GS-Trean
För avd. 3 Halland/Kronoberg
Nr 21 dec 2014
Utbildningar
Kränkningar
Verksamhetsplanen
Gemensam satsning
sid 3
sid 6
sid 7
sid 8
Ordföranden har ordet:
Ett år går fort. Sista månaden på 2014 är påbörjad. Det är nu man skall se tillbaka och reflektera
över året som gått. Blev 2014 som vi hade förväntat oss. Ja kanske, eller?
För avdelningens del har vi genomfört i stort sett
det som vi hade planerat. Det arbete vi påbörjat
med medlemsvärvning ger resultat och vi har
lyckats bromsa medlemstappet till att vi nu ligger
på samma nivå som vid årets början. Att vara ute
på arbetsplatserna och informera om medlemskapets värde och den svenska modellen ger resultat.
Vi är nu inne i det andra avtalsåret och vi har
jobbat hårt för att se till att alla medlemmar skall
få ut den lön man har rätt till. Vi har utökat antalet regionala förhandlingsombud för att kunna
genomföra fler förhandlingar under kortare tid.
Med den nästan obefintliga inflation vi nu har går
nästan all löneökning direkt ner i plånboken hos
medlemmarna.
Tyvärr har inte antalet jobb ökat i den takt vi
hade hoppats på och inom vissa branscher har
man tvingats till neddragningar på en del företag.
Den kraftiga uppgång i konjunkturen som vi väntat på har inte kommit.
Ett verksamhetsområde som jag tycker vi lyckats
riktigt bra med är studieverksamheten. Vi har
genomfört medlemsutbildningar för dem som vill
lära sig mer om sina rättigheter på arbetsplatsen.
Vi har genomfört grundutbildningar för skyddsombud så att man klarar sitt uppdrag.
Vi har genomfört förhandlingsutbildningar för de
förtroendevalda som
förhandlar med arbetsgivaren på arbetsplatsen. Vi har utbildat klubbstyrelser i
hur en klubb skall
fungera.
En ny ungdomskommitté har bildats i
avdelningen med
uppgift att genomföra
skolinformation på de
yrkesskolor som finns
i avdelningen och som utbildar inom våra branscher. Det är viktigt att våra ungdomar får information om villkoren i arbetslivet och vilka rättigheter och skyldigheter man har som anställd.
Ja det var lite av vad vi lagt resurser på under
2014. Nu närmar sig ett nytt år med en ny regering och en ny statsminister, för första gången
med arbetarbakgrund. Detta tycker jag ger positiva signaler inför framtiden.
Med detta vill jag önska alla en God Jul och Gott
Nytt År!
/Christer Gustavsson/
E-post: [email protected]
Twitter: @ChristerChgson
Vårens utbildningar
För dej som är nyfiken på det fackliga arbetet eller vill veta
mer om dina rättigheter och skyldigheter på jobbet är
”Medlem i facket” en bra kostnadsfri början.
Vill du veta mer, mejla [email protected] eller ring våra studieråd
Jörgen Johansson
070 – 34 99 574 eller
Ola Bengtsson
070 – 511 33 86
För dej som redan är förtroendevald finns här vårens utbud:
Fackets roll i samhället
9 februari
Ungdomsutbildning
18 februari
Avtalsutbildning
16 mars
Vald på Jobbet
27 april, 4 och 11 maj
BAM
12-13 maj, 25-26 maj
Förutom dessa finns följande cirklar, där avdelningen
betalar upp till 2500 kr per medlem och år:
Grundläggande datautbildning
Matematik, svenska och engelska
Samhällskunskap
Övriga språkutbildningar
Kontakta alltid avdelningen
för rådgivning innan du
anmäler dig till en utbildning!
Även LO har utbildningar, om du är intresserad gå in på www.lo.se
Danska vänner från Roskilde på besök
Avdelningen hade den 23 – 24/10 besök från Roskilde i
Danmark. Vi har sen ett antal år tillbaka ett erfarenhetsutbyte hur den fackliga verksamheten utvecklar sig i respektive
land, samt passar även på att besöka olika verksamheter när
vi träffas. Denna gång var de som sagt hos oss och under
eftermiddagen den 23/10, passade vi på att besöka Växjö.
Där träffade vi Hans André från Växjö Kommunfastigheter,
som berättade om det byggande i Trä som sker där. Kommunen har fattat ett beslut om, att 50 % av allt byggande av
flerbostadshus skall vara i just Trä. Han visade runt på ett
antal objekt i Växjö, allt ifrån sporthallar till 8-våningshus.
