hälsorisker har kartlagts. Läkartidningen nr 51-52 2011 volym 108, ss. 27132717.
Heliövaara, M., & Riihimäki, H. (2005). tuki- ja liikuntaelinten sairaudet . i A.
Aromaa, J. Huttunen, S. Koskinen, & J. Teperi, Suomalaisten terveys (ss. 164171). Helsinki: Duodecim, Stakes, KTL .
30
Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1991). Kvalitativt inriktad samhällsforskning. i I. M.
Holme, & B. K. Solvang, Forksningsmetodik (ss. 92-98). Lund:
Studentlitteratur.
Huttunen, J. (den 28 September 2012). Alkoholi ja terveys. Hämtat från
Terveyskirjasto:
http://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=dlk0112
0&p_haku=Suomalaisten%20terveys den 1 Oktober 2012
Knutsson, T., & Nilsson, E. (2012). LCHF:ares medvetenhet om Low Carb High Fat.
Göteborg: Göteborgs Univeristet, Institionen för kost- och idrottsvetenskap.
Kylliäinen, S., & Leander, M. (2004). Kosten och hälsan. Tammerfors: TammerPaino Oy.
Lahti-Koski, M. (2005). Lihavuus. i A. Aromaa, H. Jussi, K. Seppo, & T. Juha,
Suomalaisten Terveys (ss. 95-98). Helsinki: Duodecim, Stakes, KTL.
Lönnqvist, J. (2005). Mielenterveyden ongelmat. i A. Aromaa, J. Huttunen, S.
Koskinen, & T. Juha, Suomalaisten terveys (ss. 178-183). Helsinki: Duodecim,
Stakes, KTL.
Mustajoki, P. (den 27 10 2010). Lihavuus. Hämtat från Terveyskirjasto:
http://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=dlk0004
2 den 1 April 2012
Mustajoki, P. (den 10 Oktober 2011). Diabetes. Hämtat från Terveyskirjasto:
http://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=dlk0001
1 den 2 April 2012
Mustajoki, P. (den 24 Oktober 2011). Kohonnut verenpaine . Hämtat från
Terveyskirjasto:
http://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=dlk0003
4 den 16 April 2012
Mustajoki, P. (den 5 December 2011). Kolesteroli. Hämtat från Terveyskirjasto:
http://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=dlk0003
5&p_haku=kolesteroli den 14 November 2012
Mustajoki, P. (den 5 December 2011). Lihavuus. Hämtat från Terveyskirjasto:
http://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=dlk0004
2&p_haku=Suomalaisten%20terveys den 1 September 2012
Mustajoki, P. (den 18 April 2011). Liikunta ja painonhallinta. Hämtat från
Terveyskirjasto:
http://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=pah0000
6 den 1 April 2012
Mustajoki, P. (den 21 Mars 2011). Painonhallinta ja ruoka. Hämtat från
Terveyskirjasto:
http://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=dlk0086
4 den 1 April 2012
31
Mustajoki, P. (den 17 Oktober 2011). Vyötärölihavuus. Hämtat från
Terveyskirjasto:
http://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=dlk0089
0 den 16 April 2012
Mustajoki, P. (den 28 Maj 2012). Sepelvaltimotauti. Hämtat från Terveyskirjasto :
http://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=dlk0007
7&p_haku=Suomalaisten%20terveys den 7 September 2012
NNC. (den 12 Juni 2012). Food Patterns - or what are Food Based Dietary Guidelines
in NNR 2012? Hämtat från Nordic Nutrition Recommendations:
http://www.slv.se/upload/NNR5/NNR%202012%20Dietary%20patterns.
pdf den 22 September 2012
Okamo, P., Puska, P., & Vartiainen, E. (den 31 Augusti 2012). FINRISKI 2012 tutkimus: Väestön kolesterolitaso nousussa vuosikymmenien laskun jälkeen.
Hämtat från Terveyden ja hyvinvoinninlaitos:
http://www.thl.fi/fi_FI/web/fi/tiedote?id=30737 den 22 September 2012
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forksningsprocessen. Stockholm: Liber AB,
Stockholm.
Ramqvist, P. (den 2 Februari 2012). DIETTRENDER "LCHF den farligaste
modedieten vi haft". Hämtat från Dagens Nyheter:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/den-farligaste-modedieten-vi-haft den
16 November 2012
ravitsemusneuvottelukunta, V. (u.d.). Näringsrekommendationerna beskriver
behovet eller det rekommenderade intaget av energi och näringsämnen hos
befolkningar och folkgrupper . Hämtat från
http://www.ravitsemusneuvottelukunta.fi/portal/se/naringsrekommenda
tioner
Reunanen, A. (2005). Verenkiertoelinten sairaudet. i A. Aromaa, J. Huttunen, S.
Koskinen, & J. Teperi, Suomalaisten terveys. Helsinki: Duodecim, Stakes,
KTL.
Saarelma, O. (den 16 Maj 2011). Unenaikaiset hengityskatkot. Hämtat från
Terveyskirjasto:
http://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=dlk0071
2 den 2 April 2012
Sjöström, L. (den 15 Juli 2012). Här är 25 LCHF-krogar från norr till söder . Hämtat
från Expressen: http://www.expressen.se/halsa/har-ar-25-lchf-krogarfran-norr-till-soder/ den 16 November 2012
Skaldeman, S. S. (2012). Mina böcker. Hämtat från Skaldemans diet:
http://www.skaldeman.se/bok-s7.html den 22 September 2012
32
Svenska livsmedelsverket. (den 5 Juni 2012). Nya nordiska
näringsrekommendationer lyfter fram helheten i kosten. Hämtat från
Livsmedelsverket:
http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden/Nya
-nordiska-naringsrekommendationer-lyfter-fram-helheten-i-kosten/ den
21 September 2012
Teperi, J., & Vuorenkoski, L. (2005). Terveys ja terveydenhuolto suomessa toisen
maailmansodan jälkeen. i A. Aromaa, H. Jussi, S. Koskinen, & J. Teperi,
Suomalaisten terveys (ss. 24-31). Helsingfors: Duodecim,
Kansanterveyslaitos, STAKES.
Valtion ravitsemusneuvottelukunta. (den 1 November 2012). Pohjoismaisten
ravitsemussuositusten luonnos julkisesti kommentoitavana. Hämtat från
Valtion ravitsemusneuvottelukunta:
http://www.ravitsemusneuvottelukunta.fi/portal/fi/ den 2 November
2012
Valtion ravitsemusneuvottelukunta. (u.d.). Näringsrekommendationer. Hämtat från
Valtion ravitsemusneuvottelukunta :
http://www.ravitsemusneuvottelukunta.fi/portal/se/naringsrekommenda
tioner/ den 7 September 2012
33
34
