Individen och gruppen

Socialpsykologi – bland andra!
Intresseområden för socialpsykologin
Socialpsykologi handlar om att
samspela med andra människor:
• Sociala relationer – beteende mot varandra
• Social perception och tänkande Rosenthal effekt, självuppfyllande profetia och
haloeffekt, åskådareffekt
• Socialt inflytande – betydelsen av andras
närvaro, grupptryck, roller, social loafing,
åskådareffekt
• Hissexperimentet:
http://www.youtube.com/watch?v=Gf2PGZ0mW-U
Social maskning – social loafing
Det faktum att personer i grupp ofta inte jobbar lika hårt som när de
jobbar som individer. Rigelmann (1913) - Jämförde hur tunga lass
män orkade dra själva respektive när de hjälptes åt.
1 person = 63 kg
3 personer = 53 kg var
Fler än 8 personer = 31 kg
Risk för social maskning är störst när följande faktorer råder:
Dålig motivation att arbeta i gruppen. Otydliga och/eller
dåligt motiverade gruppmål. Problemet/uppgiften inte
upplevs som viktig eller relevant för personen ifråga. De
egna bidragen i gruppen upplevs som åsidosättande.
Grupptrycket är litet
Positiva förväntningar – ett kraftfullt verktyg
Robert Rosenthal (1968) visade med ett berömt
försök hur starkt vi påverkas av andras positiva
förväntningar. Och hur förväntningarna inverkar
positivt på individens resultat och prestation. Detta
har fått namnet Rosenthaleffekt.
Man kan med andra ord säga att:
• Min tro eller tanke om en viss människa påverkar
beteendet hos den människan.
• Jag kan ändra mina tankar om en person och på så sätt
påverka och förändra.
Tandläkarstudenter och Rosenthal effekten
En miss i antagningsprocessen till tandläkarlinjen (1993)
• I kvotgruppen för Högskoleprovet tog man in de 11 som hade lägst poäng (alla
hade de särskilda krav som behövdes)
• Lärarna fick veta att ett misstag begåtts MEN inte vilka elever som hade låga
resp. höga
• När man följde upp de felaktigt intagna eleverna märkte man att deras prestation
och studieresultat var lika goda som för de andra studenternas
Slutsats:
För att nå studieframgång är motivation A och O
Självuppfyllande profetia
De tankar och förväntningar vi har på oss själva och andra
har avgörande betydelse för vad som kommer att inträffa.
Ex. Om du förväntar dig att Johan kommer att vara riktigt
otrevlig nästa gång du träffar honom så kommer Johan, oftast
omedvetet, uppfatta detta och därför också bete sig på ett
otrevligt sätt.
Och tvärtom
Förväntar du dig att en person
kommer vara snäll och trevlig
kommer du säkerligen få rätt.
Eller: Förväntar du dig att missa
straffen - ja då missar du nog straffen
Placebo- och noceboeffekt
Placeboeffekt (eller förväntanseffekt)
innebär att patientens positiva förväntningar
på att medicinen eller behandlingen ska hjälpa denne
att tillfriskna förbättrar tillståndet.
Noceboeffekt innebär att negativa förväntningar hos
till exempel en patient förvärrar dess tillstånd tex.
patienten läser att medicinen ger biverkningar som
huvudvärk, magbesvär så får
också patienten dessa besvär
Haloeffekt – ett ljus som sprider sig
Närbesläktat med Rosenthaleffekt
Halo (grek) = ljus som sprider sig cirkelformat
Innebär att förväntningar sprider sig från ett
område till att omfatta fler områden tex.
En person med fördelaktigt utseende förväntas vara
självsäker och kompetent och bemöts på det sättet
vilket ökar chanserna för att denne ska bli
framgångsrik (självuppfyllande profetia)
Den samarbetande människan!
• Film tajm - Den samarbetande människan
(2.10 – 15.59)
• Närvaro av andra och dess påverkan
• Åskådareffekten – Kitty Genovese
• Det rökfyllda rummet
• Vem hjälper vem och varför
• Varför hjälper vi? Varför hjälper vi inte?
• När hjälper vi? När hjälper vi inte?
Åskådareffekten The bystander effect
I vissa situationer handlar vi inte efter våra inre
värderingar UTAN av hur andra människor tycks
bedöma situationen
- Ansvarsspridning – lämnar över ansvaret på
andra!
- Förlitar oss på andras bedömning
Vem/när hjälper vi? Inte?
Barnvagnsexperimentet i rulltrappan
• Män hjälper kvinnor mer än
andra män. Varför?
• Kvinnor hjälper kvinnor och män
i samma grad
Ju fler människor i rulltrappan –
desto färre hjälpte, oavsett kön!
(åskådareffekt?)
Det rökfyllda rummet!
I en svårtolkad situation
använder vi andra som hjälp
Vad är det som avgör om vi hjälper en
annan människa eller inte?
1. Först måste vi uppfatta vad det är som händer och
bedöma att ett ingripande behövs. I vår bedömning av
huruvida det är en nödsituation eller inte förlitar vi oss
starkt på omgivningens reaktioner.