Vi fick även tillfälle att träffa Lektor Tobias Schaurte ute på
Växjö Universitet. Han berättade bland annat om det arbete
som de gjort angående lönsamhet att bygga just i Trä och
han ansåg att fler hustillverkare borde ställa om, från att
bygga småhus till att bygga flerbostadshus istället. Våra
danska vänner var imponerade av vad Växjö gjort och kommer
Hans Andrén från Växjö kommunfastigheter
stöta på Roskilde Kommun om hur även de borde ställa om
informerar om Växjö Arena som byggts helt i trä
till att bygga mer i Trä.
Dag 2 genomförde vi ett besök hos Snickar-Per i Hånger och fick en ordentlig genomgång av deras tillverkning av
dörrar och den kvalitetsnivå de satt. I dagsläget tillverkar de 4500 dörrar per år, berättade platschefen vilken var
den som tog hand om oss under besöket. Våra danska vänner var även här imponerade av just kvaliteten på dörrarna och hävdade, att någon jämförbar inte fanns i Danmark.
Vi som deltog från avdelningen var VU:s ledamöter Christer Gustavsson, Jörgen Johansson, Kjell-Ove Lidén och
Magnus Johansson.
Från Danmark kom Torben Jörgensen, ordförande för LO Roskilde, Ole Holtse
Olsen, ordförande för 3F där bl.a. Trä Industri och Bygg ingår samt Ole Clausen, direktör för det fastighetsbolag som LO i Roskilde äger.
De som deltog under Roskilde-besöket varpå övre raden Magnus Johansson,
Ole Holtse Olsen, Christer Gustavsson och Ole Clausen. Sittande är Jörgen
Johansson, Kjell-Ove Lidèn, Torben Jorgensen.
Strålfors i Ljungby startade som
För 95 år sedan, 1919, startade
Thage Carlsson ett boktryckeri i
Ljungby. 1936 hade detta växt och
både han och företaget bytte
namn till Strålfors. På 50-talet
startade man hålkortsproduktion
och man fick en ny inriktning på
produktionen. Sedan 2006 ägs
företaget av PostNord.
Man håller sig med ett eget grafiskt
museum och vår ciceron Rune Johansson, kvalitetschef och säkerhetsansva-
rig, stoltserar framför en hålkortstryckpress från 1962 som
användes ända till 1988. I och med denna press ökade
produktionen från 6000 till 70000 ex/timme.
Tre stora produktionsavsnitt
I dag är produktionen uppdelad på Fulfilment (där man
sysslar med Tredjepartslogistik) – Grafisk verksamhet
– Print och kuvertering.
I Ljungby är man i dag runt 550 anställda varav 369 är
kollektivanslutna. Koncernen har cirka 1500 anställda med
en årlig omsättning av 2,7 miljarder kronor.
När vår guide Rune Johansson tar oss med på en
rundtur möts vi direkt av stora lokaler och ytor. På
bilden till vänster ser vi en översiktsbild av print- och
kuverteringsavdelningen. Här sker bland annat personalisering av till exempel fakturor och på denna
avdelning sysselsätts cirka 100 personer.
Vi stöter direkt på Ola Gunnarsson som är kuverteringsoperatör och under honom Tobias Ljungblad,
också han kuverteringsoperatör (röd tröja).
Skillnaden mellan tryck och print är den att vid tryck
ser alla ex likadana ut medan vid print finns hela tiden en variabel, d.v.s. varje ex blir unikt med namn,
budskap osv. Och faktiskt når man nästan lika stor
tryckhastighet som vid vanligt tryck.
Lars Bard, nedan, är printeroperatör och kontrollerar
här en av de två printrar han sköter.
lokalt källartryckeri redan 1919
Ulf Gustavsson, även han kuverteringsoperatör, måste
noggrant följa den datafil som kommer från kunden.
Förutom print finns självklart också ordinarie tryckpressar. Thomas Danielsson justerar färgerna vid sin
tryckpress, bilden nedan.
Vid en annan maskin hittar vi Roger Eriksson, till höger,
som jobbar med efterbehandling av bilagor.
Fredrik Samuelsson plockar här till vänster färdiga
produkter från tryckpressen, ett jobb som normalt sett
hanteras av en robot.
På prepressavdelningen gör Lennart Nordström plåtar.
Han har 44 år i företaget och tillhör trotjänarna hos
Strålfors, bilden nedan till vänster.
Bo Åhlander, truckförare, plockar ned en pappersrulle från lagret.
– Vi har inte så stort
papperslager men det
fylls på fyra dagar i
veckan, säger Rune
Johansson.
På nedersta bilden som
är saxad ur Strålfors
jubileumsskrift från
2004 när man fyllde 85
år ser vi den ursprungliga fastigheten i Ljungby där allting startade.
Kränkningar allt vanligare på jobbet
I oktober samlades 16 av våra klubbordföranden för sedvanlig utbildning. Inbjuden från förbundet var Erica Selander, central ombudsman
med ansvar för GS värdegrund, som talade om
det alltmer aktuella ämnet jämställdhet och
diskriminering.
