Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar
i gula fläcken
Synundersökning.
Lins
Glaskropp
Hornhinna
Näthinna
Gula fläcken
Centralt på näthinnan finns ett 2–3 millimeter stort område
som kallas för gula fläcken, eller makula på latin. Det är ett
extra känsligt område där bilden blir som skarpast, och därför
är sjukliga förändringar som inträffar där särskilt allvarliga.
Åldersförändringar i gula fläcken
Åldersförändring i gula fläcken, även kallat makuladegeneration eller AMD, är den vanligaste orsaken till kraftig synnedsättning hos personer över 60 år. Blir du drabbad kan det
innebära att du till exempel får svårt att klara av att läsa och se
detaljer på nära håll. Du blir inte blind av åldersförändringar
i gula fläcken, utan behåller ditt synfält även om det kan vara
svårt att se skarpa detaljer centralt.
3
Två typer av åldersförändringar
Det finns två olika former av åldersförändringar i gula
fläcken – en torr och en våt. Symtomen varierar beroende
på vilken sort du blir drabbad av.
Torra förändringar
Den torra formen är vanligast och utgör ungefär 85 procent
av fallen. De torra förändringarna har ett långsamt förlopp,
där synen gradvis blir sämre. I början drabbas oftast bara det
ena ögat men med tiden drabbas oftast även det andra ögat.
Förändringarna är kroniska.
Symtom
Torra åldersförändringar i gula fläcken kan leda till att du förlorar ditt centrala seende. I mitten av synfältet kan små fläckar
uppträda eller så kan du uppleva att bokstäver eller delar av
ord faller bort när du läser en text. En del personer får svårare
att känna igen ansikten på håll eller tycker att allt ser grått
och suddigt ut. De som bara har fått förändringar i ett öga har
ibland svårt att bedöma avstånd. Seendet åt sidorna (synfältet)
påverkas inte mycket och du som är drabbad behåller alltid
din ledsyn.
De flesta människor som får sjukdomen kan fortsätta att
leva ett aktivt och normalt liv, särskilt när bara det ena ögat
har drabbats.
4
En frisk ögonbotten.
Gula fläcken inringad.
En ögonbotten med
torra förändringar.
En ögonbotten med
våta förändringar.
Våta förändringar
Den våta formen är betydligt ovanligare än den torra och utgör
ungefär 15 procent av fallen, men om den inte blir behandlad är
det den som orsakar den mest allvarliga synnedsättningen.
Vid våta förändringar bildas det nya blodkärl centralt i
näthinnan. De läcker blod och vätska i gula fläcken. Det gör att
syncellerna i gula fläcken blir skadade, vilket ger synstörningar.
I värsta fall förlorar du det centrala seendet.
Symtom
Våta förändringar har ett snabbt förlopp och kan allvarligt
skada synen inom någon månad. Det vanligaste symtomet är
att bilden blir skev. Linjer som egentligen är raka ser krokiga ut
och ansikten kan se förvrängda ut. Det blir svårt att känna igen
människor på deras utseende. Så småningom kan synen i mitten
av synfältet gå förlorad och du får en suddig mörk fläck i det
centrala seendet.
5
Angiografiundersökning med ögonbottenkamera.
Undersökningar
Det finns flera undersökningar som vi gör för att ställa en diagnos.
Synskärpeundersökning
Vi mäter synskärpan på både nära och långt håll. Att mäta
synskärpan på nära håll är extra viktigt. Mätningen visar hur
mycket din lässyn och din förmåga att urskilja små detaljer
har blivit påverkad av åldersförändringarna.
6
Ögonundersökning i mikroskop
Läkaren tittar på näthinnan och undersöker gula fläcken med
ett speciellt mikroskop. Då går det att se om det finns förstadier
till åldersförändring eller om det finns blod i gula fläcken som
talar för att du har drabbats av våta åldersförändringar.
Angiografi av ögonbotten
Vi injicerar ett färgämne via ett blodkärl i armen. När färg­
ämnet når ögat och näthinnan tar vi bilder av gula fläcken med
hjälp av en ögonbottenkamera. Vi kan då upptäcka läckande
eller nybildade blodkärl som tyder på våta åldersförändringar.
OCT (optical coherence tomography)
Vid en OCT-undersökning tar vi tvärsnittsbilder av näthinnan.
Med hjälp av bilderna kan vi se om det finns vätska runt eller
en svullnad i gula fläcken som tecken på att det läcker från
nybildade blodkärl.
Tvärsnittsbilder från en OCT-undersökning.
Bilden visar en snittbild genom gula
fläcken i en normal ögonbotten.
Gropen i mitten är gula fläckens
centrum där synskärpan är som bäst.