2. För det andra måste jag känna att det är mitt ansvar
att göra något. Är du ensam tenderar du i högre grad att hjälpa till än
annars eftersom det går inte skylla ifrån sig ansvaret på någon annan då.
3. För det tredje väger jag kostnaderna för
att ingripa mot dem för att låta bli.
Kommer försent till jobbet? Trick för att råna mig? Vad
Händer om jag inte hjälper, dör någon?
Hur kan jag övervinna åskådareffekten?
1. Är du ensamt vittne – har du ingen att skylla ifrån dig på
2. Du hjälper i högre grad en som är bekant till dig, än en
helt okänd person.
3. De som bevittnar en nödsituation, om de känner
varandra, hjälper de i högre grad till än om de inte känner
varandra. Varför? De riskerar ju att ställas inför svars, och
bli dömda av de andra.
4. Skuldkänslor. Får man en andra chans att rätta till, tar
man den.
5. Bli mer moraliskt observant. Träna dig på att stå upp för
det som är rätt och praktisera motstånd mot det som är fel.
• en direkt överföring av normer, idéer
värderingar, attityder, moral
• en livslång process –
där individen påverkas
mest av de
”signifikanta andra”
Tex. primärgruppen;
familjen
Vad är en grupp?
• Grupp = ital. gruppo = skara, knut
• Individer som har bestämda
relationer med varandra, ömsesidigt
beroende, interaktion
• Två eller fler personer
• Definierar sig som en grupp
och ses som en grupp av andra
Ge gruppen vad gruppen behöver!
Människan som gruppdjur!
Graden av personlig kontakt
Primärgrupp
ex. familjen
• Idéer, normer, attityder,
livsstil, levnadsvanor,
moral, värderingar
grundläggs
• Ur hälsoperspektiv tex. hur
du ser på alkohol, träning
och mat!
• Begränsad till sin storlek –
”face-to face”
• Intim, tät interaktion och
samhörighet
Sekundärgrupp tex.
fotbollslaget
• Inte lika intim, tät och
utpräglad samhörighet och
interaktion
• Mer självvald grupp –
utbytbara medlemmar
• Gemensamma normer
finns!
Gruppindelning utifrån gruppens
uppbyggnad – bestämd utifrån/inifrån
Formell grupp
• Reglerna är bestämt
uppifrån
• Tillsatt i speciellt syfte
• Relationerna i gruppen är
ordnade, och olika personer
har olika uppgifter tex.
utsedd ledare
• ”Tvingas” in i
• Har en
tillhörighet
Informell grupp
• Uppstår spontant – pga
människans sociala och
psykologiska behov
• Viktig för trivsel, effektivitet,
arbetsglädje
• Uppstår ofta inom den
formella gruppen –
personkemi!
• Väljer man själv om man vill
vara med i eller inte
• Känner en tillhörighet
Beteende i folkmassa
• En stor mängd människor samlas tex.
konsertpublik, idrottspublik!
• Delar ett gemensamt mål, intresse, känsla
och närhet under en begränsad tid
• Uppstår spontant, är lättpåverkad och råkar lätt i panik
• ”Social smitta” - Deltagarna faller offer för gruppens (+ ) eller (–)
krafter/handlingar ex. publik som gör ”vågen”
Hur och varför?
Deindividuation och identifikation med massan – individen
”drunknar” i massan och avidentifieras dvs den egna identiteten
går förlorad och ersätts av ett primitivt ”groupmind” som gör att
gruppens beteende kan bli destruktivt, regressivt och impulsstyrt.
• Anonymitet – avsaknad av individuellt
ansvar - en förutsättning för primitiva
reaktioner och deindividuation
• Suggestion - påverkan av andras
Beteenden och kommunikation tex.
kroppsspråk, mimik, röster, gester.
Massans psykologi är smittsam!
• Vid starkt känsloladdade situationer kan massan
bli irrationell och impulsstyrd och bilda en massa
som är ”dummare än den dummaste av dess
enskilda medlemmar” ex. kravaller
vid demonstration, branden i GBG,
Huliganer, Hitler.
Roll – ett förväntat beteende i en viss
given situation!
• Kan påverka vilken roll man får i en grupp
ex. vara tyst – den tysta!
• Kön, yrke, egenskaper, utseende – påverkar
ens roll ex. lärarroll, mammaroll, mansroll,
chefsroll, komikerroll, expertroll
• Kan spela olika roller i olika grupper
• Lätt att fastna i en roll ex. Gardell
Olika roller i en grupp!
Deltagarna intar olika roller som möjliggör balans mellan individernas
funktion ex. prataren förutsätter en lyssnare
A) Rollkonflikt och B) rollkris!
A) Vi har olika roller i olika sammanhang. Det går inte alltid att uppfylla
alla de krav och förväntningar som ställs på rollen – en rollkonflikt
uppstår.
• Att uppleva rollkonflikter sliter – skapar stress och dåligt samvete.
Å ENA sidan nybliven MOR.
Å ANDRA sidan den
blodtörstigaste och
hungrigaste spindeln i hela
världen
B) Förändring gör att individen får en ny roll ex.
pensionär, vid första barnet, vid skada/olycka
• En förändrad roll kräver ny inlärning och anpassning
MAMMA???
