Mattias Nordqvist, Företagsekonomiska institutionen, Internationella Handelshögskolan
Jönköping
Entreprenörer över generationer i familjeföretag
2006-2011
Syftet med detta projekt var att undersöka hur entreprenörskap bibehålls och utvecklas
över generationer i familjeföretag. Entreprenörskapsforskningen har tidigare fokuserat på
individer som startar företag, eller hur stora, ofta börsnoterade företag, kan skapa
entreprenöriella organisationer. Den växande familjeföretagsforskningen, där det
koncentrerade och långsiktiga familjeägandets roll för företags utveckling sätts i centrum,
har inte sammankopplats med entreprenörskapsforskningen i tillräckligt hög grad. Detta
trots att de flesta entreprenörer startar företag i form av ett familjeföretag och många
familjer gärna vill behålla och utveckla sina företag under flera familjegenerationer. Även
om entreprenörskap inte ”går i arv”, så är det många entreprenörer som också har
föräldrar som varit entreprenörer. Detta projekt har därför utgått ifrån begreppet
”transgenerational entrepreneurship” och kombinerar forskning om ”corporate entrepreneurship”
med forskning familjeföretag för att adressera syftet. Med transgenerational
entrepreneurship menar vi en företagarfamiljs förmåga och inställning till att fortsätta vara
entreprenöriella och skapa nya ekonomiska och sociala värden över flera generationer.
Detta betyder att vi haft en ambition att introducera ägarfamiljen som analysnivå för
entreprenöriella aktiviteter tillsammans med den tidigare vanligare företagsnivån. För att
säkra praktisk återkoppling/relevans är ett delsyfte att föra vidare nya kunskaper till
familjeföretag som deltar i studien samt andra familjeföretag. Det övergripande syftet med
studien har inte ändrats under projektperioden.
Ett viktigt resultat är Tre A-modellen för entreprenörskap i familjeföretag som Mattias
Nordqvist och Leif Melin har skapat genom teoretiskt och empirisk forskning i detta
projekt. Tre A-modellen är en konceptuell modell där begreppen Aktör, Aktivitet och
Attityd binds samman för att skapa en utgångspunkt från vilken man kan både forska om
entreprenörskap i familjeföretag och skapa utbildningsinsatser för familjeföretagare.
Modellen bygger på idén att för att förstå hur entreprenörskap kan bibehållas och
utvecklas i över generationer måste man beakta aktörer, aktiviteter och attityder samt hur
dessa hänger samman.
Aktörer står för vilka individer det är i företaget och familjen som är
entreprenöriella. Vilken roll har olika personer, eller kan de ha, för att deras kompetens
och motivation kan tas till bäst vara för att utveckla ett företag? Vilken roll har den yngre
generationen? Kommer deras kunskap till nytta? Finns det personer som kanske i sin
nuvarande roll bromsar utvecklingen genom t ex ett alldeles för konservativt
förhållningssätt till nya produkter och marknader?
Aktivitet handlar om vilka konkreta projekt och handlingar som genomförs
för att företaget skall vara konkurrenskraftigt i framtiden. Utvecklas tillräckligt många nya
1
produkter? Satsas det tillräckligt på innovation? Finns det verksamheter som kanske
behöver läggas ner för att de är inte längre lönsamma?
Attityd handlar om vilket förhållningssätt som personer i familjen och
företaget har gentemot förändring och tillväxt. Är man tillräckligt proaktiv? Finns det
tillräcklig vilja bland den äldre generationen att skapa utrymme för den yngre
generationen att bidra till företaget framtidsutveckling? Hur är det med riskvilligheten?
Finns det en försiktighet som gör så att företaget inte tar den risk som alltid finns när man
skall agera nydanande och entreprenöriellt?
Ett annat resultat är att familjens och företagets kultur är av väldigt stor vikt när det
handlar om den framtida entreprenöriella potentialen i ett familjeföretag. Framför allt har
vi funnit att speciellt två dimensioner av det entreprenöriella förhållningssättet,
proaktivitet och autonomi, påverkas i hög grad av kulturen i familjen och företaget. Våra
resultat pekar på att kulturens inverkan på ett familjeföretags proaktivitet och på graden
av individers autonomi betyder att den entreprenöriella förmågan både underlättas och
begränsas. Detta innebär en komplex organisatorisk dynamik som omfattar samspelet
mellan olika nivåer, individer, familjen och företaget. För att förstå denna dynamik
introduceras begreppet ”ägarfokuserad kultur” för att understryka att det inte bara är
grundaren som är viktig för kulturens innehåll och inverkat på den entreprenöriella
förmågan, vilket tidigare forskning understrukit. Det finns också anledning att begrunda
hur en väldigt individfokuserad kultur kan återkomma i ett familjeföretags senare
utveckling.
Ytterligare ett resultat är betydelsen av kommunikation, tydliga roller och rättvis
behandling. Som en röd tråd genom de empiriska studierna av familjeföretag som varit
framgångsrika att bibehålla sin entreprenöriella förmåga över generationer samt av företag
som har stött på problem med detta är att god kommunikation är centralt. Detta låter
självklart men är långt ifrån enkelt att etablera. Våra resultat pekar på att det är viktigt att
företagarfamiljer tidigt skapar ett bra kommunikationsklimat i familjen där samtliga
individer får sin röst hörd. För att kunna skapa en god kommunikation under längre tid
och skapa goda förutsättningar för att familjeföretaget ska utvecklas över generationer
krävs också att det är tydligt vilka roller de olika familjemedlemmarna ska ha. Även om
det finns många personer som vill vara involverade kan inte alla vara vd. Alla kan oftast
heller inte vara styrelseledamöter. Och det är förstås inte heller alltid som alla vill det.