GS arbetsmiljörapport som släpptes förra året visar på
att 12% av våra medlemmar någon gång har känt sig
illa behandlade på grund av sitt kön, sexuella läggning
eller etniska bakgrund. En alltför hög siffra och har
därför prioriterats, bland annat har våra ombudsmän
genomgått en utbildning i diskrimineringslagen.
Erica inledde med att förklara begreppen attityder, jargong och fördomar. En attityd är en persons medvetna
inställning till något, börjar faktiskt redan vid födseln och tar väldigt lång tid att
förändra. Fördomar däremot är när vi övertar färdiga åsikter och inställningar, ofta
negativa sådana.
Jargonger påverkar
Jargong finns på alla arbetsplatser och påverkar hela klimatet där och påverkar även
prestationen hos arbetaren. En positiv jargong kan stärka samhörigheten medan en
negativ jargong kan gå så långt att det blir kränkande särbehandling. Riktigt grova
fall, t ex sexuella trakasserier, kan gå till AD.
Får man då inte ha kul på jobbet, frågar man sig? Självklart, svarar Erica, så länge
skämtar på ett sätt som förstärker gruppen, inte som försvagar den. Det är ofta en
Erica Selander
svår gränsdragning och vi tar ibland inte fighten mot arbetsgivaren. Lex Sarah däremot är ett exempel på en bra början. Ofta riktas kritiken direkt mot arbetsgivaren som utför den kränkande behandlingen vilket gör det hela svårare.
Erica talade vidare om våra standardnormer, alltså självskrivna antaganden. Normerna är underförstådda, osynliga och genomsyrar hela vårt samhälle, exempelvis att en snickare är en man och att en kvinna är gift med en man.
Men normerna är instabila och rörliga, bland annat börjar homosexuella bli mer accepterade.
Bra diskussioner
Det uppstod bra diskussioner bland åhörarna som visade på många exempel från sina arbetsplatser och man enades om att de fackligt förtroendevalda måste jobba för att alla människor ska ha samma rättigheter, skyldigheter
och möjligheter. - Vi måste göra mobbningen till en facklig fråga och
förändra attityderna, menade man.
Vi frågade ett par vice klubbordförande, Fredrik Svensson på Strålfors
och Stig Fransson på Lammhults Möbler, om deras arbetsplatser och
båda var rörande överens om att mobbning förekom hos dem.
– Vi märker av ett hårdare arbetsklimat hos oss och mobbning kan
förekomma, säger Fredrik. Stig Fransson berättade att en undersökning av trivseln på Lammhults Möbler för något år sedan visade på
två fall av mobbning. – Detta tar vi på största allvar, fortsatte Stig,
den psykiska ohälsan ökar på grund av kränkande särbehandling.
Fredrik Svensson och Stig Fransson
Tommy Hallberg, nederst till vänster, ombudsman hos avd 3, säger att ärenden enligt diskrimineringslagen har
ökat. Kanske inte så mycket om diskriminering men däremot om kränkande särbehandling, det vill säga att just
en person är utsatt. Just nu finns det flera ärenden där medlemmen mår dåligt på
grund av olika omständigheter, det kan vara mellan chef och medlem och även medlemmar emellan.
– Vi försöker reda ut problemen genom samtal med vederbörande och försöker bilda
oss en uppfattning om läget, efter det kontaktar vi lämplig chef. Vi lägger stor vikt vid
att få arbetsgivaren att genomföra aktiva åtgärder, som stoppar det uppkomna beteendet så snabbt som möjligt. Diskrimineringslagen befogar Arbetsmiljöverket och
Diskrimineringsombudsmannen över, men vi har ett ansvar att hjälpa till i ett tidigt
läge, säger han. - Det är inte alltid bara ett lagbrott utan kan även utgöra ett avtalsbrott
mot t.ex. ordningsreglerna som finns i alla avtal. – Vårt mål är inte att begära skadestånd utan att med samtal med parterna försöka rätta till beteendet, avslutar han.
Avdelningens verksamhet år 2015
Vid representantskapets möte den 13 november beslutades om
avdelningens verksamhet för 2015.
Under ett antal år har både förbundet och avdelningen tappat
medlemmar. Minskningen har varit cirka 5 % per år. Detta beror
på flera orsaker. Strukturomvandling inom industrin gör att
jobben blir färre. Den borgerliga regeringen höjde avgiften till
a-kassan kraftigt, vilket fick till följd att många tvingades av
ekonomiska skäl att välja mellan fack och a-kassa. Flera valde
bort båda delarna.
Det visar sig också att många aldrig får frågan om medlemskap.
Här måste vi bli bättre.