En och samma roll innehåller oförenliga förväntningar
Andra exempel: Chefsroll, mammarollen
Konflikt mellan samtidiga roller
Andra exempel: Bror – pappa – chef, elev-syster-lagkamrat
Konflikt mellan den egna uppfattningen om rollen och
andras förväntningar på den.
Andra exempel: mansrollen då och nu!
Konflikt mellan kraven på sig själv och förmågan att uppfylla dem
Andra exempel: utmattningssyndrom?
Statushierarki inom sjukvården!
Andra exempel? Man,
Status - social ställning!
• Social prestige
• Socialt anseende
-
-
Yrke
Inkomst
Social tillhörighet
Egendom
Allmänbildning
Humor
Social
Duktig på sport
Statustoppen och statusbotten
• Statustoppen 2009: • Statusbotten 2009:
95. Bli omskriven/figurera i
1. Allmänbildning.
kändispressen
2. Vara duktig på sitt
96. Ha en minst 15 år yngre
arbete.
fru
3. Ha arbetat ihop en
97. Äga en äkta pälskappa
egen förmögenhet.
4. Att flytande kunna 98. Gå i kyrkan varje
söndag
tala många språk.
99. Ha en minst 15 år yngre
5. Vara en engagerad
man
och duktig förälder.
100. Förbättra sitt utseende
med medicinska hjälpmedel
Relationen mellan status och roll
1. Vissa roller har hög och låg status i Sverige, vilka och varför?
2. I andra länder
• Mansroll??
• Expertroll?
• Överklass?
• Kvinnoroll
• Arbetare
• Barn
• Invandrare
• Ensamstående
• En med många fruar
• En som kör ferrari
De 10 mest statusfyllda jobben, 2008!
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
1. Ambassadör
2. Läkare
3. Domare
4. Professor
5. Advokat
6. Pilot
7. VD
8. Forskare
9. Civilingenjör
10. Idrottsproffs
• (Källa: "Yrke, Status & Genus" / Göteborgs universitet), 2008
Inte så hög status!
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
90. Servitör/servitris
91. Hemvårdsassistent
92. Vaktmästare
93. Hamnarbetare
94. Snabbköpskassörska
95. Parkarbetare
96. Biljettkontrollant
97. Sophämtare
98. Städerska
99. Gatuköksbiträde
100 Diskare
(Källa: "Yrke, Status & Genus" / Göteborgs universitet)
Normer – hur man uppför sig!
• Scen 1: Du kliver in en hiss där det står en annan
person. Det är gott om plats men du går och ställer dig
bredvid den andra, så nära att era ärmar nuddar vid
varandra.
• Scen 2: Du sitter på en restaurang. Du ser att vid bordet
bredvid är det en person som inte har ätit upp sin mat.
Han har lagt besticken bredvid varandra på tallriken för
att markera att han ätit klart. Du går fram till honom och
säger:
- Har du ätit färdigt? Då tar jag gärna din mat, för jag är så
hungrig.
Normer – spelregler i gruppen!
• Delade förväntningarna om hur människor bör tänka, känna och
bete sig i gruppen – ”hur man uppför sig”
• Fungerar som ett kitt för att binda ihop gruppen och gör att
samspelet löper mer friktionsfritt
• ÄR oftast osynliga och outtalade ex. ställer dig sist i kön……
• Olika samhällen/kulturer/grupper har olika normer
• Ett samhälles normer tar tid att lära sig – en del av
socialisationsprocessen
Normer säger inte vad som är förbjudet, otillåtet eller
tillåtet, som regler och lagar, utan de handlar om hur de
flesta människor i en grupp tycker att man bör göra.
Rätta dig efter normen - bli accepterad!
Vad händer om du rättar dig, inte rättar dig efter
normen?
Du drabbas av en SANKTION – belöning eller straff – för passa in!
Många av dessa sanktioner gör vi omedvetet ex. ler åt någon som
håller upp dörren, blänger ilsket åt någon som går före i kön.
Andra sanktioner sker medvetet – får vara med i gemenskapen alt.
Fryses ut!
Normer kan vi följa oavsett om vi tycker de är bra eller dåliga.
Normkonflikt kan uppstå ex. när man flyttar till ett annat land!
Följer du någon norm som du tycker är dålig?
Stereotyp – en slags tankekliché!
En stereotyp är en generalisering där en del får stå för helheten
”alla judar är giriga” och den är egentligen varken sann eller
falsk.
- Den är inte falsk eftersom den bygger på en faktisk
observation av en företeelse
- Den är inte heller riktigt sann, eftersom delen får gälla för
helheten.
Ex. ”Jag såg en polack som stod och sålde vodka på ett torg i
Malmö. Ja, alla polacker som kommer till Sverige säljer billig
sprit.”
Problemet med stereotyper är att de ofta växer ut till fördomar,
som har en tendens att fjärma sig alltmer från verkligheten tex.
”I Sverige går isbjörnar på gatorna” eller ”alla svenska flickor är
blonda”
Fördom – en felaktig, fastlåst
förutfattad mening
• Fördomar präglas ofta av en negativ,
generaliserande, och fördömande inställning,
grundad på känslor istället för fakta.