Vanligt är dock att alla vill ha någon roll genom vilken de kan påverka. I detta avseende
har forskningen visat att för att hitta roller, handlar det om att en del personer, framför
allt äldre generationen, måste vara beredda att lämna sina etablerade roller. Den goda
kommunikationen och rollskapandet måste ske i samverkan med en process där alla
känner sig rättvist behandlade. Det är lätt att det finns personer, både familjemedlemmar
och anställda icke-familjemedlemmar, som känner sig orättvist behandlade. Sådana
känslor kan i sin tur skada kommunikationen och på sikt även företaget och familjens
förmåga att fortsätta bedriva sin verksamhet konkurrenskraftigt.
2
Forskningen i projektet har lett till nya forskningsfrågor. Ett exempel på en sådan
forskningsfråga handlar om hur familjen som social institution påverkar entreprenöriella
aktiviteter sett som nystart av företag (och inte bara i etablerade företag som detta projekt
fokuserat på). Här ska en studie genomföras som fokuserar på hur familjekapital, dvs.
finansiellt kapital, humankapital och socialt kapital, påverkar den yngre generationen i en
familj att starta egna företag.
En annan forskningsfråga är hur de många generationsskiften i familjeföretag som
svenska företag står inför kan förstås som en entreprenöriell process, och inte endast som
överförande av ägande och förvaltning av ett befintligt företag. I detta projekt använder vi
oss av Statistiska centralbyråns (SCBs) registerdata och kopplar indviders rörelser på
arbetsmarknaden till ägarskifte i företag för att se hur de företag som skiftas inom
familjen utvecklas jämfört med de där externa ägare kommer in i företaget.
Följande är två av projektets viktigaste publikationer:
Nordqvist, M. & Melin, L. (2010), “Entrepreneurial Families and Family Firms”,
Entrepreneurship & Regional Development, 22 (3): 1-29
Detta är en introduktionsartikel till en specialutgåva av en viktig vetenskaplig tidsskrift
inom entreprenörskapsfältet som gjordes som del i projektet. I artikeln går vi systematiskt
igenom och analyserar i stort sett all tidigare publicerad forskning om entreprenörskap
och familjeföretagande. Förutom ett antal förslag på framtida forskning inom detta
område utvecklar vi en konceptuell modell som kan användas för att analysera och förstå
entreprenörskap inom familjeföretagskontexten. Artikeln har fått ett positivt mottagande
av kollegor och citeras tämligen flitigt i ny forskning i detta område.
Nordqvist, M. & Zellweger, T. (eds.) (2010), Transgenerational Entrepreneurship:
Exploring Growth and Performance in Family Firms across Generations: Cheltenham:
Edward Elgar
Detta är en internationell antologi som innehåller bidrag från ett flera forskningsgrupper i
Europa som har genomfört liknande forskning som det vi bedrivit inom projektet.
Förutom redaktörskapet är Mattias Nordqvist medförfattare till ett introduktionskapitel
som lägger den teoretiska grunden för begreppet ”transgenerational entrepreneurship”,
samt till ett metodkapitel som beskriver hur man på djupet kan studera och förstå
entreprenörskap i familjeföretag över tid. Dessutom ingår en artikel skriven av Ethel
Brundin tillsammans med Mattias Nordqvist och Leif Melin, ”Entrepreneurial orientation
across generations in family firms: the role of owner-centric culture for proactiveness and
autonomy”, där författarna myntar begreppet ägarcentrerad kultur för att visa på hur både
familjekulturen och organisationskulturen kan påverkar ett familjeföretags
entreprenöriella förmåga både positivt och negativt.
3
Vi har varit aktiva när det gäller att sprida forskningsresultat till en bredare publik av både
praktiker och forskare. Några exempel Mattias Nordqvist, tillsammans med Leif Melin,
organiserade en internationell workshop på Internationella Handelshögskolan i Jönköping
2007 med temat Entrepreneurial Families and Family Firms med runt 60 deltagare från
hela världen. Vidare har projektets resultat presenteras vid en rad möten organiserade av
det globala projektet STEP – Successful Transgenerational Entrepreneurship Practices
under åren 2007-2009, bl a i Barcelona, Boston, Milano, Witten, Edinburgh och Bogota. I
augusti år 2008 organiserade Mattias Nordqvist en professional development workshop
på projektets tema vid den årliga Academy of Management-konferensen som är världens
största internationella forskningskonferensen inom management. Förutom inbjudna
föreläsningar i Italien och Spanien, har projektets resultat naturligtvis även förmedlats vid
en rad föreläsningar och seminarier i Sverige, framförallt i Jönköping och Stockholm.
Ingen publicering har skett helt enligt open access.
Publikationer
Brundin, E. & Schiede, C. (2008) “The Rules of the Game and the Play of the Game.
Psychological contracts, game theory and entrepreneurial trans-generational potential in
business families.” Accepted for presentation at the XXII Rent Conference in Covilhã,
Portugal.
Nordqvist, M (2007). BIM-Kemi, STEP Research Case
Brundin, E. (2007). Arbesko, STEP Research Case
Bäckvall, L, Brundin, E., Nordqvist, M. & Melin, L (2007), Spendrups, STEP Research
Case
Nordqvist, M. & Bäckvall, L. (2008), Väderstad-Verken, STEP Research Case
Brundin, L. Liljedahlsgruppen.
4