Bilden visar våt AMD. Bredvid
gula fläckens centrum finns
nybildade kärl som ses som en
förtjockning.
7
Injektionsbehandling i ett ögonoperationsmikroskop.
Behandlingar
Vid torra förändringar
De torra förändringarna utvecklas oftast mycket långsamt
och idag finns ingen behandling. Det finns inget starkt stöd i
forskning att vitaminer kan bromsa sjukdomen hos alla som
har torra förändringar i gula fläcken. En ögonläkare behöver
bedöma om just du har förändringar av en typ eller svårighetsgrad där behandling eventuellt kan ha en bromsande effekt.
8
Vid våta förändringar
De våta förändringarna utvecklas vanligtvis mycket snabbt
och en ögonläkare bör göra en bedömning inom några veckor.
Det finns olika behandlingar beroende på hur sjukdomen har
påverkat dina ögon och vilken behandling vi bedömer är bäst
för dig.
Injektion av läkemedel
Du får läkemedel som bromsar bildandet av nya blodkärl
under gula fläcken och torkar upp svullnad. I en mindre
operation sprutar vi in läkemedlet i ögat med en tunn nål.
Behandlingen går fort och känns nästan inte eftersom du
får bedövning. Injektionsbehandling är inte botande, utan
fungerar som en effektiv broms på sjukdomen. Behand­lingen
måste därför vanligtvis upprepas många gånger och du
måste gå på regelbundna kontroller hos ögonläkare under
lång tid.
Fotodynamisk terapi (PDT)
Denna behandling, som tidigare var standardbehandling,
använder vi bara på vissa ovanliga varianter av åldersför­
ändringar i gula fläcken idag. Vid behandlingen sprutar vi
in ett ljuskänsligt ämne i ett blodkärl i din arm. Ämnet samlas
i blodkärlen under gula fläcken. När vi sedan belyser området
med ett speciellt ljus, blir ämnet aktiverat och förstör de ny­
bildade kärlen.
9
Hur vanlig är sjukdomen?
Förändringar kan börja komma i medelåldern, men risken är
större ju äldre du blir. Studier visar att bland personer i åldern
65 till 75 år får nästan 20 procent sjukdomen. Hos personer
över 75 år ökar risken till 30 procent.
Riskfaktorer
1. Ålder.
2. Kön – kvinnor löper en något större risk att drabbas än män,
men det beror framför allt på att kvinnor blir äldre än män.
3. Ärftlighet – har du många släktingar med ålders­
förändringar i gula fläcken har du en ökad risk att drabbas.
4. Rökning.
Forskning
Forskningen om åldersförändring i gula fläcken är sedan
flera år mycket intensiv. Nya mediciner blir prövade i kliniska
studier i förhoppning om att de i framtiden kan bli effektiva
läkemedel. Framför allt försöker forskarna hitta injektions­
läkemedel med längre effekt på den våra varianten av sjuk­
domen, för att ögat inte ska behöva behandling så ofta. Det
pågår också försök med injektioner som förhoppningsvis kan
ha en bromsande effekt också på avancerade torra ålders­
förändringar. S:t Eriks Ögonsjukhus deltar aktivt i flera av
dessa studier.
10
Vad kan jag göra om jag redan
fått nedsatt syn?
Det skadar inte synen att använda ögonen som vanligt.
Du ska inte vara rädd för att till exempel titta på tv eller läsa.
Flytta dig närmare tv:n om du har svårt att se textremsan.
Skaffa gärna separata läsglasögon eftersom progressiva
glas eller glas med läsruta kan vara svårt att ha när du har
åldersförändringar i gula fläcken. Enkla läsglasögon från till
exempel apoteket fungerar ofta tillräckligt bra. Det är viktigt
att du har en god, riktad läsbelysning och många gånger är
förstoringsglas ett bra hjälpmedel.
Om din syn blir för dålig och det blir alltför svårt att läsa
kan du behöva synhjälpmedel. Din ögonläkare kan skicka en
remiss till en syncentral.
Med tiden kan din syn bli så försämrad att du inte längre
får köra bil. Det är din ögonläkares skyldighet att informera
dig om detta.
11
S:t Eriks Ögonsjukhus
S:t Eriks Ögonsjukhus AB är ett av Europas ledande ögonsjukhus. Vi bedriver både planerad och akut ögon­sjuk­vård
och tar varje år emot cirka 200 000 patientbesök från Sverige och utlandet. Tillsammans med Karolinska Institutet
bedriver vi forskning, utveckling och utbildning inom ögonsjukvård. S:t Eriks Ögonsjukhus har cirka 400 medarbetare
och ägs av Stockholms läns landsting.
Tryckt aprl 2016
Växel 08-672 30 00