• Fördom – ”dömer en dom före”
• Fördomar behöver inte vara negativa ex. Läkare
utan gränser tillskrivs goda
egenskaper, de ses som ideal
• Problem är att man som vid
stereotyp inte bedömer de
enskilda individerna
Negrer är lata!
”I psykiskt hänseende kan negern sägas i
allmänhet stå på barnets ståndpunkt, med liflig
fantasi, brist på uthållighet och energi och ett
lättrörligt lynne… Det är nämligen träffande
anmärkt, att negern i sedligt afseende snarare
kan sägas sakna moral än vara omoralisk. I
intellektuellt hänseende står negerrasen enligt
etnografernas samstämmiga mening under
kaukasiska, mongoliska, malajiska och
amerikanska raserna.”
Ur Nordisk familjebok
Vad är det typiska för?
A: En typisk norrman?
B: En typisk boråsare?
C: En typisk bög?
D: En typisk hemmafru?
E: En typisk karriärkvinna?
F: En typisk miljöpartist?
Jane Elliot – A class divided!
• Experiment – delade in sin klass i blåögda och brunögda i syfte
att motverka att fördomar uppstod
• - ena dagen sågs de blåögda som bättre (superior), ”on top” och
favoriserades och de brunögda sågs som sämre (inferior)
• - nästa dag var det ombytta roller
• Elevernas prestation förbättrades den dag då de var ON TOP
•
”O Helige ande!
Gör så att jag inte dömer
min nästa innan jag gått
åtminstone en mil i hans
mockasiner” Sioux indian hövding)
(
Vad kan vi lära oss av Elliot?
1. Att såväl negativa som positiva förväntningar
påverkar oss och vår intellektuella förmåga
2. Att bara en liten skillnad tex ögonfärg,
läppstorlek kan vara basen för att
diskriminering uppstår OM en auktoritet lägger
till ett värde tex. blåögd=bättre än brunögd
3. Den som blir diskriminerad lärs sig om makt
inte att visa medkänsla
Ibland måste man ta tuffa beslut
Tänk dig att du är en av ett fåtal utvalda som ska välja en
världsledare, en president som ska styra över vår jords
alla länder och frambringa fred och välmående bland
såväl människor som djur.
Du har tre kandidater att välja emellan.
Men först vill jag att du svarar på följande fråga.
Om du kände en kvinna som var gravid och hade åtta
barn redan, varav tre utav dem är döva, två är blinda, en
var efterbliven och kvinnan själv har syfilis. Skulle du
rekommendera henne en abort?
Så vidare till de tre kandidaterna där du ska välja en
Kandidaterna - vem väljer du?
KANDIDAT 1:
Han samarbetar med mutade politiker, konsulterar
astrologer och har två älskarinnor vid sidan om. Dessutom
kedjeröker han och dricker ett tiotal glas Martini varje
dag.
KANDIDAT 2:
Han har fått sparken från två arbetsplatser, sover alltid till
klockan tolv på dagen, rökte opium under sin ungdomstid
vid universitetet och dricker en hel flaska whiskey varje
dag!
KANDIDAT 3:
Han har fått en hjälteutmärkelse av sitt land, är vegeterian,
röker inte, dricker inte och har inga skandaler bakom sig.
Tog du rätt beslut!
Kandidat 1 heter Franklin D Roosevelt.
Kandidat 2 heter Winston Churchill
Kandidat 3 heter Adolf Hitler
Man ska således inte döma folk efter
deras vanor...... Jo, en sak till. Angående
aborten, svarade du Ja? Grattis!
Då har du just tagit kol på Beethoven!
Fördomar om kvinnor och bilar
•Kvinnor kör sämre än män
FALSKT!
•Kvinnor vill ha små, röda bilar
FALSKT!
•Kvinnor vill inte köra bil
FALSKT!
Utan fördomar skulle vi bli tokiga!
• Hjärnan vill skapa sammanhang och mening och
sortera den information vi får – så vi vet hur vi ska
bete oss. ÖVERLEVNADSVÄRDE av att scanna
av en situation.
• Vi måste selektera i sinnesintrycken – för att
snabbt göra omgivningen begriplig – om vi inte
hade den förmågan skulle vi drunkna i information
• Identitetsskapande - våra stereotyper säger kanske
mer om oss själva än om dem vi stereotypiserar
• Fördomar har vi alla – dock föds en del med större
benägenhet till fördomsfullhet.
Tänk dig en tidig vintermorgon i fjällen. Det har snöat
mycket under natten. 15 km från skidbacken bor en familj i
en stuga. Pappan och sonen i familjen har bestämt sig för
att stå först i liftkön när liftarna öppnar. Båda gillar
lössnöåkning och nu finns det chans till det. Bara de
skyndar sig iväg. De packar in i bilen och ger sig iväg. De
kör ganska fort trots att det är halt efter snöfallet. I en sväng
sladdar bilen i hög fart av vägen och krockar med ett träd.