Ett medlemsvärvningsprojekt har därför startats i förbundet där
avdelningen får i uppdrag att kartlägga de arbetsplatser som
finns inom våra branscher och genom besök värva medlemmar
och teckna avtal.
Vi måste också se till att det finns fackliga företrädare även på de
mindre arbetsplatserna, som kan bevaka medlemmarnas intressen.
Medlemsvärvning och att bygga organisationen kommer vara
den främsta verksamheten i avdelningen fram till kongressen
2016.
Vi fortsätter också med att se till att medlemmarna får ut den lön
och andra villkor som man har rätt till enligt avtalet. Detta gör vi
genom att utbilda fackliga företrädare på arbetsplatserna som kan
förhandla lön. Våra regionala förhandlingsombud jobbar också vidare
med de mindre arbetsplatserna som saknar egna fackliga företrädare.
Arbetsmiljön är en annan viktig fråga. Här genomför vi utbildningar för nya skyddsombud och vidareutbildningar. Våra regionala skyddsombud genomförd skyddsronder på arbetsplatser utan skyddskommitté.
Avdelningen kommer också att vara aktiv i försäkringsfrågor, skolinformation, jämställdhets- och diskrimineringsfrågor samt facklig-politiska frågor och utbildningar av olika slag.
Lakritsknäck är gott julgodis!
Ingredienser
Portioner: 60 st
2 dl socker
2 dl vispgrädde
2 dl ljus sirap
15 st turkisk peppar (karameller)
2 msk smör eller margarin
Så här gör du
Bra att veta när du ändrar antalet portioner:
Detta recept är gjort för 60 st portioner. När du
ändrar antalet portioner så ändras också mängden i
ingredienserna. I vissa fall kan detta resultera i att
tillagningstiden behöver justeras.
Blanda socker, grädde och sirap i en tjockbottnad
vid kastrull. Koka upp och koka utan lock tills smeten klarar kulprovet eller tills temperaturen är ca
125°C. Rör om då och då. Koktiden kan variera
mellan 20-30 minuter.
Krossa karamellerna fint i en mortel.
Rör ner karamellkross och matfettet. Fördela smeten i knäckformar. Låt stelna. Förvara svalt.
Vid 122-125°C är knäck- eller kolasmeten lagom
kokt. Vid 140-145°C får man hårda kolor men lite
seg mitt i.Vid 160°C är smeten karamellfast.
Kulprovet: Har man ingen hushållstermometer får
man göra kulprov d.v.s. häll lite av smeten i en kopp
med kallt vatten. Går den att forma till en kula är
knäcksmeten färdig. Går massan att bryta sönder
men är lite seg är den lagom för hård kola och stelnar smeten genast och går att bryta är den karamellklar.
Tiden kan variera beroende på om kastrullen har en
vid eller mindre vid botten.
”Gemensam satsning” i full gång
Förbundets projekt ”Gemensam
satsning” är sedan den 1 juni nu i
full gång fram till 2016. GS-Trean
fick en pratstund med Jonathan
Lundberg som är verksam i Region 1 där vår avdelning ingår.
- Jag kommer ursprungligen från Rydens i Nybro där jag var klubbordförande och har tidigare varit engagerad
som förtroendevald i förbundet bland
annat som ungdomsansvarig men numera är jag placerad i avdelning 4
(Oskarshamn) men jobbar över hela
regionen, säger han och fortsätter:
- Jag är en av fyra organisationsombudsmän som förbundet anställt och
har redan har börjat i vår avdelning
som en resurs för att utbilda. Det stora
projektet genomförs för att kunna få
bättre avtal och bättre förutsättningar
för GS-medlemmarna.
Jonathan Lundberg
Låg organisationsgrad
Projektets slutliga mål är högre organisationsgrad, bättre fungerande lokal organisation, fler medlemmar
i a-kassan samt högre kollektivavtalstäckning.
Målgruppen för vår avdelning är de företag som har låg organisationsgrad, d.v.s.
väldigt få medlemmar och de företag som
helt saknar medlemmar, oftast mindre
företag.
Därför har vi bildat en lokal projektgrupp
inom avd. 3 som består av ordförande
Christer Gustavsson och våra tre övriga
ombudsmän, fortsätter Jonathan.
Vi är redan igång med den fackliga närvaron och har besökt några företag just för
att öka organisationsgraden, säger han
och berömmer vår avdelning för att vi
redan kartlagt våra företag så fint.
Jonathan Lundberg och Christer Gustavsson
går igenom våra företag i avd. 3
Förstärkt teknikstöd
Förbundet har också investerat för att underlätta den mobila besöksrapporteringen. Detta ger ökade möjligheter att
följa upp företagens organisationsgrad och andra förändringar vilket underlättaravdelningens fortsatta arbete.