Pappan dör och sonen blir svårt skadad. Hans förs
medvetslös till sjukhus. Efter fyra veckors intensivvård
ligger sonen fortfarande i koma, men samma dag vaknar
han upp ur sin medvetslöshet. Precis när sonen vaknar
kommer läkaren in i rummet och frågar: ”Hej, hur mår du
min son?” Hur kan det komma sig?
Vad ligger bakom fördomarna?
• ”Vi – dom -tänkandet” – vi ser det beteendemönster (tankar, känslor) som
vi lärt oss som ”naturligt” och ”det rätta”.
• Övertar okritiskt färdiga åsikter eller meningar från föräldrar och
auktoriteter.
• Utan fördomar blir vi tokiga – överlevnadsvärde
• Fördomsfullhet beror ibland på låg självkänsla. Genom att skapa negativa
fördomar om andra höjs den egna självkänslan.
• Grupptryck
• Politiska och ekonomiska faktorer - otrygghet, maktlöshet gynnar
motsättningar mellan grupper och utpekandet av syndabockar. Där
befrämjas också främlingsfientlighet och rasism tex. Nazityskland.
Gordon & Allport, 1974 – Vem håller i kniven?
Man visade bilden
för en person, som
sedan skulle berätta
för en annan osv.
Vid 8:e berättelsen
var det den mörke
personen som höll i
kniven
Vem bidrar mest till forskningsteamet?
Om bilden visade en helt manlig grupp?
Om bilden visade en helt kvinnlig grupp?
Om bilden visade en könsmixad grupp med en kvinna?
Det finns fler som heter Göran i börsnoterades företag än vad det
finns kvinnor (år 2007).
Hur undviks fördomar?
• Kritisk granskande – att vi inte köper det
vi hör och ser rakt av.
• Att vi blir medvetna om våra fördomar
• Kunskap – det som är främmande är
skrämmande
• Självkännedom – upptäcka sina egna
positiva men även svaga sidor.
• Mötas
Attityder – en inställning till något tex.
rökning, abort, invandring
Exempel rökning
Kognitiv dissonans - Leon Festinger
Ex 2. Otrohet
Otrohet = fel
Är otrogen
Kognitiv dissonans - attitydkonflikt
• När en attityd är motsägelsefull tex. röker fast det kan förkorta livet
Vad göra när obalans skapas av dessa
motstridiga idéer?
1. Sluta röka
2. Förneka bevisen för lungcancer
3. Motivera rökningen.
Tex. dra slutsatsen att endast ett fåtal rökare blir
sjuka, att det bara händer storrökare, el.
cancer kan du få av att potatis, livet är kort,
varför inte njuta.
Det är lättare att göra ursäkter än att förändra beteendet
”Jag behöver banta och ändå hoppade jag
precis med huvudet före i chokladskålen”
Teknik
Exempel
Ändra attityd
”Jag behöver egentligen inte
banta”
”Jag åt knappt någon choklad,
alls!”
”Choklad är näringsrikt och
stimulerar sexlusten”
”Jag bryr mig inte om att jag är
överviktig – livet är kort ”
Plötsligt får alla löjliga bortförklaringar och lama ursäkter ett namn – kognitiv dissonans!
Ändra din syn på beteendet
Lägg till en konsonant kognition
Minimera betydelsen av konflikten
Reducera upplevelsen av valmöjlighet
”Jag hade inget val!
Chokladskålen stod framme för
det var ett speciellt tillfälle. Kan
inte tacka nej, vid fest!”
Plötsligt får alla löjliga bortförklaringar och lama ursäkter ett namn –
kognitiv dissonans
 Svåraste komponenten att förändra är
den känslomässiga
Hur kan man förändra en negativ attityd?
- Skaffa kunskap och information från en trovärdig källa!
Informationen påverkas av den som informerar och statusen
hos den personen
Lättare att förändra en attityd i en liten grupp med folk man
känner
Hur smart är din höger fot?
1. Sitt ner
2. Lyft din högra fot från golvet
3. Börja cirkulera foten (den högra)
medurs dvs klockans varv
4. Medan DU cirkulerar foten SKRIV
siffran 6 i LUFTEN med din HÖGRA
HAND.
Vad händer?
Mördarna inom oss!
Vad är det som får oss att överge
vår moraliska övertygelse till
förmån för omoraliska handlingar?
Det går inte att peka på bara en faktor.
Istället handlar det om flera, ofta
samverkande, faktorer som
bidrar till att omvandla en
helt vanlig människa till
djävulen själv.
FILM Den påverkbara
människan
Lydnad för en auktoritet - Millgram
• Försöksserie – 1960-talet – lydnaden för en auktoritet!
Gav falska uppgifter. Sa att det
handlade om ett inlärningsexperiment,
undersöka förhållandet mellan inlärning
bestraffning.
Manipulerad lottdragning: läraren blev
försöksperson, eleven= skådis!
Inget hot förekom!
Samtliga delade ut
Stötar på 300 volt!
Millgram – resultat!
Av 40 st kom 25 st att ge de högsta stötarna dvs. 450 volt
• VARFÖR?
1. Opersonligt
2. Ej ansvarig själv
3. För den goda sakens skull (Martin Orne= god försöksperson)
4. De förtjänande ett straff
10% Sadister? 10% säger ifrån, 80% Löper motvilligt med
• Kritik mot Millgram
1. Kritiseras för att vara oetiskt
2. Går ej att jämföra ett experiment med en autentisk situation
Mera Millgram!
• Faktorer som påverkar lydnaden!
1. Närheten till offret
2. Närhet och legitimitet av
auktoritet ”När katten är borta dansar
råttorna på bordet”.
Demografiska faktorer påverkade inte!
Konformitet – likformighet!
• En socialpsykologisk term som betecknar att en
individ ger efter för en grupps förväntningar och
uppfattningar
Solomon Asch –
konformitetsexperiment
7-9 manliga universitetsstuderande fick reda på att de skulle delta i ett
experiment om hur man tolkar synintryck.
• 1 person blev försöksperson, placerad näst sist!
• Svara på frågan: Vilken linje är lika
• lång som den enskilda linjen?
• Frågan saknade betydelse! Inget hot!
75 % föll för grupptrycket!
Varför?
1. De som trodde de bedömde rätt!
2. Började tvivla på sin egen syn, ”Så många kan inte ha fel”
3. Vågade eller ville inte gå emot majoriteten.
Vi och dom! Vi mot dom?
• Ingrupp (vi) och Utgrupp (dom)
• När vi starkt identifierar oss med INGRUPPEN markerar
vi en skillnad mot UTGRUPPEN och därmed stärks
SAMMANHÅLLNINGEN i ingruppen.
• Detta är inget negativt så länge allt flyter på och vi kan
samarbeta. Och så länge behovet av att stärka sin egen
gruppidentitet inte görs på andras bekostnad ,
• Faran är när vi-identiteten blir destruktiv och vi går för
långt ex. Robbers cave experiment
Robbers cave experimentet,
1954 – Muzafer Sherif
• I Robbers cave – en nationalpark i Oklahoma,
1954
• 22 pojkar deltog, indelade i två grupper –
skallerormarna och örnarna – kom från samma
bakgrund och trodde de skulle åka på ett vanligt
sommarläger
Skallerormarna och örnarna
• Fas 1: Lärde känna varandra , utan vetskap om att det fanns en
grupp till. Tydliga hierarkier och normer bildades på bara några
dagar
• Fas 2: Båda grupperna möts! Det utvecklas med en gång en
fientlig inställning. Tävlingar arrangeras och fientligheten trappas
upp.
• Genom att demonisera och bekämpa den andra gruppen förstärks
gruppidentiteten
”De där jäkla skallerormarna är
fega och falska, medan vi,
örnarna är modiga och smarta”
Fas tre: Försoning och samarbete
• Fick avsluta fas 2 tidigare än tänkt då det höll på att urarta ordentligt.
• I fas 3 – Försoningsåtgärder startar.
1) Trevliga samaktiviteter ordnades utan tävlingsmoment men de förblev
bittra fiender.
2) Samarbetsaktiviteter. Pojkarna tvingades samarbeta för att uppnå ett
gemensamt mål tex. skaffa vatten när vattenförrådet hade blivit ”stulet”,
eller knuffa en lastbil med mat till lägret. De var motiverade att lösa dessa
uppgifter – hungriga och törstiga – och samarbetade spontant över
gränserna.
Efter detta var fiendskapen bruten!
Vad har vi lärt av detta?
• Vid öppen fiendskap mellan grupper räcker det inte att
grupperna möts och lär känna varandra för att motverka
fördomar och motsättningar
• Nyckeln är att samarbeta tillsammans för ett gemensamt mål
- Uppgiften skall vara sådan att allas hjälp behövs – en grupp
ska inte kunna lösa den på egen hand.
Aggression – medfött! Aggression är en beteendesekvens
vars mål är att skada den person den är riktad mot
Sigmund Freud
Konrad Lorenz
• En specifik drift/energi
som måste få utlopp
• Nyttig och nödvändig överlevnad
Inlärning
• Systematisk träning till elitsoldat för att mörda och tortera i
krig. Avtrubbade. Har man en gång mördat……..!
• Albert Bandura – modellinlärning – förebilder är viktigt!
Experiment kring aggression.
Slutsats: Våld föder våld!
TV-våld och dataspelande –
hur påverkar detta mänskligt beteende?
Ideologier – idéer om andra
• Tankar om de andra som smutsiga, fula, farliga etc. Blottar
fasansfulla möjligheter till manipulation av det mänskliga
samvetet.
• Vi-dom fenomenet
• Offer fenomenet – legitimerar övervåld på andra!
”Vi gör en god gärning om vi mördar deras barn, våldtar deras
kvinnor……!”
Tyska krigsmakten 1935 (text)
”Undermänniskan, en biologiskt sett skenbart helt
likartad naturprodukt med händer, fötter och ett
slags hjärna, med ögon och mun, är dock en helt
annan, en fruktansvärd varelse, med
människoliknande anletsdrag, men andligt och
själsligt lägre stående än djur. I denna människas
inre råder ett hemskt kaos av vilda, ohämmade
lidelser; en obeskrivlig destruktionsdrift, den
primitivaste lystnad, den mest ohöljda nedrighet.
Undermänniska – i övrigt ingenting”!
Totalitära samhällen – starka ledare!
Svagheter hos människan utvecklas lättare under
dåliga förhållanden.
Starka och dynamiska ledare – spelar på människors
instinktiva behov av trygghet,
säkerhet och gemenskap.
Ondska kommer ur situationer inte
ur vanliga människor (P. Zimbardo)
Hur uppstår ondska?
• Ondska kommer ur SITUATIONER och
inte ur människor (Philip Zimbardo).
Han menar: att det inte är främst sjuka sadistiska människor som gör sig
skyldiga till övergrepp mot andra människor. Det är friska, normala
människor som hamnat i en situation där de antingen förlorat greppet eller
gradvist vant sig vid att utöva kränkningar och våld, eller blunda när andra
gör det.
”Världen är en farlig plats. Inte på grund av dem som begår
onda gärningar utan på grund av dem som ser på men inget
gör” Albert Einstein
”The only thing necessary för evil to triumph is for good men
to do nothing” Edmund BUrke
Allas vår moraliska feghet!
• Ludvig Igra, psykoanalytiker. Skrivit boken:
”Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet”
- Vi har en potential till såväl grymhet som omsorg.
- Vi köpslår med vår moral för att tillfredsställa
Våra behov av trygghet, gemenskap och säkerhet
Stanford Prison Experiment – visar också att alla
människor besitter en kapacitet till både gott och ont!
Alla har ett ansvar!
Ludvig Igra
”Hinnan förblir tunn och vårt personliga ansvar
skrämmande och stort och ovillkorligt. Vi måste
utveckla vår förmåga att i den andre även se en
aspekt av oss själva. Igenkännandet är en av våra
viktigaste förmågor, med det krävs en stor ärlighet
för att kunna se att den andres mest motbjudande
egenskaper också är en möjlighet inom oss själva.
VI kan alltid, om vi gräver tillräckligt djupt i vårt
inre, känna igen oss i den andre. De gånger vi inte
gör det är det något som fattas i vår egen
självförståelse. Vi måste börja med oss själva men
får inte sluta där”.
Stanford Prison Experiment
• För att läsa mer: www.prisonexp.org
När? Experiment 1971
Var? På Stanford University i källaren
Vem? Psykologi professor Philip Zimbardo var
ansvarig och 24 friska, normalbegåvade och
psykiskt stabila män
Hur? Annonserade efter frivilliga unga män som
mot betalning kunde tänka sig vara med i ett
experiment; antingen som fångare eller
fångvaktare. Vakternas uppgift: UPPRÄTTHÅLLA
ORDNING. Frågan var; Hur? Skulle fångarna finna sig i
detta?
Stanford Prison experiment
Syftet? Besvara dessa frågor!
• Vad händer när du sätter goda personer i ett ”ont” (makt) ställe?
Vinner humanitet över ondska, eller triumferar ondskan?
• Vilka psykologiska effekter uppstår genom att ta en roll;
• antingen fängelsevakt eller intern?
Experimentet som skulle pågått under två veckor fick
avbrytas efter bara 6 dagar pga. situationens negativa
effekt på de som deltog.
På bara ett par dagar blev ”vakterna” sadistiska och
”fångarna” deprimerade och stressade.
Stanford jfr Abu Ghraib fängelset 2004
Resultatet av Stanford experiment har förskräckt många – tyvärr
visar även verkliga händelser att till synes normala människor är
kapabla till rent sadistiska handlingar i vissa situationer tex . Abu
Ghraib 2004 – grova övergrepp av amerikanska soldater mot
irakiska fångar. Detta kallas Lucifereffekten – hur en god
människa transformeras till en ondskefull.
I båda dessa fall handlar det om relativt unga människor som
plötsligt försatts i en situation där de har makt över andra och där de i
grupp sporrar varandra till allt grövre övergrepp.
Vägen mot ondskan är hal, det gäller att se upp
• Zimbardos sju steg mot ondska
1. Att obetänksamt ta det första lilla steget
2. Avhumanisering av andra (Robbers Cave – vidom)
3. Anonymitet
4. Överlåtande av det personliga ansvaret
5. Blind auktoritetslydnad (Millgram)
6. Okritisk anpassning till gruppnormer (ASCH)
7. Tolerans av ondska genom att förhålla sig
passiv eller inte bry sig om det som sker
”Världen är en farlig plats. Inte på grund av dem som
begår onda gärningar utan på grund av dem som ser på
men inget gör” Albert Einstein
”The only thing necessary för evil to triumph is for good
men to do nothing” Edmund BUrke
Faktorer som påverkar!
1. Lydnad för en auktoritet
2. Konformitet och grupptryck
4. Inlärning
5. Fördomar kan föda hat - rasism och våld.
6. Ideologins makt, tankebilder och vi– dom
7. Totalitära samhällens inneboende grymhet – ondska
uppstår ur situationer
8. Allas vår moraliska feghet
9. Religion
10. Åskådareffekten
11. Annat???
Forskningsetiska principer
Forskning är viktigt och nödvändigt för
både individerna och samhällets
utveckling.
•FORSKNINGSKRAVET
•INIDIVISKYDDSKRAVET
Forskningskravet
• Inriktas på väsentliga frågor
• Hålla hög kvalitet
• Kunskaper utvecklas och fördjupas
• Metoder förbättras
Individskyddskravet
= innebär att samhällets medlemmar har krav på
skydd mot otillbörlig insyn i t.ex.
- Livsförhållanden
- ej utsättas för psykisk eller fysisk skada
- förödmjukelse eller kränkning.
• Varken Forskningskravet eller
Individskyddskravet är absoluta utan måste
alltid vägas mot varandra.
Individskyddskravet: 4 huvudprinciper
1. Informationskravet
- Forskaren ska informera de av forskningen berörda om den aktuella
forskningsuppgiftens syfte. Information kan vara mer eller mindre
detaljerad.
2. Samtyckeskravet
- Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin
medverkan
3. Konfidentialitetskravet
- Uppgifter om alla ingående personer skall ges största möjliga
konfidentialitet och personuppgifter skall förvaras på ett sådant sätt
att obehöriga inte kan ta del av dem.
4. Nyttjandekravet
- Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för
forskningsändamål
Hur långt får man gå?
Vi har tittat på en mängd olika experiment som gjorts
inom socialpsykologin.
Diskutera kring de etiska och moraliska aspekterna
i dessa experiment: Är det rätt eller fel att
genomföra dessa experiment dvs. får man utsätta
människor för vad som helst för att vinna mer
kunskap om mänskligt beteende?
Skulle dessa experiment fått godkänt av det etiska
rådet idag?
Varför? Varför inte?
Ledarstilar och dess effekt på gruppen
Kurt Lewin – professor i psykologi Tyskland (1890-1947)
– Iowaexperiment: hur olika ledarstilar påverkar
gruppklimatet
• Bakgrunden till experimenten var den auktoritära uppfostran som
var förhärskande i samhället på 30-talet och som bland
praktiserades i Nazitysklands ungdomsförbund.
• Lewin ville testa sina teser:
1. Den auktoritära ledarstilen gör gruppmedlemmarna
passiva och miljön motverkar kreativitet
2. Den demokratiska ledarstilen leder till en bättre miljö,
större kreativitet och högre kvalitet
Tre olika ledarstilar
Vad tänker du när du läser:
1. Auktoritär ledare
2. Demokratisk ledare
3. Låt-gå ledare
Auktoritär - Auktoritet
En auktoritet är en person:
Som har stor kunskap eller erfarenhet inom ett område och som
därför har respekt med sig inom detta område
Synonymer till auktoritet: 1. Makt, myndighet 2. sakkunnig
,anseende, pondus, kapacitet, expert, specialist
Synonymer till auktoritär: maktfullkomlig, egenmäktig,
diktatorisk, icke-demokratisk, enväldig, befallande, myndig
Movietajm: METODER
Dokumentär: Metoder
3 separata grupper av barn (förskoleklass)
1 fröken (Katie) spelar 3 olika roller a) Demokratisk ledare i första
gruppen, b) Auktoritär ledare i andra gruppen, c) Låt gå ledare i
tredje gruppen.
Syfte med filmen: Se hur en viss ledarstil påverkar stämning och
resultat i en barngrupp
Titta på följande när ni ser filmen:
1. Stämde er syn på de olika ledarstilarna med hur fröken
Katie var i de tre olika rollerna? Vad stämde? Stämde
inte?
2. Hur blev stämningen i de olika grupperna? Hur blev
gruppklimatet?
3. Resultatet? Kvalitet? Kvantitet? Inget? ?
Kurt Lewin efter IOWA experimentet:
”Få upplevelser har gjort så stort
intryck på mig som att se barnens
ansiktsuttryck förändras under den
första dagen av auktoritärt
ledarskap. Den vänliga, öppna och
samarbetsvilliga gruppen, full av liv,
blev inom loppet av en halvtimme en
rätt apatisk samling människor utan
initiativförmåga”
Fundera och diskutera!
• Finns det någon situation där:
A) Auktoritärt ledarskap passar bättre än andra ledarstilar?
B Demokratisk ledarskap passar bättre än andra ledarstilar?
C Låt Gå ledarskap passar bättre än andra ledarstilar?
• Vad har du för erfarenheter av de tre olika ledarstilarna?
Vilken ledarstil föredrar du? Varför?
• Hur ska en bra ledare vara?
- Skriv upp 10 egenskaper som en god ledare besitter
• Tror du de som levde under 1900-talets början hade
samma syn som du på vad som karaktäriserade ”den goda
ledaren”?
• Vad kännetecknar en dålig ledare?
• Är det enbart ledaren som skapar ett bra gruppklimat?
Lektajm – Tänk på tre djur!
1. Rangordna djuren.
Vilket tycker du bäst om, sämst?
2. Skriv en (1) egenskap på vart och ett av
dessa djur
a) Det djur du rangordnat som nummer 1:
Så som du tror att andra uppfattar dig
a) Djur nummer 2: Så som andra uppfattar
dig i verkligheten
a) Djur nummer 3: Så som du
verkligen är!